Visar alla blogginlägg från: januari 2017

Det kan du göra med en 3D-skrivare

16295789_1323554927691137_1530992772_n

Vad kan egentligen en SO-lärare göra med en 3D-skrivare? De flesta förknippar nog 3D-skrivare med teknikämnet eller med estetiska ämnen. Men faktum är att vi har uppskattat skolans skrivare väldigt mycket och har hittat flera användningsområden för den. Det senaste jag skrev ut var en pussel-karta över Europa. Vi har letat efter något liknande att köpa, till elever som har svårt att lära sig kartan, men inte hittat något.

Här är varje land en bit (utom Ryssland som består av flera bitar) och på baksidan har jag skrivit landets namn så att de fungerar som flash-cards. På framsidan har jag ritat en norrpil så att eleven har en riktning att förhålla sig till. Det här ger eleven möjlighet att lära känna varje lands form och vilka grannländer de har på ett taktilt och lekfullt sätt. Som en vidareutveckling funderar jag på att färglägga kustgränser blå och landgränser gröna. Om en bit kommer bort är det bara att skriva ut en ny. Pusslet har jag inte ritat själv utan laddat ned på Thingiverse, en guldgruva med roliga saker.

Jobba med modeller i geografin

Om jag hade jobbat på mellanstadiet hade jag skrivit ut länder som topografiska kartor och låtit eleverna färgsätta dem efter naturförhållanden. Man kan även sätta ut de största städerna i landet. Även sådana kartor har jag hittat på Thingiverse, som de här topografiska kartorna över Island och Schweiz. Att få känna på var riftdalen mellan den amerikanska och den europeiska kontinentalplattan går är spännande och ger en förståelse för hur naturen formas. 16325953_1323865720993391_470463933_o16357685_1323865847660045_79856125_o

Entreprenöriellt lärande

När vi förra året arbetade med Operation dagsverke så hade vi en designtävling i skolan. Omröstningen skedde över nätet med hjälp av Google forms. Det vinnande förslaget blev till en berlock/nyckelring/väsksmycke som eleverna i år 5 fick sälja. Vi tillverkade hänget med hjälp av 3D-skrivaren och skrev ut i två olika färger som vi sen satte ihop. Alla som skänkte minst 50 kronor fick sedan ett hänge som tack för stödet. Totalt lyckades skolans elever samla in 128 473 kr!

I år hoppas vi att eleverna själva kan rita förslag på hängen i något 3D-program. Själv gillar jag 123D-design och för yngre barn passar Tinkercad bra. Tjejerna på Girlscode har jobbat en del med att rita och skriva ut hängen och det går det att läsa om i deras blogg.

Här nedan kan du se massproduktionen av förra årets hängen och det slutliga resultatet.16358995_1323569084356388_1636027440_n

16358657_1323571957689434_1268898523_n

15 enkla exempel på GIS i undervisningen

map-1646756_960_720Geografiska informationssystem, så kallade GIS, är digitala kartor där information ligger i olika lager. I mitt förra inlägg beskrev jag lite mer ingående vad Lgr 11 säger om GIS i skolan. I det här inlägget tänkte jag gå in på några konkreta sätt att använda GIS i skolan på och vad de olika sätten kan tillföra lärandet.

GIS för geografiska analyser

GIS är mycket användbart när vi vill göra geografiska analyser. I GIS:et så ligger information och genom att se ett mönster av den informationen så kan vi göra en analys. Det är mycket lättare att se data visualiserade med färger och symboler än att läsa av det i en tabell. Om vi till exempel vill se var i världen luften är mest förorenad, så kan vi se det på en karta som uppdateras live. Denna karta från Air Visual kan en skola själv bidra med data till, genom att placera ut en luftmätare. Att göra det skulle skapa förståelse hos eleverna hur geodata kan samlas in av privatpersoner och organisationer och på så sätt bidra till forskning och lösningar av samhällets miljöproblem. Luften vi andas är förutsättningen för våra liv och utifrån kartan om luftkvalitet kan eleverna diskutera en aspekt av människors olika livsvillkor.

Eftersom det är möjligt att hämta information från GIS, så kan man se att vissa saker är vanligare på vissa platser än på andra platser. Jag brukar visa verktyget för eleverna först och sedan låta dem själva utforska på egen hand eller efter vissa undersökningsfrågor som jag ger. Om verktyget är helt nytt för eleverna så kan det vara en fördel med skriftliga instruktioner. Det ger mig möjlighet att hjälpa de som har svårare, medan de andra eleverna följer instruktionerna. Som den här instruktionen till ett GIS på National Geographic: Mapmaker interactive.

Hämta information från GIS inför fältstudier

Jag tycker att GIS är perfekt att koppla ihop med fältstudier. Med olika GIS kan eleverna hitta data om platsen innan de ska undersöka den i fält. Efter fältarbetet kan de sedan redovisa med hjälp av GIS. Hur det skulle kunna bedömas skrev jag min magisteruppsats om. När vi arbetade med lag och rätt så tittade vi på var brott sker med hjälp av brottsplatskartan som uppdateras fortlöpande och visar alla möjliga brott. Vi har också använt oss av livsstilskartan, som tyvärr innehåller en del reklam, men som har massor av matnyttig information om människors olika livsvillkor i Sverige. Bägge är användbara inför fältstudier i närområdet, för att kunna se skillnader mellan bostadsområden och platsernas olika risker och behov. Vill man ta fram andra siffror från SCB eller Kommun- och landstingsdatabasen så kan man tyvärr inte få informationen presenterad i en karta. Däremot har de ofta tydliga och bra visualiseringar i form av diagram. Vissa kommuner har sin data i GIS öppet, så att alla medborgare kan ta del av dem. I andra kommuner kan det vara lite krångligare. På kommunen finns en GIS-ansvarig som man kan be om hjälp.

ipad-632394_960_720

Ändra transparensen i olika lager

Det finns appar och webbsidor som använder data från Världsbanken eller CIA och visar informationen visualiserad på en karta. De är dock ganska statiska och visar bara uppgifter för hela landet och inte för regioner. Exempel på sådana GIS är Globalis, WDI, och World Factbook Visual Edition. Det går heller inte att lägga informationen ovanpå varandra, utan du måste ta fram nya kartor för varje ny rubrik.

En av de stora fördelarna med ett ”riktigt” GIS är att det går att bestämma hur olika lager av data ska se ut. Med det så menar jag att du kan ändra vilken kartbakgrund du vill ha och sedan lägga på ett eller flera lager av information. Beroende på hur informationen visualiseras i kartan, så kan man behöva se flera lager samtidigt, som när du lägger två kartor bredvid varandra för att kunna se samband mellan befolkningsmängd och tillgång på naturresurser. I ett GIS så kan du ändra transparensen i olika lager tills du kan se båda två samtidigt, men då överlappande varandra. Självklart blir geografiska mönster mycket lättare att upptäcka på det sättet.

Det är svårt att hitta ett bra GIS för skolan, som har olika lager av data och där användaren själv kan lägga till eller ta bort flera olika lager och ändra transparensen  i de olika lagren. Jag har ännu inte kunnat hitta någon svensk variant, som vänder sig till skolbarn. Däremot finns en i USA som även svenska barn kan använda (med viss språklig hjälp). National Geographic står tillsammans med Esri bakom Mapmaker Interactive där eleverna får öva på att göra geografiska analyser som äkta proffs. I den går det även att skapa egna kartor och den kräver inget konto. En mycket viktig fördel med detta GIS är att den är utvecklad för att även fungera på surfplatta.

GIS för lärarens presentationer

När du har testat några olika GIS så kan det vara dags att själv skapa med hjälp av GIS för att kunna åskådliggöra något för eleverna. Trots att det finns en mängd visualiseringar ute i cyberrymden så är det inte alltid som de är perfekt anpassade till det som man vill visa.

Story Maps eller kartberättelser

ArcGIS och Esri har tagit berättandet med kartor till en helt ny nivå med hjälp av verktyget Story Maps. Det är möjligt att skaffa ett gratiskonto och göra egna berättelser med kartor. Själv gjorde jag en enkel variant där jag lagt in lite fakta om tolv upplysningsfilosofer. Genom att koppla informationen om dem till platsen som de levde på, går det att se att de fanns på ett ganska avgränsat område i Europa, förutom Benjamin Franklin som levde i USA. Kartberättelsen fick ersätta en power point när jag berättade om de olika filosoferna. Utifrån kartan och den muntliga redogörelsen kunde eleverna sedan reflektera kring hur idéerna spreds innan internet fanns.

Ett annat verktyg för kartberättelser är My Histro som är enklare både till utseende och skapandet. Kort berättat bygger den på en tidslinje som även har en karta till varje tidpunkt du lägger in på tidslinjen. Det är ett utmärkt verktyg för att berätta om ett historisk skeende. Men den fungerar även som en egen resedagbok eller för att återberätta en roman.

Använd andras kartberättelser

Du behöver heller inte göra dina egna presentationer för det finns så otroligt många vackra, välgjorda och betydelsefulla att använda. Här nedan finns en kartberättelse som visar på ekonomiska skillnader i städer i USA. När den är inbäddad i bloggen så här så spelas den upp automatiskt, om du själv vill styra den eller läser på mobilen kan du istället klicka på länken.

GIS för elevernas egna presentationer

Det kan vara svårt för oss geografilärare att motivera skolan att prioritera inköp av GIS och därför är många beroende av gratistjänster. De GIS jag föreslog för läraren att använda, här ovan, kan givetvis eleverna använda till sina presentationer också. Jag har funnit att det kan vara bra med olika alternativ för eleverna att välja på. Däremot får man inte föreslå för många olika, för då är det stressigt för läraren att ge olika instruktioner och för vissa elever är det svårt när valalternativen är för många. Därför brukar jag föreslå något verktyg som vi har på våra SO-iPads och något som fungerar på datorerna. En trevlig app att presentera geografiska data i är PhotoMapo. Den kan eleverna använda när de gör fältstudier i närområdet eller när de redovisar om något som är knutet till en plats. Fördelen är att den får eleven att välja en bild och skriva en liten text till kartan.

En av de mer utvecklade gratisresurserna för datorn är Scribble maps. Den är lätt att använda och har många olika valmöjligheter och det går att lägga till linjer, ytor, punkter, foton och annan information i kartan. Nu när jag var inne och tittade på den så upptäckte jag att det till och med gick att välja mellan olika pokemons bland symbolerna (istället för kartnålar). Pokemonmaps

Programbanken har paketerat QGIS för Stockholm stads skolor och på Globala gymnasiet har man arbetat med att låta eleverna skapa egna kartor med hjälp av QGIS. Själv har jag inte riktigt vågat mig på det ännu, men jag har hört att den är enklare än vad man först tror. I detta GIS måste man själv importera all data i form av excel-filer. Det finns mängder av sådan data att hämta på nätet, så det är inget man måste göra själv. Dock blir det ett hinder att som lärare vara tvungen att lära sig ännu ett moment, när tiden redan är knapp.

GIS i andra ämnen än geografi

Självklart går det att använda GIS i många andra ämnen än geografi. Det kan vara en bra utgångspunkt för ett ämnesintegrerat arbete. Stadsorientering eller Pokemonjakt går att skapa med TurfHunt.

map-846083_960_720

Eleverna kan skapa storymaps i moderna språk eller engelska och göra turistguider. Det går även att redovisa boken man har läst med en storymap. Ansvaret för att undervisa om GIS genom att låta eleverna själva få pröva att använda GIS ligger ändå på oss geografilärare.

Vad är GIS?

world-1264062_960_720En sak som förbryllade mig när Lgr 11 kom var hur jag skulle kunna undervisa om GIS, när jag inte hade en aning om vad det var. Det kommer ofta upp frågor rörande GIS i olika grupper som är kopplade till SO. Det kan vara nya lärare som får undervisa i geografi trots att de inte har någon utbildning, eller lärare med en äldre utbildning där GIS inte ingått. Jag tänkte göra ett försök att förklara vad GIS är och resonera lite om nyttan och nödvändigheten av att använda det i skolan. Det här inlägget är det första av två som handlar om GIS i skolan. I denna del fokuserar jag på vad GIS är och varför vi ska använda det i skolan, utifrån läroplanen. Del två kommer utgå från och beskriva några praktiska undervisningsexempel.

GIS är en förkortning av Geografiska informationssystem

Geografiska informationssystem är mycket vanligare än du kanske tror. Det är nämligen alla de digitala kartor som vi använder i olika appar som Google Maps eller möjligheten att tagga en plats på Facebook eller Instagram. Ett GIS har information i flera lager och det går ofta att välja hur många eller vilka lager man vill se. Om du till exempel använder någon karta som Google mapsGoogle Maps så kan du uppe i det vänstra hörnet få fram en meny och där kan du välja vilken bakgrund kartan ska ha och om du vill se cykelvägar eller platser som du har markerat.

Lägg till information på kartor och GIS

På en papperskarta kanske man sätter nålar och drar streck med penna eller tråd för att lägga till information om platser, flöden och samband. Med en digital karta kan du lägga olika lager med information i bilder, diagram, färger, linjer och punkter. Dessutom kan du växla mellan vilka lager som ska synas, något som underlättar när du vill göra en geografisk analys.

När man zoomar in eller ut på ett GIS så brukar informationen som visas förändras. När kartan är utzoomad och visar ett stort område i liten skala, så är informationen generaliserad och ofta ser man bara de viktigaste, största vägarna och orterna. En papperskarta är statisk och för att zooma in så behöver du en annan karta, men med GIS så kan du zooma in och se fler detaljer på området, som stigar, hus och verksamheter.

Undervisa om eller med GIS?

Varje lärare är själv ytterst  ansvarig för att tolka läroplanen. Vissa av oss har haft stöd av kollegor och andra nätverk, medan andra lärare står ensamma. Hur mycket eller lite GIS som ska finnas med är inte lätt att veta. Inte heller om det räcker att undervisa om GIS, genom att berätta för eleverna vad GIS är, eller om eleverna ska lära sig att använda GIS?

Jag brukar hamna mittemellan och försöker få in GIS i olika ämnen och arbetsområden i mina egna presentationer. Då passar jag även på att berätta något om vad GIS är. Dessutom brukar mina elever få testa att själva utforska världen med hjälp av GIS och få möjlighet att skapa egna digitala kartor i något program.

Vad säger Lgr 11 om GIS?

Det står ingenting om digitala kartor eller GIS i syftesdelen till kursplanen, men GIS ger en utmärkt grund för eleverna att utveckla en förtrogenhet med att växla mellan olika tids- och rumsperspektiv. I inledningen till kursplanen för geografi så redogörs för syftet med ämnet och där hittar vi följande stycke:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Ur Lgr 11, Kursplanen i geografi, Ämnets syfte

Kunskap om kartan bygger på undervisning

Precis som vi har undervisat och fortfarande undervisar om kartboken, så behöver vi undervisa om den digitala kartan. Då ger vi eleverna förutsättningar för att kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Skillnaden mellan att tolka en papperskarta och en digital karta är inte så stor, däremot kan man behöva få instruktioner om hur man hittar teckenförklaringar och söker information i ett GIS. Redan nu börjar digitala kartor bli vanligare än papperskartor och därför är det givet att vi ska ge eleverna kunskapen om digitala kartor också.

GIS underlättar geografiska analyser och presentationer

Eftersom syftet med geografiämnet är att eleverna ska utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden, så bör vi ge dem bra verktyg och metoder för detta. GIS är oftast ett överlägset verktyg för analyser. Här finns möjligheter att snabbt se skillnader och upptäcka likheter. Dessutom är det lätt att få fram siffror på andel av befolkningen, eller avstånd och ytor. När eleven har lärt sig att urskilja data ur kartan så är steget inte långt till att själv kunna producera sin egen karta. Det finns många bra och gratis program för detta redan idag (konkreta tips i del två). Genom att själv skapa en karta, så ökar ofta förståelsen för att det sker ett urval av information för att skapa en karta, vilket i sin tur gynnar elevens källkritiska resonemang kring kartor.

GIS finns i det Centrala innehållet för år 7-9

GIS nämns inte alls i syftesdelen eller i kunskapskraven, inte heller i det Centrala innehållet för tidigare år. Däremot så nämns GIS i det Centrala innehållet för år 7-9 :

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Centralt innehåll i årskurs 7-9

Inget krav på skolan att tillhandahålla GIS?

Så GIS nämns inte alls i kunskapskraven, varken för år 6 eller år 9. Det innebär att eleven egentligen inte behöver visa sitt kunnande med hjälp av GIS, men får gärna göra det. Vilket tyvärr även leder till att lärare inte känner sig tvungna att tillhandahålla GIS för eleverna. Det ställs ändå inga formella krav för att eleven ska kunna visa sitt geografiska kunnande med GIS. Jag finner ändå ett mycket starkt stöd för digitala kartor i kursplanens kunskapskrav. Nämligen i följande kunskapskrav:

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett  fungerande sätt, samt för resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och geografiska verktyg.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Kunskapskrav för slutet av år 6 (värdeorden borttagna)

Vad är GIS om inte en geografisk källa, metod och teknik? Hur ska man kunna resonera om användbarheten eller trovärdigheten på något som man aldrig fått lära sig något om? GIS är ett bra verktyg vid fältstudier och bör användas redan i yngre år än på högstadiet.

GIS är en del av skolans digitalisering

När kursplanen skrevs så var tillgången på datorer och surfplattor ännu mer varierad än den är idag. I Skolverkets förslag till Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola så föreslår man att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Man framhåller även vikten av att detta är likvärdigt och att alla elever har en egen enhet inom tre år. Något som jag hoppas kommer gå ännu snabbare.

Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år.

Ur Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet, s 6

Det skulle ge svenska elever möjlighet att förstå vad GIS är och vad det kan användas till om tillgången på datorer och surfplattor blev likvärdig. Nästa steg blir då att ändra i kunskapskraven så att GIS finns med även där.

Fem bra sätt att spara tid för lärare

15784764_1296973933682570_1355188666_oEtt nytt år har precis börjat och nyårslöftena är fortfarande i färskt minne. En förutsättning för att vi ska kunna hålla nyårslöften, som att hinna träna och äta hälsosamt, är att vi har orken. Det blir lätt en ond cirkel när man inte orkar träna, för att man är så trött, eftersom man är så otränad. Samtidigt så stoppar man i sig helt fel saker, som godis och snacks, för att man är för hungrig för att orka tänka ut någon middagsmat. Då är det inte så lätt att bara bryta de här onda cirklarna. Vi kan behöva lite hjälp på vägen.

En viktig faktor för hälsan är att hålla sig inom sin arbetstid. Visserligen har vi världens roligaste och givande yrke, men det kan samtidigt vara otroligt krävande. Det finns alltid någonting som man kan lägga lite extra tid på och att avsluta arbetet för dagen kan vara svårt.

Nytt år och ny kalender

Varje år så brukar jag leta efter den optimala kalendern. Trots att de digitala kalendrarna har blivit allt bättre så saknar jag ändå den överblick man får genom en papperskalender. Förhoppningen är att jag även ska bli lite bättre på tidshanteringen med en sprillans ny kalender. Det här året vill jag inte missa när det är min tur att ha fikat heller. Men det räcker inte med en ny kalender för att minska stressen i vardagen. Under ledigheten stötte jag på ett blogginlägg som utlovade fem kraftfulla sätt att spara tid på som lärare. Jag har sammanställt och modifierat tipsen här nedan, men jag kan även rekommendera podcasten från Cult of Pedagogy som är mer utförlig.

1. Ta medvetna raster

Mycket tid försvinner i småpauser som egentligen inte ger så mycket vila. Istället för att jobba medvetet med en uppgift, så kanske man scrollar igenom facebookflödet under några minuter. Det gäller att själv reflektera över vilka småpauser som man egentligen tar varje dag.  Alltför många sådana små pauser kan addera upp till ganska mycket tid i slutändan. Därför är det bättre att vara fokuserad på det man håller på med (inte alltid så lätt när man har adhd). Många små avbrott under en dag kan vara energislukande. Börja med att stänga av alla notifikationer på mobilen och datorn.

2. Gör det viktigaste först

Om man har för många saker på sin lista är det lätt att bli överväldigad av arbetsbördan. Då är det lätt att man gör det som är enklast först och man kommer aldrig till det svåra eller det som kräver mer tid. Därför bör man börja dagen med att prioritera bland sina uppgifter och göra det som är viktigast först. Enklare sagt än gjort. Men genom att börja med det som är viktigast så får man också en uppfattning om hur omfattande arbetet egentligen är. Ibland så skjuter man uppgifter framför sig eftersom man tror att de tar längre tid än de gör, när man arbetar fokuserat.

clock-1702512_960_720

3. Klumpa ihop uppgifter och undvik multitasking

Vissa saker gör man flera gånger om dagen utan att reflektera över det. Om mailboxen är öppen så får man en notifikation varje gång ett mail kommer. Det gör att man blir avbruten med det man håller på med och ens uppmärksamhet dras till mailet, även om det inte alls är viktigt. Genom att inte kolla mailen sju gånger på en dag istället för att bara göra det två gånger dagligen, så slösar man energi under dagen. Att försöka göra fler saker samtidigt fungerar inte för hjärnan, multitasking är inte effektivt. Det fungerar bara med multitasking om den ena saken som du gör, inte kräver hjärnans aktiva inblandning. Lyssna igenom en podcast går att göra när man promenerar till jobbet, men inte när man ska skriva feedback på en uppsats samtidigt. Därför bör man samla ihop liknande uppgifter och göra dem på en avsatt tid.

4. Nöj dig med att vara tillräckligt bra

Många lärare strävar efter perfektion. Visst är det en fördel när man är väl påläst, har välplanerade lektioner och skriver långa kommentarer på elevers uppgifter, men ibland krävs det att man sänker sina krav för att orka. Den formativa bedömningens genomslag i svensk skola har dessutom gjort att många lärare ger kommentarer på elevers arbeten flera gånger under processen. Något som är så mycket mer tidskrävande än den tidigare summativa bedömningen. Vi har börjat begränsa antalet gånger vi ger den formativa bedömningen då vi har märkt att eleverna inte alltid har den nytta av den som det skulle förväntas. Dels så använder vi oftare kamratbedömning, och överlåter uppgiften åt eleverna själva och dels så ger vi oftare formativ bedömning i grupp, än vi gjorde förr.

När vi återkopplar till flera elever samtidigt, så är det däremot väldigt viktigt att påpeka för eleverna att det är det man gör och att man förväntar sig att alla ska ta till sig av de framåtsyftande kommentarerna. Annars är risken att man har en liten grupp elever som inte förstår att det även rör dem. Fundera på om det är någon annan uppgift som slukar tid och hur du kan sänka dina krav utan att det påverkar undervisningen. Är valet av typsnitt och layout på planeringen något som tar lång tid? Kan samplanering och delakulturen vara framgångsrika lösningar? Hur lägger man bäst upp arbetet tillsammans med sina kollegor?

5. Sätt gränser med schemalagd planering

Vi anger en ramtid till våra chefer vid varje läsårsstart. Använd dig av den och håll den. Det vill säga sätt gränser för hur länge du ska jobba, eftersom i läraryrket finns det alltid något som du kan fördjupa dig i och som du kan lägga ned mer tid på. Det kan vara bra att även lägga in förtroendetiden i sin kalender. Själv har bokat in ett träningspass en dag i veckan, som kräver att jag måste gå exakt när min ramtid slutar, om jag ska hinna. Det har hjälpt mig under hösten och det tänker jag fortsätta med i vår också.

Ett annat tips är att när jag sätter mig för att jobba med en uppgift, så brukar jag använda pomodoro-tekniken och har en app på mobilen som hjälper mig. Det finns många appar att välja på men det går lika bra med en äggklocka.

De här tipsen riktar jag först och främst till mig själv. Genom att skriva ner dem så processar jag dem ett extra varv och hoppas på att något ska fastna inför det kommande arbetsåret.