Elevinflytande under bedömningstillfället

JerusalemVi har försökt att läsa  de abrahamitiska religionerna på fyra veckor. Det är givetvis en omöjlighet för elever i sjuan att försöka lära sig ”alla” viktiga fakta om judendom, kristendom och islam på den korta tiden. Vi förutsatte att de redan hade kunskaper om de tre religionerna från mellanstadiet och satte igång med att jobba med några myter från det gamla testamentet. Vi hade några genomgångar om de olika religionerna och lite om hur några myter skiljer sig åt.

Jämförelser av religioner

Det blev många jämförelser under dessa veckor. Bland annat tittade vi hur religionerna ser på Jerusalem utifrån en artikel i DN som jag gjorde om till en Prezi.

Eleverna får välja frågor

Sedan delades eleverna in i tre grupper som läste om varsin religion. Men hur skulle detta kunna bedömas? Vi hade valt ut tre kunskapskrav som vi jobbar mot i sjuan och dessa skulle nu prövas.

Eleven har  kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Eleven kan  föra resonemang om likheter och skillnader inom och mellan religionerna.

Eleven kan föra resonemang om hur religioner kan påverka vad som sker i samhället och hur det som sker i samhället kan påverka en religion.

Det kluriga var bara att hitta frågor som gav eleverna möjlighet att visa dessa förmågor utifrån att de faktiskt hade lärt sig så många olika fakta och om tre olika religioner. Istället för att skapa ett prov med ett antal frågor så gjorde jag diskussionslappar kring olika teman. I varje tema hittade jag på en fråga som svarade mot ett av de tre kunskapskraven. Sedan var det upp till eleverna att välja frågor och teman. Varje elev fick välja vilka tre frågor som hen ville besvara. Frågorna kunde handla om samma tema eller vara valda från olika teman. Det viktiga var såklart att eleverna kunde visa sina förmågor utifrån alla tre kunskapskraven.

Presentation

Här kan ni hitta alla frågorna: OneDriveAbrahamitiska religioner Bedömningsfrågor

Eleverna väljer redovisningsform

Vi frågade i alla klasser om eleverna ville göra bedömningsuppgiften skriftligt eller muntligt. Det blev en liten övervikt för de som ville göra uppgiften muntligt. Det enkla skulle då vara att låta ett majoritetsbeslut gälla och låta alla få göra uppgiften muntligt. Istället valde vi att låta de elever som ville göra den muntligt sitta i grupper om två-tre personer och diskutera frågorna tillsammans. Genom att de spelade in sitt samtal kan vi lärare i efterhand bedöma vilket kunnande eleven har uppvisat.

Samtidigt hade vi det alldeles tyst i klassrummet där de som ville skriva ned sina tankar kunde göra detta. Vi är alla olika och för vissa så fungerar det bäst när de får strukturera sina tankar som ett skriftligt svar. För andra passar det bättre att utveckla sina tankar i ett samtal i samspel med andra.

Bildstöd hjälper språksvaga

För att göra det tydligt vilket av de tre kunskapskraven som varje fråga rörde sig om så tog jag en clip art-figur och satte framför frågan. På det sättet så tydliggörs kunskapskraven att det första handlade om vad människan gör i relation till vad som står skrivet i de heliga skrifterna. Vi har jobbat med Venn-diagram i vår metodkurs vid uppstarten och därför blev det naturligt att ta ett Venn-diagram som symbol för kunskapskravet att jämföra. Den tredje bilden fick bli en jordglob som symbol för samhället och med religiösa symboler kring som en påminnelse om att de påverkar varandra.

Ge eleverna möjlighet att lyckas

Alla de här valen som jag gjorde som lärare påverkade mina elevers möjligheter att lyckas. En förutsättning för att kunna prestera i skolan är att man har förstått vad man ska visa. Där hjälpte bildstödet till och att eleverna fick frågorna på lektionen innan bedömningstillfället. När varje elev får välja den form som hen känner sig tryggast med så ökar självförtroendet. Att dessutom få utgå från de fakta som man känner sig tryggast med gör att fler vågar sig på att resonera utifrån de högre nivåerna i kunskapskraven. Så med dessa små justeringar av ett bedömningstillfälle så hoppas jag att jag lyckades skapa ett bedömningstillfälle där alla kunde prestera utifrån sin egen potential.

Anpassning av undervisningen för alla är inkluderande

Hos oss försöker vi i allra möjligaste mån anpassa undervisningen så att den ska passa elever med särskilda svårigheter eller med någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utan att för den delen sänka kraven eller förväntningarna med alltför enkla uppgifter. På så sätt gynnar vi samtliga elever.

1 kommentar

  1. Cathrin Åström, 27 april 2017

    Tack för ett mycket intressant inlägg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.