Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

De globala målen i dagspolitiken

Höstens skolstart kommer att präglas av valrörelsen för Sveriges alla SO-lärare. Samtidigt har vi en tajt planering att hålla oss till när vi vill få in både det centrala innehållet, testa av kunskapskravens förmågor och arbeta mot ämnenas syften.

Det finns även andra mål att jobba mot. Hur står det till med de globala målen till exempel? Vilket ansvar har vi som privatpersoner, lärare och vuxna  att arbeta för att uppnå de globala målen. Vilket ansvar har våra politiker och de olika riksdagspartierna? Jag tänkte låta mina elever djupdyka i de globala målen och granska hur politikerna arbetar för att uppnå dem. Vilka förslag i debatten syftar till att de globala målen nås till 2030? På hemmaplan och globalt?

Till min hjälp har jag Globala målens webbplats. Där hittar man enkla och tydliga förklaringar till alla de globala målen. Jag gjorde testet ”Bli målmedveten” och kom fram till att mina viktigaste prioriteringar är att vi inte ska ha någon hunger, att bekämpa klimatförändringen och att vi inte ska ha någon fattigdom. målmedvetenGivetvis något förenklat men visst är det viktiga frågor för mig. Men de stannar inte där utan de ger mig också tips på hur just jag ska kunna jobba för att dessa mål ska uppfyllas.

Ett av tipsen som jag får är att jag ska skriva en insändare eller ett blogginlägg för att skapa en diskussion om fattigdom. Det är därför jag skriver just det här inlägget. Hur ska vi kunna komma åt fattigdom om vi inte förstår vad som orsakar den eller lär oss av goda exempel i världen? Vad är ens fattigdom? Jag väljer att använda EU:s definition av fattigdom som relativt. Det vill säga att man har en inkomst under 60% av landets medelinkomst. Eller om du inte kan ta med dig frukt till skolans fruktstund. Därför är det så viktigt att även se till vad fattigdomen gör i vårt eget land också. Hur tänker sig politikerna komma tillrätta med den?

Ett annat tips som just jag fick från webbplatsen var att jag kunde lära någon i min närhet att laga näringsriktig och hälsosam mat. Handfasta tips som går att genomföra. Eftersom testet frågar hur gammal man är, hur man tar sig fram och andra ”personliga” frågor så anpassas även tipsen efter personens möjligheter att genomföra dem. Tipsen går till och med att ladda ned som ett pdf-dokument sedan och skriva ut och sätta upp på väggen.

Arbetsområdet tänkte jag börja med att visa den här lilla korta filmen från UNDP.

Eleverna ska sedan själva få göra testet Bli målmedveten och sedan få i hemuppgift att genomföra något av råden de får.

När vi undervisar om svåra frågor så är det viktigt att vi visar eleverna att de är en siffra att räkna med och att de inte bara är en i statistiken. Vi måste återge ungdomar tro, hopp och kraft att förändra om den skulle ha tappats bort. Vår undervisning får inte bara syfta till att visa på alla svårigheter som världen står inför utan även jobba med ett av geografins övergripande syfte:

Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

UrLgr 11, kursplanen för Geografi.

Det är något vi verkligen kan jobba med i valrörelsen då vi kan passa på att granska och värdera de olika politiska partiernas lösningar på olika utvecklingsfrågor. Om sedan våra politiker inte har några rimliga lösningar på världens stora frågor, då måste vi våga ta tag i det själva. Vi lärare kan stötta eleverna genom att visa att det visst går att förändra. De globala målens webbplats är en bra plats att börja på.

Mer tips om hur man kan arbeta med de globala målen hittar man på webbplatsen Worlds largest lesson som drivs i samarbete med Unicef

Staden som klassrum

imageI studie efter studie så uppger geografilärare att det är svårt att få tid och möjlighet att genomföra fältstudier. Även exkursioner och studiebesök är svårt att få till. Trots att undervisning utanför klassrummets väggar kan vara så givande. Att få utforska hur naturen och människan samverkar skapar en djupare förståelse för geografiämnet. Dessutom ökar elevernas motivation när de får genomföra egna undersökningar.

Vi deltar just nu i tävlingen Future City. Det är en tävling där eleverna får utforska stadens behov och undersöka vilka problem som en stad behöver hitta lösningar på. Tävlingen ordnas i samarbete med olika företag och studiebesök och mentorskap uppmuntras. Vi arbetar ämnesövergripande tillsammans med tekniken. Vår klass har haft turen att ha en stadsplanerare som mentor och vi lyckades även ordna ett studiebesök i ett av stadens prestige-projekt, Norra Djurgårdsstaden.

En regnig januaridag begav vi oss ut till andra änden av T-banans röda linje. Efter en kort promenad, som även innefattade visst bollande med en upphittad fotboll, så kom vi fram till vår guide. Vi fick först en mycket intressant genomgång av hur staden styr hållbarhetsarbetet. Sedan fick vi en rundtur i området. Eleverna hade till uppgift att dokumentera för att senare kunna ge exempel på bra hållbara lösningar. Men de skulle även fundera på vilka brister i hållbarheten som området visade. Spontant var de tveksamma till områdets sociala imagehållbarhet, då bara ett fåtal kommer ha råd att bo där.

De var imponerade av arkitekturen och sa att det kändes som utomlands. I början fick jag påminna eleverna att fotografera och peka ut lämpliga motiv, men efter ett tag så gick det av sig självt. Vi hade en kortare incident när mina nior hellre ville testa den fina lekparken än att studera de fiffiga sopsugarna. Trots det gick det inte att ta miste på engagemanget som väcktes hos eleverna. Det är inte något som går att läsa sig till i böcker. En exkursion eller fältstudie är ett erfarenhetsbaserat lärande som slår det mesta. Trots det är det få elever i grundskolan som får genomföra fältstudier. Vad krävs för att lärare ska ta sig den lilla extra tiden? 

I den efterföljande utvärderingen frågade jag eleverna i min klass om de tyckte att besöket var så bra att även de andra klasserna borde få åka dit. ”Nej”, kom det snabbt från flera elever. Förklaringen kom direkt efter, ”Det var ju vår grej!”. De vill gärna känna sig unika och utvalda. Som tur var så ändrade de sig rätt snabbt och godkände att jag även ville ta mina andra elever dit.

”Men. Att göra det en regnig dag i januari var kanske inte det bästa. Det skulle vara bättre om det var sol”, avslutar en elev diskussionen. Jag kan bara hålla med. Hädanefter kommer jag vara noga med att beställa sol till våra utomhusaktiviteter.

KUL1415 – Vilken sann skrivglädje

Innan vi gick på sportlov så avslutade vi ett arbetsområde i historia om den industriella revolutionen. Det är nog något av det roligaste och bästa arbetsområde som vi har gjort. Det är flera saker som har bidragit till att det blivit så lyckat men en sak är säker, det skulle inte gått att genomföra utan den digitala tekniken och fantastiska kollegor! Jag ska ta det från början. Min kollega Josefina läste om möjligheten att få trycka en bok i projektet KUL1415 och hon fick idén att vi skulle göra böcker om Stockholm under den industriella revolutionen. På det sättet skulle vi kunna skapa böcker med våra klasser samtidigt som vi arbetade med det arbetsområde som vi brukar i åttan. Tidigare hade jag arbetat med Stockholmskällan och trots att det är en fantastisk resurs, så märkte jag att det inte bara går att be eleverna gå in där och själva söka sig fram. Det behövs en hel del handledning och tydliga instruktioner. Så jag gjorde tre filmer om uppgiften, källanvändning och bedömningen. Dem la jag upp på vår årskursblogg så att eleverna kunde se dem flera gånger om de behövde det. På bloggen la jag också planering och en del andra korta filmer.KUL1415

Att arbeta med källor brukar ofta handla om att vara källkritisk, men jag ville även komma åt resonemangen om användbarhet. Eftersom jag nyligen har skrivit en uppsats om användning av historiska källor, så hade jag även läst en hel del litteratur och lyssnat på olika föreläsningar. Jag lyfte begreppet historisk empati för eleverna, som handlar om förmågan att förstå människors handlingar utifrån den tidens normer och förutsättningar. Elevernas uppgift blev  att skriva en gestaltande text utifrån någon källa i Stockholmskällan. Eftersom jag även ville bedöma deras förmåga att arbeta med och resonera kring källorna, så skulle de även skriva en logg över sitt arbete. Vilka fantastiska och unika texter jag har fått in! Där måste jag också tacka för ett mycket gott samarbete med lärarna i svenska. På svenskan har eleverna gått igenom olika textgenrer och många elever har läst Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.

Utan tillgång till datorer och surfplattor hade eleverna inte kunnat hitta bra källor, läsa, tolka och värdera dem. Att skriva sina texter i Office 365 har gjort det möjligt för mig att ge fortlöpande feedback. Texterna tappas inte bort när de sparas i 365. Eleverna har till och med kunnat komma åt texterna från sina mobiler, de gånger som datorer inte har räckt till (tyvärr alltför många gånger). Nu kommer den riktigt roliga biten med digital teknik. Elevernas texter har publicerats på den sida som KUL1415 har ställt till förfogande för vår skola, Mälarhöjdens kulsida. Det innebär att texterna kan få många fler läsare än en vanlig uppsats. De skapas för en riktig publik och samtidigt har de första texterna fungerat som elevexempel åt de elever som har haft svårt att komma igång. Elevernas texter läggs upp vartefter och förhoppningsvis kan jag även lägga till några av loggarna också. Läs och njut!