Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

7 bästa tipsen och länkarna för distansundervisning

Ljusgrå katt som ligger på en bärbar dator

Just nu så översköljs webben av olika tips för fjärr- och distansundervisning. Jag har såklart försökt att följa med i debatten och har här samlat de bästa länkarna och bästa tipsen för att undervisning via internet ska fungera. Oavsett om vi kallar det fjärrundervisning eller distansundervisning så måste vi förbereda oss för något som vi inte riktigt vet om eller när vi kommer att genomföra. Därför är det bättre att börja förbereda sig i går än i morgon.

Det första tipset är faktiskt så grundläggande att det kanske lätt blir bortglömt, att kolla att alla kommer in på alla verktyg.  Jag tar med ett exempel på hur vi löste det i vårt arbetslag.

    1. Se till att elevernas inloggningar fungerar innan ni startar
      Vi hade en schemabrytande dag inplanerad då vi hade tänkt åka ut på utflykt. När det blev inställt av olika anledningar (covid-19) så var vi tvungna att tänka snabbt och smart. Vi visste att vi själva behövde tid att förbereda oss och eleverna på eventuell fjärrundervisning och därför ville vi inte göra någon alltför komplicerad planering.Istället gjorde vi ett uppdrag som gick ut på att de skulle lösa några frågor och uppgifter genom att visa att de kunde ta sig in på några olika verktyg och webbplatser. Vi ville dessutom se om de klarade av att göra det hemma och på egen hand. Uppdraget fick de i sin mailbox klockan nio på morgonen. Så det första testet var att se om de ens kunde komma åt sin epost hemifrån. Där stod följande meddelande:

      God morgon!
      Nu har du klarat av ditt första uppdrag, att läsa ditt mail i din skolmail.
      Ditt uppdrag idag är att gå in i Teams och göra uppgiften ”Uppdraget”.
      Om du får problem att komma in på något digitalt verktyg så är det viktigt att du tar kontakt med en lärare som kan hjälpa dig med inloggning. Vi kommer att sitta i C206 under dagen och hjälpa dig om du behöver hjälp.
      Tänk på att de här verktygen är sådana som du kan komma att behöva använda om du behöver vara hemma från skolan och få fjärrundervisning.
      Lärarna i Arbetslag år 8

      Så det andra testet var att se att de kunde hitta Uppgifter i Teams. I uppdraget fanns sedan frågor till verktyg och webbplatser som vi ville att de skulle kunna använda. De skulle skriva in sina svar i tabellen som vi lagt i Teams. Den första frågan i Uppdraget löd: ”Hur många böcker på Inläsningstjänst sida har med ordet ‘Utkik’ i sin titel? Räkna inte med studiehandledningar.” Sedan fick de liknande frågor på SLI, NE, UR Play, Quizlet, Skolplattformens Nyheter och Planering och bedömning.

      Här är Uppdraget i sin helhet.

    2. Ta det enkla före det svåra och sänk ambitionerna
      Nu översvämmas vi av olika digitala läromedel som blivit gratis för en tid, men om man inte haft dem innan så blir det svårt för elever och lärare att lära sig dem under stress. Elevernas uppkopplingar eller enheter kanske inte fungerar. De verktyg som vi vanligen använder blir överbelastade och oanvändbara. Teams har gått från 20 miljoner användare i november till 44 miljoner idag. Vi är lärare inte magiker.I  blogginlägget ”Please do a bad job of putting your courses online” så kan vi läsa fler orsaker varför vi inte ska överjobba våra planeringar.
    3. Använd GDPR-checkade läromedel
      Det här är ett utmärkt tillfälle att utforska några olika digitala läromedel eftersom de flesta stora läromedelsförlagen nu ger alla fri tillgång terminen ut. Jag tycker däremot inte man ska känna någon press att göra det, men för oss som är nyfikna på det så är det roligt. Nu kan man i sin egen takt se vilket digitalt läromedel som passar bäst.Dock är det viktigt att man fortfarande följer GDPR och eftersom jag inte har full koll på alla detaljer så tar jag hjälp av Camilla Askebäcks blogginlägg på LR:s webbplats.
    4. Gör det som funkar för dig och dina elever
      Du känner dig själv bäst och vet själv vad du tycker är svårt eller lätt. Det är också du som är expert på dina elever och vad de klarar av. Det är viktigt att du använder digitala verktyg som du redan kan eller som du snabbt kan lära dig.Micke Kring har skrivit en rad tips och också utvärderat några olika digitala verktyg.

      Anna Kaya har skrivit om hur man gör när man har nyanlända elever som måste undervisas på distans. Här finns ändå så många matnyttiga tips att jag rekommenderar alla att läsa.

    5. Ta hjälp av experterna
      Skolverket har startat en sida med olika råd om hur man bäst undervisar på distans. Det kan ju vara både elever och eller lärare som behöver vara hemma. Skolverkets webbplats heter skolahemma.se och de har även lanserat hashtaggen #skolahemma som lärare uppmanas märka inlägg i sociala medier med om de skriver om detta.Stockholm stad har också skapat en yta i Sharepoint och ett Team där lärare kan få tips och råd om vad som gäller.
      Undervisningsrådet Johan Falk har på sin fritid satt ihop en resursportal för lärare där en mängd olika material finns samlat.
    6. Passa på att undervisa digital kompetens
      Nu är ett utmärkt tillfälle att se till att både vår egen och elevernas digitala kompetens ökar. Den är viktig i alla ämnen. Inte minst i mitt eget favoritämne geografi då nästan alla geografer idag jobbar med GIS. Till vår hjälp har Internetstiftelsen satt ihop ett antal digitala lektioner i olika ämnen för olika åldrar.
    7. Lär som eleverna
      När man är osäker på hur något ska göras så funkar det inte alltid att läsa sig till hur man ska göra. Jag har skrivit förr om hur viktigt det kan vara att se hur någon gör på en film och vilket bra sätt det är att lära sig på. Därför kommer här ett tips på en spellista på YouTube som Johan Klavins har satt samman och delat med sig av.

Jag hoppas att allt går bra och att vi alla kommer ur detta virrvarr lite mer digitalt kompetenta.

Måste alla göra lika i Skolplattformen?

ipad-820272_960_720I Stockholms stad införs nu en ny plattform som har mött stor kritik från många olika håll. Förutom att den är rekorddyr så är det många funktioner som inte fungerar eller är påkopplade ännu. Dessutom är det svårt att veta vart man ska vända sig för support eftersom staden har köpt in olika ”moduler” från olika plattformar. Samtidigt som Skolplattformen infördes så kastades alla fungerande verktyg som vi använde åt sidan, innan vi visste om detta fungerade eller ej. Det har inneburit svåra informationsproblem med vårdnadshavare och elever när våra årskursbloggar som var väl inarbetade togs bort. Allt det här har IT-direktören Johanna Engman försökt bemöta i ett hela sex stycken sidor långt öppet brev: Öppet-brev-om-skolplattformen_20181010_2_60026

På kurs för utbildningsansvariga

I dagarna har jag deltagit i en kurs riktad till Utbildningsansvariga för Skolplattformen. Bättre sent än aldrig…  Så istället för att först utbilda ansvariga så låter Utbildningsförvaltningen det gå ca tre månader in på terminen innan vi fick gå denna kurs. Därefter ska vi nu i vår tur utbilda våra kollegor i något som vi alla redan förväntas använda. Ibland känns det lite bakvänt. Frustrationen märks i alla led i kedjan från chefer och ansvariga till lärare, elever och vårdnadshavare. Bara en sån sak som att man förväntas ladda ned åtta appar för att verkligen kunna använda alla funktioner från sin mobila enhet. Suck.

Olika behov kräver olika lösningar

Nu skulle detta inlägg dock inte handla om min egen frustration. För min fasta övertygelse är att skolplattformen kommer att bli riktigt bra när vi kommit över vissa barnsjukdomar. Jag ville istället diskutera frågan om vi alla nu måste göra lika? Skolplattformen erbjuder nämligen oändligt många möjligheter (så känns det i alla fall) att kommunicera, skapa, lagra dokument eller att dela på. Vilket sätt ska vår skola använda? Varför pekar inte Utbildningsförvaltningen med hela handen och säger hur vi ska göra? En viktig anledning till det är såklart att alla skolor är olika och har därmed olika behov.

Mall för planering i grundskolan

I Stockholm stad har Utbildningsförvaltningen lagt in en väldigt tydlig mall för hur en pedagogisk planering kan se ut i verktyget Planering och bedömning (en del av Unikum). Genom att gå in i Skolbanken och söka på ”Planering i grundskolan” så hittar vi lärare den mallen. Vissa delar är såklart övertydligt förklarade men det är bra när man är osäker. Jag vet heller inte vad min kollega kan eller inte kan alla gånger. Bättre då att vara övertydlig.

Skolbanken

Många har blivit lärare för att det är ett fritt och kreativt yrke. Nu kan det kännas som om man vallas in i ett led som alla måste följa. Till viss del är det så om vi vill att skolan ska vara likvärdig. Det är även en fördel om våra pedagogiska planeringar har en liknande struktur så att elever och vårdnadshavare lätt ska kunna förstå dem. Läraren är dock den som leder arbetet i klassrummet och ska självklart sätta sin personliga prägel på både planering och undervisning.

Hur delar man bäst en uppgift i Skolplattformen?

Det finns flera fördelar med att alla gör lika men det finns även nackdelar. Om vi tar tre olika exempel på hur man digitalt kan dela en uppgift till eleverna i skolplattformen (jag har här försökt åskådliggöra det i en tabell).

Sätt att dela

Kan ses av

Möjlighet att organisera

Feedback

1. Office 365
Du delar en uppgift i Office 365 med elevereller låta eleverna dela det dokument de skriver sin uppgift i. Lärare och elev Går ej att samla klassens dokument i mappar på ett smidigt sätt Lätt att ge feedback under tiden som eleven skriver. Går inte att koppla matris.
2. Planering och bedömning
Du lägger uppgiften i PoB Lärare, elev och vårdnadshavare Du får hela gruppens inlämnade uppgifter samlade Svårt att ge feedback under tiden. Summativ bedömning kopplas till matris eller som kommentarer.
3. Teams
Du delar uppgiften i Teams Lärare och elev Du får hela gruppens inlämnade uppgifter samlade Lätt att ge feedback under tiden som eleven skriver. Går att koppla matris.

Struktur krockar med frihet

En fördel med att alla gör lika är att elever och vårdnadshavare då har möjlighet att veta hur man hittar till uppgiften. En nackdel är att lärarens självbestämmande minskar. Det är även så att beroende på typ av uppgift så kan en lärare göra olika från gång till gång.

Önskan att få tydliga direktiv och bra stödstrukturer är givetvis störst när man inte ännu behärskar verktygen eller har den kunskap som behövs. Vartefter som vi lär oss så kommer vi våga pröva olika vägar och förhoppningsvis lära av varandra och de bästa exemplen. Var och en får göra efter sin förmåga. Om vi har det i minnet när vi nu ska lära oss ”alla” funktioner i Skolplattformen så kommer det här gå toppen.

Raster och pauser i skolan

received_305219153603826I veckan hade jag den stora förmånen att få delta i konferensen Leda lärande som Stockholm stad anordnade för sina förstelärare och skolledare.

En av talarna sa inför en av konferensens pauser: ”Vi har så mycket rast i skolan”. Ja, det stämmer kanske, för eleverna. Vi lärare är inte så bortskämda med pauser i skolan. Så att vara på konferens är ett välbehövligt avbrott i arbetet. I pauserna mellan konferensens inspirerande föredrag och diskussioner så händer något. Då hinner vi verkligen tala till punkt, reflektera och lyssna på varandra.

Pauser är viktiga för lärandet av flera anledningar.

  • De ger oss möjlighet att reflektera.
  • Vi får energi genom att röra oss.
  • Vi kan fylla på med energi genom att äta.
  • Vi får gemenskap med kollegor och kamrater.

Pauser i en digital tid

Leda lärande hade digitalisering som tema och frågan är om skolan måste se likadan ut om 15 år? Flera talare talade om att skolors organisation har många inlåsningseffekter i uppdelningen av ämnen, gruppstorlekar och lektionslängd. Varje vecka kanske inte måste se likadan ut? Olika elever kan behöva olika långa pauser. Vi lärare kan också behöva fler pauser.

I Stockholm så står vi inför införandet av en ny skolplattform. En fara i det införandet kan innebära en ökad arbetsbelastning för många lärare. De få pauserna vi har kan komma att ätas upp. Här spelar vårt nya skolavtal och våra fackliga organisationer en viktig roll. Digitaliseringen ska självklart bidra till en minskad arbetsbelastning och ett ökat lärande.

Utbildningsdag kring digitaliseringen och Lgr 11

29242927_1734981283215164_665789099_oFörändringarna i läroplanen

Igår deltog jag i en utbildningsdag anordnad av Utbildningsförvaltningen för SO-lärarna i staden. Min uppgift var att prata om ändringarna i Kursplanen för Samhällskunskap och gärna ge några undervisningsexempel. Det första tycker jag att jag klarade utmärk men när det kom till det senare gick det inte alls lika bra. Eftersom PowerPoint och Microsoft har bestämt sig för att inte samarbeta med länkar som man råkar ha i sin presentation så valde jag bort att visa länkar. Detta är något av det värsta man kan råka ut för när man vill berätta något och det spelar ingen roll om man står inför en klass eller en publik på 230 SO-lärare. Nästa gång blir det Prezi för mig.

För er som inte var med eller som var där och gärna ville se de undervisningsexempel jag beskrev så kan ni hitta presentationen här: Stockholm SO-dag.

Sökkritk, sökteknik och källkritik med Linda Spolén

Som tur var för alla lärare som var där så gav Linda Spolén från Medioteket en hel del matnyttig information. Hon pratade mycket om olika sätt att söka på internet och gav många bra tips på området. Hon har även producerat en hel del online-material kring detta som detta inlägg till exempel.

Trender, risker och möjligheter med Carl Heath

Avslutade programmet gjorde Carl Heath som är forskare i digitaliseringens möjligheter på RISE. En föreläsning som bjöd på hög igenkänningsfaktor med många skratt men även en hel del varnande och tankeväckande exempel. Gå gärna med i hans grupp Digital Samhällskunskap på Facebook om du vill hänga med i hur digitaliseringen påverkar samhället.

Det kan du göra med en 3D-skrivare

16295789_1323554927691137_1530992772_n

Vad kan egentligen en SO-lärare göra med en 3D-skrivare? De flesta förknippar nog 3D-skrivare med teknikämnet eller med estetiska ämnen. Men faktum är att vi har uppskattat skolans skrivare väldigt mycket och har hittat flera användningsområden för den. Det senaste jag skrev ut var en pussel-karta över Europa. Vi har letat efter något liknande att köpa, till elever som har svårt att lära sig kartan, men inte hittat något.

Här är varje land en bit (utom Ryssland som består av flera bitar) och på baksidan har jag skrivit landets namn så att de fungerar som flash-cards. På framsidan har jag ritat en norrpil så att eleven har en riktning att förhålla sig till. Det här ger eleven möjlighet att lära känna varje lands form och vilka grannländer de har på ett taktilt och lekfullt sätt. Som en vidareutveckling funderar jag på att färglägga kustgränser blå och landgränser gröna. Om en bit kommer bort är det bara att skriva ut en ny. Pusslet har jag inte ritat själv utan laddat ned på Thingiverse, en guldgruva med roliga saker.

Jobba med modeller i geografin

Om jag hade jobbat på mellanstadiet hade jag skrivit ut länder som topografiska kartor och låtit eleverna färgsätta dem efter naturförhållanden. Man kan även sätta ut de största städerna i landet. Även sådana kartor har jag hittat på Thingiverse, som de här topografiska kartorna över Island och Schweiz. Att få känna på var riftdalen mellan den amerikanska och den europeiska kontinentalplattan går är spännande och ger en förståelse för hur naturen formas. 16325953_1323865720993391_470463933_o16357685_1323865847660045_79856125_o

Entreprenöriellt lärande

När vi förra året arbetade med Operation dagsverke så hade vi en designtävling i skolan. Omröstningen skedde över nätet med hjälp av Google forms. Det vinnande förslaget blev till en berlock/nyckelring/väsksmycke som eleverna i år 5 fick sälja. Vi tillverkade hänget med hjälp av 3D-skrivaren och skrev ut i två olika färger som vi sen satte ihop. Alla som skänkte minst 50 kronor fick sedan ett hänge som tack för stödet. Totalt lyckades skolans elever samla in 128 473 kr!

I år hoppas vi att eleverna själva kan rita förslag på hängen i något 3D-program. Själv gillar jag 123D-design och för yngre barn passar Tinkercad bra. Tjejerna på Girlscode har jobbat en del med att rita och skriva ut hängen och det går det att läsa om i deras blogg.

Här nedan kan du se massproduktionen av förra årets hängen och det slutliga resultatet.16358995_1323569084356388_1636027440_n

16358657_1323571957689434_1268898523_n

15 enkla exempel på GIS i undervisningen

map-1646756_960_720Geografiska informationssystem, så kallade GIS, är digitala kartor där information ligger i olika lager. I mitt förra inlägg beskrev jag lite mer ingående vad Lgr 11 säger om GIS i skolan. I det här inlägget tänkte jag gå in på några konkreta sätt att använda GIS i skolan på och vad de olika sätten kan tillföra lärandet.

GIS för geografiska analyser

GIS är mycket användbart när vi vill göra geografiska analyser. I GIS:et så ligger information och genom att se ett mönster av den informationen så kan vi göra en analys. Det är mycket lättare att se data visualiserade med färger och symboler än att läsa av det i en tabell. Om vi till exempel vill se var i världen luften är mest förorenad, så kan vi se det på en karta som uppdateras live. Denna karta från Air Visual kan en skola själv bidra med data till, genom att placera ut en luftmätare. Att göra det skulle skapa förståelse hos eleverna hur geodata kan samlas in av privatpersoner och organisationer och på så sätt bidra till forskning och lösningar av samhällets miljöproblem. Luften vi andas är förutsättningen för våra liv och utifrån kartan om luftkvalitet kan eleverna diskutera en aspekt av människors olika livsvillkor.

Eftersom det är möjligt att hämta information från GIS, så kan man se att vissa saker är vanligare på vissa platser än på andra platser. Jag brukar visa verktyget för eleverna först och sedan låta dem själva utforska på egen hand eller efter vissa undersökningsfrågor som jag ger. Om verktyget är helt nytt för eleverna så kan det vara en fördel med skriftliga instruktioner. Det ger mig möjlighet att hjälpa de som har svårare, medan de andra eleverna följer instruktionerna. Som den här instruktionen till ett GIS på National Geographic: Mapmaker interactive.

Hämta information från GIS inför fältstudier

Jag tycker att GIS är perfekt att koppla ihop med fältstudier. Med olika GIS kan eleverna hitta data om platsen innan de ska undersöka den i fält. Efter fältarbetet kan de sedan redovisa med hjälp av GIS. Hur det skulle kunna bedömas skrev jag min magisteruppsats om. När vi arbetade med lag och rätt så tittade vi på var brott sker med hjälp av brottsplatskartan som uppdateras fortlöpande och visar alla möjliga brott. Vi har också använt oss av livsstilskartan, som tyvärr innehåller en del reklam, men som har massor av matnyttig information om människors olika livsvillkor i Sverige. Bägge är användbara inför fältstudier i närområdet, för att kunna se skillnader mellan bostadsområden och platsernas olika risker och behov. Vill man ta fram andra siffror från SCB eller Kommun- och landstingsdatabasen så kan man tyvärr inte få informationen presenterad i en karta. Däremot har de ofta tydliga och bra visualiseringar i form av diagram. Vissa kommuner har sin data i GIS öppet, så att alla medborgare kan ta del av dem. I andra kommuner kan det vara lite krångligare. På kommunen finns en GIS-ansvarig som man kan be om hjälp.

ipad-632394_960_720

Ändra transparensen i olika lager

Det finns appar och webbsidor som använder data från Världsbanken eller CIA och visar informationen visualiserad på en karta. De är dock ganska statiska och visar bara uppgifter för hela landet och inte för regioner. Exempel på sådana GIS är Globalis, WDI, och World Factbook Visual Edition. Det går heller inte att lägga informationen ovanpå varandra, utan du måste ta fram nya kartor för varje ny rubrik.

En av de stora fördelarna med ett ”riktigt” GIS är att det går att bestämma hur olika lager av data ska se ut. Med det så menar jag att du kan ändra vilken kartbakgrund du vill ha och sedan lägga på ett eller flera lager av information. Beroende på hur informationen visualiseras i kartan, så kan man behöva se flera lager samtidigt, som när du lägger två kartor bredvid varandra för att kunna se samband mellan befolkningsmängd och tillgång på naturresurser. I ett GIS så kan du ändra transparensen i olika lager tills du kan se båda två samtidigt, men då överlappande varandra. Självklart blir geografiska mönster mycket lättare att upptäcka på det sättet.

Det är svårt att hitta ett bra GIS för skolan, som har olika lager av data och där användaren själv kan lägga till eller ta bort flera olika lager och ändra transparensen  i de olika lagren. Jag har ännu inte kunnat hitta någon svensk variant, som vänder sig till skolbarn. Däremot finns en i USA som även svenska barn kan använda (med viss språklig hjälp). National Geographic står tillsammans med Esri bakom Mapmaker Interactive där eleverna får öva på att göra geografiska analyser som äkta proffs. I den går det även att skapa egna kartor och den kräver inget konto. En mycket viktig fördel med detta GIS är att den är utvecklad för att även fungera på surfplatta.

GIS för lärarens presentationer

När du har testat några olika GIS så kan det vara dags att själv skapa med hjälp av GIS för att kunna åskådliggöra något för eleverna. Trots att det finns en mängd visualiseringar ute i cyberrymden så är det inte alltid som de är perfekt anpassade till det som man vill visa.

Story Maps eller kartberättelser

ArcGIS och Esri har tagit berättandet med kartor till en helt ny nivå med hjälp av verktyget Story Maps. Det är möjligt att skaffa ett gratiskonto och göra egna berättelser med kartor. Själv gjorde jag en enkel variant där jag lagt in lite fakta om tolv upplysningsfilosofer. Genom att koppla informationen om dem till platsen som de levde på, går det att se att de fanns på ett ganska avgränsat område i Europa, förutom Benjamin Franklin som levde i USA. Kartberättelsen fick ersätta en power point när jag berättade om de olika filosoferna. Utifrån kartan och den muntliga redogörelsen kunde eleverna sedan reflektera kring hur idéerna spreds innan internet fanns.

Ett annat verktyg för kartberättelser är My Histro som är enklare både till utseende och skapandet. Kort berättat bygger den på en tidslinje som även har en karta till varje tidpunkt du lägger in på tidslinjen. Det är ett utmärkt verktyg för att berätta om ett historisk skeende. Men den fungerar även som en egen resedagbok eller för att återberätta en roman.

Använd andras kartberättelser

Du behöver heller inte göra dina egna presentationer för det finns så otroligt många vackra, välgjorda och betydelsefulla att använda. Här nedan finns en kartberättelse som visar på ekonomiska skillnader i städer i USA. När den är inbäddad i bloggen så här så spelas den upp automatiskt, om du själv vill styra den eller läser på mobilen kan du istället klicka på länken.

GIS för elevernas egna presentationer

Det kan vara svårt för oss geografilärare att motivera skolan att prioritera inköp av GIS och därför är många beroende av gratistjänster. De GIS jag föreslog för läraren att använda, här ovan, kan givetvis eleverna använda till sina presentationer också. Jag har funnit att det kan vara bra med olika alternativ för eleverna att välja på. Däremot får man inte föreslå för många olika, för då är det stressigt för läraren att ge olika instruktioner och för vissa elever är det svårt när valalternativen är för många. Därför brukar jag föreslå något verktyg som vi har på våra SO-iPads och något som fungerar på datorerna. En trevlig app att presentera geografiska data i är PhotoMapo. Den kan eleverna använda när de gör fältstudier i närområdet eller när de redovisar om något som är knutet till en plats. Fördelen är att den får eleven att välja en bild och skriva en liten text till kartan.

En av de mer utvecklade gratisresurserna för datorn är Scribble maps. Den är lätt att använda och har många olika valmöjligheter och det går att lägga till linjer, ytor, punkter, foton och annan information i kartan. Nu när jag var inne och tittade på den så upptäckte jag att det till och med gick att välja mellan olika pokemons bland symbolerna (istället för kartnålar). Pokemonmaps

Programbanken har paketerat QGIS för Stockholm stads skolor och på Globala gymnasiet har man arbetat med att låta eleverna skapa egna kartor med hjälp av QGIS. Själv har jag inte riktigt vågat mig på det ännu, men jag har hört att den är enklare än vad man först tror. I detta GIS måste man själv importera all data i form av excel-filer. Det finns mängder av sådan data att hämta på nätet, så det är inget man måste göra själv. Dock blir det ett hinder att som lärare vara tvungen att lära sig ännu ett moment, när tiden redan är knapp.

GIS i andra ämnen än geografi

Självklart går det att använda GIS i många andra ämnen än geografi. Det kan vara en bra utgångspunkt för ett ämnesintegrerat arbete. Stadsorientering eller Pokemonjakt går att skapa med TurfHunt.

map-846083_960_720

Eleverna kan skapa storymaps i moderna språk eller engelska och göra turistguider. Det går även att redovisa boken man har läst med en storymap. Ansvaret för att undervisa om GIS genom att låta eleverna själva få pröva att använda GIS ligger ändå på oss geografilärare.

Vad är GIS?

world-1264062_960_720En sak som förbryllade mig när Lgr 11 kom var hur jag skulle kunna undervisa om GIS, när jag inte hade en aning om vad det var. Det kommer ofta upp frågor rörande GIS i olika grupper som är kopplade till SO. Det kan vara nya lärare som får undervisa i geografi trots att de inte har någon utbildning, eller lärare med en äldre utbildning där GIS inte ingått. Jag tänkte göra ett försök att förklara vad GIS är och resonera lite om nyttan och nödvändigheten av att använda det i skolan. Det här inlägget är det första av två som handlar om GIS i skolan. I denna del fokuserar jag på vad GIS är och varför vi ska använda det i skolan, utifrån läroplanen. Del två kommer utgå från och beskriva några praktiska undervisningsexempel.

GIS är en förkortning av Geografiska informationssystem

Geografiska informationssystem är mycket vanligare än du kanske tror. Det är nämligen alla de digitala kartor som vi använder i olika appar som Google Maps eller möjligheten att tagga en plats på Facebook eller Instagram. Ett GIS har information i flera lager och det går ofta att välja hur många eller vilka lager man vill se. Om du till exempel använder någon karta som Google mapsGoogle Maps så kan du uppe i det vänstra hörnet få fram en meny och där kan du välja vilken bakgrund kartan ska ha och om du vill se cykelvägar eller platser som du har markerat.

Lägg till information på kartor och GIS

På en papperskarta kanske man sätter nålar och drar streck med penna eller tråd för att lägga till information om platser, flöden och samband. Med en digital karta kan du lägga olika lager med information i bilder, diagram, färger, linjer och punkter. Dessutom kan du växla mellan vilka lager som ska synas, något som underlättar när du vill göra en geografisk analys.

När man zoomar in eller ut på ett GIS så brukar informationen som visas förändras. När kartan är utzoomad och visar ett stort område i liten skala, så är informationen generaliserad och ofta ser man bara de viktigaste, största vägarna och orterna. En papperskarta är statisk och för att zooma in så behöver du en annan karta, men med GIS så kan du zooma in och se fler detaljer på området, som stigar, hus och verksamheter.

Undervisa om eller med GIS?

Varje lärare är själv ytterst  ansvarig för att tolka läroplanen. Vissa av oss har haft stöd av kollegor och andra nätverk, medan andra lärare står ensamma. Hur mycket eller lite GIS som ska finnas med är inte lätt att veta. Inte heller om det räcker att undervisa om GIS, genom att berätta för eleverna vad GIS är, eller om eleverna ska lära sig att använda GIS?

Jag brukar hamna mittemellan och försöker få in GIS i olika ämnen och arbetsområden i mina egna presentationer. Då passar jag även på att berätta något om vad GIS är. Dessutom brukar mina elever få testa att själva utforska världen med hjälp av GIS och få möjlighet att skapa egna digitala kartor i något program.

Vad säger Lgr 11 om GIS?

Det står ingenting om digitala kartor eller GIS i syftesdelen till kursplanen, men GIS ger en utmärkt grund för eleverna att utveckla en förtrogenhet med att växla mellan olika tids- och rumsperspektiv. I inledningen till kursplanen för geografi så redogörs för syftet med ämnet och där hittar vi följande stycke:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Ur Lgr 11, Kursplanen i geografi, Ämnets syfte

Kunskap om kartan bygger på undervisning

Precis som vi har undervisat och fortfarande undervisar om kartboken, så behöver vi undervisa om den digitala kartan. Då ger vi eleverna förutsättningar för att kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Skillnaden mellan att tolka en papperskarta och en digital karta är inte så stor, däremot kan man behöva få instruktioner om hur man hittar teckenförklaringar och söker information i ett GIS. Redan nu börjar digitala kartor bli vanligare än papperskartor och därför är det givet att vi ska ge eleverna kunskapen om digitala kartor också.

GIS underlättar geografiska analyser och presentationer

Eftersom syftet med geografiämnet är att eleverna ska utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden, så bör vi ge dem bra verktyg och metoder för detta. GIS är oftast ett överlägset verktyg för analyser. Här finns möjligheter att snabbt se skillnader och upptäcka likheter. Dessutom är det lätt att få fram siffror på andel av befolkningen, eller avstånd och ytor. När eleven har lärt sig att urskilja data ur kartan så är steget inte långt till att själv kunna producera sin egen karta. Det finns många bra och gratis program för detta redan idag (konkreta tips i del två). Genom att själv skapa en karta, så ökar ofta förståelsen för att det sker ett urval av information för att skapa en karta, vilket i sin tur gynnar elevens källkritiska resonemang kring kartor.

GIS finns i det Centrala innehållet för år 7-9

GIS nämns inte alls i syftesdelen eller i kunskapskraven, inte heller i det Centrala innehållet för tidigare år. Däremot så nämns GIS i det Centrala innehållet för år 7-9 :

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Centralt innehåll i årskurs 7-9

Inget krav på skolan att tillhandahålla GIS?

Så GIS nämns inte alls i kunskapskraven, varken för år 6 eller år 9. Det innebär att eleven egentligen inte behöver visa sitt kunnande med hjälp av GIS, men får gärna göra det. Vilket tyvärr även leder till att lärare inte känner sig tvungna att tillhandahålla GIS för eleverna. Det ställs ändå inga formella krav för att eleven ska kunna visa sitt geografiska kunnande med GIS. Jag finner ändå ett mycket starkt stöd för digitala kartor i kursplanens kunskapskrav. Nämligen i följande kunskapskrav:

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett  fungerande sätt, samt för resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och geografiska verktyg.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Kunskapskrav för slutet av år 6 (värdeorden borttagna)

Vad är GIS om inte en geografisk källa, metod och teknik? Hur ska man kunna resonera om användbarheten eller trovärdigheten på något som man aldrig fått lära sig något om? GIS är ett bra verktyg vid fältstudier och bör användas redan i yngre år än på högstadiet.

GIS är en del av skolans digitalisering

När kursplanen skrevs så var tillgången på datorer och surfplattor ännu mer varierad än den är idag. I Skolverkets förslag till Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola så föreslår man att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Man framhåller även vikten av att detta är likvärdigt och att alla elever har en egen enhet inom tre år. Något som jag hoppas kommer gå ännu snabbare.

Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år.

Ur Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet, s 6

Det skulle ge svenska elever möjlighet att förstå vad GIS är och vad det kan användas till om tillgången på datorer och surfplattor blev likvärdig. Nästa steg blir då att ändra i kunskapskraven så att GIS finns med även där.

IKT-dagen med samplanering

ped planNär vi först började bolla tankarna om att ha en studiedag i IKT på vår skola, så såddes ett frö om att även försöka få tid till att samplanera ett ämnesövergripande arbetsområde. Även om fokus skulle ligga på digitala verktyg i undervisningen, är det ändå alltid innehållet i undervisningen som ska spela den största rollen.

I läroplanen står det tydligt att att lärarna ska samarbeta om elevens kunskapsutveckling och arbeta ämnesövergripande. I Skolverkets förslag till förändringar för läroplanen så betonas det till och med att det måste ske flera gånger under elevens skolgång.

Läraren ska (…) organisera och genomföra arbetet så att eleven

  • utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
  • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt – får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
  • får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,
  • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
  • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
  • får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

Ur Skolverkets förslag till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, kap 2.2, där förslagen till ändringar/tillägg är fetmarkerade.

En anledning till att vi måste samarbeta bättre är för att minska stressen hos eleverna. Genom att skapa breda uppgifter som kan bedömas av flera ämneslärare så kan elevernas arbetsbörda minska. Samtidigt skulle lärarnas stress över att hinna med det centrala innehållet och alla förmågor minska om fler ämnen jobbade med samma innehåll samtidigt. När man läser kursplanerna i andra ämnen än sina egna, så upptäcker man att mycket återkommer i olika ämnen.

För att skapa någon sorts stödstrukturer för våra kollegor, så tog jag på mig att göra en mall med vad som var viktigt att tänka på vid planeringen av ett gemensamt arbetsområde. Eller egentligen vad som är viktigt att tänka på vid all planering av undervisning.

Efter en del funderande så valde jag att kalla de olika faserna i undervisningen för länkar. Jag tänker att alla länkar är lika viktiga och måste vara starka för att undervisningskedjan ska hålla. Presentationen går att se här nedan.

Vi insåg ganska snart att vi i princip hade den mesta av den kompetens  som vi behövde inom vårt eget IKT-lag. De enda föreläsare vi tog in var från grannskolan Sätraskolan, Eva Lindholm och Cecilia Westblad. De jobbar med Att skriva sig till läsning och har ett mycket välfungerande samarbete mellan skolan och fritidshemmet. Det var väldigt givande att lyssna på deras arbete och vi kunde konstatera att våra kontexter skiljer sig åt.

Tänk att det kan vara så stora skillnader trots att det bara är två t-banestationer bort. Våra olika förutsättningar har inneburit att vi har blivit duktiga på olika saker. Det betyder att vi har mycket att lära av varandra och det vore önskvärt med ett tajtare samarbete mellan skolorna i närområdet. Kanske kan det vara dags att Stockholm stad ser över organisationen i grundskoleområden och skapar geografiskt sammanhållna områden. Men det får bli ett helt annat blogginlägg.

Det här var den första studiedagen som vi organiserade och några av framgångsfaktorerna var att lärarna själva fick välja vilka de skulle samarbeta med och med vilket ämnesområde. Arbetslagen fick ansvar för att alla hade någon att samarbeta med. Efter några korta inspirationspass så arbetade grupperna självständigt. Det var många som passade på att lära av varandra och att jobba med några få digitala redskap och se till att alla behärskade dem. Oftast fanns det någon inom gruppen som kunde handleda sina kollegor. Annars fanns även vi till hands för att stötta. Exemplariskt kollegialt lärande.

Visst finns det även lärdomar vi kan dra av detta. Det mest uppenbara var att vi missade att hålla koll på alla grupper som ville redovisa i slutet av dagen så några fick inte möjlighet att visa upp sitt arbete för oss andra. Jättesynd. Nästa IKT-möte kommer vi gå igenom utvärderingarna och se vilka förändringar som ska göras till nästa år. Redan nu kan vi konstatera att det mesta kommer vara kvar. För så nöjda är vi med dagen.

Vad händer med läroplanen?

book-731199_960_720I dagarna så gick den första remisstiden ut för Skolverkets förslag till ändringar i Läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Det är viktiga förändringar som måste göras, samtidigt som skolan inte orkar med ännu en stor förändring av styrdokumenten. Därför kommer vissa tycka att det är för mycket eller tillräckliga ändringar, medan andra kommer vilja ha mer omfattande ändringar. Att det måste ändras beror egentligen inte på att Läroplanen är dålig, utan på att samhället har förändrats. När Lgr 11 skrevs så förutsågs inte de förändringar som världen har genomgått på grund av digitaliseringen, i alla fall inte att förändringarna skulle bli så genomgående för så många människor.

Föreningen Lärare i Samhällskunskap har lämnat ett remissvar  där de till största delen är nöjda med ändringarna. Framförallt är de nöjda med att man inte föreslår några ändringar i kunskapskraven. Där kan jag tycka att det finns en risk med att inte ändra i kunskapskraven, och det är att vissa lärare kommer att strunta i att det ”bara” står i det centrala innehållet. Nu kommer det tillkomma andra delar i regeringens uppdrag till Skolverket, som en utredning av fortbildningsinsatser och huruvida det behöver anges ett minsta antal enheter per elev eller inte. Vi får se var det hela landar.

Eftersom jag har suttit med i en av Skolverkets referensgrupper så kanske jag har lite mer insyn än andra i hur diskussionen har gått. FLS:s styrelse reagerade på att digitaliseringen hade hamnat före begrepp som globalisering och interkulturella relationer. När detta diskuterades i referensgruppen så poängterades det att det inte fanns någon rangordning av begreppen, däremot så står de i bokstavsordning. FLS menar även i sitt remissvar att man inte bör skriva ut begreppet sociala medier.

”FLS anser att “opinionsbildning i sociala medier” bör strykas. FLS anser överlag att det inte är rimligt att binda de avsedda färdigheterna till viss teknik. Eleverna bör lära sig hur man kan påverka politiska beslut. Hur det görs kan variera över tid, mellan samhällen och utvecklas med teknik. Kursplanen vinner således i livslängd och kontinuitet.” FLS styrelse 2016-03-29

Här känner jag att det visst är viktigt att eleverna medvetandegörs för hur den demokratiska processen har förändrats i och med det kraftiga genomslaget av sociala medier. I dagens ledare av Peter Wolodarski, DN, så förklaras det på ett ypperligt sätt hur medielandskapet har förändrats. I det förslag som Skolverket har lagt fram så tycker jag att man möter dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som kursplanen kommer att hålla ett antal år till. Hur länge kan vi aldrig gardera oss för.

Nu är ändringarna som föreslås i SO-ämnena inte särskilt stora. Det är endast i samhällskunskap som kursplanen ändras då de andra ämnena ansågs ha tillräckligt starka skrivningar för att möta det digitala samhället. Störst förändringar föreslås nog inom matte, teknik och svenska. I de två förstnämnda ämnena så kommer programmering och datalogiskt tänkande in och i svenska så föreslås eleverna få jobba mer med digitala texter vad gäller både läsning och skriftlig produktion. Det är genom att själv vara producent av text och media, som eleverna får ökad förståelse för hur man är en kritisk konsument av media. Här hittar vi många godbitar som kommer att komma oss SO-lärare till del, genom att våra elever blir bättre förberedda på våra ämnen. En förändring som jag ser fram emot.

Tio topplistor du inte vill vara utan

Att listor är populära på internet rådet det ingen tvekan om. Av någon anledning tilltalas vi av att få information färdigförpackad och gärna rangordnad. Jag har tidigare erkänt att jag gillar katter på internet, nu får jag lov att erkänna att jag gärna tittar på olika listor också. I detta inlägg får ni därför en liten hyllning till alla listor som florerar på internet och här har jag samlat tio listor som en geografilärare och SO-lärare verkligen kan ha nytta och glädje av.

1. Kartor

WashingtonPostVad vore en geografilärare utan sina kartor? Allt går att berätta med en karta och många gör det också. The Washington Post har sammanställt en samling med 40 kartor som förklarar världen. Med tanke på att det inte är självklart för elever hur man läser en karta, så kan en bra övning vara att låta eleverna i par eller smågrupper, turas om att förklara vad de olika kartorna berättar. Jag skulle börja med att modellera, som vi gör med läsförståelsen, och be