Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

Tre anledningar till varför vi kodar på SO:n

imageDen här veckan så fick barn runt om i världen testa att programmera och koda. För en del är det första gången och för många lärare så är det första gången de låter sina elever koda. Nu är det inte alla som ser poängen med att grundskolans elever ska programmera. Är det inte viktigare att de lär sig läsa, skriva och räkna? Det ena behöver inte utesluta det andra anser jag. När världen förändras så måste vi möta förändringen med kunskap.

I år så var jag för första gången med på Internetdagarna. Det var spännande att höra Keynote-talarna och sedan hade vårt IKT-lag valt att lyssna på spåret: Ska alla barn bli programmerare? Flera av talarna där betonade vikten av att alla barn får möta digitalt skapande i olika ämnen. Även om flera menade att tonvikten kan ligga i teknikämnet.

Så peppad till tusen så anmälde jag min klass till Hour of Code. När veckan för genomförandet närmade sig bestämde jag mig för att köra med alla de tre klasser som jag undervisar. Vi har precis börjat jobba med religion och det kanske inte är det mest naturliga ämnet att börja skriva kod i. Men faktum är att steget inte är så långt som det kan tyckas. Vi har nämligen startat ett jättespännande bloggprojekt där eleverna ska få öva på webbpublicering. Jag motiverar det med Läroplanens allmänna kunskapsmål från kapitel 2,

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

I torsdags var det då dags att köra. Det finns ett stort utbud av entimmes-lektioner som ligger ute på olika organisationers hemsidor inför denna vecka. Jag hade valt Khan Academy’s Hour of Webpages. Här skulle vi få testa HTML och CSS! När jag informerade klassen vad vi skulle göra kom flera spontana utrop av glädje. ”Åh, vad kul!” tjoade flera av tjejerna. Några hade gått en kurs i somras och andra hade testat hemma med föräldrarna. För de flesta var det ändå nytt.

image

Engagemanget hos eleverna går inte att ta miste på och övervägande delen av klassen jobbar intensivt. Någon fastnar lite och jag går runt och stöttar med det lilla jag kan. Självklart är inte alla elever lika motiverade och ungefär tjugo minuter in i ”timmen”, så kommer jag fram till en kille som räcker upp handen. ”Jag bara undrar, varför gör vi det här på SO:n egentligen?” frågar han lite irriterat.

Ouch! Ja, varför egentligen? Hur kan jag motivera det här? Vill inte alla testa programmering? Hur hänger det här ihop med SO och vad ska jag säga? Allt det hinner fara genom huvudet, men sen kommer mitt svar. Förutom att det står i läroplanens övergripande del som alla i skolan ska verka för, så förklarar jag varför det är viktigt i just SO. Jag lyfter fram tre anledningar:

  1. Förstå hur vi kan publicera saker på nätet och vad vi kan publicera. På så sätt kan vi påverka andra människor och starta kampanjer.
  2. Förstå lite om hur nätet fungerar och vem och vad som styr olika funktioner, som vad som dyker upp när man söker något (så kallat SEO). Vem äger nätet? Vem styr och bestämmer över nätet? Som att GPS ägs av det amerikanska försvaret och det kan stängas av dem, om de vill det.
  3. Ge möjlighet att låta många testa vad man kan göra. Programmering används i många yrken, även samhällsvetenskapliga, till exempel för att bearbeta data eller för att presentera sina resultat. Om många får pröva så kan representationen inom programmeraryrket bli bättre. Fler tjejer kommer våga söka till utbildningar som leder till Stockholms vanligaste yrke.

Här ovan har jag utvecklat argumenten lite, men jag avslutar med att sammanfatta det hela till, att i grund och botten är det en demokratiaspekt. Sedan väntar jag på elevens kommentarer på vad jag just sagt och han svarar: ”Jaha, då fattar jag. Varför sa du inte innan vi började?”

Det har han ju verkligen rätt i. Varför sa jag inte det från början?

En app till kaffet – ut och lek

mobiluteDen här månaden valde vi i IKT-laget på Mälarhöjden att presentera två appar som lockar till lite uteaktiviteter. Det är lätt hänt att vi stänger in oss nu när hösten närmar sig trots att vi vet att vi mår bra av att röra oss ute. Inte nog med att hjärnan får bättre syresättning och vi därför lär oss bättre efter att ha rört oss lite, så håller den friska luften oss friska. Genom att fortsätta vara ute så kan vi skjuta lite på när influensasäsongen startar.  Den ena appen som vi visade var Turf som är ett spel som går ut på att ta portaler som är placerade lite varstans. Vi visade också TurfHunt, länken till en tutorial finns här. Vi jobbar med samhällsekonomi i mina nior och som ett litet läxförhör gjorde jag en tipspromenad med TurfHunt. Eleverna laddar ned en gratisapp och själv har jag skapat promenaden/skattjakten på hemsidan Locatify. Hur kul som helst!

Att lära sig något nytt

imageDet blev en omtumlande första vecka i skolan. Det är alltid lika roligt att ta emot eleverna och jag har redan hunnit träffa alla mina klasser. Sen väckte mitt förra blogginlägg, om min egen ADHD, en hel del uppmärksamhet och har spridits av många. Flera har också kontaktat mig på olika sätt och jag har mött stor värme. Som grädde på moset så blev jag också nominerad till Guldäpplet tillsammans med mina kollegor Jannike Kohinoor och Helena Dalivin och 77 andra lärare i Sverige. Så ni förstår att jag är både stolt och omtumlad.

Sommarlovet är till för att vila upp sig och ett sätt att göra det är ju att läsa. Nu har jag inte bara vilat och läst i sommar, jag har ”pluggat på riktigt” också. Under hela sommarlovet så har jag deltagit i en kurs för att lära mig programmeringsspråket Python. Förra sommaren lärde jag mig Scratch. Busenkelt! Så när jag såg den här kursen och läste informationen om att det ungefär krävdes två timmar per vecka, så tänkte jag varför inte? Det fixar jag! Det har verkligen varit på en enkel nivå. Och ändå så svårt! Att byta perspektiv och sätta sig på elevens plats väcker många andra tankar och lärdomar än de man ursprungligen tänkt sig. Jag har varit nära att ge upp, jag har fått be om hjälp och jag har sökt i textboxen efter svaret. Jag har lärt mig att kämpa mig till kunskapen, jag fick hjälp att lära mig hitta lösningar på andra sätt och jag insåg att det inte fanns något facit, utan olika lösningar funkade. Det fick mig att fundera på hur lärandet går till egentligen. Vad har gjort att jag inte har gett upp?

En viktig faktor var att kursen var väldigt enkelt och bra upplagd med samma rutiner varje vecka. Se en till två videoföreläsningar, läsa i textboxen, göra ett quiz och lösa en programmeringsuppgift. En annan viktig faktor var att jag verkligen var motiverad. Våra tjejer i Girls Code har blivit jätteduktiga och om jag ska kunna fortsätta med dem så måste jag själv förstå det datalogiska tänkandet bättre. Jag tipsade några kollegor om kursen och fick med några på tåget. Tävlingslusten att lösa problemet först eller åtminstone lika snabbt ska inte heller underskattas. Slutligen så har jag haft världens bästa mentor som jag kunnat fråga när som helst (utom tidiga morgonar) eftersom vi delar hushåll och han är min son. Ibland blev han rätt irriterad när jag gjorde fel. För trots att han själv inte kan Python, utan ett par andra programmeringsspråk, så har han förstått logiken och det som kallas datalogiskt tänkande. Någon gång i början så gick han igenom problemet så snabbt att jag inte riktigt fattade hur ”vi” löste det. Då insåg jag att jag måste få göra själv för att jag ska lära mig. Oftast har han varit otroligt tålmodig och visat mig strategier för hur jag bör tänka och hur jag själv kan söka mig fram till lösningen genom andras instruktioner på nätet. Om du själv vill testa Python så finns kortare instruktioner här.

Så nu kanske ni förstår att sommarläsandet har varit en ren avkoppling för mig, vare sig det har handlat om pedagogik eller skönlitteratur. Dessutom har det ju regnat en del den här sommaren och därför har vi fått hitta på saker att göra inomhus. Att läsa och titta på TV har varit perfekta sysselsättningar. Så för första gången i mitt liv så har jag ”binge”-tittat på två säsonger av en TV-serie, nämligen Silicon Valley. Ett humorprogram för oss programmerare.

15 bra digitala verktyg för geografi

Idag har jag och mina elever från åttan i Mälarhöjdens skola en PopUplektion på SETT. Vi jobbar med geografi och för er som inte har möjlighet att komma förbi så kan ni läsa här  om 15 av de appar och hemsidor som vi använder när vi undersöker världen och presenterar vad vi kommit fram till. Jag ger även några exempel på frågor eller användningsområden knutet till arbetsområdet handel.

Undersöka

appicon_datafinder-icon-72WDI – Data Finder

I den här appen kan du själv skapa visualiseringar av data. Du kan välja länder och på vilket sätt data ska visas, i ett diagram eller på en karta. Jämför gärna ett land med stor produktion och stor konsumtion utifrån olika frågeställningar. Hur mycket tjänar man? Hur länge lever man?  Skola? Du kan också undersöka hur ett land använder sin mark, som odlad mark, skog eller till bete till exempel. Skapa ett diagram och lägg i din presentation. All data i den här appen kommer från Värlsdbanken och det är deras egen app.

710564941-100x100Images of Change

Med den här appen kan du se förändringar i naturen via satellitbilder från NASA. Titta till exempel på ”Agricultural growth, Saudi Arabia” och dra rullgardinen fram och tillbaka så ser du vad som har hänt. Varför är det runda, gröna prickar på bilden? Appen är NASA:s egen som de har gjort för att informera om klimatförändringar.

904420273-100x100World Factbook Visual Edition

Den här appen kan du använda på liknande sätt som WDI men här får du en jämförelse mellan alla länder. Du kan välja att få informationen i ett stapeldiagram eller på en karta. Den fungerar lite som en atlas också med information om alla länder. Appens information kommer från amerikanska CIA men appen är skapad av en finländsk apptillverkare.

gapminder.org  

Här hittar du Hans Rosling och hans statistik, som kommer från bland annat FN och Värlsdbanken. Visste du att du här kan skapa dina egna grafer? Välj land eller länder och vilka två faktorer som ska visas så får du ett unikt diagram. Spara eller dela och använd i din presentation.

factlab.com 

På Factlab så kan du också välja på en mängd olika data från olika källor. Här kan du se var statisitken kommer från. Du kan välja vilket språk den ska vara på och svenska finns.

selborne.nl/foodmap 

En avskalad sida, men med tydlig information om var olika produkter odlas. Lätt för eleverna att navigera i, även om den är på engelska. Här kan du spara diagram och kartor som visar de tre största producenterna av en vara. Ta en skärmdump och lägg i din presentation. Spännande med den här sidan är att du även kan undersöka historiska förändringar i vad vi äter.

faostat3.fao.org 

FN:s mat och jordbruksorganisation med statisitk från olika länder. Använder den senaste uppdaterade statisitken från de olika länderna och är mycket detaljerad. Dock måste du behärska engelska relativt bra.

globalis.se 

En interaktiv atlas som är skapad av svenska FN-förbundet. Här kan du se likheter och skillnader mellan länder och lätt skapa egna diagram och kartor. Den här sidan är bra om du vill undersöka naturen med kartor och hur människan påverkat .  Du kan  välja mellan många olika lager, ett så kallat Geografiskt informationssystem (GIS), men inte se två lager samtidigt.

Bearbeta

525258687-100x100Photo Mapo

En snygg och rolig app där du kan välja plats och lägga en bild och en text till samtidigt. Tänk på att det är du som väljer hur mycket du vill zooma in på kartan och vilken bakgrund som den ska ha. Vad du väljer beror på vad du vill visa och för vilka. Är din publik bekant med området? Förstår de direkt vad kartan visar och var vi befinner oss? Din karta och bild sparas som en bild på kamerarullen och kan sedan läggas in i en presentation.

NumbersNumbers

Glöm inte bort Numbers som är en utmärkt app att redovisa information i. Här är det lätt att skapa olika diagram och du kan välja mellan massor av olika alternativ. Däremot måste du själv ta fram informationen som ska in i diagrammen. Så den passar jättebra om du har gjort en undersökning där du vill redovisa dina resultat.

scribblemaps.com 

Den här sidan kan du skapa konto på och sedan kan du börja skapa egna kartor. Du kan lägga punkter, linjer, ytor och bilder för att visa på olika saker.  Den har massor av funktioner eftersom det är ett GIS och ett konto är gratis. Funkar bättre via Chrome som webb-läsare.

Presentera

One Drive LogoOnedrive för företag

Power Point i Office365 funkar jättebra, speciellt om du redan kan Power Point. Den stora skillnaden här är att du kan komma åt din presentation från både dator och surfplatta. dessutom kan ni vara flera som redigerar i samma dokument. Alla elever och lärare i Stockholm Stad har ett konto knutet till sin mejladress. Om du lägger in en kartbild i din presentation kan du sen lägga andra objekt på den. Genom att lägga en cirkel kan du till exempel visa på vilket område du menar.

Capture Google Drive

Skapa i Google presentationer. Precis som Onedrive så är det här en molntjänst. Det innebär att den har samma fördelar som Onedrive, men här måste du skapa ett eget konto genom att skaffa gmail. Tänk på i vilken ordning du lägger bilderna och ha inte med för mycket text. Välj också bilderna med omsorg, CC-search och bilder som stärker ditt budskap.

407759942-100x100Prezi

Prezi är ett roligt verktyg och passar dem som gillar att sticka ut. Akta dig för att göra tittaren åksjuk bara. I ett par av prezis mallar så finns det världskartor som bakgrund, men du kan välja vilken bild som helst och därmed ta en annan karta. Annars gäller detsamma som för de två ovanstående presentationsverktygen. Så länge du kommer ihåg ditt lösenord så kommer du också åt ditt arbete. Om ni är två som jobbar tillsammans så spelar det ingen roll att den ena är sjuk, eftersom bägge kan komma åt arbetet. Det är lite lättare att arbeta via nätet än via appen. Ett tips är att arbeta med appen om du har surfplatta eller mobil och sedan göra de förändringar som inte funkade när du får tillgång till en dator.

541529118 My Histro

Det här verktyget finns också som både app och på nätet. Den är lite annorlunda för det är egentligen ett tidslijneverktyg så du visar i vilken ordning saker händer. Samtidigt markerar du på en karta var händelsen utspelar sig. Jag gjorde en presentation om tillverkningen av Nutella med den här och här nedan har jag bäddat in den. Du väljer själv hur mycket kartorna ska zoomas in och du kan lägga till bilder, text och video.

Hoppas att det här var till lite inspiration. Det finns så mycket skojigt att göra och var inte rädd att försöka eller att låta eleverna försöka. Vi lär oss tillsammans.

Läsa och anteckna i paddan

En anledning till att det verkar vara svårare att minnas texter man har läst digitalt, kan vara att vi använder fel teknik. När vi läser i böcker är vi vana att anteckna i marginalen eller på anteckningsblock, att stryka under eller att helt enkelt vika ett litet hundöra vid en viktig sida. Med låneböcker har jag använt post-it lappar av olika storlekar för att kunna anteckna och markera. En fördel av att själv vara studerande, är att jag ser vilka svårigheter jag själv möter och då lättare kan leva mig in i elevernas svårigheter. Jag har de senaste två åren läst Magisterprogrammet i didaktik och nu är det dags för mig att skriva min uppsats. På vår skola har vi arbetat med att utveckla undervisning och bedömning i Geografi och det arbetet ska jag också skriva om. Det har givetvis varit otroligt givande att få samtala med kollegor och andra om undervisning och lärande. Samtidigt har jag varit frustrerad över universitetslärare som ställer otydliga eller för höga krav (i mitt tycke) eller min egen oförmåga att planera studierna. Precis det som eleverna kan ha svårt med.

Vad gäller studieteknik tror jag ändå att jag är ganska bra på att läsa och kunna använda det jag läst. Mycket för att jag har blivit bättre på att anteckna. Men hur ska man lösa det när det gäller digitalt läsande? På min iPad så har Adobe Reader flera bra funktioner för det och här är ett exempel på hur det kan se ut, när jag har läst en sida ur A Road Map for 21st Century  Geography  Education, Assessment.

IMG_0731Jag kan markera med både överstrykningspenna och stryka under med olika färger. Här har jag dessutom ritat på fri hand och att använda olika färger gör det lättare att hitta viktiga delar i efterhand. Ibland så dyker det upp en viktig tanke när jag läser, som jag vill komma ihåg och då vill jag kunna skriva ner den, så jag inte glömmer. Det går såklart också att göra digitalt. Om du klickar på bilden så kan du kanske se den lilla pratbubblan i nedre delen av andra spalten. Däri gömmer sig en av mina anteckningar.

Vi har inte alltid möjlighet att låta eleverna ta med sig läroböckerna i skolan hem. Då händer det allt oftare att elever fotar av sidor ur boken, som de vill kunna gå igenom igen hemma. Det här är något vi kan använda, när vi läser en bok som vi inte får skriva i. Min handledare var så snäll och lånade ut sin bok, Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer av Roger Säljö. Först tänkte jag bara läsa för att skapa en allmän bild av boken. Det tog dock inte lång tid innan jag började hitta förklaringar som jag ville använda eller komma ihåg. Så jag gjorde som jag lärt mig av mina elever, fotade. Genom att lägga bilderna i en app där jag kan rita, till exempel Skitch, så kan jag anteckna i låneböcker, utan att få skäll. Den här sidan ska jag börja med.

20150223_214826Jag hittade tipset på Pinterest, att använda Skitch med eleverna vid ”Close reading”, men tyvärr funkar inte länken, bara bilden. Så det är vad jag egentligen borde göra nu, jobba med min uppsats. Men bara för att jag är duktig på att läsa, så har jag ännu inte lärt mig att använda min tid rätt.

KUL1415 – Vilken sann skrivglädje

Innan vi gick på sportlov så avslutade vi ett arbetsområde i historia om den industriella revolutionen. Det är nog något av det roligaste och bästa arbetsområde som vi har gjort. Det är flera saker som har bidragit till att det blivit så lyckat men en sak är säker, det skulle inte gått att genomföra utan den digitala tekniken och fantastiska kollegor! Jag ska ta det från början. Min kollega Josefina läste om möjligheten att få trycka en bok i projektet KUL1415 och hon fick idén att vi skulle göra böcker om Stockholm under den industriella revolutionen. På det sättet skulle vi kunna skapa böcker med våra klasser samtidigt som vi arbetade med det arbetsområde som vi brukar i åttan. Tidigare hade jag arbetat med Stockholmskällan och trots att det är en fantastisk resurs, så märkte jag att det inte bara går att be eleverna gå in där och själva söka sig fram. Det behövs en hel del handledning och tydliga instruktioner. Så jag gjorde tre filmer om uppgiften, källanvändning och bedömningen. Dem la jag upp på vår årskursblogg så att eleverna kunde se dem flera gånger om de behövde det. På bloggen la jag också planering och en del andra korta filmer.KUL1415

Att arbeta med källor brukar ofta handla om att vara källkritisk, men jag ville även komma åt resonemangen om användbarhet. Eftersom jag nyligen har skrivit en uppsats om användning av historiska källor, så hade jag även läst en hel del litteratur och lyssnat på olika föreläsningar. Jag lyfte begreppet historisk empati för eleverna, som handlar om förmågan att förstå människors handlingar utifrån den tidens normer och förutsättningar. Elevernas uppgift blev  att skriva en gestaltande text utifrån någon källa i Stockholmskällan. Eftersom jag även ville bedöma deras förmåga att arbeta med och resonera kring källorna, så skulle de även skriva en logg över sitt arbete. Vilka fantastiska och unika texter jag har fått in! Där måste jag också tacka för ett mycket gott samarbete med lärarna i svenska. På svenskan har eleverna gått igenom olika textgenrer och många elever har läst Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.

Utan tillgång till datorer och surfplattor hade eleverna inte kunnat hitta bra källor, läsa, tolka och värdera dem. Att skriva sina texter i Office 365 har gjort det möjligt för mig att ge fortlöpande feedback. Texterna tappas inte bort när de sparas i 365. Eleverna har till och med kunnat komma åt texterna från sina mobiler, de gånger som datorer inte har räckt till (tyvärr alltför många gånger). Nu kommer den riktigt roliga biten med digital teknik. Elevernas texter har publicerats på den sida som KUL1415 har ställt till förfogande för vår skola, Mälarhöjdens kulsida. Det innebär att texterna kan få många fler läsare än en vanlig uppsats. De skapas för en riktig publik och samtidigt har de första texterna fungerat som elevexempel åt de elever som har haft svårt att komma igång. Elevernas texter läggs upp vartefter och förhoppningsvis kan jag även lägga till några av loggarna också. Läs och njut!

Bloggen som ett godisägg – tre överraskningar i en

egg-69297_640Hur många av oss brukar egentligen undersöka de blåfärgade orden i en text? Jag som är obotligt nyfiken brukar göra det ganska ofta och det har inneburit att min förmåga att läsa digitala texter har ökat. För dig som inte brukar göra det kan jag berätta att de blåfärgade (eller annan färg beroende på bloggens design) orden är länkar med extra material i olika form. Ibland kan de leda till en wikipediasida som ger en ordförklaring, ibland leder de vidare till ett annat blogginlägg eller en vetenskaplig artikel. De kan till och med leda till en alldeles förfärligt gullig kattbild.

Medan allt fler engageras i frågan om barns läsförmåga och många skolor har anmält sig till läslyftet så är det inte lika många som tänker på att svenska barn faktiskt har blivit bättre på digitalt läsande. Ska vi stanna där eller kan vi hjälpa barnen att bli ännu bättre digitala läsare? För att kunna stötta eleverna på rätt sätt så anser jag att lärarna i den svenska skolan själva måste förstå hur digitalt läsande går till. Vi måste klicka  länkarna i ett blogginlägg och förstå att den digitala läsningen är spatial och inte linjär. Digital läsning spretar åt olika håll och kräver en större förmåga att hålla kvar fokus, samtidigt som den som snabbt kan växla mellan uppgifter och ämnen klarar sig bättre. Bloggen är mer som en tankekarta än som en bok.

I en avhandling från Mittuniversitetet framförs att förmågan att tolka bilder också kan spela en större roll vid digital läsning. Där konstateras också att pojkar ofta klarar sig bättre än flickor trots att flickorna är bättre på traditionell läsning. Det skulle kunna bero på att pojkar oftare spelar datorspel och ägnar mer tid vid datorn. Samtidigt så hävdar andra lärare och forskare att barn lätt tappar fokus vid digital läsning och att de därför har svårare att förstå och komma ihåg ett innehåll. Precis som vid traditionell läsning så är det viktigt att vara aktiv och möjligheten att anteckna kan hjälpa elever att bättre förstå innehållet. Här måste vi lärare stötta eleverna och ge dem rätt verktyg, digitala eller analoga, och visa hur de ska göra.

Det är möjligt att jag återkommer till vikten av att träna förmågan att läsa digitalt. Under tiden får ni utforska länkarna i det här inlägget. Och länkarna  i de artiklarna… och…

Vilket flow vi har nu!

Ibland snurrar världen nästan galet fort, men så länge som allt går så bra som det gör nu är det inga problem. En liten nackdel är bara att försöka få tiden att sätta sig ner och berätta om allt härligt som händer på vår skola just nu. Det är tur att både Jannike och Helena bloggar också, eftersom vi då kan sprida våra vilda idéer till fler. Jag förstår om du undrar hur vi hinner undervisa. Konstigt nog så gör vi det och jag tror att det är energin som eleverna ger, som driver oss framåt. Just nu har jag ett jättespännande arbetsområde på gång där vi jobbar med Stockholmskällan. StockholmskällanDet är underbart att se hur eleverna grips av alla de öden som finns där och hur de söker sig vidare och ställer nya frågor vartefter deras kunskap växer. Vem skulle inte få energi av det?

Då vår skola är så stor, så är vi en ganska stor grupp av förstelärare. I går hade vi möte och redovisade en uppgift som vi genomfört på skolledningens uppdrag. Vilken energiboost det var! De hade givit oss i uppdrag att intervjua tio elever från varje årskurs, från ettan till nian, och filma samtalen. Vi fördelade oss så att vi inte intervjuade de elever som vi själva undervisade. Skolledningen vill att vi skulle fråga eleverna om deras syn på arbetsron, elevmedverkan och hur man vet vad man ska kunna, områden som skolan behöver utveckla. Det var otroligt spännande och gav oss massor med tankar att genomföra dessa intervjuer. Själv intervjuade jag tillsammans med Josefina Garcia Hultqvist (som åker till Indien på söndag) tio elever från år 7. Vi hade avsatt en timme och efter drygt 70 minuter så sa vi att de som behövde, kunde gå. Två gick till sina andra aktiviteter och åtta satt kvar. De hade så mycket att säga och vi förvånades över deras insikter och kloka åsikter. Vi valde ut en sekvens att visa under mötet igår och vi fick se klipp från de andra årskurserna. Vilka kloka och fina barn vi har på vår skola. Samtidigt så väckte det en diskussion kring hur väl eleverna förstår kuskapskraven och att vi lärare måste tydliggöra dem bättre.

Så hur går vi vidare? Planen är att vi ska visa hela kollegiet några av klippen på nästa studiedag. Det blir ett sätt att medvetandegöra vikten av att eleverna förstår kunskapskraven. Eleverna hade några exempel på vad som gjorde att det var lättare att förstå och de lyfte framför allt fram elevexempel. Vi kommer att använda en studiedag till det och sedan kommer varje arbetslag få se filmerna med ”sina” elever. På mötet igår väcktes flera idéer för hur vi ska jobba vidare. En är att vi återkopplar till de elever som vi har intervjuat och berättar för dem hur vi kommer att arbeta vidare med det som de lyfte. En annan tanke är att ge alla elever ett forum för diskussion och kunna framföra åsikter. Kanske får de alla göra poddar utifrån liknande frågor som vi använde. Är du nyfiken på vilka frågor vi ställde så kan du ladda ned vår Intervjuguide till elevintervjuerna.

Att gå över ån efter vatten – BETT 2015

Det kan tyckas vara konstigt att åka hela vägen till London för att lyssna på kollegor från Stockholms stad, men det var precis vad vi gjorde. Vår IKT-grupp på skolan hade fått stipendium som gjorde att vi kunde åka som grupp. Den första planen var att åka med något av de företag som ordnar resor till BETT, men vi beslutade oss istället för att åka i egen regi. Så här i efterhand så måste det ses som ett mycket bra beslut. Det bidrog till att skapa en stark gruppkänsla och vi kunde hela tiden diskutera olika lösningar och hinder för just vår situation. Att vi hade personer med i gruppen som varit på BETT tidigare, var kanske ändå en förutsättning för att det skulle funka. Deras erfarenhet var också att det brukade vara föreläsningarna som var den stora behållningen. På själva mässan så parkerade jag mig därför framför Microsofts scen och lyssnade på lärare som jobbade med Office 365 och OneNote. Det är otroligt vad många duktiga och engagerade lärare det finns. I Storbritannien finns numera programmering i läroplanen och vi fick tag på mycket bra material kring det.

Quickstart (1)

Det var en hel del intryck att smälta både från föreläsningar och utställare. Det fanns många exempel på att The Maker Movement är på stark uppgång. Det är inte omöjligt att digital produktion tar sig in i kursplanerna i fler ämnen än musik och bild.

På fredagen hade vi bokat in oss på en heldag med Atea och det var ett fullspäckat program med duktiga talare. Min första tanke var också att det kändes konstigt att åka ända till London för att lyssna på svenska talare. Vartefter dagen gick så ändrades min inställning. Det var suveränt att få höra vad svenska lärare gör med den digitala tekniken och det som ryms inom vår läroplan. En av de föreläsare vi lyssnade på under fredagen var Kia Kilpinen som är förskollärare i Norrtälje kommun. Det var helt underbart att se hur iPads och projektorer användes för att förstärka barnens lek och fantasier. Så visst var det värt att gå över ån efter vatten.

Dra ditt strå till stacken

Sveriges skolor har fått kritik i en rapport från OECD för att vara ojämlik och inte fördela resurserna på rätt sätt. Att våra resultat har sjunkit under flera år har vi fått många larmrapporter om. Vad innebär nu den här rapporten? Det OECD:s experter säger är vi måste göra stora satsningar för att vända de fallande resultaten. Ofta tänker nog lärare att det innebär mer resurser till skolan. Jag tänker att det också innebär att vi alla som arbetar i skolan ska kraftsamla. Vad kan jag bidra med? En faktor som pekas ut är nämligen att vi inte lär av varandra. Det kollegiala lärandet måste öka och på vår skola har vi redan börjat. Vi fick hjälp att komma igång av stadens satsning på PRIO. Kloka förändringsledare som inspirerade oss att börja observera varandra.

Bild från Pixaby

Kan jag göra något mer? En viktig sak är att använda hela sitt kunnande. Då tänker jag att allt det vi lär oss privat om digitala verktyg och sociala medier kan användas i vår yrkesroll. Använd det du redan kan. Om du privat har ett Instagram-konto, så kan du starta ett som lärare. Diskutera normer inom sociala medier med eleverna så att vi motverkar nätmobbning. Använd office-programmen med eleverna och ge dem möjlighet att lära sig olika program. Vi måste ge eleverna möjlighet att få lära sig det vi kan och ta chansen att lära oss av eleverna, när vi inte kan.