Visar alla blogginlägg med kategorin:
Geografi

Trovärdigheten och relevansen med en spelfilm

Spelfilm och lärande

En spelfilm är utmärkt att både börja och avsluta ett arbetsområde med. Men hur kan vi försvara den tiden som en film tar att visa i det alltmer fullspäckade innehåll vi ska få in i undervisningen? Det känns allt svårare att motivera varför vi ska titta på en spelfilm som tar veckans alla lektioner och sedan bara ha tre veckor kvar till ett arbetsområde. Därför har det också blivit att jag visar färre spelfilmer för mina elever. Vilket är så tråkigt.

Klassen tittar på Dantes Peak

Vad ger en spelfilm för lärande?

Jag skulle säga att något som det viktigaste lärandet vi får från filmer är en förståelse för hur något kan upplevas. Filmer bygger mycket på att väcka känslor hos tittaren genom olika effekter. Känslor är starka incitament till lärande och minnesskapande. Vi minns ofta något bättre om det har förknippats med en stark känsla och därför kan filmer vara så lärorika. Vi får även fler detaljer att hänga upp kunskapen på genom bilder av tidstrogna kläder, redskap och möbler. Det är kognitivt enklare att ta till sig bilder än text då vi inte måste skapa så många bilder av detaljer själva.

Spelfilmen ger även ett annat perspektiv än det vi själva ser världen från. Det kan handla om skildringar från en annan religion än vår egen, från platser och kulturer vi aldrig mött eller från en tid som vi inte upplevt. I filmerna kan vi även möta andra yrken än de vi normalt möter och människor som måste hantera svåra saker. Filmerna förbereder oss på en verklighet som vi kan komma att möta. Men hur sanna är egentligen spelfilmer?

Källkritiskt tänkande är något att lära sig

I historia så har jag låtit eleverna i nian göra en källkritisk analys av en historisk spelfilm. I arbetsområdet med andra världskriget så fick de välja en egen film att se som läxa. Då kunde eleverna välja efter eget intresse vilket givetvis ökar motivationen. Rent praktiskt så har jag en ganska stor samling som jag kan låna ut filmer från och det funkar eftersom eleverna tittar hemma och inte i skolan. Dessutom finns filmer att strömma från SLI.se/medioteket Många elever har även tillgång till någon filmkanal i familjen.

Då de sett sin film hemma (ingen klagar över jobbiga läxor oh jag kan använda tiden i skolan till att stötta i analysen) var de tvungna att jämföra filmen med andra källor om samma tidsperiod. Något som är en väldigt bra och lärorik övning. Det tänker jag är en kunskap för livet. De kommer säkert se historiska filmer i framtiden eller filmer baserade på verkliga historier. Då vill jag att det ska sås ett frö av nyfikenhet i dem. Är detta sant? Vad har hänt? Varför skildras det så här? Vems historia berättas?

Modellera, gör tillsammans och på egen hand

För att uppgiften som vi gör i nian ska fungera för alla elever, så räcker det inte med att de får välja en film själv. Något som visserligen skapar motivation då de väljer utifrån eget intresse. De måste också veta hur de ska göra. När vi tittar på film (de få gångerna) så har vi därför gjort en källkritisk- och/eller en historiebruksanalys tillsammans. Jag visar steg för steg hur de kan söka sig fram i olika källor. Sedan har var och en fått skriva en egen analys.
Filmomslag till Suffragette

Analys av filmen Suffragette

När vi läste om industrialiseringen och hur olika politiska rörelser växte fram, så valde vi att visa filmen Suffragette som handlar om den kvinnliga rösträttsrörelsen i England. Det är inte en film som ungdomar brukar välja självmant men när de väl får se den så gillar de den. En spännande och ibland våldsam film som väcker många frågor kring  bland annat terrorism som metod att få demokrati. Det går att dra många paralleller till dagens samhälle. Det är också något som filmskaparna själva gärna gör. De framställer en händelse som mer lik en dagsaktuell händelse än den var, så att vi ska kunna förstå hur viktig den var eller vilka känslor den väckte då. Att slänga in ett modernt uttryck kan göra att tittarens historiska empati ökar. Det vill säga vi förstår lättare varför personen agerar som den gör utifrån den tidens normer.

När vi sett filmen fick eleverna fundera på vad de trodde var sant eller inte i filmen. Deras tankar gick vi sedan igenom i helklass. Det jag brukar försöka få dem att skilja på är om händelser har hänt och om personerna i filmen har funnits. Ett sätt för filmmakarna att få fram  ett historisk skeende i kombination med en bra dramaturgi är att låta flera olika saker hända med en huvudperson. I verkligheten kan sakerna istället ha hänt olika personer.

Hur kan då jag veta vad om är sant eller inte i en film. En av de bästa källorna brukar vara den engelskspråkiga wikipedia-sidan till filmen. Ofta brukar det till och med finnas en egen rubrik som heter Historical accuracy, där olika skillnader mellan verkligheten och konsten lyfts fram. Just denna film hade dock inte detta så då letade jag vidare för att få fram sökvägar och länkar som eleverna kunde använda. Delar av sökningarna visade jag via projektorn så att eleverna skulle förstå hur man kan söka. Jag brukar skriva in filmens titel och ordet accarcy och får då fram flera lämpliga länkar. Det förutsätter förstås goda kunskaper i engelska och här får man såklart hjälpa eleverna i olika grad.

Med filmen Suffragette så tog jag även fram recensioner från några svenska dagstidningar som DN och SvD. När eleverna fått läsa från olika källor och vi tillsammans gått igenom några olika exempel på när filmen var trovärdig och varför vi tyckte det så diskuterade vi även filmens användbarhet. Är filmen relevant och användbar om du ska göra ett arbete om den kvinnliga rösträtten? Ja, det tyckte de flesta av mina elever. Samtidigt var de noga med att då var man även tvungen att kontrollera mot andra källor, så att filmen inte blev den enda källan. Men filmen skapar förståelse och sammanhang och är dessutom lätt att ta till sig. Det gör en spelfilm relevant och användbar. Källanvändningen kommer i det närmaste naturligt.

Historiebruk och källkritik flyter samman

Genom att ställa sig frågan ”Hur använder filmen historia?”, så måste man även ta reda på vad som stämmer och vad som är påhitt i filmen. En historiebruksanalys utgår till stor del från en källkritisk analys. Först måste eleven fastställa vad som överensstämmer med den historiska händelsen och vad som skiljer sig. Sedan kan man börja fundera på varför regissören väljer att lyfta fram vissa händelser men utesluta andra. Vilket syfte har filmskaparen med filmen? För att underlätta för eleverna brukar jag låta eleverna fundera på om regissören vill underhålla, informera eller påverka. Utifrån de välkända begreppen kan de resonera kring filmens historiebruk. Men eftersom många av våra elever på Mälarhöjdens skola är högpresterande så vill jag även att de ska ha mött de begrepp som man sedan använder på gymnasiet när man gör en analys av historiebruk. Då har jag tagit hjälp av det utvidgade kollegiet och hittade denna prezi som jag använde:

Det är dumt att uppfinna hjulet två gånger, utan vi jobbar istället med att förfina och förbättra. När jag sökte på ”historiebruk” på prezis sida så fick jag 557 träffar. Säkert finns det många där som är minst lika bra.

Prezi

Faktorer att undersöka när man jämför länder

To the Brig! (1)En stor del av den geografiska kunskapen får eleven genom att jämföra med något redan välkänt. Det är också därför som vi börjar med att undersöka närområdet för att sedan utvidga området som eleven ska undersöka. Genom att zooma in och ut så skapar vi en rumslig förståelse. Det välkända blir en del av referensramen som vi sedan kan kontrastera andra områden mot. I många fall är likheterna fler än olikheterna.

Enkel övning i att jämföra länder

Men hur ska vi få eleverna att förstå vilka faktorer som säger något viktigt om ett land? En övning som jag hämtat från boken 101 Ideas for Secondary Teachers: Outstanding Geography Lessons är att värdera länders utvecklingsnivå. Detta har jag kombinerat med tipset att skriva ut på Post it-lappar och det blev till en lagom lektion som går att ha lite när som helst.

18834450_1453484564698172_162797980_nI övningen ”Hemliga länder” har jag valt ut fakta från fem olika länder och samlat på varsin lapp. Elevernas uppgift är sedan att diskutera vilket av dessa länder som är minst respektive mest utvecklat. De får inte reda på vilka länderna är utan ska istället försöka lista ut det utifrån de faktorerna som jag valde ut. Här måste eleverna börja med att diskutera vad de olika faktorerna kan säga om ett land och vilka som visar på ett mer utvecklat land eller inte.
HDI

Vad innebär utvecklingsnivå?

Att diskutera ett lands utvecklingsnivå är inte helt enkelt eftersom många anser att det ligger en värdering av landets kultur i detta. Ur ett geografiskt perspektiv så skulle jag inte säga att det är det som värderas utan snarare under vilka villkor som människor lever. Här finns det ganska många faktorer som är väl dokumenterade att de visar på människors levnadsvillkor. Genom att slå ihop tre faktorer, förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP per capita, så får vi fram ett lands HDI (Human Development Index).

I syfte att skapa diskussion så valde jag bort de enklaste som BNP per capita och HDI. För att göra det något enklare så tog jag med livslängd och hur många barn som föds per kvinna. Detta brukar vara faktorer som eleverna är bekanta med sedan tidigare.

Koldioxidutsläpp är ett tveksamt mått

Att ta med hur stora koldioxidutsläppen är i ett land kan också diskuteras. Det borde tyda på en högre utveckling om ett land kan minska sina koldioxidutsläpp. Höga värden på utsläpp av koldioxid är ju inget som vi eftersträvar. Samtidigt brukar det vara ett mått på att människor kan konsumera olika varor och tjänster vilket innebär att deras levnadsvillkor underlättas. Utifrån detta kan vi låta eleverna diskutera och värdera olika lösningar på hållbarhetsfrågor.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för …(värdeorden)… underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Ur kursplanen i Geografi för Grundskolan, Lgr 11

Två mått som förvillar

Det är två mått som eleverna ofta misstar sig på, det är Andel av BNP som landet lägger på militär och skolan. det har att göra med att de inte riktigt har koll på att ett rikt land inte behöver lägga så stor andel av sin BNP på skolan eftersom de har en större BNP än ett fattigt land med samma befolkningsmängd.

Militära utgifter säger inte mycket om landets allmänna utvecklingsnivå. Beroende på hur utrikespolitiken i olika länder ser ut så kan rika och välutvecklade länder lägga både en stor eller liten andel av sin BNP på militära kostnader.
18835483_1453484388031523_359716140_n

Social hållbarhet glöms ofta bort

För att förtydliga att den sociala hållbarheten också spelar en stor roll för människors levnadsvillkor så tog jag med pressfrihetsindex och hur stor andel av befolkningen som använder internet. Välutvecklade länder har oftast bättre värden på detta. Vad som är hönan och vad som är ägget går såklart att diskutera.
Globalis

Jämför länder med hjälp av Globalis och Världskoll

Två utmärkta hemsidor när man vill jämföra länder och lära sig mer om statistik och källanvändning är Globalis och Världskoll. Bägge sidorna utgår från FN-statistik och på Globalis finns alla länder som rapporterar in data till FN. På Världskoll så kan man på ett snyggt sätt jämföra två länder med varandra. Dock så finns inte alla länderna med där.  Jag brukar ändå försöka använda Världskoll i de fall det går eftersom statistiken visualiseras på ett så snyggt och lättbegripligt sätt. Något som underlättar jämförelsen.

Musikquiz och geografilek

cellular-2246309_960_720Vad ska man hitta på de första och sista dagarna på terminen? Många lärare brukar göra någon lek eller frågesport med sina elever. När man har jobbat ett tag så brukar man ha några olika alternativ som man vet fungerar bra. Ibland är det dock roligt att få pröva något nytt och då är det roligt att kunna hjälpas åt.

Fråga i facebookgrupp väcker  engagemang

Alla har inte förmånen att ha så många kollegor som jag har. Då är det så fantastiskt att vi har varandra på sociala medier. Häromdagen dök det upp en önskan om tips på låtar till ett musikquiz med geografitema i facebookgruppen Nätverk för geografilärare.

musikquiz

Jobbhjärnan satte igång direkt hos många och frågeställaren överöstes med tips på låtar. Min kollega Josefina gjorde till och med en hel spellista på Spotify som hon delade i konversationen.

Vilka är geografiorden i låten?

Musikquizet går ut på att läraren spelar en låt och eleverna ska lista ut vilka geografiord och platser som döljer sig i låtarna. Det kan vara ord som flod, dal eller regn och namn på platser eller länder som artisterna sjunger om.

Markera platserna som nämns på en världskarta

Själv förfinade jag quizet med att lägga till en världskarta som eleverna kunde sätta ut platserna på. Visst är det fantastiskt att ha så många kollegor att inspireras och lära av?! När de dessutom är så generösa och delar med sig av färdiga övningar och spellistor så blir jobbet så mycket roligare och lättare.

Tillsammans gör vi det bättre. Tack för inspirationen!

Det kan du göra med en 3D-skrivare

16295789_1323554927691137_1530992772_n

Vad kan egentligen en SO-lärare göra med en 3D-skrivare? De flesta förknippar nog 3D-skrivare med teknikämnet eller med estetiska ämnen. Men faktum är att vi har uppskattat skolans skrivare väldigt mycket och har hittat flera användningsområden för den. Det senaste jag skrev ut var en pussel-karta över Europa. Vi har letat efter något liknande att köpa, till elever som har svårt att lära sig kartan, men inte hittat något.

Här är varje land en bit (utom Ryssland som består av flera bitar) och på baksidan har jag skrivit landets namn så att de fungerar som flash-cards. På framsidan har jag ritat en norrpil så att eleven har en riktning att förhålla sig till. Det här ger eleven möjlighet att lära känna varje lands form och vilka grannländer de har på ett taktilt och lekfullt sätt. Som en vidareutveckling funderar jag på att färglägga kustgränser blå och landgränser gröna. Om en bit kommer bort är det bara att skriva ut en ny. Pusslet har jag inte ritat själv utan laddat ned på Thingiverse, en guldgruva med roliga saker.

Jobba med modeller i geografin

Om jag hade jobbat på mellanstadiet hade jag skrivit ut länder som topografiska kartor och låtit eleverna färgsätta dem efter naturförhållanden. Man kan även sätta ut de största städerna i landet. Även sådana kartor har jag hittat på Thingiverse, som de här topografiska kartorna över Island och Schweiz. Att få känna på var riftdalen mellan den amerikanska och den europeiska kontinentalplattan går är spännande och ger en förståelse för hur naturen formas. 16325953_1323865720993391_470463933_o16357685_1323865847660045_79856125_o

Entreprenöriellt lärande

När vi förra året arbetade med Operation dagsverke så hade vi en designtävling i skolan. Omröstningen skedde över nätet med hjälp av Google forms. Det vinnande förslaget blev till en berlock/nyckelring/väsksmycke som eleverna i år 5 fick sälja. Vi tillverkade hänget med hjälp av 3D-skrivaren och skrev ut i två olika färger som vi sen satte ihop. Alla som skänkte minst 50 kronor fick sedan ett hänge som tack för stödet. Totalt lyckades skolans elever samla in 128 473 kr!

I år hoppas vi att eleverna själva kan rita förslag på hängen i något 3D-program. Själv gillar jag 123D-design och för yngre barn passar Tinkercad bra. Tjejerna på Girlscode har jobbat en del med att rita och skriva ut hängen och det går det att läsa om i deras blogg.

Här nedan kan du se massproduktionen av förra årets hängen och det slutliga resultatet.16358995_1323569084356388_1636027440_n

16358657_1323571957689434_1268898523_n

15 enkla exempel på GIS i undervisningen

map-1646756_960_720Geografiska informationssystem, så kallade GIS, är digitala kartor där information ligger i olika lager. I mitt förra inlägg beskrev jag lite mer ingående vad Lgr 11 säger om GIS i skolan. I det här inlägget tänkte jag gå in på några konkreta sätt att använda GIS i skolan på och vad de olika sätten kan tillföra lärandet.

GIS för geografiska analyser

GIS är mycket användbart när vi vill göra geografiska analyser. I GIS:et så ligger information och genom att se ett mönster av den informationen så kan vi göra en analys. Det är mycket lättare att se data visualiserade med färger och symboler än att läsa av det i en tabell. Om vi till exempel vill se var i världen luften är mest förorenad, så kan vi se det på en karta som uppdateras live. Denna karta från Air Visual kan en skola själv bidra med data till, genom att placera ut en luftmätare. Att göra det skulle skapa förståelse hos eleverna hur geodata kan samlas in av privatpersoner och organisationer och på så sätt bidra till forskning och lösningar av samhällets miljöproblem. Luften vi andas är förutsättningen för våra liv och utifrån kartan om luftkvalitet kan eleverna diskutera en aspekt av människors olika livsvillkor.

Eftersom det är möjligt att hämta information från GIS, så kan man se att vissa saker är vanligare på vissa platser än på andra platser. Jag brukar visa verktyget för eleverna först och sedan låta dem själva utforska på egen hand eller efter vissa undersökningsfrågor som jag ger. Om verktyget är helt nytt för eleverna så kan det vara en fördel med skriftliga instruktioner. Det ger mig möjlighet att hjälpa de som har svårare, medan de andra eleverna följer instruktionerna. Som den här instruktionen till ett GIS på National Geographic: Mapmaker interactive.

Hämta information från GIS inför fältstudier

Jag tycker att GIS är perfekt att koppla ihop med fältstudier. Med olika GIS kan eleverna hitta data om platsen innan de ska undersöka den i fält. Efter fältarbetet kan de sedan redovisa med hjälp av GIS. Hur det skulle kunna bedömas skrev jag min magisteruppsats om. När vi arbetade med lag och rätt så tittade vi på var brott sker med hjälp av brottsplatskartan som uppdateras fortlöpande och visar alla möjliga brott. Vi har också använt oss av livsstilskartan, som tyvärr innehåller en del reklam, men som har massor av matnyttig information om människors olika livsvillkor i Sverige. Bägge är användbara inför fältstudier i närområdet, för att kunna se skillnader mellan bostadsområden och platsernas olika risker och behov. Vill man ta fram andra siffror från SCB eller Kommun- och landstingsdatabasen så kan man tyvärr inte få informationen presenterad i en karta. Däremot har de ofta tydliga och bra visualiseringar i form av diagram. Vissa kommuner har sin data i GIS öppet, så att alla medborgare kan ta del av dem. I andra kommuner kan det vara lite krångligare. På kommunen finns en GIS-ansvarig som man kan be om hjälp.

ipad-632394_960_720

Ändra transparensen i olika lager

Det finns appar och webbsidor som använder data från Världsbanken eller CIA och visar informationen visualiserad på en karta. De är dock ganska statiska och visar bara uppgifter för hela landet och inte för regioner. Exempel på sådana GIS är Globalis, WDI, och World Factbook Visual Edition. Det går heller inte att lägga informationen ovanpå varandra, utan du måste ta fram nya kartor för varje ny rubrik.

En av de stora fördelarna med ett ”riktigt” GIS är att det går att bestämma hur olika lager av data ska se ut. Med det så menar jag att du kan ändra vilken kartbakgrund du vill ha och sedan lägga på ett eller flera lager av information. Beroende på hur informationen visualiseras i kartan, så kan man behöva se flera lager samtidigt, som när du lägger två kartor bredvid varandra för att kunna se samband mellan befolkningsmängd och tillgång på naturresurser. I ett GIS så kan du ändra transparensen i olika lager tills du kan se båda två samtidigt, men då överlappande varandra. Självklart blir geografiska mönster mycket lättare att upptäcka på det sättet.

Det är svårt att hitta ett bra GIS för skolan, som har olika lager av data och där användaren själv kan lägga till eller ta bort flera olika lager och ändra transparensen  i de olika lagren. Jag har ännu inte kunnat hitta någon svensk variant, som vänder sig till skolbarn. Däremot finns en i USA som även svenska barn kan använda (med viss språklig hjälp). National Geographic står tillsammans med Esri bakom Mapmaker Interactive där eleverna får öva på att göra geografiska analyser som äkta proffs. I den går det även att skapa egna kartor och den kräver inget konto. En mycket viktig fördel med detta GIS är att den är utvecklad för att även fungera på surfplatta.

GIS för lärarens presentationer

När du har testat några olika GIS så kan det vara dags att själv skapa med hjälp av GIS för att kunna åskådliggöra något för eleverna. Trots att det finns en mängd visualiseringar ute i cyberrymden så är det inte alltid som de är perfekt anpassade till det som man vill visa.

Story Maps eller kartberättelser

ArcGIS och Esri har tagit berättandet med kartor till en helt ny nivå med hjälp av verktyget Story Maps. Det är möjligt att skaffa ett gratiskonto och göra egna berättelser med kartor. Själv gjorde jag en enkel variant där jag lagt in lite fakta om tolv upplysningsfilosofer. Genom att koppla informationen om dem till platsen som de levde på, går det att se att de fanns på ett ganska avgränsat område i Europa, förutom Benjamin Franklin som levde i USA. Kartberättelsen fick ersätta en power point när jag berättade om de olika filosoferna. Utifrån kartan och den muntliga redogörelsen kunde eleverna sedan reflektera kring hur idéerna spreds innan internet fanns.

Ett annat verktyg för kartberättelser är My Histro som är enklare både till utseende och skapandet. Kort berättat bygger den på en tidslinje som även har en karta till varje tidpunkt du lägger in på tidslinjen. Det är ett utmärkt verktyg för att berätta om ett historisk skeende. Men den fungerar även som en egen resedagbok eller för att återberätta en roman.

Använd andras kartberättelser

Du behöver heller inte göra dina egna presentationer för det finns så otroligt många vackra, välgjorda och betydelsefulla att använda. Här nedan finns en kartberättelse som visar på ekonomiska skillnader i städer i USA. När den är inbäddad i bloggen så här så spelas den upp automatiskt, om du själv vill styra den eller läser på mobilen kan du istället klicka på länken.

GIS för elevernas egna presentationer

Det kan vara svårt för oss geografilärare att motivera skolan att prioritera inköp av GIS och därför är många beroende av gratistjänster. De GIS jag föreslog för läraren att använda, här ovan, kan givetvis eleverna använda till sina presentationer också. Jag har funnit att det kan vara bra med olika alternativ för eleverna att välja på. Däremot får man inte föreslå för många olika, för då är det stressigt för läraren att ge olika instruktioner och för vissa elever är det svårt när valalternativen är för många. Därför brukar jag föreslå något verktyg som vi har på våra SO-iPads och något som fungerar på datorerna. En trevlig app att presentera geografiska data i är PhotoMapo. Den kan eleverna använda när de gör fältstudier i närområdet eller när de redovisar om något som är knutet till en plats. Fördelen är att den får eleven att välja en bild och skriva en liten text till kartan.

En av de mer utvecklade gratisresurserna för datorn är Scribble maps. Den är lätt att använda och har många olika valmöjligheter och det går att lägga till linjer, ytor, punkter, foton och annan information i kartan. Nu när jag var inne och tittade på den så upptäckte jag att det till och med gick att välja mellan olika pokemons bland symbolerna (istället för kartnålar). Pokemonmaps

Programbanken har paketerat QGIS för Stockholm stads skolor och på Globala gymnasiet har man arbetat med att låta eleverna skapa egna kartor med hjälp av QGIS. Själv har jag inte riktigt vågat mig på det ännu, men jag har hört att den är enklare än vad man först tror. I detta GIS måste man själv importera all data i form av excel-filer. Det finns mängder av sådan data att hämta på nätet, så det är inget man måste göra själv. Dock blir det ett hinder att som lärare vara tvungen att lära sig ännu ett moment, när tiden redan är knapp.

GIS i andra ämnen än geografi

Självklart går det att använda GIS i många andra ämnen än geografi. Det kan vara en bra utgångspunkt för ett ämnesintegrerat arbete. Stadsorientering eller Pokemonjakt går att skapa med TurfHunt.

map-846083_960_720

Eleverna kan skapa storymaps i moderna språk eller engelska och göra turistguider. Det går även att redovisa boken man har läst med en storymap. Ansvaret för att undervisa om GIS genom att låta eleverna själva få pröva att använda GIS ligger ändå på oss geografilärare.

Vad är GIS?

world-1264062_960_720En sak som förbryllade mig när Lgr 11 kom var hur jag skulle kunna undervisa om GIS, när jag inte hade en aning om vad det var. Det kommer ofta upp frågor rörande GIS i olika grupper som är kopplade till SO. Det kan vara nya lärare som får undervisa i geografi trots att de inte har någon utbildning, eller lärare med en äldre utbildning där GIS inte ingått. Jag tänkte göra ett försök att förklara vad GIS är och resonera lite om nyttan och nödvändigheten av att använda det i skolan. Det här inlägget är det första av två som handlar om GIS i skolan. I denna del fokuserar jag på vad GIS är och varför vi ska använda det i skolan, utifrån läroplanen. Del två kommer utgå från och beskriva några praktiska undervisningsexempel.

GIS är en förkortning av Geografiska informationssystem

Geografiska informationssystem är mycket vanligare än du kanske tror. Det är nämligen alla de digitala kartor som vi använder i olika appar som Google Maps eller möjligheten att tagga en plats på Facebook eller Instagram. Ett GIS har information i flera lager och det går ofta att välja hur många eller vilka lager man vill se. Om du till exempel använder någon karta som Google mapsGoogle Maps så kan du uppe i det vänstra hörnet få fram en meny och där kan du välja vilken bakgrund kartan ska ha och om du vill se cykelvägar eller platser som du har markerat.

Lägg till information på kartor och GIS

På en papperskarta kanske man sätter nålar och drar streck med penna eller tråd för att lägga till information om platser, flöden och samband. Med en digital karta kan du lägga olika lager med information i bilder, diagram, färger, linjer och punkter. Dessutom kan du växla mellan vilka lager som ska synas, något som underlättar när du vill göra en geografisk analys.

När man zoomar in eller ut på ett GIS så brukar informationen som visas förändras. När kartan är utzoomad och visar ett stort område i liten skala, så är informationen generaliserad och ofta ser man bara de viktigaste, största vägarna och orterna. En papperskarta är statisk och för att zooma in så behöver du en annan karta, men med GIS så kan du zooma in och se fler detaljer på området, som stigar, hus och verksamheter.

Undervisa om eller med GIS?

Varje lärare är själv ytterst  ansvarig för att tolka läroplanen. Vissa av oss har haft stöd av kollegor och andra nätverk, medan andra lärare står ensamma. Hur mycket eller lite GIS som ska finnas med är inte lätt att veta. Inte heller om det räcker att undervisa om GIS, genom att berätta för eleverna vad GIS är, eller om eleverna ska lära sig att använda GIS?

Jag brukar hamna mittemellan och försöker få in GIS i olika ämnen och arbetsområden i mina egna presentationer. Då passar jag även på att berätta något om vad GIS är. Dessutom brukar mina elever få testa att själva utforska världen med hjälp av GIS och få möjlighet att skapa egna digitala kartor i något program.

Vad säger Lgr 11 om GIS?

Det står ingenting om digitala kartor eller GIS i syftesdelen till kursplanen, men GIS ger en utmärkt grund för eleverna att utveckla en förtrogenhet med att växla mellan olika tids- och rumsperspektiv. I inledningen till kursplanen för geografi så redogörs för syftet med ämnet och där hittar vi följande stycke:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Ur Lgr 11, Kursplanen i geografi, Ämnets syfte

Kunskap om kartan bygger på undervisning

Precis som vi har undervisat och fortfarande undervisar om kartboken, så behöver vi undervisa om den digitala kartan. Då ger vi eleverna förutsättningar för att kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Skillnaden mellan att tolka en papperskarta och en digital karta är inte så stor, däremot kan man behöva få instruktioner om hur man hittar teckenförklaringar och söker information i ett GIS. Redan nu börjar digitala kartor bli vanligare än papperskartor och därför är det givet att vi ska ge eleverna kunskapen om digitala kartor också.

GIS underlättar geografiska analyser och presentationer

Eftersom syftet med geografiämnet är att eleverna ska utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden, så bör vi ge dem bra verktyg och metoder för detta. GIS är oftast ett överlägset verktyg för analyser. Här finns möjligheter att snabbt se skillnader och upptäcka likheter. Dessutom är det lätt att få fram siffror på andel av befolkningen, eller avstånd och ytor. När eleven har lärt sig att urskilja data ur kartan så är steget inte långt till att själv kunna producera sin egen karta. Det finns många bra och gratis program för detta redan idag (konkreta tips i del två). Genom att själv skapa en karta, så ökar ofta förståelsen för att det sker ett urval av information för att skapa en karta, vilket i sin tur gynnar elevens källkritiska resonemang kring kartor.

GIS finns i det Centrala innehållet för år 7-9

GIS nämns inte alls i syftesdelen eller i kunskapskraven, inte heller i det Centrala innehållet för tidigare år. Däremot så nämns GIS i det Centrala innehållet för år 7-9 :

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Centralt innehåll i årskurs 7-9

Inget krav på skolan att tillhandahålla GIS?

Så GIS nämns inte alls i kunskapskraven, varken för år 6 eller år 9. Det innebär att eleven egentligen inte behöver visa sitt kunnande med hjälp av GIS, men får gärna göra det. Vilket tyvärr även leder till att lärare inte känner sig tvungna att tillhandahålla GIS för eleverna. Det ställs ändå inga formella krav för att eleven ska kunna visa sitt geografiska kunnande med GIS. Jag finner ändå ett mycket starkt stöd för digitala kartor i kursplanens kunskapskrav. Nämligen i följande kunskapskrav:

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett  fungerande sätt, samt för resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och geografiska verktyg.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Kunskapskrav för slutet av år 6 (värdeorden borttagna)

Vad är GIS om inte en geografisk källa, metod och teknik? Hur ska man kunna resonera om användbarheten eller trovärdigheten på något som man aldrig fått lära sig något om? GIS är ett bra verktyg vid fältstudier och bör användas redan i yngre år än på högstadiet.

GIS är en del av skolans digitalisering

När kursplanen skrevs så var tillgången på datorer och surfplattor ännu mer varierad än den är idag. I Skolverkets förslag till Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola så föreslår man att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Man framhåller även vikten av att detta är likvärdigt och att alla elever har en egen enhet inom tre år. Något som jag hoppas kommer gå ännu snabbare.

Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år.

Ur Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet, s 6

Det skulle ge svenska elever möjlighet att förstå vad GIS är och vad det kan användas till om tillgången på datorer och surfplattor blev likvärdig. Nästa steg blir då att ändra i kunskapskraven så att GIS finns med även där.

Upp till bevis för årets geografilärare

earth-1706080_960_720Under 2016 förärades jag utmärkelsen som Årets geografilärare av Svenska nationalkommittén för geografi, SSAG och Geografilärarnas Riksförening. Jag är oerhört stolt och glad över detta pris. Inte bara för min egen skull utan för att det är så otroligt viktigt att geografiämnet uppmärksammas. Vi har dock valt att läsa två ämnen per termin i min skola och jag har därför inte ens undervisat geografi detta läsår. Mina elever tycker också att det är roligt att ha fått en prisbelönt lärare, trots att vi ännu inte läst geografi tillsammans. Nu säger de att det är upp till bevis för mig, när vi drar igång terminen med geografi.

Omöjligt att tävla i pedagogik

Många lärare anser att det inte borde finnas några priser för lärare. Att det är ytterligare ett sätt för utomstående att så split inom lärarkåren. Vi delas upp i förstelärare och ”andrelärare” eller till och med ”sistelärare”. Uppdelningen i bättre och sämre lärare leder till en ojämlik kollegial relation som inte gynnar skolutveckling. Dessutom kan ju ingen som inte ens har varit i mitt klassrum veta om jag är en bra lärare. Ännu mindre kan någon priskommitté veta om jag är bättre än någon annan lärare, som de inte heller har besökt. För det är jag troligen inte.

Jag håller inte med om att priser för lärargärningar är onödiga. Det kan aldrig vara fel att uppmärksamma att någon gör ett bra jobb. Vissa gör till och med ett bättre jobb än andra. Det är inte säkert att jag gör ett bättre jobb i klassrummet. Jag brukar heller inte få någon guldstjärna för perfekt frånvarorapportering. Däremot så gör jag ett bättre jobb än många andra med att sprida goda undervisningsexempel i geografiämnet.

Hennes passion för geografi, goda akademiska kunskaper i geografi och pedagogik kombinerat med hennes stora intresse för, digitala verktyg i skolans undervisning och lärande har gjort att Åsa utvecklat, utöver sin egen undervisning, flera former av kollegialt lärande via sociala nätverk och internet. Förutom att vara en viktig resurs för Mälarhöjdens elever och kollegor, är Åsa en viktig tillgång för geografilärare i hela Sverige.

Ur nomineringen till Årets geografilärare

Sociala medier viktiga för kollegialt lärande och delande

I nomineringen så framgår det att jag skriver denna blogg och att jag har startat Nätverk för geografilärare på Facebook, där vi nu är över tusen medlemmar. Där brukar jag dela undervisningstips, filmer och artiklar som kan bidra till geografiundervisningen för fler än mig själv. Det gör jag även på Twitter och Pinterest.

Hennes digitala närvaro har underlättat arbetet för en stor grupp geografilärare, vilket i sin tur gynnar elever på Sveriges grundskolor. Åsas arbete har för många elever (och lärare) tydliggjort geografiämnet och inneburit en ökad förståelse för ämnets innehåll och användningsområden.

Ur nomineringen till Årets geografilärare

Flera av de som är negativa till lärarpriser har också svårt att se nyttan av sociala medier i sin yrkesroll. Det tänker jag bidrar till att man inte är medveten om vilka otroliga eldsjälar det finns i de sociala medierna och som driver skolutvecklingen framåt från gräsrotsnivå. Ingen nämnd, ingen glömd. Jag tycker att fler lärare borde få priser och beröm, inte färre. Jag är inte ensam om att tycka det, utan Karin Brånebäck har också skrivit om detta och hon föreslår att vi blir bättre på att nominera grundskollärare till priser. De negativa rösterna hörs oftare runt fikabordet än i blogginlägg.

Anna och Philips lärarpodcast

Med priset har även följt en hel del uppmärksamhet. Under hösten blev jag intervjuad av Lantmäteriets tidning Gränssnittet. Jag fick också delta i Anna och Philips lärarpodcast som i mängder av program har lyft fram vad många duktiga lärare det finns i Sverige. Den här terminen kommer fokus ligga på att, tillsammans med mina elever och kollegor, forma geografilektioner som sporrar till massor av lärande i världens ämne.

För dig som missade Geografdagarna på Stockholms universitet 2016

Foto av logotypen för Geografdagarna 2016, Mind the GapVeckan efter höstlovet var så intensiv att jag aldrig hann skriva något om hur otroligt givande det var att få delta på Geografdagarna. De anordnades av Institutionen för naturgeografi och Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet tillsammans med Geografilärarnas riksförening. Programmet var så välfyllt att vi var många som kände att vi gärna hade velat klona oss själva och gått på flera spår.

David Lambert huvudtalare

Den första dagen var David Lambert, professor i Geography Education, Institute of Education, University College London, huvudtalare. Han har varit en drivande kraft till en förnyelse av geografiämnet i England och han arbetar oavbrutet och passionerat för att synliggöra och stärka ämnets roll. Det var verkligen inspirerande att få höra honom tala om ”GeoCapabilities” och vilka förmågor som är viktiga i geografiämnet. I den här korta videon här kan du själv höra honom tala om vikten av god geografiundervisning och om geografiämnets roll för framtiden.

Undersöka världen från klassrummet med GIS

Efter Lamberts föredrag så delade konferensen upp sig i tre olika spår med olika sessioner och workshops. Hela programmet hittar du här. Själv deltog jag i spår B med Geografiska informationssystem och det digitala klassrummet. Där höll jag ett föredrag om GIS i undervisningen med några praktiska exempel. Min presentation finns här nedan. Det kanske inte är så tydligt utan pratet till, men här finns en hel del matnyttiga länkar.

Ökad förståelse för kartprojektion med appen World Map Golf

På samma spår fick vi lyssna på Pontus Hennerdal som är forskare på Kulturgeografiska institutionen, SU, och skapare av appen World Map Golf. I sin forskning fann han att många elever har svårt att veta vad som händer med ett flygplan som åker över Nord- eller Sydpolen om de tittar på en platt världskart. De tänker sig att planet kommer fram i motsatt kant, precis som om det skulle åka ut vid sidan på kartan. Testa Pontus app tillsammans med dina elever och träna förmågan att förstå kartprojektion samtidigt. Avslutade vårt spår gjorde Gustaf Wiberg som är gymnasielärare i Huddinge. Även han pratade om GIS i undervisningen utifrån de förutsättningar många lärare har. Lite tid för ett stort innehåll och svårt att hitta lämpliga program.Bild på appen world map golf på en iphone

Hållbarhet och sårbarhet som en röd tråd i geografiämnet

Den andra dagen var två gymnasielärare från Stockholm stad huvudtalare, Göran Dessen och Lotta Dessen Jankell. De gav exempel från sina skolor, Norra Real och Globala gymnasiet, på hur de arbetar med hållbar utveckling och samhällets sårbarhet. Samtidigt betonade de att de aldrig släpper geografins rumsliga frågor. De samarbetar med kollegor i andra ämnen för att kunna genomföra en tvärvetenskaplig undervisning. En otroligt givande föreläsning som gav både inspiration och nya funderingar. Vi kunde fortsätta diskussionen i ett av spåren. Även den andra dagens program var välfyllt.

Exkursion i ett regnkallt Stockholm

Efter lunch gav vi oss ut på exkursion i Stockholm ledda av Lennart Tonell, universitetslektor, Kulturgeografiska institutionen, SU, och Christina Schaffer,utbildningsadministratör, Institutionen för naturgeografi, SU, och stadsodlare. Molnen hade redan börjat hopa sig och det skymde trots att klockan bara var 13.00. Som tur var tillbringade vi den mesta tiden i bussen och vi var ganska rejält klädda för våra korta promenader i Stockholms omgivningar. Det var en intressant rundtur i Stockholm med många vinklar på vad som styr vilken stadsplanering som genomförs.

Geografdagarna 2018 i Karlstad

Trots den kalla och blöta avslutningen på dagen så var Geografdagarna en av de mest givande konferenser jag varit på under de senaste åren. Jag ser verkligen fram emot 2018 då Geografdagarna kommer anordnas av Karlstads Universitet och vi får hoppas på att solen visar sig då.

Att tävla för lärande

13016889_1092271564152809_1044740932_o

Det går inte att beskriva den sköna känslan av att vinna, men alla som någon gång har vunnit något, förstår vad jag menar. I onsdags vann eleverna i min klass en av utmaningarna i Future City 2016! Deras film,  som visade ett bygge av en sopsorteringsanläggning i Minecraft, var den bästa av alla de bidrag som hade skickats in. Så när jag kom till jobbet dagen efter och såg mitt röriga och överfulla skrivbord, så såg jag bara en härlig vinst. Motiveringen lyder:

För en mycket pedagogisk och strukturerad minecraftfilm med starkt fokus på både sop- och avfallshantering och hur avfallsmängden kan minskas. Dessutom innovativt om individens roll i ett futuristiskt och IT-baserat perspektiv

image

Förutom att skapa en Minecraftfilm skulle laget även svara på några frågor från juryn. De fick bland annat frågan om hur deras pantsystem skulle finansieras och de kunde givetvis svara på den frågan. Här hade vi övat i klassen tidigare och hela klassen hade fått ställa kluriga frågor till laget. Som en sorts formativ kamratbedömning. För efter klassens frågor så fick killarna i laget och andra frivilliga sätta sig och fundera ut olika lösningar och förklaringar till dessa. Sådant som de inte tänkt på tidigare. Efteråt sa de att juryns frågor hade varit överraskande lätta. Inget mot de svåra frågor som klasskamraterna ställde. Och här kan du se det vinnande bidraget:

Finalen gick av stapeln på Tekniska muséet och var inte klar förrän vid femtiden. Där hade också arbetsdagen kunnat sluta. Istället åkte min mentorskollega Åsa Eriksson och jag tillbaka till skolan för att delta i terminens Föräldraseminarium. Det är ett tillfälle då vi sätter ihop ett program och berättar om hur vi jobbar med olika ämnen och metoder i skolan. Åsa och jag talade gemensamt om hur deltagandet i olika tävlingar kan väcka lusten att lära hos eleverna. Vi har deltagit i flera tävlingar och några av fördelarna vi kunnat se är:

  • I tävlingar möter eleverna riktiga mottagare som ofta kommer från näringslivet. Dessa kan fungera både som mentorer och jury.
  • De får träna på olika förmågor som den kommunikativa förmågan som behövs när de ska presentera sitt bidrag och den problemlösande förmågan som krävs för att lösa uppgiften från början.
  • Tävlingar har ofta lärarhandledningar som ger inspiration till lärare och material som läraren kan använda i andra sammanhang också.
  • Många tävlingar gynnas av att lärare samarbetar och jobbar ämnesövergripande. Detta är en viktig aspekt i Lgr 11 som tyvärr ofta missas.
  • Eleven slipper bli bedömd av sin egen lärare och det blir då naturligt att ta hjälp och samarbeta. Något som gynnar lärandet och minskar pressen på eleven.
  • Samarbetet med myndigheter och näringsliv öppnar upp för studiebesök och en chans att se något annat än skolans miljö. Då blir tävlingen som en praktisk yrkesorientering där vi har fått möta många olika yrken. Det bidrar till att eleven får en mer allsidig bild av vilka möjligheter som bjuds i framtiden.
  • Att delta i tävlingar som bygger på samarbete ökar sammanhållningen i klassen. Även om det i slutändan bara är en mindre del av klassen som får representera klassen i själva tävlingsögonblicket, så känner alla sig delaktiga. Att tillsammans få heja på skolan och klassen bidrar till en känsla av gemenskap.

Så även om vi inte skulle ha vunnit denna gång, så har det absolut varit värt att tävla. Lyckokänslan av att vinna är dock inte att förakta och därför skyltar jag gladeligen med mina elevers vinster och tar åt mig en del av äran.

Hur får vi en skola som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?

science-1182713_1920Ja, ett är i alla fall säkert. Vi måste själva bidra till forskning i den mån vi kan och hinner. Jag blir ofta kontaktad av elever som läser till geografilärare och ni har alla sett olika efterlysningar i sociala medier efter informanter till olika undersökningar. I den mån jag kan så ställer jag upp och svarar. Det är viktigt att undersökningar har ett brett urval och att så många som möjligt svarar.

Själv har jag ju gjort lite skolutvecklingsprojekt i det har det även ingått att göra olika studier. Men alla vill eller kan inte bidra till att undersöka beprövad erfarenhet eller utveckla den vetenskapliga grunden i den omfattningen. Däremot kan du som är geografilärare i grund- eller gymnasieskolan delta och svara på de här olika enkäterna. Lunds universitet håller i tre olika studier där geografiämnet står i fokus. En av studierna är internationell, där länder som Chile, Singapore,  Storbritannien och Portugal ingår, och vill undersöka vilken relation högstadielärare i geografi har till sitt ämne (Intresseanma_lan_Geografila_rares_relation_till_sitt_a_mne). En studie vill undersöka hur lärare i mellanstadiet arbetar med geologi (Intresseanma_lan_Geologi i grundskolan).

”Vi vill göra en studie som handlar om lärares undervisning av geologiämnet. Genom studien vill vi ta reda på hur lärare arbetar med geologi och vad som eventuellt begränsar undervisningen. Målet är att ta fram en anpassad fortbildning för dem som redan idag undervisar i geologi eller som skulle vilja inkludera ämnet i sin undervisning”.

Elisabeth Einarsson och David Örbring

Den tredje handlar om GIS i gymnasieskolan, hur lärare ser på sin undervisning och vad som eventuellt begränsar dem (Intresseanma_lan_GIS i gymnasieskolan). Alla tre studierna är viktiga för att utveckla geografiämnet och det är viktigt att det blir ett brett urval av lärare som svarar. Därför är det jättebra om du kan tipsa dina kollegor, som kanske inte stöter på olika undersökningar genom till exempel sociala medier.