Visar alla blogginlägg med kategorin:
Historia

Trovärdigheten och relevansen med en spelfilm

Spelfilm och lärande

En spelfilm är utmärkt att både börja och avsluta ett arbetsområde med. Men hur kan vi försvara den tiden som en film tar att visa i det alltmer fullspäckade innehåll vi ska få in i undervisningen? Det känns allt svårare att motivera varför vi ska titta på en spelfilm som tar veckans alla lektioner och sedan bara ha tre veckor kvar till ett arbetsområde. Därför har det också blivit att jag visar färre spelfilmer för mina elever. Vilket är så tråkigt.

Klassen tittar på Dantes Peak

Vad ger en spelfilm för lärande?

Jag skulle säga att något som det viktigaste lärandet vi får från filmer är en förståelse för hur något kan upplevas. Filmer bygger mycket på att väcka känslor hos tittaren genom olika effekter. Känslor är starka incitament till lärande och minnesskapande. Vi minns ofta något bättre om det har förknippats med en stark känsla och därför kan filmer vara så lärorika. Vi får även fler detaljer att hänga upp kunskapen på genom bilder av tidstrogna kläder, redskap och möbler. Det är kognitivt enklare att ta till sig bilder än text då vi inte måste skapa så många bilder av detaljer själva.

Spelfilmen ger även ett annat perspektiv än det vi själva ser världen från. Det kan handla om skildringar från en annan religion än vår egen, från platser och kulturer vi aldrig mött eller från en tid som vi inte upplevt. I filmerna kan vi även möta andra yrken än de vi normalt möter och människor som måste hantera svåra saker. Filmerna förbereder oss på en verklighet som vi kan komma att möta. Men hur sanna är egentligen spelfilmer?

Källkritiskt tänkande är något att lära sig

I historia så har jag låtit eleverna i nian göra en källkritisk analys av en historisk spelfilm. I arbetsområdet med andra världskriget så fick de välja en egen film att se som läxa. Då kunde eleverna välja efter eget intresse vilket givetvis ökar motivationen. Rent praktiskt så har jag en ganska stor samling som jag kan låna ut filmer från och det funkar eftersom eleverna tittar hemma och inte i skolan. Dessutom finns filmer att strömma från SLI.se/medioteket Många elever har även tillgång till någon filmkanal i familjen.

Då de sett sin film hemma (ingen klagar över jobbiga läxor oh jag kan använda tiden i skolan till att stötta i analysen) var de tvungna att jämföra filmen med andra källor om samma tidsperiod. Något som är en väldigt bra och lärorik övning. Det tänker jag är en kunskap för livet. De kommer säkert se historiska filmer i framtiden eller filmer baserade på verkliga historier. Då vill jag att det ska sås ett frö av nyfikenhet i dem. Är detta sant? Vad har hänt? Varför skildras det så här? Vems historia berättas?

Modellera, gör tillsammans och på egen hand

För att uppgiften som vi gör i nian ska fungera för alla elever, så räcker det inte med att de får välja en film själv. Något som visserligen skapar motivation då de väljer utifrån eget intresse. De måste också veta hur de ska göra. När vi tittar på film (de få gångerna) så har vi därför gjort en källkritisk- och/eller en historiebruksanalys tillsammans. Jag visar steg för steg hur de kan söka sig fram i olika källor. Sedan har var och en fått skriva en egen analys.
Filmomslag till Suffragette

Analys av filmen Suffragette

När vi läste om industrialiseringen och hur olika politiska rörelser växte fram, så valde vi att visa filmen Suffragette som handlar om den kvinnliga rösträttsrörelsen i England. Det är inte en film som ungdomar brukar välja självmant men när de väl får se den så gillar de den. En spännande och ibland våldsam film som väcker många frågor kring  bland annat terrorism som metod att få demokrati. Det går att dra många paralleller till dagens samhälle. Det är också något som filmskaparna själva gärna gör. De framställer en händelse som mer lik en dagsaktuell händelse än den var, så att vi ska kunna förstå hur viktig den var eller vilka känslor den väckte då. Att slänga in ett modernt uttryck kan göra att tittarens historiska empati ökar. Det vill säga vi förstår lättare varför personen agerar som den gör utifrån den tidens normer.

När vi sett filmen fick eleverna fundera på vad de trodde var sant eller inte i filmen. Deras tankar gick vi sedan igenom i helklass. Det jag brukar försöka få dem att skilja på är om händelser har hänt och om personerna i filmen har funnits. Ett sätt för filmmakarna att få fram  ett historisk skeende i kombination med en bra dramaturgi är att låta flera olika saker hända med en huvudperson. I verkligheten kan sakerna istället ha hänt olika personer.

Hur kan då jag veta vad om är sant eller inte i en film. En av de bästa källorna brukar vara den engelskspråkiga wikipedia-sidan till filmen. Ofta brukar det till och med finnas en egen rubrik som heter Historical accuracy, där olika skillnader mellan verkligheten och konsten lyfts fram. Just denna film hade dock inte detta så då letade jag vidare för att få fram sökvägar och länkar som eleverna kunde använda. Delar av sökningarna visade jag via projektorn så att eleverna skulle förstå hur man kan söka. Jag brukar skriva in filmens titel och ordet accarcy och får då fram flera lämpliga länkar. Det förutsätter förstås goda kunskaper i engelska och här får man såklart hjälpa eleverna i olika grad.

Med filmen Suffragette så tog jag även fram recensioner från några svenska dagstidningar som DN och SvD. När eleverna fått läsa från olika källor och vi tillsammans gått igenom några olika exempel på när filmen var trovärdig och varför vi tyckte det så diskuterade vi även filmens användbarhet. Är filmen relevant och användbar om du ska göra ett arbete om den kvinnliga rösträtten? Ja, det tyckte de flesta av mina elever. Samtidigt var de noga med att då var man även tvungen att kontrollera mot andra källor, så att filmen inte blev den enda källan. Men filmen skapar förståelse och sammanhang och är dessutom lätt att ta till sig. Det gör en spelfilm relevant och användbar. Källanvändningen kommer i det närmaste naturligt.

Historiebruk och källkritik flyter samman

Genom att ställa sig frågan ”Hur använder filmen historia?”, så måste man även ta reda på vad som stämmer och vad som är påhitt i filmen. En historiebruksanalys utgår till stor del från en källkritisk analys. Först måste eleven fastställa vad som överensstämmer med den historiska händelsen och vad som skiljer sig. Sedan kan man börja fundera på varför regissören väljer att lyfta fram vissa händelser men utesluta andra. Vilket syfte har filmskaparen med filmen? För att underlätta för eleverna brukar jag låta eleverna fundera på om regissören vill underhålla, informera eller påverka. Utifrån de välkända begreppen kan de resonera kring filmens historiebruk. Men eftersom många av våra elever på Mälarhöjdens skola är högpresterande så vill jag även att de ska ha mött de begrepp som man sedan använder på gymnasiet när man gör en analys av historiebruk. Då har jag tagit hjälp av det utvidgade kollegiet och hittade denna prezi som jag använde:

Det är dumt att uppfinna hjulet två gånger, utan vi jobbar istället med att förfina och förbättra. När jag sökte på ”historiebruk” på prezis sida så fick jag 557 träffar. Säkert finns det många där som är minst lika bra.

Prezi

Klä ut dig och levandegör historieämnet

När mina elever klev in i klassrummet förra veckan så möttes de av en togaklädd man med en blomsterkrans i håret. Det var inte vad de hade förväntat sig och det väckte givetvis en nyfikenhet av vad som skulle hända. Under några några veckor har jag haft en VFU-student och nu var det dags för hans första lektion. Min VFU-student, Marcel Lopez Jara  hade dagen till ära klätt sig i toga och satt en krans i håret.15310560_10211416318112303_584106738_n

När alla hade satt sig började han berätta med stor inlevelse om det antika Aten och Sparta och deras krig. Berättelsen var kryddad med både ljudeffekter, humor och rörelser, där pekpinnen fick symbolisera ett vapen. Under hela lektionen satt eleverna och lyssnade uppmärksamt och deltog aktivt. När lektionen var slut så applåderade klassen unisont och spontant. De kände att de hade fått vara med om något speciellt. Här kom en person som verkligen älskade historia och som dessutom kunde levandegöra den för dem, med hjälp av viss rekvisita, men framförallt med hjälp av äkta berättarkonst.

När jag själv gick på lärarhögskolan så fick jag rådet att då och då berätta ur historien för eleverna, lära mig ett par händelser som jag skulle levandegöra med hjälp av ett inlevelsefullt berättande. Det rådet har jag haft nytta av  och genom åren har jag samlat på mig några sådana berättelser. Däremot brukar jag inte klä ut mig. Det kanske jag får ta och prova i framtiden och om någon vill ta efter så finns det fullt av instruktioner på Youtube, bland annat i hur man knyter en toga.

Berättelsen är en stark faktor i lärandet för just historieämnet. Det kan vara lätt att slarva undan det i stressen att ”hinna med det centrala innehållet”. Istället för att lita till vår egen berättarkonst så förlitar vi oss på filmer och läroboken. En som skrivit mer ingående om den narrativa aspekten i historieundervisning är Per-Arne Karlsson, docent i historiedidaktik på Stockholms universitet.

Tidslinjer är användbara för att organisera det förflutna, men otillräckliga för att skapa mening. Därför behövs logiska berättelser med både intentionella och strukturella förklaringar. Berättelserna bör också vara sammansatta av åtminstone tre olika dimensioner: Produktionsmedel och befolkning, social organisation samt kulturell och intellektuell historia. Slutligen bör ramarna också vara ”polytetiska” och lära eleven att det inte finns ett rätt svar eller en bästa historia utan att det finns alternativa berättelser.

Per-Arne Karlsson, Undervisning och lärande i historia – ett kreativt rum för narrativ kompetens, s 84-85

Jag tror inte att eleverna lär sig enbart genom att lyssna, men det är ett medel för att väcka intresse och berättelsens struktur kan ge stöd åt minnet. Dessutom tror jag att vi kan använda oss av berättelsen i en mer strukturerad och medveten form, genom att förstå hur de kan både stötta och hindra synen på historien. Självklart så får det kombineras med annan undervisning och övningar som till exempel träning av begreppsförståelsen genom quizlet.

20161204_101003 (1)

När terminen nu slutar har vi läst klart läsårets historia i mina klasser. Vi har nämligen valt att läsa två ämnen per termin i ett försök att minska stressen runt bedömning och betygssättning, för både lärare och elever. Därför har jag gott om tid att  fundera på hur jag nästa gången ska levandegöra historia för eleverna.

En oförglömlig resa till Auschwitz-Birkenau

Den här veckan har varit tung men viktig. Vårt ämneslag har varit i Auschwitz-Birkenau och med våra egna ögon sett den förödelse som nazisterna orsakade mänskligheten. Det här är inte en fullständig resedagbok utan mer början på en process. En process och ett försök att förstå det ofattbara. En början på att försöka återge och förhindra att något liknande någonsin sker igen. Jag förstod inte innan. Jag förstår inte siffror. Men jag förstod när jag såg hur stora lägrena var. Jag förstod när jag såg mängden av de insamlade föremålen. Jag förstod när jag kände kylan i luften och såg hur lite skydd mot den som människorna här hade. Att förstå är det minsta jag kan göra för de människor som miste livet här.

Jag tror att både jag och mina kollegor kommer vara bättre på att undervisa om Förintelsen efter den här resan. Vi tog mängder av bilder och här visar jag några av de bilder som ett försök att återge vår upplevelse.

Att själv få se och uppleva detta var viktigt för mig och det borde vara en obligatorisk del av lärarutbildningen. Vi var sex SO-lärare som åkte och jag är så tacksam för att vi var denna lagom stora grupp med människor som jag tycker så mycket om. Det är en ynnest att ha sådana varma, drivande och inspirerande kollegor som jag har. Tack vare stipendier från stadens stiftelser var det ekonomiskt möjligt för oss att åka.

Bilder skapar lust och nyfikenhet för historia

13072131_1098750900171542_1127879479_oDet var så givande att låta eleverna para ihop sig och samtala kring bilder att jag fortsatte på samma tema. Denna gång med en tidslinje. Vid uppstarten av arbetsområdet Kalla kriget så hämtade jag bilder från wikipedia som jag kopierade och laminerade. Eleverna fick sedan tillsammans, i sina grupper, försöka skapa någon sorts tidslinje av bilderna. En tidslinje är ett bra skelett för att hänga upp fakta kring olika händelser och på så sätt stärka den historiska referensramen. Precis som jag trodde så väckte bilderna stort engagemang och vissa bilder kände de genast igen och placerade på rätt plats. Andra bilder väckte frågor och under tiden som de själva försökte klura ut vad de symboliserade för händelse, gick jag runt och hjälpte de grupper som kört fast med någon bild.

Till stöd för sina diskussioner hade eleverna några frågor som stod på tavlan: Vad ser du på bilden? Finns det några tidsmarkörer, som 13078155_1098750946838204_1718141371_okläder eller fordon? Några elever kunde känna igen sina bilder som de haft när grupperna skapades, men till slut kommer man inte längre om man inte får ta hjälp utifrån. Efter 15 minuter var mobiler tillåtna och de kunde börja söka efter bilderna. Det intressanta var att de inte bara var ute efter att snabbt placera bilden på rätt plats, utan att de samtidigt läste lite om händelsen för att försöka förstå vad som hänt. Nu blev det ännu intensivare diskussioner och olika tolkningar förekom.

En grupp vidareutvecklade min idé om tidslinje och skrev små lappar med årtal som de lade ut på bordet. Några andra elever gjorde, på eget initiativ, en tidslinje i boken som de sedan la ut bilderna kring.

13078273_1098750880171544_642136697_o 13120412_1100646063315359_833728870_oDäremot var det svårt för mig att hinna se om alla bilderna kom i ungefärlig rätt ordning hos alla grupper. Vi hade lektion i nästan 60 minuter, och all tid gick åt till diskussioner i grupperna. Någon genomgång hanns inte riktigt med för det blev aldrig läge att bryta elevernas intensiva arbete.

Så trots att lektionen kändes lyckad och att eleverna var nöjda och själva kände att de nu hade bättre koll, så var inte jag nöjd. Jag visste ju att alla hade inte full koll. Att ämnesområdet ”Kalla kriget” är både omfattande och komplicerat. Att många av händelserna som utspelades då, räknas som allmänbildning. Jag vill ju att mina elever ska vara allmänbildade. Jag vill att alla mina elever ska vara allmänbildade, inte bara ett fåtal historieintresserade.

Min plan blev därför att fördjupa kunnandet utan att fastna i någon specifik händelse. Dels gjorde jag ett kort quiz i Socrative (klistra in koden SOC-22062530). Då kunde jag se vilka missförstånd som rådde och hur mycket de hade snappat upp. Dels gjorde jag en egen tidslinje, som jag själv kunde utgå från när jag berättade under nästa lektion, men som även skulle fungera för eleverna att utforska på egen hand. Den är inte komplett, men ett försök i alla fall.

Så jag lade den på vår årskursblogg tillsammans med en text från SO-rummet och deras uppgift, att intervjua någon som upplevde Kalla kriget. Det kunskapskrav vi kommer jobba med är att jämföra tidsperioder. Eleverna ska få skriva en text i skolan utifrån sina intervjuer. I texten får de jämföra perioden ”kalla kriget” med den vi lever i nu. De kommer givetvis få resonera om sina källors trovärdighet och användbarhet i samband med det. Så det ska vi försöka hinna med innan år nio är slut, samtidigt som vi förbereder oss för att skriva nationellt prov i Samhällskunskap. Tur att det inte är enformigt att vara lärare.

,

Att våga välja bort det digitala

13059468_1094348523945113_106280947_nI mitt klassrum, och på vår skola, har vi bestämda platser i klassrummet och läraren bestämmer. Att läraren bestämmer placeringen i klassrummet kommer ur ett förhållningssätt där vi ser till alla elevers behov. Att komma in i klassrummet och börja med att leta efter en plats att sitta på är inte en optimal start på ett nytt lärandetillfälle. Hos många elever skapar sådana tillfällen oro. En oro som vi kan undvika med ett tydligt förhållningssätt hos pedagogerna på skolan. Nytt arbetsområde innebär nya grupper och därmed nya platser.

När man haft eleverna i flera år så har man som lärare redan testat en mängd olika gruppkons12992980_1094348560611776_2140574117_ntellationer. Ibland har kompisar fått arbeta tillsammans och ibland har jag parat ihop elever som inte brukar prata så mycket med varandra. Vissa gånger har jag delat in dem i rena tjej- och killgrupper. Oftast är det blandade grupper. Så hur ska man då tänka när man ska dela in eleverna för sjuttioelfte gången? Eller måste jag verkligen tänka? Oftast så brukar jag tänka noga, men ibland låter jag slumpen avgöra. Det var vad jag ville göra denna gång.

Även om jag ville låta slumpen avgöra, så vill jag inte lotta in dem i grupper på något ”traditionellt” sätt eller genom att använda någon grupperingsapp. Utan istället tänkte jag göra gruppindelningen till ett lärtillfälle och ett sätt att skapa intresse och nyfikenhet för arbetsområdet Kalla kriget.

Det är inte alltid som det passar bäst att använda digitala verktyg, utan ibland måste våga välja bort det. I förra veckan ordnade vi en studiedag i IKT för våra kollegor och själv förberedde jag för en analog uppstart av vårt nya arbetsområde. Så jag har jobbat intensivt med kopieringsapparaten och lamineringsmaskinen.

Eleverna kommer att få ta varsin lapp, med antingen en bild, en karta eller ett ord (ett som börjar med stor bokstav och ett som börjar med liten) som sedan ska paras ihop. För mig blir det samtidigt ett sätt att undersöka deras förförståelse. Har de koll på några av de stora händelserna under Kalla kriget? Kommer de para ihop orden rätt? Kommer de i så fall hitta de elever som har bilden och kartan som hör till? Förutom att det blir ett tillfälle för eleverna att samtala och försöka lösa en gåta, så blir det ett lustfyllt sätt att starta ett område på.

12966608_1094348537278445_652165341_nOm du själv vill använda mina kluringar så hittar du word-dokumentet här: Gruppindelning Kalla kriget. När arbetsområdet är slut så kan det vara kul att se om det går lättare att para ihop korten rätt.

För eleverna blir detta i vilket fall som helst, en lektion då vi väljer bort det digitala arbetssättet till förmån för ett där samtalet står i fokus. Det är endast genom att prata med och ta hjälp av sina klasskamrater som de tillsammans kan hitta fram till sina rätta grupper.

Historiebruk runt omkring oss

paris

När fruktansvärda saker händer så försöker vi ibland hitta förklaringen i vår historia. Attacken på Paris har många tolkat som en attack på alla européer och vårt västerländska levnadssätt. DN använder slagord och konstverk från den franska revolutionen som omslag på dagens tidning och i tidningen finns en lång artikel om hur IS har kunnat växa fram. En mycket läsvärd artikel med en fyllig bakgrundsbeskrivning där det också dyker upp en referens till första världskriget. Det beskrivs hur IS lägger ut en video där ”Sykes-Picot-linjen krossas”.

Politiska ledare världen över använder gärna historiska referenser i sina tal och vår uppgift som historielärare är att synliggöra historiebruk för eleverna. Det kan vi göra genom att visa på det när det dyker upp i aktuella händelser, men det viktigaste är att låta eleverna göra egna undersökningar kring historiebruk.

Just nu så avslutar vi ett väldigt lyckat arbete kring Världskrigens tid. Eleverna har varit engagerade och velat lära sig så mycket det bara går. I slutuppgift ska de skriva en analys av en film, bok eller spel som skildrar tiden kring första eller andra världskriget. Uppgiften föddes för två år sedan med min förra omgång nior. Egentligen kommer den ur min egen frustration att inte kunna välja av alla de filmer som skildrat andra världskriget. Så jag överlät valet åt eleverna och varje elev fick själv välja vilken film de skulle se. Texterna som jag fick in efteråt var alldeles fantastiska och för första gången så kunde jag på riktigt se hur de arbetat som”historiker”. De resonerade om huruvida filmen var trovärdig genom att jämföra den med en mängd andra källor. De var otroligt påhittiga och envisa i sitt arbete. Avslutningsvis fick de skriva en reflektion kring hur filmen använde sig av historia. För enkelhetens skull har jag delat in historiebruket i tre delar, för att underhålla, undervisa eller för att påverka. Där flera olika sorters historibruk kan förekomma i samma film.

Nu gör jag om samma uppgift med mina nya nior och jag vet att jag kommer få in lika många fantastiska texter. Den här gången har jag kunnat följa deras texter i Office365 och gett dem respons under arbetets gång. En del hade dock lite svårt att komma igång med skrivandet och de har därför inte kunnat få så mycket respons heller. Jag hoppas innerligt att de tar hjälp av varandra och ger varandra respons istället.

KUL1415 – Vilken sann skrivglädje

Innan vi gick på sportlov så avslutade vi ett arbetsområde i historia om den industriella revolutionen. Det är nog något av det roligaste och bästa arbetsområde som vi har gjort. Det är flera saker som har bidragit till att det blivit så lyckat men en sak är säker, det skulle inte gått att genomföra utan den digitala tekniken och fantastiska kollegor! Jag ska ta det från början. Min kollega Josefina läste om möjligheten att få trycka en bok i projektet KUL1415 och hon fick idén att vi skulle göra böcker om Stockholm under den industriella revolutionen. På det sättet skulle vi kunna skapa böcker med våra klasser samtidigt som vi arbetade med det arbetsområde som vi brukar i åttan. Tidigare hade jag arbetat med Stockholmskällan och trots att det är en fantastisk resurs, så märkte jag att det inte bara går att be eleverna gå in där och själva söka sig fram. Det behövs en hel del handledning och tydliga instruktioner. Så jag gjorde tre filmer om uppgiften, källanvändning och bedömningen. Dem la jag upp på vår årskursblogg så att eleverna kunde se dem flera gånger om de behövde det. På bloggen la jag också planering och en del andra korta filmer.KUL1415

Att arbeta med källor brukar ofta handla om att vara källkritisk, men jag ville även komma åt resonemangen om användbarhet. Eftersom jag nyligen har skrivit en uppsats om användning av historiska källor, så hade jag även läst en hel del litteratur och lyssnat på olika föreläsningar. Jag lyfte begreppet historisk empati för eleverna, som handlar om förmågan att förstå människors handlingar utifrån den tidens normer och förutsättningar. Elevernas uppgift blev  att skriva en gestaltande text utifrån någon källa i Stockholmskällan. Eftersom jag även ville bedöma deras förmåga att arbeta med och resonera kring källorna, så skulle de även skriva en logg över sitt arbete. Vilka fantastiska och unika texter jag har fått in! Där måste jag också tacka för ett mycket gott samarbete med lärarna i svenska. På svenskan har eleverna gått igenom olika textgenrer och många elever har läst Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.

Utan tillgång till datorer och surfplattor hade eleverna inte kunnat hitta bra källor, läsa, tolka och värdera dem. Att skriva sina texter i Office 365 har gjort det möjligt för mig att ge fortlöpande feedback. Texterna tappas inte bort när de sparas i 365. Eleverna har till och med kunnat komma åt texterna från sina mobiler, de gånger som datorer inte har räckt till (tyvärr alltför många gånger). Nu kommer den riktigt roliga biten med digital teknik. Elevernas texter har publicerats på den sida som KUL1415 har ställt till förfogande för vår skola, Mälarhöjdens kulsida. Det innebär att texterna kan få många fler läsare än en vanlig uppsats. De skapas för en riktig publik och samtidigt har de första texterna fungerat som elevexempel åt de elever som har haft svårt att komma igång. Elevernas texter läggs upp vartefter och förhoppningsvis kan jag även lägga till några av loggarna också. Läs och njut!

Vilket flow vi har nu!

Ibland snurrar världen nästan galet fort, men så länge som allt går så bra som det gör nu är det inga problem. En liten nackdel är bara att försöka få tiden att sätta sig ner och berätta om allt härligt som händer på vår skola just nu. Det är tur att både Jannike och Helena bloggar också, eftersom vi då kan sprida våra vilda idéer till fler. Jag förstår om du undrar hur vi hinner undervisa. Konstigt nog så gör vi det och jag tror att det är energin som eleverna ger, som driver oss framåt. Just nu har jag ett jättespännande arbetsområde på gång där vi jobbar med Stockholmskällan. StockholmskällanDet är underbart att se hur eleverna grips av alla de öden som finns där och hur de söker sig vidare och ställer nya frågor vartefter deras kunskap växer. Vem skulle inte få energi av det?

Då vår skola är så stor, så är vi en ganska stor grupp av förstelärare. I går hade vi möte och redovisade en uppgift som vi genomfört på skolledningens uppdrag. Vilken energiboost det var! De hade givit oss i uppdrag att intervjua tio elever från varje årskurs, från ettan till nian, och filma samtalen. Vi fördelade oss så att vi inte intervjuade de elever som vi själva undervisade. Skolledningen vill att vi skulle fråga eleverna om deras syn på arbetsron, elevmedverkan och hur man vet vad man ska kunna, områden som skolan behöver utveckla. Det var otroligt spännande och gav oss massor med tankar att genomföra dessa intervjuer. Själv intervjuade jag tillsammans med Josefina Garcia Hultqvist (som åker till Indien på söndag) tio elever från år 7. Vi hade avsatt en timme och efter drygt 70 minuter så sa vi att de som behövde, kunde gå. Två gick till sina andra aktiviteter och åtta satt kvar. De hade så mycket att säga och vi förvånades över deras insikter och kloka åsikter. Vi valde ut en sekvens att visa under mötet igår och vi fick se klipp från de andra årskurserna. Vilka kloka och fina barn vi har på vår skola. Samtidigt så väckte det en diskussion kring hur väl eleverna förstår kuskapskraven och att vi lärare måste tydliggöra dem bättre.

Så hur går vi vidare? Planen är att vi ska visa hela kollegiet några av klippen på nästa studiedag. Det blir ett sätt att medvetandegöra vikten av att eleverna förstår kunskapskraven. Eleverna hade några exempel på vad som gjorde att det var lättare att förstå och de lyfte framför allt fram elevexempel. Vi kommer att använda en studiedag till det och sedan kommer varje arbetslag få se filmerna med ”sina” elever. På mötet igår väcktes flera idéer för hur vi ska jobba vidare. En är att vi återkopplar till de elever som vi har intervjuat och berättar för dem hur vi kommer att arbeta vidare med det som de lyfte. En annan tanke är att ge alla elever ett forum för diskussion och kunna framföra åsikter. Kanske får de alla göra poddar utifrån liknande frågor som vi använde. Är du nyfiken på vilka frågor vi ställde så kan du ladda ned vår Intervjuguide till elevintervjuerna.

Från snökaos till applåder

Det är alltid lite svårt att hitta tillbaka till dygnsrytm och aktivitetsnivå efter ett långt jullov. Den här gången tog jag hjälp av en resa österut och besökte Istanbul. Återresan var planerad till kvällen före skolstart och min förhoppning var att energin från ett besök i en världsmetropol skulle överföras till skolstarten. Vi hade också några fantastiska dagar i staden som förenar öst och väst, trots tveksamma politiska beslut, som ledde till vissa protester och en självmordsbombare 10 minuter från vårt hotell. Förutom det historiska Istanbul besökte vi även Istanbul Modern och såg en mycket fin utställning om Turkiets 100 år som filmproducerande nation. Kvällen innan vår avresa så började det även att snöa och snöandet bara tilltog i styrka. När det slutligen var dags för oss att resa hem fanns en viss oro att vi inte skulle komma iväg. Som tur var blev vi bara en dryg timme försenade, men det blev en lång kväll och en kort natt.

Istanbul1Ett snötäckt Taksim

Det var härligt att återse eleverna och vi satte igång med en gång. Framför oss ligger nu flera veckors arbete med Stockholms industrialisering och arbete med källor i historia. Vi kommer att använda Stockholmskällan.se i arbetet och det är en fantastisk resurs med flera användbara lektionsförslag. Efter min erfarenhet från julens pyssel, så har jag insett betydelsen av att instruktionen finns tillgänglig för den som ska lära sig och hade därför förberett en liten film. Egentligen är det en del av en serie på tre filmer, då jag snabbt insåg att jag inte alls fick fram allt jag ville ha sagt på en gång. Jag visade i alla fall den första filmen för eleverna nu i veckan och när filmen var slut så började klassen att applådera! Det är inte ofta som vi lärare får applåder när vi delar ut en uppgift, men plötsligt händer det och då ska man passa på att njuta.

Tid för eftertanke

Ibland snurrar det väldigt fort och tiden i skolan är intensiv. Så här på läsårets näst sista dag så infinner sig ändå lite tid för reflektion och eftertanke. Alla elevtexter är bedömda, alla betyg är satta och  eleverna har också utvärderat terminen som gått. Utvärderingen får de göra digitalt på vår årskursblogg i ett formulär som jag gjort i Google Forms. Frågorna som jag använder är en omarbetad version av John Hatties utvärderingsfrågor. Den sista lektionen för året spelade vi Kahoot om 1700-talet och Upplysningen. Det är konstigt hur ett ”läxförhör” kan bli så roligt.

Vi har avslutat terminen med historia och kommer börja nästa termin med historia. Målet är att tillsammans skriva en bok om Stockholm under industrialiseringen och boken kommer sedan tryckas som en del av KUL1415. Det känns verkligen som något att se fram emot. Speciellt efter den inspirerande föreläsningen som jag var på med Professor Keith C. Barton, anordnat av Globala Gymnasiet. Ett tips är att kolla in deras seminarieserie för våren, massor av spännande ämnen. Men nu har vi avslutningen och ett jullov framför oss och jag tänker bara ta det lugnt!

God Jul

advent-80125_640