Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Musikquiz och geografilek

cellular-2246309_960_720Vad ska man hitta på de första och sista dagarna på terminen? Många lärare brukar göra någon lek eller frågesport med sina elever. När man har jobbat ett tag så brukar man ha några olika alternativ som man vet fungerar bra. Ibland är det dock roligt att få pröva något nytt och då är det roligt att kunna hjälpas åt.

Fråga i facebookgrupp väcker  engagemang

Alla har inte förmånen att ha så många kollegor som jag har. Då är det så fantastiskt att vi har varandra på sociala medier. Häromdagen dök det upp en önskan om tips på låtar till ett musikquiz med geografitema i facebookgruppen Nätverk för geografilärare.

musikquiz

Jobbhjärnan satte igång direkt hos många och frågeställaren överöstes med tips på låtar. Min kollega Josefina gjorde till och med en hel spellista på Spotify som hon delade i konversationen.

Vilka är geografiorden i låten?

Musikquizet går ut på att läraren spelar en låt och eleverna ska lista ut vilka geografiord och platser som döljer sig i låtarna. Det kan vara ord som flod, dal eller regn och namn på platser eller länder som artisterna sjunger om.

Markera platserna som nämns på en världskarta

Själv förfinade jag quizet med att lägga till en världskarta som eleverna kunde sätta ut platserna på. Visst är det fantastiskt att ha så många kollegor att inspireras och lära av?! När de dessutom är så generösa och delar med sig av färdiga övningar och spellistor så blir jobbet så mycket roligare och lättare.

Tillsammans gör vi det bättre. Tack för inspirationen!

Upp till bevis för årets geografilärare

earth-1706080_960_720Under 2016 förärades jag utmärkelsen som Årets geografilärare av Svenska nationalkommittén för geografi, SSAG och Geografilärarnas Riksförening. Jag är oerhört stolt och glad över detta pris. Inte bara för min egen skull utan för att det är så otroligt viktigt att geografiämnet uppmärksammas. Vi har dock valt att läsa två ämnen per termin i min skola och jag har därför inte ens undervisat geografi detta läsår. Mina elever tycker också att det är roligt att ha fått en prisbelönt lärare, trots att vi ännu inte läst geografi tillsammans. Nu säger de att det är upp till bevis för mig, när vi drar igång terminen med geografi.

Omöjligt att tävla i pedagogik

Många lärare anser att det inte borde finnas några priser för lärare. Att det är ytterligare ett sätt för utomstående att så split inom lärarkåren. Vi delas upp i förstelärare och ”andrelärare” eller till och med ”sistelärare”. Uppdelningen i bättre och sämre lärare leder till en ojämlik kollegial relation som inte gynnar skolutveckling. Dessutom kan ju ingen som inte ens har varit i mitt klassrum veta om jag är en bra lärare. Ännu mindre kan någon priskommitté veta om jag är bättre än någon annan lärare, som de inte heller har besökt. För det är jag troligen inte.

Jag håller inte med om att priser för lärargärningar är onödiga. Det kan aldrig vara fel att uppmärksamma att någon gör ett bra jobb. Vissa gör till och med ett bättre jobb än andra. Det är inte säkert att jag gör ett bättre jobb i klassrummet. Jag brukar heller inte få någon guldstjärna för perfekt frånvarorapportering. Däremot så gör jag ett bättre jobb än många andra med att sprida goda undervisningsexempel i geografiämnet.

Hennes passion för geografi, goda akademiska kunskaper i geografi och pedagogik kombinerat med hennes stora intresse för, digitala verktyg i skolans undervisning och lärande har gjort att Åsa utvecklat, utöver sin egen undervisning, flera former av kollegialt lärande via sociala nätverk och internet. Förutom att vara en viktig resurs för Mälarhöjdens elever och kollegor, är Åsa en viktig tillgång för geografilärare i hela Sverige.

Ur nomineringen till Årets geografilärare

Sociala medier viktiga för kollegialt lärande och delande

I nomineringen så framgår det att jag skriver denna blogg och att jag har startat Nätverk för geografilärare på Facebook, där vi nu är över tusen medlemmar. Där brukar jag dela undervisningstips, filmer och artiklar som kan bidra till geografiundervisningen för fler än mig själv. Det gör jag även på Twitter och Pinterest.

Hennes digitala närvaro har underlättat arbetet för en stor grupp geografilärare, vilket i sin tur gynnar elever på Sveriges grundskolor. Åsas arbete har för många elever (och lärare) tydliggjort geografiämnet och inneburit en ökad förståelse för ämnets innehåll och användningsområden.

Ur nomineringen till Årets geografilärare

Flera av de som är negativa till lärarpriser har också svårt att se nyttan av sociala medier i sin yrkesroll. Det tänker jag bidrar till att man inte är medveten om vilka otroliga eldsjälar det finns i de sociala medierna och som driver skolutvecklingen framåt från gräsrotsnivå. Ingen nämnd, ingen glömd. Jag tycker att fler lärare borde få priser och beröm, inte färre. Jag är inte ensam om att tycka det, utan Karin Brånebäck har också skrivit om detta och hon föreslår att vi blir bättre på att nominera grundskollärare till priser. De negativa rösterna hörs oftare runt fikabordet än i blogginlägg.

Anna och Philips lärarpodcast

Med priset har även följt en hel del uppmärksamhet. Under hösten blev jag intervjuad av Lantmäteriets tidning Gränssnittet. Jag fick också delta i Anna och Philips lärarpodcast som i mängder av program har lyft fram vad många duktiga lärare det finns i Sverige. Den här terminen kommer fokus ligga på att, tillsammans med mina elever och kollegor, forma geografilektioner som sporrar till massor av lärande i världens ämne.

För dig som missade Geografdagarna på Stockholms universitet 2016

Foto av logotypen för Geografdagarna 2016, Mind the GapVeckan efter höstlovet var så intensiv att jag aldrig hann skriva något om hur otroligt givande det var att få delta på Geografdagarna. De anordnades av Institutionen för naturgeografi och Kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet tillsammans med Geografilärarnas riksförening. Programmet var så välfyllt att vi var många som kände att vi gärna hade velat klona oss själva och gått på flera spår.

David Lambert huvudtalare

Den första dagen var David Lambert, professor i Geography Education, Institute of Education, University College London, huvudtalare. Han har varit en drivande kraft till en förnyelse av geografiämnet i England och han arbetar oavbrutet och passionerat för att synliggöra och stärka ämnets roll. Det var verkligen inspirerande att få höra honom tala om ”GeoCapabilities” och vilka förmågor som är viktiga i geografiämnet. I den här korta videon här kan du själv höra honom tala om vikten av god geografiundervisning och om geografiämnets roll för framtiden.

Undersöka världen från klassrummet med GIS

Efter Lamberts föredrag så delade konferensen upp sig i tre olika spår med olika sessioner och workshops. Hela programmet hittar du här. Själv deltog jag i spår B med Geografiska informationssystem och det digitala klassrummet. Där höll jag ett föredrag om GIS i undervisningen med några praktiska exempel. Min presentation finns här nedan. Det kanske inte är så tydligt utan pratet till, men här finns en hel del matnyttiga länkar.

Ökad förståelse för kartprojektion med appen World Map Golf

På samma spår fick vi lyssna på Pontus Hennerdal som är forskare på Kulturgeografiska institutionen, SU, och skapare av appen World Map Golf. I sin forskning fann han att många elever har svårt att veta vad som händer med ett flygplan som åker över Nord- eller Sydpolen om de tittar på en platt världskart. De tänker sig att planet kommer fram i motsatt kant, precis som om det skulle åka ut vid sidan på kartan. Testa Pontus app tillsammans med dina elever och träna förmågan att förstå kartprojektion samtidigt. Avslutade vårt spår gjorde Gustaf Wiberg som är gymnasielärare i Huddinge. Även han pratade om GIS i undervisningen utifrån de förutsättningar många lärare har. Lite tid för ett stort innehåll och svårt att hitta lämpliga program.Bild på appen world map golf på en iphone

Hållbarhet och sårbarhet som en röd tråd i geografiämnet

Den andra dagen var två gymnasielärare från Stockholm stad huvudtalare, Göran Dessen och Lotta Dessen Jankell. De gav exempel från sina skolor, Norra Real och Globala gymnasiet, på hur de arbetar med hållbar utveckling och samhällets sårbarhet. Samtidigt betonade de att de aldrig släpper geografins rumsliga frågor. De samarbetar med kollegor i andra ämnen för att kunna genomföra en tvärvetenskaplig undervisning. En otroligt givande föreläsning som gav både inspiration och nya funderingar. Vi kunde fortsätta diskussionen i ett av spåren. Även den andra dagens program var välfyllt.

Exkursion i ett regnkallt Stockholm

Efter lunch gav vi oss ut på exkursion i Stockholm ledda av Lennart Tonell, universitetslektor, Kulturgeografiska institutionen, SU, och Christina Schaffer,utbildningsadministratör, Institutionen för naturgeografi, SU, och stadsodlare. Molnen hade redan börjat hopa sig och det skymde trots att klockan bara var 13.00. Som tur var tillbringade vi den mesta tiden i bussen och vi var ganska rejält klädda för våra korta promenader i Stockholms omgivningar. Det var en intressant rundtur i Stockholm med många vinklar på vad som styr vilken stadsplanering som genomförs.

Geografdagarna 2018 i Karlstad

Trots den kalla och blöta avslutningen på dagen så var Geografdagarna en av de mest givande konferenser jag varit på under de senaste åren. Jag ser verkligen fram emot 2018 då Geografdagarna kommer anordnas av Karlstads Universitet och vi får hoppas på att solen visar sig då.

En droppe i taget

14555597_898485473618339_1161526849_nEfter mycket vånda så valde jag att ställa upp i debattprogrammet SVT Opinion Live för att debattera mediebilden av skolan. Trots att programmet utger sig för att vara ett program där frågor fördjupas och där aktuella samhällsfrågor ges nya perspektiv, så förstärker de ofta den rådande mediebilden av viktiga frågor. Exakt vad redaktionen valde att göra med bilden av skolan. Inför programmet hade redaktören intervjuat mig över telefon under cirka 30 minuter. Varje förklaring jag gav följdes av en följdfråga och en fördjupning och breddning av frågan. Jag fick förtydliga min syn på orsakerna till skolans problem samt vilka lösningar jag förespråkade. De verkade uppriktigt intresserade av det jag ville förmedla.

Under torsdagen hade jag fantastiska, elevledda utvecklingssamtal med mina fina mentorselever. Det fick mig att tänka på annat och det var först vid det sista samtalet som det slog mig att jag senare under kvällen skulle stå i TV och debattera. Efter en ovanligt nervös tunnelbaneresa in till stan fick jag springa till tåget. Verkligen springa. Andfådd lyckades jag hinna till min plats precis innan tåget mot Göteborg började rulla. Under tågresan så försökte jag strukturera mina tankar genom att skriva ned argument. Jag bad även om input från andra lärare i sociala medier och kände att jag nu hade en viktig roll i att försöka representera alla goda insatser som görs på skolor runt om i landet. Det blev tre tättskrivna A4.

Väl framme i Göteborg var det lite strul att hitta rätt plats till taxin och när jag kom fram till TV-huset fick jag direkt gå in till sminket. När jag är färdig så förde redaktören mig till ett hörn av rummet så att jag inte ska få möjlighet att prata med Per Kedland innan sändningen. Samtidigt som ljudkillen satte fast myggan på mig, så gick en av redaktörerna igenom mina frågor. Hon var inte så intresserad av mina anteckningar utan framhöll hur viktigt det var att jag målade upp bilden av en bra skola och undervisning. Jag fick inte reda på några frågor i förväg.

För en samhällskunskapslärare så var det en nyttig erfarenhet att få se media från insidan. Jag var medveten om att jag inte är medietränad. Det var SVT Opinion Live också. De ställde inte de frågor som de ställt till mig innan och som jag hade velat besvara. Vad är orsaken till att det är sådan skillnad mellan skolor? Hur kan vi komma tillrätta med sjunkande resultat? Jag blev istället avbruten och fick frågor som inte kom åt grundproblemet i svensk skola. Inte heller fick jag möjlighet att beskriva den positiva utvecklingen av kollegialt lärande som sker inom och mellan skolor. En skolutveckling som sker genom samplanering och observation av varandras lektioner, genom reflekterande blogginlägg som blir lästa av tusentals lärare och genom samarbete i sociala medier.

För att komma tillrätta med grundproblemen i svensk skola så måste vi revidera det fria skolvalet och skolpengssystemet (bra förslag för det kan ni hitta här och här). Då både OECD och Skolkommisionen har lyft fram att det är den ojämlika skolan som är det största problemet inom svensk skola, så undrar jag om krafter som vill bevara ett privat företagande med stora vinstuttag, försöker sända ut dimridåer. Känner dessa börsnoterade företag att snaran är på väg att dras åt i och med att Skolkommissionens förre ordförande nu är en medlem i regeringen? Är det anledningen till att Svenska Dagbladet marknadsför bilden av en misslyckad pedagogik så hårt? Ska frågan istället handla om att lärarna är oskickliga? Något som inte stämmer och en bild som jag vill förändra. Det gick kanske inte att göra genom deltagandet i ett ”uppgjort” debattprogram. Jag har ingen hink att släcka branden med, men jag har en tesked. Med denna tesked så får jag släcka branden med en droppe i taget. Om vi är många lärare som tillsammans deltar i debatten så finns möjligheten att vi kan lyfta det positiva i svensk skola och starta positiva, uppåtgående spiraler.

Foto: Josefina Garcia Hultqvist

IKT-dagen med samplanering

ped planNär vi först började bolla tankarna om att ha en studiedag i IKT på vår skola, så såddes ett frö om att även försöka få tid till att samplanera ett ämnesövergripande arbetsområde. Även om fokus skulle ligga på digitala verktyg i undervisningen, är det ändå alltid innehållet i undervisningen som ska spela den största rollen.

I läroplanen står det tydligt att att lärarna ska samarbeta om elevens kunskapsutveckling och arbeta ämnesövergripande. I Skolverkets förslag till förändringar för läroplanen så betonas det till och med att det måste ske flera gånger under elevens skolgång.

Läraren ska (…) organisera och genomföra arbetet så att eleven

  • utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
  • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt – får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
  • får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,
  • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
  • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
  • får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

Ur Skolverkets förslag till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, kap 2.2, där förslagen till ändringar/tillägg är fetmarkerade.

En anledning till att vi måste samarbeta bättre är för att minska stressen hos eleverna. Genom att skapa breda uppgifter som kan bedömas av flera ämneslärare så kan elevernas arbetsbörda minska. Samtidigt skulle lärarnas stress över att hinna med det centrala innehållet och alla förmågor minska om fler ämnen jobbade med samma innehåll samtidigt. När man läser kursplanerna i andra ämnen än sina egna, så upptäcker man att mycket återkommer i olika ämnen.

För att skapa någon sorts stödstrukturer för våra kollegor, så tog jag på mig att göra en mall med vad som var viktigt att tänka på vid planeringen av ett gemensamt arbetsområde. Eller egentligen vad som är viktigt att tänka på vid all planering av undervisning.

Efter en del funderande så valde jag att kalla de olika faserna i undervisningen för länkar. Jag tänker att alla länkar är lika viktiga och måste vara starka för att undervisningskedjan ska hålla. Presentationen går att se här nedan.

Vi insåg ganska snart att vi i princip hade den mesta av den kompetens  som vi behövde inom vårt eget IKT-lag. De enda föreläsare vi tog in var från grannskolan Sätraskolan, Eva Lindholm och Cecilia Westblad. De jobbar med Att skriva sig till läsning och har ett mycket välfungerande samarbete mellan skolan och fritidshemmet. Det var väldigt givande att lyssna på deras arbete och vi kunde konstatera att våra kontexter skiljer sig åt.

Tänk att det kan vara så stora skillnader trots att det bara är två t-banestationer bort. Våra olika förutsättningar har inneburit att vi har blivit duktiga på olika saker. Det betyder att vi har mycket att lära av varandra och det vore önskvärt med ett tajtare samarbete mellan skolorna i närområdet. Kanske kan det vara dags att Stockholm stad ser över organisationen i grundskoleområden och skapar geografiskt sammanhållna områden. Men det får bli ett helt annat blogginlägg.

Det här var den första studiedagen som vi organiserade och några av framgångsfaktorerna var att lärarna själva fick välja vilka de skulle samarbeta med och med vilket ämnesområde. Arbetslagen fick ansvar för att alla hade någon att samarbeta med. Efter några korta inspirationspass så arbetade grupperna självständigt. Det var många som passade på att lära av varandra och att jobba med några få digitala redskap och se till att alla behärskade dem. Oftast fanns det någon inom gruppen som kunde handleda sina kollegor. Annars fanns även vi till hands för att stötta. Exemplariskt kollegialt lärande.

Visst finns det även lärdomar vi kan dra av detta. Det mest uppenbara var att vi missade att hålla koll på alla grupper som ville redovisa i slutet av dagen så några fick inte möjlighet att visa upp sitt arbete för oss andra. Jättesynd. Nästa IKT-möte kommer vi gå igenom utvärderingarna och se vilka förändringar som ska göras till nästa år. Redan nu kan vi konstatera att det mesta kommer vara kvar. För så nöjda är vi med dagen.

En ska bort

1Var du ett av alla barn som älskade när Brasse tog fram lattjolajban-lådan och lekte ”En ska bort”. Jag var absolut ett av dessa barn och därför satte hjärnan direkt igång när jag läste Kerstin Dahlins inlägg i Facebook-gruppen The Big Five. Hon har även skickat in en mer utförlig beskrivning till Lektionsbanken. Eftersom vi jobbar med geografi och klimatförändringar nu så blev det även temat för min egen lattjolabjan-låda.

En sak som jag har märkt är att många elever har svårt att sortera orsak och konsekvenser av olika miljöproblem. Det är till exempel vanligt att de blandar samman ozonlagrets uttunning med global uppvärmning. Utsläpp av gifter i miljön klumpas också samman med klimatförändringarna. Om vi ska kunna hitta lösningar på olika utvecklingsfrågor så måste vi även hjälpa eleverna att sortera vilka olika orsaker det kan finnas till ett problem, vilka olika konsekvenser det kan få och därmed vilka olika lösningar som kan vara möjliga.

imageDärför hade jag valt mellan olika miljöproblem för att kunna urskilja vad som orsakar klimatförändringar och vad som skapar andra problem. Eller om problemen är lokala eller regionala. Jag blandade även mellan orsaker, konsekvenser och lösningar på olika miljöproblem. Hela presentationen kan du se här. Som stöd för sina diskussioner så fick eleverna några frågor till bilderna. Vad händer? Vad har orsakat detta? Kan det finnas flera orsaker? Vilka konsekvenser leder det här till? Vilka lösningar finns det? Tanken var att de skulle kunna förklara och beskriva olika miljöproblem med orsakssamband och träna på att använda korrekta begrepp.

Den första bilden som skulle bort var i själva verket lite av en kuggfråga. I presentationen står ”mina” förklaringar, varför något som ska bort, väldigt förenklat. När vi gick igenom olika svarsalternativ var jag givetvis noggrann med att använda korrekta begrepp och stöttade även elevernas förklaringar genom att fylla i begrepp. Att de uppskattade övningen gick inte att ta miste på. Förutom att de orkade hålla fokus hela lektionen, så möttes jag nästa lektion av att eleverna hade skapat en egen ”en ska bort”, som jag skulle svara på. Till deras förtret så gissade jag rätt. För visst är en del av tjusningen att kunna säga: ”Fel, fel, fel”?

Bitstrips som en app till kaffet

Tänk vad12188951_999101053469861_6620251309611399017_n veckorna går fort. På tisdagens IKT-möte missade vi helt att det var vår tur att hålla i fikat och därmed även presentera en app till kaffet. Då är det verkligen tur att vi har andra kanaler som vi kan kommunicera via. På kvällen slängde jag iväg en fråga i vår facebook-grupp om någon var pigg på att presentera någon app, men ingen hade tid att förbereda sig till torsdagen. Då visar sig vår andra styrka, samarbete. Vi tog på oss de olika uppgifterna som behövde göras och på torsdagen så kunde vi bjuda på både fikabröd och en app.

Det blev en presentation av appen Bitstrips som är användbar för lärare som ett verktyg att kommunicera med. Det är flera kollegor på skolan som har en egen avatar på Bitstrips. En avatar är en representation av en person, som personen använder i sociala medier eller spel. Ursprungligen kommer ordet avatar från hinduismen och där innebär begreppet en inkarnation a10616324_851076648243895_1058204365_nv ett gudaväsen i form av en människo- eller djurgestalt. I Bitstrips är det möjligt att göra sin avatar rätt så porträttlik. Det finns många möjligheter att ändra på både form och storlek på olika drag. I och med att andra kollegor och vänner också har skapat sina avatarer på Bitstrips så kan jag använda dem tillsammans med min egen. På vår skola använder vi våra avatarer i flippar som vi skapat i iMovie eller Explain Everything och i våra Instagramkonton som vi har för information till eleverna. Visst går det att se att det är jag och Jannike på bilden högst upp?! På bilden här bredvid är det min kollega Josefina och jag som påminner eleverna om skolvalet.

Kollegialt lärande kring en fältstudie i geografi

Varje onsdagskonferens under förra läsåret ägnade vi i SO-gruppen på högstadiet, på ett eller annat sätt, åt ett skolutvecklingsprojekt i geografi.  På våren innan hade vi genomfört en fältstudie med fem klasser i sjuan. Nu satt vi och tittade igenom elevers filmade redovisningar och vi stötte och blötte. Vi gjorde en bedömningsmatris för fältstudien och vi byggde på och byggde ut allt eftersom. Men framförallt så diskuterade vi förmågor i geografi och hur de tar sig uttryck. Det var nämligen lättare att säga vad eleverna skulle kunna efter att de hade gjort sina presentationer. En paradox som vi lärare ofta står inför när vi ska planera ett nytt arbetsområde. Vi vet vad de ska lära sig men har svårt att formulera hur det kunnandet ser ut innan vi själva har sett elevexempel. Hur ska vi då kunna ge formativ bedömning?

Det har varit en lång och mödosam vår och det känns fantastiskt att faktisk fått ihop en magisteruppsats, ”Den digitala surfplattan och fältstudien”. Ännu bättre känns det att veta att vårt ämneslag i SO har utvecklats enormt när det gäller att bedöma elevers tillämpande arbete i geografi. Min studie utgick från vårt utvecklingprojekt som staden har varit med att finansiera. De stöttade också med handledare och träffar i det ämnesdidaktiska nätverket.

Är det något som jag är tacksam för, så är det att få jobba i en kommun som satsar på det kollegiala lärandet. Mitt första utvecklingsprojekt deltog jag i inför implementeringen av Lgr 11. Då var vi en grupp SO-lärare från olika skolor i grundskolan och gymnasiet som skulle hitta ett gemensamt undervisningsproblem. Hm… Inte helt lätt. Vi fick slutligen ihop ett rollspel om pressfrihet och tillsammans med Therese Juthberg har jag skrivit en utvecklingsartikel för Pedagog Stockholm om ”Bordurien”. Trots att det ibland var jobbigt att gräva så djupt i en fråga så gav det ändå blodad tand. För det är genom det kollegiala lärandet mellan och inom skolor som vi kan utvecklas till bättre lärare. Den 30 september kör vi Teachmeet på vår skola. Ta chansen att dela med dig du med, eller kom bara för att lyssna.

En app till kaffet – ut och lek

mobiluteDen här månaden valde vi i IKT-laget på Mälarhöjden att presentera två appar som lockar till lite uteaktiviteter. Det är lätt hänt att vi stänger in oss nu när hösten närmar sig trots att vi vet att vi mår bra av att röra oss ute. Inte nog med att hjärnan får bättre syresättning och vi därför lär oss bättre efter att ha rört oss lite, så håller den friska luften oss friska. Genom att fortsätta vara ute så kan vi skjuta lite på när influensasäsongen startar.  Den ena appen som vi visade var Turf som är ett spel som går ut på att ta portaler som är placerade lite varstans. Vi visade också TurfHunt, länken till en tutorial finns här. Vi jobbar med samhällsekonomi i mina nior och som ett litet läxförhör gjorde jag en tipspromenad med TurfHunt. Eleverna laddar ned en gratisapp och själv har jag skapat promenaden/skattjakten på hemsidan Locatify. Hur kul som helst!

Att lära sig något nytt

imageDet blev en omtumlande första vecka i skolan. Det är alltid lika roligt att ta emot eleverna och jag har redan hunnit träffa alla mina klasser. Sen väckte mitt förra blogginlägg, om min egen ADHD, en hel del uppmärksamhet och har spridits av många. Flera har också kontaktat mig på olika sätt och jag har mött stor värme. Som grädde på moset så blev jag också nominerad till Guldäpplet tillsammans med mina kollegor Jannike Kohinoor och Helena Dalivin och 77 andra lärare i Sverige. Så ni förstår att jag är både stolt och omtumlad.

Sommarlovet är till för att vila upp sig och ett sätt att göra det är ju att läsa. Nu har jag inte bara vilat och läst i sommar, jag har ”pluggat på riktigt” också. Under hela sommarlovet så har jag deltagit i en kurs för att lära mig programmeringsspråket Python. Förra sommaren lärde jag mig Scratch. Busenkelt! Så när jag såg den här kursen och läste informationen om att det ungefär krävdes två timmar per vecka, så tänkte jag varför inte? Det fixar jag! Det har verkligen varit på en enkel nivå. Och ändå så svårt! Att byta perspektiv och sätta sig på elevens plats väcker många andra tankar och lärdomar än de man ursprungligen tänkt sig. Jag har varit nära att ge upp, jag har fått be om hjälp och jag har sökt i textboxen efter svaret. Jag har lärt mig att kämpa mig till kunskapen, jag fick hjälp att lära mig hitta lösningar på andra sätt och jag insåg att det inte fanns något facit, utan olika lösningar funkade. Det fick mig att fundera på hur lärandet går till egentligen. Vad har gjort att jag inte har gett upp?

En viktig faktor var att kursen var väldigt enkelt och bra upplagd med samma rutiner varje vecka. Se en till två videoföreläsningar, läsa i textboxen, göra ett quiz och lösa en programmeringsuppgift. En annan viktig faktor var att jag verkligen var motiverad. Våra tjejer i Girls Code har blivit jätteduktiga och om jag ska kunna fortsätta med dem så måste jag själv förstå det datalogiska tänkandet bättre. Jag tipsade några kollegor om kursen och fick med några på tåget. Tävlingslusten att lösa problemet först eller åtminstone lika snabbt ska inte heller underskattas. Slutligen så har jag haft världens bästa mentor som jag kunnat fråga när som helst (utom tidiga morgonar) eftersom vi delar hushåll och han är min son. Ibland blev han rätt irriterad när jag gjorde fel. För trots att han själv inte kan Python, utan ett par andra programmeringsspråk, så har han förstått logiken och det som kallas datalogiskt tänkande. Någon gång i början så gick han igenom problemet så snabbt att jag inte riktigt fattade hur ”vi” löste det. Då insåg jag att jag måste få göra själv för att jag ska lära mig. Oftast har han varit otroligt tålmodig och visat mig strategier för hur jag bör tänka och hur jag själv kan söka mig fram till lösningen genom andras instruktioner på nätet. Om du själv vill testa Python så finns kortare instruktioner här.

Så nu kanske ni förstår att sommarläsandet har varit en ren avkoppling för mig, vare sig det har handlat om pedagogik eller skönlitteratur. Dessutom har det ju regnat en del den här sommaren och därför har vi fått hitta på saker att göra inomhus. Att läsa och titta på TV har varit perfekta sysselsättningar. Så för första gången i mitt liv så har jag ”binge”-tittat på två säsonger av en TV-serie, nämligen Silicon Valley. Ett humorprogram för oss programmerare.