Visar alla blogginlägg med kategorin:
Reformer

Dags att hitta lösningar på lärarbristen

Dags att hitta lösningar på lärarbristen

Skolstarten i år var nervigare än på länge. Många klasser och grupper stod utan behöriga lärare och det fanns få behöriga sökanden till alla lediga tjänster. Det cirkulerar skräckhistorier om hur nybakade studenter har anställts för att ta hand om undervisning i kärnämnena utan att alls ha de kunskaper som faktiskt krävs. På min skola är vi lyckligt lottade och har behöriga lärare för i princip alla grupper. I några fall har pensionärer fått hoppa in, men det är bara positivt för alla inblandade. Dock så står vi inför en allt värre brist och varje klass som saknar en behörig lärare är en klass för mycket.

RengöringVisserligen har regeringen lagt mer pengar på skolan, men det är inte tillräckligt. Pengar spelar en viss roll när det kommer till att höja statusen på yrket och att ge de resurser som krävs för att genomföra verksamheten. Men det betyder inte allt. Avgörande är också vad skolan gör för pengarna.

Hur ska alla barn få undervisning av behöriga lärare?

Därför måste även vi i skolan fundera på hur lärarbristen kan lösas. Detta tar Edward Jensinger upp i sin blogg där han även ger några förslag på lösningar. En tanke är att de lärare som finns undervisar mer.

Är jag beredd att ha större undervisningsgrupper? Är jag beredd att ta en extra undervisningsgrupp? Kan jag tänka mig att handleda en ämneskunnig men inte lärarutbildad kollega? Ja, under vissa förutsättningar skulle jag kunna tänka mig det. Precis som sophämtarna så vill inte jag heller ha en högre arbetsbelastning för bibehållen lön. Däremot kan jag tänka mig att bli av med vissa arbetsuppgifter mot att göra andra.

Det här kan vi spara tid på

Några saker som jag gärna slipper är att ställa i ordning klassrum och arbetsrum vid skolstarten, märka upp böcker, torka bänkar och skrivtavlor som inte rengjorts under lovet och att ringa och felanmäla kopiatorer för att tonern är slut.

Dessutom slipper jag gärna att upprätta listor med adresser till föräldrar, frånvaroanmäla elever som sökt och fått ledigt, beställa pennor och papper och att rengöra kaffemaskinen. Jag kan också tänka mig att slippa uppdatera elevernas lösenord eller ”laga” datorer och nätverk. Tänk om vi även slapp att plocka i och ur datorer ur datorskåp eller att hämta papper till kopiatorn. Nätverksfel

Vi hade nyss problem med det trådlösa nätverket och bilden ovan visar alla elever som var tvungna att logga in med hjälp av klassrummets enda nätverkskabel. Sånt skulle vi gärna slippa eftersom det även stjäl värdefull undervisningstid.

Då har vi ännu inte kommit in på de tyngre uppgifterna som mentorskapet och alla de uppgifter och kontakter som det för med sig. Här finns det möjligheter att avlasta lärare och det är dags att börja se över det nu.

Märka böckerDatorskåpGenom att tillföra yrkesroller som supportar skolans verksamhet som It-tekniker, vaktmästare, sociala mentorer eller lärarassistenter så skulle fler lärare kunna få tid över för att ta en extra undervisningsgrupp.

Men till skillnad från sophämtarna så jobbar inte lärare i snitt 29 timmar i veckan utan snarare 45 timmar för ungefär samma eller mindre lön och försök därför inte att lägga på mer arbete utan att ta bort. Risken är väl inte så stor att vi går ut i vild strejk utan snarare att vi går in i väggen.

Vad händer med läroplanen?

book-731199_960_720I dagarna så gick den första remisstiden ut för Skolverkets förslag till ändringar i Läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Det är viktiga förändringar som måste göras, samtidigt som skolan inte orkar med ännu en stor förändring av styrdokumenten. Därför kommer vissa tycka att det är för mycket eller tillräckliga ändringar, medan andra kommer vilja ha mer omfattande ändringar. Att det måste ändras beror egentligen inte på att Läroplanen är dålig, utan på att samhället har förändrats. När Lgr 11 skrevs så förutsågs inte de förändringar som världen har genomgått på grund av digitaliseringen, i alla fall inte att förändringarna skulle bli så genomgående för så många människor.

Föreningen Lärare i Samhällskunskap har lämnat ett remissvar  där de till största delen är nöjda med ändringarna. Framförallt är de nöjda med att man inte föreslår några ändringar i kunskapskraven. Där kan jag tycka att det finns en risk med att inte ändra i kunskapskraven, och det är att vissa lärare kommer att strunta i att det ”bara” står i det centrala innehållet. Nu kommer det tillkomma andra delar i regeringens uppdrag till Skolverket, som en utredning av fortbildningsinsatser och huruvida det behöver anges ett minsta antal enheter per elev eller inte. Vi får se var det hela landar.

Eftersom jag har suttit med i en av Skolverkets referensgrupper så kanske jag har lite mer insyn än andra i hur diskussionen har gått. FLS:s styrelse reagerade på att digitaliseringen hade hamnat före begrepp som globalisering och interkulturella relationer. När detta diskuterades i referensgruppen så poängterades det att det inte fanns någon rangordning av begreppen, däremot så står de i bokstavsordning. FLS menar även i sitt remissvar att man inte bör skriva ut begreppet sociala medier.

”FLS anser att “opinionsbildning i sociala medier” bör strykas. FLS anser överlag att det inte är rimligt att binda de avsedda färdigheterna till viss teknik. Eleverna bör lära sig hur man kan påverka politiska beslut. Hur det görs kan variera över tid, mellan samhällen och utvecklas med teknik. Kursplanen vinner således i livslängd och kontinuitet.” FLS styrelse 2016-03-29

Här känner jag att det visst är viktigt att eleverna medvetandegörs för hur den demokratiska processen har förändrats i och med det kraftiga genomslaget av sociala medier. I dagens ledare av Peter Wolodarski, DN, så förklaras det på ett ypperligt sätt hur medielandskapet har förändrats. I det förslag som Skolverket har lagt fram så tycker jag att man möter dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som kursplanen kommer att hålla ett antal år till. Hur länge kan vi aldrig gardera oss för.

Nu är ändringarna som föreslås i SO-ämnena inte särskilt stora. Det är endast i samhällskunskap som kursplanen ändras då de andra ämnena ansågs ha tillräckligt starka skrivningar för att möta det digitala samhället. Störst förändringar föreslås nog inom matte, teknik och svenska. I de två förstnämnda ämnena så kommer programmering och datalogiskt tänkande in och i svenska så föreslås eleverna få jobba mer med digitala texter vad gäller både läsning och skriftlig produktion. Det är genom att själv vara producent av text och media, som eleverna får ökad förståelse för hur man är en kritisk konsument av media. Här hittar vi många godbitar som kommer att komma oss SO-lärare till del, genom att våra elever blir bättre förberedda på våra ämnen. En förändring som jag ser fram emot.

När ett ämne blir satt på undantag

imageDet började med en interpellation i riksdagen. Frågan som väcktes var att geologi borde bli ett nytt och eget ämne i såväl grundskolan som gymnasiet. Allt som frågeställaren lyfte fram var rimliga argument. Det var bara slutsatsen som var totalt fel. Varför införa ett nytt ämne i grundskolan när geologi redan ingår i geografiämnet? Vi var många geografilärare som reagerade och det blev en livlig diskussion i Facebookgruppen Nätverk för geografilärare. En sak som upprör många är hur få elever som läser geografi på gymnasiet.

”Minns med förskräckelse när man i planeringen för Gy07 var inne på att ta bort all geografi. Det är ju pinsamt vad få på gymnasiet som läser geografi. Jag jobbar på en av Sveriges 3 största gymnasieskola med 2000 elever och endast ca 80 per år läser Geografi, det hade varit ännu färre om inte vissa elever aktivt valt ämnet”. Christer Siljeström

Själv blev jag förbluffad över att man på gymnasiets teknikprogram läser såväl samhällskunskap och historia som religion, men inte geografi! Då vet vi ändå att det redan råder brist på till exempel GIS-ingenjörer. Varför är då geografi ett ämne som fler borde läsa på gymnasiet? Med kunskaper i geografi så skapas en förståelse för hur de stora problemen som mänskligheten står inför kan lösas. Många tror att vi ägnar tiden åt blindkartor och namngeografi när ämnet i själva verket är komplext och kräver ett kunnande om såväl mänsklig verksamhet som naturens oberäkneliga krafter. Frågor som migration, klimatförändringar, globalisering, mänskliga rättigheter, resursfördelning och miljökunskap är alla sådana som omfattas av geografiämnet.

Dessutom behöver eleverna lära sig de metoder som används för att göra geografiska analyser som innebär att kunna tolka kartor, diagram och bilder. För att utveckla dessa förmågor krävs kvalificerad undervisning av utbildade lärare och möjlighet till egen träning. Något som i sin tur kräver tid. Att hitta utbildade lärare är inte heller så lätt då ämnet länge har varit satt på undantag. Av de fyra SO-ämnena har geografin varit nedprioriterat av både enskilda lärare och politiker.

I veckan publicerades en artikel där författarna redogör för vikten av att sätta geografiämnet på kartan igen. Nu måste något hända med timplanen i skolan. För som det ser ut nu så finns ingen möjlighet att hinna med det centrala innehållet med en tillfredsställande kvalitet. Dessutom så måste geografiämnet bli obligatoriskt på gymnasiets samhällsprogram och teknikprogram. Ja, det finns många argument som inte blivit uttalade här. Förhoppningsvis så kan vi tillsammans verka för en förändring.