Visar alla blogginlägg med kategorin:
Reformer

Vad händer med läroplanen?

book-731199_960_720I dagarna så gick den första remisstiden ut för Skolverkets förslag till ändringar i Läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Det är viktiga förändringar som måste göras, samtidigt som skolan inte orkar med ännu en stor förändring av styrdokumenten. Därför kommer vissa tycka att det är för mycket eller tillräckliga ändringar, medan andra kommer vilja ha mer omfattande ändringar. Att det måste ändras beror egentligen inte på att Läroplanen är dålig, utan på att samhället har förändrats. När Lgr 11 skrevs så förutsågs inte de förändringar som världen har genomgått på grund av digitaliseringen, i alla fall inte att förändringarna skulle bli så genomgående för så många människor.

Föreningen Lärare i Samhällskunskap har lämnat ett remissvar  där de till största delen är nöjda med ändringarna. Framförallt är de nöjda med att man inte föreslår några ändringar i kunskapskraven. Där kan jag tycka att det finns en risk med att inte ändra i kunskapskraven, och det är att vissa lärare kommer att strunta i att det ”bara” står i det centrala innehållet. Nu kommer det tillkomma andra delar i regeringens uppdrag till Skolverket, som en utredning av fortbildningsinsatser och huruvida det behöver anges ett minsta antal enheter per elev eller inte. Vi får se var det hela landar.

Eftersom jag har suttit med i en av Skolverkets referensgrupper så kanske jag har lite mer insyn än andra i hur diskussionen har gått. FLS:s styrelse reagerade på att digitaliseringen hade hamnat före begrepp som globalisering och interkulturella relationer. När detta diskuterades i referensgruppen så poängterades det att det inte fanns någon rangordning av begreppen, däremot så står de i bokstavsordning. FLS menar även i sitt remissvar att man inte bör skriva ut begreppet sociala medier.

”FLS anser att “opinionsbildning i sociala medier” bör strykas. FLS anser överlag att det inte är rimligt att binda de avsedda färdigheterna till viss teknik. Eleverna bör lära sig hur man kan påverka politiska beslut. Hur det görs kan variera över tid, mellan samhällen och utvecklas med teknik. Kursplanen vinner således i livslängd och kontinuitet.” FLS styrelse 2016-03-29

Här känner jag att det visst är viktigt att eleverna medvetandegörs för hur den demokratiska processen har förändrats i och med det kraftiga genomslaget av sociala medier. I dagens ledare av Peter Wolodarski, DN, så förklaras det på ett ypperligt sätt hur medielandskapet har förändrats. I det förslag som Skolverket har lagt fram så tycker jag att man möter dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som kursplanen kommer att hålla ett antal år till. Hur länge kan vi aldrig gardera oss för.

Nu är ändringarna som föreslås i SO-ämnena inte särskilt stora. Det är endast i samhällskunskap som kursplanen ändras då de andra ämnena ansågs ha tillräckligt starka skrivningar för att möta det digitala samhället. Störst förändringar föreslås nog inom matte, teknik och svenska. I de två förstnämnda ämnena så kommer programmering och datalogiskt tänkande in och i svenska så föreslås eleverna få jobba mer med digitala texter vad gäller både läsning och skriftlig produktion. Det är genom att själv vara producent av text och media, som eleverna får ökad förståelse för hur man är en kritisk konsument av media. Här hittar vi många godbitar som kommer att komma oss SO-lärare till del, genom att våra elever blir bättre förberedda på våra ämnen. En förändring som jag ser fram emot.

När ett ämne blir satt på undantag

imageDet började med en interpellation i riksdagen. Frågan som väcktes var att geologi borde bli ett nytt och eget ämne i såväl grundskolan som gymnasiet. Allt som frågeställaren lyfte fram var rimliga argument. Det var bara slutsatsen som var totalt fel. Varför införa ett nytt ämne i grundskolan när geologi redan ingår i geografiämnet? Vi var många geografilärare som reagerade och det blev en livlig diskussion i Facebookgruppen Nätverk för geografilärare. En sak som upprör många är hur få elever som läser geografi på gymnasiet.

”Minns med förskräckelse när man i planeringen för Gy07 var inne på att ta bort all geografi. Det är ju pinsamt vad få på gymnasiet som läser geografi. Jag jobbar på en av Sveriges 3 största gymnasieskola med 2000 elever och endast ca 80 per år läser Geografi, det hade varit ännu färre om inte vissa elever aktivt valt ämnet”. Christer Siljeström

Själv blev jag förbluffad över att man på gymnasiets teknikprogram läser såväl samhällskunskap och historia som religion, men inte geografi! Då vet vi ändå att det redan råder brist på till exempel GIS-ingenjörer. Varför är då geografi ett ämne som fler borde läsa på gymnasiet? Med kunskaper i geografi så skapas en förståelse för hur de stora problemen som mänskligheten står inför kan lösas. Många tror att vi ägnar tiden åt blindkartor och namngeografi när ämnet i själva verket är komplext och kräver ett kunnande om såväl mänsklig verksamhet som naturens oberäkneliga krafter. Frågor som migration, klimatförändringar, globalisering, mänskliga rättigheter, resursfördelning och miljökunskap är alla sådana som omfattas av geografiämnet.

Dessutom behöver eleverna lära sig de metoder som används för att göra geografiska analyser som innebär att kunna tolka kartor, diagram och bilder. För att utveckla dessa förmågor krävs kvalificerad undervisning av utbildade lärare och möjlighet till egen träning. Något som i sin tur kräver tid. Att hitta utbildade lärare är inte heller så lätt då ämnet länge har varit satt på undantag. Av de fyra SO-ämnena har geografin varit nedprioriterat av både enskilda lärare och politiker.

I veckan publicerades en artikel där författarna redogör för vikten av att sätta geografiämnet på kartan igen. Nu måste något hända med timplanen i skolan. För som det ser ut nu så finns ingen möjlighet att hinna med det centrala innehållet med en tillfredsställande kvalitet. Dessutom så måste geografiämnet bli obligatoriskt på gymnasiets samhällsprogram och teknikprogram. Ja, det finns många argument som inte blivit uttalade här. Förhoppningsvis så kan vi tillsammans verka för en förändring.