Visar alla blogginlägg med kategorin:
Religionskunskap

Trovärdigheten och relevansen med en spelfilm

Spelfilm och lärande

En spelfilm är utmärkt att både börja och avsluta ett arbetsområde med. Men hur kan vi försvara den tiden som en film tar att visa i det alltmer fullspäckade innehåll vi ska få in i undervisningen? Det känns allt svårare att motivera varför vi ska titta på en spelfilm som tar veckans alla lektioner och sedan bara ha tre veckor kvar till ett arbetsområde. Därför har det också blivit att jag visar färre spelfilmer för mina elever. Vilket är så tråkigt.

Klassen tittar på Dantes Peak

Vad ger en spelfilm för lärande?

Jag skulle säga att något som det viktigaste lärandet vi får från filmer är en förståelse för hur något kan upplevas. Filmer bygger mycket på att väcka känslor hos tittaren genom olika effekter. Känslor är starka incitament till lärande och minnesskapande. Vi minns ofta något bättre om det har förknippats med en stark känsla och därför kan filmer vara så lärorika. Vi får även fler detaljer att hänga upp kunskapen på genom bilder av tidstrogna kläder, redskap och möbler. Det är kognitivt enklare att ta till sig bilder än text då vi inte måste skapa så många bilder av detaljer själva.

Spelfilmen ger även ett annat perspektiv än det vi själva ser världen från. Det kan handla om skildringar från en annan religion än vår egen, från platser och kulturer vi aldrig mött eller från en tid som vi inte upplevt. I filmerna kan vi även möta andra yrken än de vi normalt möter och människor som måste hantera svåra saker. Filmerna förbereder oss på en verklighet som vi kan komma att möta. Men hur sanna är egentligen spelfilmer?

Källkritiskt tänkande är något att lära sig

I historia så har jag låtit eleverna i nian göra en källkritisk analys av en historisk spelfilm. I arbetsområdet med andra världskriget så fick de välja en egen film att se som läxa. Då kunde eleverna välja efter eget intresse vilket givetvis ökar motivationen. Rent praktiskt så har jag en ganska stor samling som jag kan låna ut filmer från och det funkar eftersom eleverna tittar hemma och inte i skolan. Dessutom finns filmer att strömma från SLI.se/medioteket Många elever har även tillgång till någon filmkanal i familjen.

Då de sett sin film hemma (ingen klagar över jobbiga läxor oh jag kan använda tiden i skolan till att stötta i analysen) var de tvungna att jämföra filmen med andra källor om samma tidsperiod. Något som är en väldigt bra och lärorik övning. Det tänker jag är en kunskap för livet. De kommer säkert se historiska filmer i framtiden eller filmer baserade på verkliga historier. Då vill jag att det ska sås ett frö av nyfikenhet i dem. Är detta sant? Vad har hänt? Varför skildras det så här? Vems historia berättas?

Modellera, gör tillsammans och på egen hand

För att uppgiften som vi gör i nian ska fungera för alla elever, så räcker det inte med att de får välja en film själv. Något som visserligen skapar motivation då de väljer utifrån eget intresse. De måste också veta hur de ska göra. När vi tittar på film (de få gångerna) så har vi därför gjort en källkritisk- och/eller en historiebruksanalys tillsammans. Jag visar steg för steg hur de kan söka sig fram i olika källor. Sedan har var och en fått skriva en egen analys.
Filmomslag till Suffragette

Analys av filmen Suffragette

När vi läste om industrialiseringen och hur olika politiska rörelser växte fram, så valde vi att visa filmen Suffragette som handlar om den kvinnliga rösträttsrörelsen i England. Det är inte en film som ungdomar brukar välja självmant men när de väl får se den så gillar de den. En spännande och ibland våldsam film som väcker många frågor kring  bland annat terrorism som metod att få demokrati. Det går att dra många paralleller till dagens samhälle. Det är också något som filmskaparna själva gärna gör. De framställer en händelse som mer lik en dagsaktuell händelse än den var, så att vi ska kunna förstå hur viktig den var eller vilka känslor den väckte då. Att slänga in ett modernt uttryck kan göra att tittarens historiska empati ökar. Det vill säga vi förstår lättare varför personen agerar som den gör utifrån den tidens normer.

När vi sett filmen fick eleverna fundera på vad de trodde var sant eller inte i filmen. Deras tankar gick vi sedan igenom i helklass. Det jag brukar försöka få dem att skilja på är om händelser har hänt och om personerna i filmen har funnits. Ett sätt för filmmakarna att få fram  ett historisk skeende i kombination med en bra dramaturgi är att låta flera olika saker hända med en huvudperson. I verkligheten kan sakerna istället ha hänt olika personer.

Hur kan då jag veta vad om är sant eller inte i en film. En av de bästa källorna brukar vara den engelskspråkiga wikipedia-sidan till filmen. Ofta brukar det till och med finnas en egen rubrik som heter Historical accuracy, där olika skillnader mellan verkligheten och konsten lyfts fram. Just denna film hade dock inte detta så då letade jag vidare för att få fram sökvägar och länkar som eleverna kunde använda. Delar av sökningarna visade jag via projektorn så att eleverna skulle förstå hur man kan söka. Jag brukar skriva in filmens titel och ordet accarcy och får då fram flera lämpliga länkar. Det förutsätter förstås goda kunskaper i engelska och här får man såklart hjälpa eleverna i olika grad.

Med filmen Suffragette så tog jag även fram recensioner från några svenska dagstidningar som DN och SvD. När eleverna fått läsa från olika källor och vi tillsammans gått igenom några olika exempel på när filmen var trovärdig och varför vi tyckte det så diskuterade vi även filmens användbarhet. Är filmen relevant och användbar om du ska göra ett arbete om den kvinnliga rösträtten? Ja, det tyckte de flesta av mina elever. Samtidigt var de noga med att då var man även tvungen att kontrollera mot andra källor, så att filmen inte blev den enda källan. Men filmen skapar förståelse och sammanhang och är dessutom lätt att ta till sig. Det gör en spelfilm relevant och användbar. Källanvändningen kommer i det närmaste naturligt.

Historiebruk och källkritik flyter samman

Genom att ställa sig frågan ”Hur använder filmen historia?”, så måste man även ta reda på vad som stämmer och vad som är påhitt i filmen. En historiebruksanalys utgår till stor del från en källkritisk analys. Först måste eleven fastställa vad som överensstämmer med den historiska händelsen och vad som skiljer sig. Sedan kan man börja fundera på varför regissören väljer att lyfta fram vissa händelser men utesluta andra. Vilket syfte har filmskaparen med filmen? För att underlätta för eleverna brukar jag låta eleverna fundera på om regissören vill underhålla, informera eller påverka. Utifrån de välkända begreppen kan de resonera kring filmens historiebruk. Men eftersom många av våra elever på Mälarhöjdens skola är högpresterande så vill jag även att de ska ha mött de begrepp som man sedan använder på gymnasiet när man gör en analys av historiebruk. Då har jag tagit hjälp av det utvidgade kollegiet och hittade denna prezi som jag använde:

Det är dumt att uppfinna hjulet två gånger, utan vi jobbar istället med att förfina och förbättra. När jag sökte på ”historiebruk” på prezis sida så fick jag 557 träffar. Säkert finns det många där som är minst lika bra.

Prezi

Elevinflytande under bedömningstillfället

JerusalemVi har försökt att läsa  de abrahamitiska religionerna på fyra veckor. Det är givetvis en omöjlighet för elever i sjuan att försöka lära sig ”alla” viktiga fakta om judendom, kristendom och islam på den korta tiden. Vi förutsatte att de redan hade kunskaper om de tre religionerna från mellanstadiet och satte igång med att jobba med några myter från det gamla testamentet. Vi hade några genomgångar om de olika religionerna och lite om hur några myter skiljer sig åt.

Jämförelser av religioner

Det blev många jämförelser under dessa veckor. Bland annat tittade vi hur religionerna ser på Jerusalem utifrån en artikel i DN som jag gjorde om till en Prezi.

Eleverna får välja frågor

Sedan delades eleverna in i tre grupper som läste om varsin religion. Men hur skulle detta kunna bedömas? Vi hade valt ut tre kunskapskrav som vi jobbar mot i sjuan och dessa skulle nu prövas.

Eleven har  kunskaper om de centrala tankegångarna och urkunderna kopplade till konkreta handlingar och uttryck i de olika religionerna.

Eleven kan  föra resonemang om likheter och skillnader inom och mellan religionerna.

Eleven kan föra resonemang om hur religioner kan påverka vad som sker i samhället och hur det som sker i samhället kan påverka en religion.

Det kluriga var bara att hitta frågor som gav eleverna möjlighet att visa dessa förmågor utifrån att de faktiskt hade lärt sig så många olika fakta och om tre olika religioner. Istället för att skapa ett prov med ett antal frågor så gjorde jag diskussionslappar kring olika teman. I varje tema hittade jag på en fråga som svarade mot ett av de tre kunskapskraven. Sedan var det upp till eleverna att välja frågor och teman. Varje elev fick välja vilka tre frågor som hen ville besvara. Frågorna kunde handla om samma tema eller vara valda från olika teman. Det viktiga var såklart att eleverna kunde visa sina förmågor utifrån alla tre kunskapskraven.

Presentation

Här kan ni hitta alla frågorna: OneDriveAbrahamitiska religioner Bedömningsfrågor

Eleverna väljer redovisningsform

Vi frågade i alla klasser om eleverna ville göra bedömningsuppgiften skriftligt eller muntligt. Det blev en liten övervikt för de som ville göra uppgiften muntligt. Det enkla skulle då vara att låta ett majoritetsbeslut gälla och låta alla få göra uppgiften muntligt. Istället valde vi att låta de elever som ville göra den muntligt sitta i grupper om två-tre personer och diskutera frågorna tillsammans. Genom att de spelade in sitt samtal kan vi lärare i efterhand bedöma vilket kunnande eleven har uppvisat.

Samtidigt hade vi det alldeles tyst i klassrummet där de som ville skriva ned sina tankar kunde göra detta. Vi är alla olika och för vissa så fungerar det bäst när de får strukturera sina tankar som ett skriftligt svar. För andra passar det bättre att utveckla sina tankar i ett samtal i samspel med andra.

Bildstöd hjälper språksvaga

För att göra det tydligt vilket av de tre kunskapskraven som varje fråga rörde sig om så tog jag en clip art-figur och satte framför frågan. På det sättet så tydliggörs kunskapskraven att det första handlade om vad människan gör i relation till vad som står skrivet i de heliga skrifterna. Vi har jobbat med Venn-diagram i vår metodkurs vid uppstarten och därför blev det naturligt att ta ett Venn-diagram som symbol för kunskapskravet att jämföra. Den tredje bilden fick bli en jordglob som symbol för samhället och med religiösa symboler kring som en påminnelse om att de påverkar varandra.

Ge eleverna möjlighet att lyckas

Alla de här valen som jag gjorde som lärare påverkade mina elevers möjligheter att lyckas. En förutsättning för att kunna prestera i skolan är att man har förstått vad man ska visa. Där hjälpte bildstödet till och att eleverna fick frågorna på lektionen innan bedömningstillfället. När varje elev får välja den form som hen känner sig tryggast med så ökar självförtroendet. Att dessutom få utgå från de fakta som man känner sig tryggast med gör att fler vågar sig på att resonera utifrån de högre nivåerna i kunskapskraven. Så med dessa små justeringar av ett bedömningstillfälle så hoppas jag att jag lyckades skapa ett bedömningstillfälle där alla kunde prestera utifrån sin egen potential.

Anpassning av undervisningen för alla är inkluderande

Hos oss försöker vi i allra möjligaste mån anpassa undervisningen så att den ska passa elever med särskilda svårigheter eller med någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utan att för den delen sänka kraven eller förväntningarna med alltför enkla uppgifter. På så sätt gynnar vi samtliga elever.

PK-mannen utmanar normen

I det första avsnittet av PK-mannen från UR så funderar Musse Hasselvall på vad som är manligt och vilka ord han och hans killkompisar använder som positiva eller nedsättande. Det är frågor som vi alla måste fundera på och det jobbar vi med just nu i vår skola. Vi håller på med en HBTQ-certifiering av skolan och all personal måste genomgå en utbildning. Den här veckan läste vi ett material från RFSL och de har även en utmärkt begreppsordlista på sin hemsida. Sättet vi uttrycker oss på speglar vilka normer och fördomar vi faktiskt har.

Efter att ha jobbat med de här frågorna så kände jag att jag faktiskt blir tvungen att formulera om vissa övningar jag har. Som medveten SO-lärare så tänkte jag att det inte riktigt gäller mig.amjslpjcv2ed3grqu1pv Jag är väl så medveten om olika gruppers rättigheter och hur jag använder språket? Redan dagen efter vår diskussion i arbetslaget, så skulle jag genomföra ett rollspel med eleverna. De skulle få spela en familj som skulle möta olika händelser och jag insåg att jag inte alls hade behövt könsbestämma familjedeltagarna. Så jag gjorde snabbt om rollspelet och lät eleverna vara mer fria.

Tillbaka till UR:s serie PK-mannen. Till varje avsnitt så finns en lärarhandledning med diskussionsfrågor och programmen är endast 15 minuter långa och därmed perfekta att använda som startpunkt i diskussioner kring värdegrunden med eleverna. De fick även mig att tänka efter en hel del, så eventuellt så tittar vi på dem tillsammans i arbetslaget också.

Med fokus på fokus

Jag kan inte minnas när jag lärde mig läsa. Det gick liksom så lätt för mig och jag kunde det när jag började i skolan. Däremot hade jag svårt för en del annat. Koordinerade rörelser var inte min starka sida och när Aerobics blev poppis så kunde jag konstatera att det inte var för mig. När någonting är riktigt svårt att lära sig, så tar det ett tag att uppfatta alla detaljer i helheten. Lärandet är en fascinerande process och för att riktigt förstå hur komplext det är, brukar jag reflektera över mitt eget lärande. Det brukar göra det lättare att sätta sig in i elevernas utveckling. Ibland kommer de bästa reflektionerna när jag bara slappnar av och följer med i ett automatiserat görande. Promenader kan skapa ett sådant tillfälle av tankeflöde.

lotus-215460_960_720Veckorna före och efter jullovet har vi ägnat åt hinduism och buddhism. Vi har testat på meditation och pratat lite om hur det kan påverka oss. Inspirerad av Jannikes Hjälten och jag så startade jag en blogg som jag kallade Tro och tanke. Vilka alster eleverna har skrivit och vilket lärande som har skett! Jag blir så galet stolt när jag läser elevernas inlägg. Under jullovet så läste jag  igenom dem för att kunna ge lite feedforward när de kom tillbaka och skulle fortsätta. Innehållsmässigt så var jag nöjd, men de hade inte alls snappat upp hur de skulle märka sina inlägg, om de alls hade fått upp dem på bloggen det vill säga.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna? Vilka förutsättningar fanns för övrigt? Dels så hade mina instruktioner kunnat vara tydligare och dels så hade eleverna inte så stor erfarenhet av att blogga. Det var bara för mig att göra om och göra rätt. Ge tydligare instruktioner med både matris och checklista. Skriftligt och muntligt. På bloggen och på tavlan. Enskilt och till gruppen. Orka upprepa, trots att jag har sagt samma sak flera gånger. Visa på goda exempel och lyfta dem som gör ”rätt”.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna?

12009757_973420079371292_8413958957565296694_nJag har förut beskrivit hur viktigt det är med elevexempel och att våga börja göra, för att lära sig. Den gången handlade det om bikramyoga och jag har envist fortsatt att göra. Inte perfekt eller ens särskilt bra. Men jag har inte gett upp. För någon som alltid har känt sig lite motoriskt klumpig och helst avstått från fysisk ansträngning, är det ett stort steg. Något som har slagit mig är att jag lär mig något varje pass! Oj, är det den muskeln som ska användas också? Jaha, det känns annorlunda om jag gör så här. Jag kan ju göra den här övningen nu och fortfarande andas samtidigt. De första gångerna lät det som om lärarna sa samma sak varje gång och att jag gjorde precis som de sa. Efter ett tag började jag höra nyanserna. Jag hade varit så koncentrerad på de stora dragen och rörelserna att jag inte uppfattade detaljerna. Vilken lyckokänsla som strömmar genom en när man upptäcker att man har lärt sig något.

Det härliga är att det är så lärandet ser ut även för eleverna. När de upptäcker att de har lärt sig något nytt, så tänds ett glitter i deras ögon och ett leende sprids i deras ansikte. Men först måste de få ta in de stora dragen och rörelserna, att komma in på bloggen och publicera ett inlägg, för att sedan kunna fokusera på detaljerna, lägga till bilder, länkar och skapa en layout. Läs till exempel Parvati97 och se hens utveckling i bloggandet, från det första inlägget, längs ned på sidan, till det sista som ligger högst upp. Nu hoppas jag att vi alla får ett skönt sportlov fullt av vila och lärande.

Tre anledningar till varför vi kodar på SO:n

imageDen här veckan så fick barn runt om i världen testa att programmera och koda. För en del är det första gången och för många lärare så är det första gången de låter sina elever koda. Nu är det inte alla som ser poängen med att grundskolans elever ska programmera. Är det inte viktigare att de lär sig läsa, skriva och räkna? Det ena behöver inte utesluta det andra anser jag. När världen förändras så måste vi möta förändringen med kunskap.

I år så var jag för första gången med på Internetdagarna. Det var spännande att höra Keynote-talarna och sedan hade vårt IKT-lag valt att lyssna på spåret: Ska alla barn bli programmerare? Flera av talarna där betonade vikten av att alla barn får möta digitalt skapande i olika ämnen. Även om flera menade att tonvikten kan ligga i teknikämnet.

Så peppad till tusen så anmälde jag min klass till Hour of Code. När veckan för genomförandet närmade sig bestämde jag mig för att köra med alla de tre klasser som jag undervisar. Vi har precis börjat jobba med religion och det kanske inte är det mest naturliga ämnet att börja skriva kod i. Men faktum är att steget inte är så långt som det kan tyckas. Vi har nämligen startat ett jättespännande bloggprojekt där eleverna ska få öva på webbpublicering. Jag motiverar det med Läroplanens allmänna kunskapsmål från kapitel 2,

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

I torsdags var det då dags att köra. Det finns ett stort utbud av entimmes-lektioner som ligger ute på olika organisationers hemsidor inför denna vecka. Jag hade valt Khan Academy’s Hour of Webpages. Här skulle vi få testa HTML och CSS! När jag informerade klassen vad vi skulle göra kom flera spontana utrop av glädje. ”Åh, vad kul!” tjoade flera av tjejerna. Några hade gått en kurs i somras och andra hade testat hemma med föräldrarna. För de flesta var det ändå nytt.

image

Engagemanget hos eleverna går inte att ta miste på och övervägande delen av klassen jobbar intensivt. Någon fastnar lite och jag går runt och stöttar med det lilla jag kan. Självklart är inte alla elever lika motiverade och ungefär tjugo minuter in i ”timmen”, så kommer jag fram till en kille som räcker upp handen. ”Jag bara undrar, varför gör vi det här på SO:n egentligen?” frågar han lite irriterat.

Ouch! Ja, varför egentligen? Hur kan jag motivera det här? Vill inte alla testa programmering? Hur hänger det här ihop med SO och vad ska jag säga? Allt det hinner fara genom huvudet, men sen kommer mitt svar. Förutom att det står i läroplanens övergripande del som alla i skolan ska verka för, så förklarar jag varför det är viktigt i just SO. Jag lyfter fram tre anledningar:

  1. Förstå hur vi kan publicera saker på nätet och vad vi kan publicera. På så sätt kan vi påverka andra människor och starta kampanjer.
  2. Förstå lite om hur nätet fungerar och vem och vad som styr olika funktioner, som vad som dyker upp när man söker något (så kallat SEO). Vem äger nätet? Vem styr och bestämmer över nätet? Som att GPS ägs av det amerikanska försvaret och det kan stängas av dem, om de vill det.
  3. Ge möjlighet att låta många testa vad man kan göra. Programmering används i många yrken, även samhällsvetenskapliga, till exempel för att bearbeta data eller för att presentera sina resultat. Om många får pröva så kan representationen inom programmeraryrket bli bättre. Fler tjejer kommer våga söka till utbildningar som leder till Stockholms vanligaste yrke.

Här ovan har jag utvecklat argumenten lite, men jag avslutar med att sammanfatta det hela till, att i grund och botten är det en demokratiaspekt. Sedan väntar jag på elevens kommentarer på vad jag just sagt och han svarar: ”Jaha, då fattar jag. Varför sa du inte innan vi började?”

Det har han ju verkligen rätt i. Varför sa jag inte det från början?