Visar alla blogginlägg med kategorin:
Surfplattor och appar i skolan

15 enkla exempel på GIS i undervisningen

map-1646756_960_720Geografiska informationssystem, så kallade GIS, är digitala kartor där information ligger i olika lager. I mitt förra inlägg beskrev jag lite mer ingående vad Lgr 11 säger om GIS i skolan. I det här inlägget tänkte jag gå in på några konkreta sätt att använda GIS i skolan på och vad de olika sätten kan tillföra lärandet.

GIS för geografiska analyser

GIS är mycket användbart när vi vill göra geografiska analyser. I GIS:et så ligger information och genom att se ett mönster av den informationen så kan vi göra en analys. Det är mycket lättare att se data visualiserade med färger och symboler än att läsa av det i en tabell. Om vi till exempel vill se var i världen luften är mest förorenad, så kan vi se det på en karta som uppdateras live. Denna karta från Air Visual kan en skola själv bidra med data till, genom att placera ut en luftmätare. Att göra det skulle skapa förståelse hos eleverna hur geodata kan samlas in av privatpersoner och organisationer och på så sätt bidra till forskning och lösningar av samhällets miljöproblem. Luften vi andas är förutsättningen för våra liv och utifrån kartan om luftkvalitet kan eleverna diskutera en aspekt av människors olika livsvillkor.

Eftersom det är möjligt att hämta information från GIS, så kan man se att vissa saker är vanligare på vissa platser än på andra platser. Jag brukar visa verktyget för eleverna först och sedan låta dem själva utforska på egen hand eller efter vissa undersökningsfrågor som jag ger. Om verktyget är helt nytt för eleverna så kan det vara en fördel med skriftliga instruktioner. Det ger mig möjlighet att hjälpa de som har svårare, medan de andra eleverna följer instruktionerna. Som den här instruktionen till ett GIS på National Geographic: Mapmaker interactive.

Hämta information från GIS inför fältstudier

Jag tycker att GIS är perfekt att koppla ihop med fältstudier. Med olika GIS kan eleverna hitta data om platsen innan de ska undersöka den i fält. Efter fältarbetet kan de sedan redovisa med hjälp av GIS. Hur det skulle kunna bedömas skrev jag min magisteruppsats om. När vi arbetade med lag och rätt så tittade vi på var brott sker med hjälp av brottsplatskartan som uppdateras fortlöpande och visar alla möjliga brott. Vi har också använt oss av livsstilskartan, som tyvärr innehåller en del reklam, men som har massor av matnyttig information om människors olika livsvillkor i Sverige. Bägge är användbara inför fältstudier i närområdet, för att kunna se skillnader mellan bostadsområden och platsernas olika risker och behov. Vill man ta fram andra siffror från SCB eller Kommun- och landstingsdatabasen så kan man tyvärr inte få informationen presenterad i en karta. Däremot har de ofta tydliga och bra visualiseringar i form av diagram. Vissa kommuner har sin data i GIS öppet, så att alla medborgare kan ta del av dem. I andra kommuner kan det vara lite krångligare. På kommunen finns en GIS-ansvarig som man kan be om hjälp.

ipad-632394_960_720

Ändra transparensen i olika lager

Det finns appar och webbsidor som använder data från Världsbanken eller CIA och visar informationen visualiserad på en karta. De är dock ganska statiska och visar bara uppgifter för hela landet och inte för regioner. Exempel på sådana GIS är Globalis, WDI, och World Factbook Visual Edition. Det går heller inte att lägga informationen ovanpå varandra, utan du måste ta fram nya kartor för varje ny rubrik.

En av de stora fördelarna med ett ”riktigt” GIS är att det går att bestämma hur olika lager av data ska se ut. Med det så menar jag att du kan ändra vilken kartbakgrund du vill ha och sedan lägga på ett eller flera lager av information. Beroende på hur informationen visualiseras i kartan, så kan man behöva se flera lager samtidigt, som när du lägger två kartor bredvid varandra för att kunna se samband mellan befolkningsmängd och tillgång på naturresurser. I ett GIS så kan du ändra transparensen i olika lager tills du kan se båda två samtidigt, men då överlappande varandra. Självklart blir geografiska mönster mycket lättare att upptäcka på det sättet.

Det är svårt att hitta ett bra GIS för skolan, som har olika lager av data och där användaren själv kan lägga till eller ta bort flera olika lager och ändra transparensen  i de olika lagren. Jag har ännu inte kunnat hitta någon svensk variant, som vänder sig till skolbarn. Däremot finns en i USA som även svenska barn kan använda (med viss språklig hjälp). National Geographic står tillsammans med Esri bakom Mapmaker Interactive där eleverna får öva på att göra geografiska analyser som äkta proffs. I den går det även att skapa egna kartor och den kräver inget konto. En mycket viktig fördel med detta GIS är att den är utvecklad för att även fungera på surfplatta.

GIS för lärarens presentationer

När du har testat några olika GIS så kan det vara dags att själv skapa med hjälp av GIS för att kunna åskådliggöra något för eleverna. Trots att det finns en mängd visualiseringar ute i cyberrymden så är det inte alltid som de är perfekt anpassade till det som man vill visa.

Story Maps eller kartberättelser

ArcGIS och Esri har tagit berättandet med kartor till en helt ny nivå med hjälp av verktyget Story Maps. Det är möjligt att skaffa ett gratiskonto och göra egna berättelser med kartor. Själv gjorde jag en enkel variant där jag lagt in lite fakta om tolv upplysningsfilosofer. Genom att koppla informationen om dem till platsen som de levde på, går det att se att de fanns på ett ganska avgränsat område i Europa, förutom Benjamin Franklin som levde i USA. Kartberättelsen fick ersätta en power point när jag berättade om de olika filosoferna. Utifrån kartan och den muntliga redogörelsen kunde eleverna sedan reflektera kring hur idéerna spreds innan internet fanns.

Ett annat verktyg för kartberättelser är My Histro som är enklare både till utseende och skapandet. Kort berättat bygger den på en tidslinje som även har en karta till varje tidpunkt du lägger in på tidslinjen. Det är ett utmärkt verktyg för att berätta om ett historisk skeende. Men den fungerar även som en egen resedagbok eller för att återberätta en roman.

Använd andras kartberättelser

Du behöver heller inte göra dina egna presentationer för det finns så otroligt många vackra, välgjorda och betydelsefulla att använda. Här nedan finns en kartberättelse som visar på ekonomiska skillnader i städer i USA. När den är inbäddad i bloggen så här så spelas den upp automatiskt, om du själv vill styra den eller läser på mobilen kan du istället klicka på länken.

GIS för elevernas egna presentationer

Det kan vara svårt för oss geografilärare att motivera skolan att prioritera inköp av GIS och därför är många beroende av gratistjänster. De GIS jag föreslog för läraren att använda, här ovan, kan givetvis eleverna använda till sina presentationer också. Jag har funnit att det kan vara bra med olika alternativ för eleverna att välja på. Däremot får man inte föreslå för många olika, för då är det stressigt för läraren att ge olika instruktioner och för vissa elever är det svårt när valalternativen är för många. Därför brukar jag föreslå något verktyg som vi har på våra SO-iPads och något som fungerar på datorerna. En trevlig app att presentera geografiska data i är PhotoMapo. Den kan eleverna använda när de gör fältstudier i närområdet eller när de redovisar om något som är knutet till en plats. Fördelen är att den får eleven att välja en bild och skriva en liten text till kartan.

En av de mer utvecklade gratisresurserna för datorn är Scribble maps. Den är lätt att använda och har många olika valmöjligheter och det går att lägga till linjer, ytor, punkter, foton och annan information i kartan. Nu när jag var inne och tittade på den så upptäckte jag att det till och med gick att välja mellan olika pokemons bland symbolerna (istället för kartnålar). Pokemonmaps

Programbanken har paketerat QGIS för Stockholm stads skolor och på Globala gymnasiet har man arbetat med att låta eleverna skapa egna kartor med hjälp av QGIS. Själv har jag inte riktigt vågat mig på det ännu, men jag har hört att den är enklare än vad man först tror. I detta GIS måste man själv importera all data i form av excel-filer. Det finns mängder av sådan data att hämta på nätet, så det är inget man måste göra själv. Dock blir det ett hinder att som lärare vara tvungen att lära sig ännu ett moment, när tiden redan är knapp.

GIS i andra ämnen än geografi

Självklart går det att använda GIS i många andra ämnen än geografi. Det kan vara en bra utgångspunkt för ett ämnesintegrerat arbete. Stadsorientering eller Pokemonjakt går att skapa med TurfHunt.

map-846083_960_720

Eleverna kan skapa storymaps i moderna språk eller engelska och göra turistguider. Det går även att redovisa boken man har läst med en storymap. Ansvaret för att undervisa om GIS genom att låta eleverna själva få pröva att använda GIS ligger ändå på oss geografilärare.

Vad är GIS?

world-1264062_960_720En sak som förbryllade mig när Lgr 11 kom var hur jag skulle kunna undervisa om GIS, när jag inte hade en aning om vad det var. Det kommer ofta upp frågor rörande GIS i olika grupper som är kopplade till SO. Det kan vara nya lärare som får undervisa i geografi trots att de inte har någon utbildning, eller lärare med en äldre utbildning där GIS inte ingått. Jag tänkte göra ett försök att förklara vad GIS är och resonera lite om nyttan och nödvändigheten av att använda det i skolan. Det här inlägget är det första av två som handlar om GIS i skolan. I denna del fokuserar jag på vad GIS är och varför vi ska använda det i skolan, utifrån läroplanen. Del två kommer utgå från och beskriva några praktiska undervisningsexempel.

GIS är en förkortning av Geografiska informationssystem

Geografiska informationssystem är mycket vanligare än du kanske tror. Det är nämligen alla de digitala kartor som vi använder i olika appar som Google Maps eller möjligheten att tagga en plats på Facebook eller Instagram. Ett GIS har information i flera lager och det går ofta att välja hur många eller vilka lager man vill se. Om du till exempel använder någon karta som Google mapsGoogle Maps så kan du uppe i det vänstra hörnet få fram en meny och där kan du välja vilken bakgrund kartan ska ha och om du vill se cykelvägar eller platser som du har markerat.

Lägg till information på kartor och GIS

På en papperskarta kanske man sätter nålar och drar streck med penna eller tråd för att lägga till information om platser, flöden och samband. Med en digital karta kan du lägga olika lager med information i bilder, diagram, färger, linjer och punkter. Dessutom kan du växla mellan vilka lager som ska synas, något som underlättar när du vill göra en geografisk analys.

När man zoomar in eller ut på ett GIS så brukar informationen som visas förändras. När kartan är utzoomad och visar ett stort område i liten skala, så är informationen generaliserad och ofta ser man bara de viktigaste, största vägarna och orterna. En papperskarta är statisk och för att zooma in så behöver du en annan karta, men med GIS så kan du zooma in och se fler detaljer på området, som stigar, hus och verksamheter.

Undervisa om eller med GIS?

Varje lärare är själv ytterst  ansvarig för att tolka läroplanen. Vissa av oss har haft stöd av kollegor och andra nätverk, medan andra lärare står ensamma. Hur mycket eller lite GIS som ska finnas med är inte lätt att veta. Inte heller om det räcker att undervisa om GIS, genom att berätta för eleverna vad GIS är, eller om eleverna ska lära sig att använda GIS?

Jag brukar hamna mittemellan och försöker få in GIS i olika ämnen och arbetsområden i mina egna presentationer. Då passar jag även på att berätta något om vad GIS är. Dessutom brukar mina elever få testa att själva utforska världen med hjälp av GIS och få möjlighet att skapa egna digitala kartor i något program.

Vad säger Lgr 11 om GIS?

Det står ingenting om digitala kartor eller GIS i syftesdelen till kursplanen, men GIS ger en utmärkt grund för eleverna att utveckla en förtrogenhet med att växla mellan olika tids- och rumsperspektiv. I inledningen till kursplanen för geografi så redogörs för syftet med ämnet och där hittar vi följande stycke:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Ur Lgr 11, Kursplanen i geografi, Ämnets syfte

Kunskap om kartan bygger på undervisning

Precis som vi har undervisat och fortfarande undervisar om kartboken, så behöver vi undervisa om den digitala kartan. Då ger vi eleverna förutsättningar för att kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Skillnaden mellan att tolka en papperskarta och en digital karta är inte så stor, däremot kan man behöva få instruktioner om hur man hittar teckenförklaringar och söker information i ett GIS. Redan nu börjar digitala kartor bli vanligare än papperskartor och därför är det givet att vi ska ge eleverna kunskapen om digitala kartor också.

GIS underlättar geografiska analyser och presentationer

Eftersom syftet med geografiämnet är att eleverna ska utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden, så bör vi ge dem bra verktyg och metoder för detta. GIS är oftast ett överlägset verktyg för analyser. Här finns möjligheter att snabbt se skillnader och upptäcka likheter. Dessutom är det lätt att få fram siffror på andel av befolkningen, eller avstånd och ytor. När eleven har lärt sig att urskilja data ur kartan så är steget inte långt till att själv kunna producera sin egen karta. Det finns många bra och gratis program för detta redan idag (konkreta tips i del två). Genom att själv skapa en karta, så ökar ofta förståelsen för att det sker ett urval av information för att skapa en karta, vilket i sin tur gynnar elevens källkritiska resonemang kring kartor.

GIS finns i det Centrala innehållet för år 7-9

GIS nämns inte alls i syftesdelen eller i kunskapskraven, inte heller i det Centrala innehållet för tidigare år. Däremot så nämns GIS i det Centrala innehållet för år 7-9 :

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Centralt innehåll i årskurs 7-9

Inget krav på skolan att tillhandahålla GIS?

Så GIS nämns inte alls i kunskapskraven, varken för år 6 eller år 9. Det innebär att eleven egentligen inte behöver visa sitt kunnande med hjälp av GIS, men får gärna göra det. Vilket tyvärr även leder till att lärare inte känner sig tvungna att tillhandahålla GIS för eleverna. Det ställs ändå inga formella krav för att eleven ska kunna visa sitt geografiska kunnande med GIS. Jag finner ändå ett mycket starkt stöd för digitala kartor i kursplanens kunskapskrav. Nämligen i följande kunskapskrav:

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett  fungerande sätt, samt för resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och geografiska verktyg.

Ur Lgr 11 Kursplanen i Geografi, Kunskapskrav för slutet av år 6 (värdeorden borttagna)

Vad är GIS om inte en geografisk källa, metod och teknik? Hur ska man kunna resonera om användbarheten eller trovärdigheten på något som man aldrig fått lära sig något om? GIS är ett bra verktyg vid fältstudier och bör användas redan i yngre år än på högstadiet.

GIS är en del av skolans digitalisering

När kursplanen skrevs så var tillgången på datorer och surfplattor ännu mer varierad än den är idag. I Skolverkets förslag till Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola så föreslår man att alla elever ska ha tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan. Man framhåller även vikten av att detta är likvärdigt och att alla elever har en egen enhet inom tre år. Något som jag hoppas kommer gå ännu snabbare.

Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1–9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år.

Ur Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet, s 6

Det skulle ge svenska elever möjlighet att förstå vad GIS är och vad det kan användas till om tillgången på datorer och surfplattor blev likvärdig. Nästa steg blir då att ändra i kunskapskraven så att GIS finns med även där.

IKT-dagen med samplanering

ped planNär vi först började bolla tankarna om att ha en studiedag i IKT på vår skola, så såddes ett frö om att även försöka få tid till att samplanera ett ämnesövergripande arbetsområde. Även om fokus skulle ligga på digitala verktyg i undervisningen, är det ändå alltid innehållet i undervisningen som ska spela den största rollen.

I läroplanen står det tydligt att att lärarna ska samarbeta om elevens kunskapsutveckling och arbeta ämnesövergripande. I Skolverkets förslag till förändringar för läroplanen så betonas det till och med att det måste ske flera gånger under elevens skolgång.

Läraren ska (…) organisera och genomföra arbetet så att eleven

  • utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
  • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt – får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
  • får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,
  • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
  • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och
  • får möjligheter att arbeta ämnesövergripande.

Ur Skolverkets förslag till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, kap 2.2, där förslagen till ändringar/tillägg är fetmarkerade.

En anledning till att vi måste samarbeta bättre är för att minska stressen hos eleverna. Genom att skapa breda uppgifter som kan bedömas av flera ämneslärare så kan elevernas arbetsbörda minska. Samtidigt skulle lärarnas stress över att hinna med det centrala innehållet och alla förmågor minska om fler ämnen jobbade med samma innehåll samtidigt. När man läser kursplanerna i andra ämnen än sina egna, så upptäcker man att mycket återkommer i olika ämnen.

För att skapa någon sorts stödstrukturer för våra kollegor, så tog jag på mig att göra en mall med vad som var viktigt att tänka på vid planeringen av ett gemensamt arbetsområde. Eller egentligen vad som är viktigt att tänka på vid all planering av undervisning.

Efter en del funderande så valde jag att kalla de olika faserna i undervisningen för länkar. Jag tänker att alla länkar är lika viktiga och måste vara starka för att undervisningskedjan ska hålla. Presentationen går att se här nedan.

Vi insåg ganska snart att vi i princip hade den mesta av den kompetens  som vi behövde inom vårt eget IKT-lag. De enda föreläsare vi tog in var från grannskolan Sätraskolan, Eva Lindholm och Cecilia Westblad. De jobbar med Att skriva sig till läsning och har ett mycket välfungerande samarbete mellan skolan och fritidshemmet. Det var väldigt givande att lyssna på deras arbete och vi kunde konstatera att våra kontexter skiljer sig åt.

Tänk att det kan vara så stora skillnader trots att det bara är två t-banestationer bort. Våra olika förutsättningar har inneburit att vi har blivit duktiga på olika saker. Det betyder att vi har mycket att lära av varandra och det vore önskvärt med ett tajtare samarbete mellan skolorna i närområdet. Kanske kan det vara dags att Stockholm stad ser över organisationen i grundskoleområden och skapar geografiskt sammanhållna områden. Men det får bli ett helt annat blogginlägg.

Det här var den första studiedagen som vi organiserade och några av framgångsfaktorerna var att lärarna själva fick välja vilka de skulle samarbeta med och med vilket ämnesområde. Arbetslagen fick ansvar för att alla hade någon att samarbeta med. Efter några korta inspirationspass så arbetade grupperna självständigt. Det var många som passade på att lära av varandra och att jobba med några få digitala redskap och se till att alla behärskade dem. Oftast fanns det någon inom gruppen som kunde handleda sina kollegor. Annars fanns även vi till hands för att stötta. Exemplariskt kollegialt lärande.

Visst finns det även lärdomar vi kan dra av detta. Det mest uppenbara var att vi missade att hålla koll på alla grupper som ville redovisa i slutet av dagen så några fick inte möjlighet att visa upp sitt arbete för oss andra. Jättesynd. Nästa IKT-möte kommer vi gå igenom utvärderingarna och se vilka förändringar som ska göras till nästa år. Redan nu kan vi konstatera att det mesta kommer vara kvar. För så nöjda är vi med dagen.

Varför ska vi vänta till 2022?

computer-1185626_960_720Nu har förslaget kommit. Skolverkets förslag till en nationell IT-strategi. Tyvärr måste jag erkänna att jag är besviken. Visionen är att att nå likvärdiga förhållanden på skolorna år 2022. Det är hela sex år till dess!

För att nå visionen år 2022 föreslår vi insatser för kompetensutveckling, likvärdig tillgång till digitala verktyg och insatser för att bättre kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration. Skolverket

Under påsklovet var jag i Turkiet och på nyheterna såg jag att de har installerat över 400 000 interaktiva whiteboards i landets klassrum. De var som en större TV och hade tillverkats i landet. Nu finns det ju andra brister i Turkiet, men man väntar inte sex år på att alla elever ska få likvärdig tillgång till digitala verktyg.

The project, one of the most significant educational investments in Turkey, aims at enabling equal opportunities in education and improving technology in schools to transform classrooms into ”Smart Classes,”, Dinçer Ateş, Deputy secretary for the ministry.

Turkiet har även ambitionen att alla elever ska ha sina egna surfplattor. Hittills har man delat ut 1,5 miljon enheter. Även här är det en standard som används över hela landet och som även tillverkats i landet. I projektet, the FATIH Project, så betonar man ändå att det är innehållet i undervisningen som står i centrum och att möjligheterna att dela goda exempel är viktig.

Att vi får ett ”digilyft” verkar troligt. Redan nu är det på gång med ett program för rektorer och det planeras insatser även för lärare och personal inom förskolan. För behovet av kompetensutveckling är stort. Det märks tydligt när man pratar med kollegor i landet. Däremot kan det bli svårt att genomföra om skolorna samtidigt ska genomföra både mattelyft och läslyft samtidigt. Det är något våra skolledare och chefer får klura på.

Det flest kollegor lyfter fram är dock ändå att det är svårt och bökigt att använda datorer om eleverna inte har egna enheter att arbeta med. Som tur är ser planen för genomförande bättre ut där. Skolverket föreslår att alla elever ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg inom tre år.

Fyra bra punkter som föreslås är att man har nationella insatser för att:

  • förenkla inloggning
  • skapa bättre administrativa lösningar
  • söka och dela lärresurser
  • testa och utvärdera metoder och innehåll i undervisningen

Allt det här är egentligen jättebra. Jag vill bara inte vänta till 2022.

Bitstrips som en app till kaffet

Tänk vad12188951_999101053469861_6620251309611399017_n veckorna går fort. På tisdagens IKT-möte missade vi helt att det var vår tur att hålla i fikat och därmed även presentera en app till kaffet. Då är det verkligen tur att vi har andra kanaler som vi kan kommunicera via. På kvällen slängde jag iväg en fråga i vår facebook-grupp om någon var pigg på att presentera någon app, men ingen hade tid att förbereda sig till torsdagen. Då visar sig vår andra styrka, samarbete. Vi tog på oss de olika uppgifterna som behövde göras och på torsdagen så kunde vi bjuda på både fikabröd och en app.

Det blev en presentation av appen Bitstrips som är användbar för lärare som ett verktyg att kommunicera med. Det är flera kollegor på skolan som har en egen avatar på Bitstrips. En avatar är en representation av en person, som personen använder i sociala medier eller spel. Ursprungligen kommer ordet avatar från hinduismen och där innebär begreppet en inkarnation a10616324_851076648243895_1058204365_nv ett gudaväsen i form av en människo- eller djurgestalt. I Bitstrips är det möjligt att göra sin avatar rätt så porträttlik. Det finns många möjligheter att ändra på både form och storlek på olika drag. I och med att andra kollegor och vänner också har skapat sina avatarer på Bitstrips så kan jag använda dem tillsammans med min egen. På vår skola använder vi våra avatarer i flippar som vi skapat i iMovie eller Explain Everything och i våra Instagramkonton som vi har för information till eleverna. Visst går det att se att det är jag och Jannike på bilden högst upp?! På bilden här bredvid är det min kollega Josefina och jag som påminner eleverna om skolvalet.

Rädda Östersjön för att du är värd det

baltic-sea-341386_640Snart är det min födelsedag och för varje år som går blir det allt svårare att skriva någon sorts önskelista. Jag börjar bli så gammal att jag bara önskar mig fred på jorden och att rädda vår jord. Det brukar ändå vara mysigt att få lite presenter och lite avkoppling och lukta-gott-produkter brukar uppskattas. Nu vill jag inte att några sådana produkter ska bidra till miljöförstöringen. Tyvärr innehåller många vanliga rengöringsprodukter små mikroplaster som sedan hamnar i Östersjön.

Det finns en fiffig liten app, Warning: Plastic Inside! – Beat the Microbead, som hjälper oss att undvika de farliga produkterna som jag tycker att ni Warningska ladda ned. Den finns för både Android och iOS. Med hjälp av appen så slipper du hålla reda på listan med alla olika plaster som kan förekomma. Du scannar produktens barcode och appen talar om ifall den är ok att köpa. Om produkten inte finns registrerad har du möjlighet att bidra och själv lägga in den, förutsatt att du har koll på listan. Den här appen kan alla använda och är bra att tipsa om i samband med undervisning om miljö och hållbar konsumtion.

En app till kaffet – ut och lek

mobiluteDen här månaden valde vi i IKT-laget på Mälarhöjden att presentera två appar som lockar till lite uteaktiviteter. Det är lätt hänt att vi stänger in oss nu när hösten närmar sig trots att vi vet att vi mår bra av att röra oss ute. Inte nog med att hjärnan får bättre syresättning och vi därför lär oss bättre efter att ha rört oss lite, så håller den friska luften oss friska. Genom att fortsätta vara ute så kan vi skjuta lite på när influensasäsongen startar.  Den ena appen som vi visade var Turf som är ett spel som går ut på att ta portaler som är placerade lite varstans. Vi visade också TurfHunt, länken till en tutorial finns här. Vi jobbar med samhällsekonomi i mina nior och som ett litet läxförhör gjorde jag en tipspromenad med TurfHunt. Eleverna laddar ned en gratisapp och själv har jag skapat promenaden/skattjakten på hemsidan Locatify. Hur kul som helst!

15 bra digitala verktyg för geografi

Idag har jag och mina elever från åttan i Mälarhöjdens skola en PopUplektion på SETT. Vi jobbar med geografi och för er som inte har möjlighet att komma förbi så kan ni läsa här  om 15 av de appar och hemsidor som vi använder när vi undersöker världen och presenterar vad vi kommit fram till. Jag ger även några exempel på frågor eller användningsområden knutet till arbetsområdet handel.

Undersöka

appicon_datafinder-icon-72WDI – Data Finder

I den här appen kan du själv skapa visualiseringar av data. Du kan välja länder och på vilket sätt data ska visas, i ett diagram eller på en karta. Jämför gärna ett land med stor produktion och stor konsumtion utifrån olika frågeställningar. Hur mycket tjänar man? Hur länge lever man?  Skola? Du kan också undersöka hur ett land använder sin mark, som odlad mark, skog eller till bete till exempel. Skapa ett diagram och lägg i din presentation. All data i den här appen kommer från Värlsdbanken och det är deras egen app.

710564941-100x100Images of Change

Med den här appen kan du se förändringar i naturen via satellitbilder från NASA. Titta till exempel på ”Agricultural growth, Saudi Arabia” och dra rullgardinen fram och tillbaka så ser du vad som har hänt. Varför är det runda, gröna prickar på bilden? Appen är NASA:s egen som de har gjort för att informera om klimatförändringar.

904420273-100x100World Factbook Visual Edition

Den här appen kan du använda på liknande sätt som WDI men här får du en jämförelse mellan alla länder. Du kan välja att få informationen i ett stapeldiagram eller på en karta. Den fungerar lite som en atlas också med information om alla länder. Appens information kommer från amerikanska CIA men appen är skapad av en finländsk apptillverkare.

gapminder.org  

Här hittar du Hans Rosling och hans statistik, som kommer från bland annat FN och Värlsdbanken. Visste du att du här kan skapa dina egna grafer? Välj land eller länder och vilka två faktorer som ska visas så får du ett unikt diagram. Spara eller dela och använd i din presentation.

factlab.com 

På Factlab så kan du också välja på en mängd olika data från olika källor. Här kan du se var statisitken kommer från. Du kan välja vilket språk den ska vara på och svenska finns.

selborne.nl/foodmap 

En avskalad sida, men med tydlig information om var olika produkter odlas. Lätt för eleverna att navigera i, även om den är på engelska. Här kan du spara diagram och kartor som visar de tre största producenterna av en vara. Ta en skärmdump och lägg i din presentation. Spännande med den här sidan är att du även kan undersöka historiska förändringar i vad vi äter.

faostat3.fao.org 

FN:s mat och jordbruksorganisation med statisitk från olika länder. Använder den senaste uppdaterade statisitken från de olika länderna och är mycket detaljerad. Dock måste du behärska engelska relativt bra.

globalis.se 

En interaktiv atlas som är skapad av svenska FN-förbundet. Här kan du se likheter och skillnader mellan länder och lätt skapa egna diagram och kartor. Den här sidan är bra om du vill undersöka naturen med kartor och hur människan påverkat .  Du kan  välja mellan många olika lager, ett så kallat Geografiskt informationssystem (GIS), men inte se två lager samtidigt.

Bearbeta

525258687-100x100Photo Mapo

En snygg och rolig app där du kan välja plats och lägga en bild och en text till samtidigt. Tänk på att det är du som väljer hur mycket du vill zooma in på kartan och vilken bakgrund som den ska ha. Vad du väljer beror på vad du vill visa och för vilka. Är din publik bekant med området? Förstår de direkt vad kartan visar och var vi befinner oss? Din karta och bild sparas som en bild på kamerarullen och kan sedan läggas in i en presentation.

NumbersNumbers

Glöm inte bort Numbers som är en utmärkt app att redovisa information i. Här är det lätt att skapa olika diagram och du kan välja mellan massor av olika alternativ. Däremot måste du själv ta fram informationen som ska in i diagrammen. Så den passar jättebra om du har gjort en undersökning där du vill redovisa dina resultat.

scribblemaps.com 

Den här sidan kan du skapa konto på och sedan kan du börja skapa egna kartor. Du kan lägga punkter, linjer, ytor och bilder för att visa på olika saker.  Den har massor av funktioner eftersom det är ett GIS och ett konto är gratis. Funkar bättre via Chrome som webb-läsare.

Presentera

One Drive LogoOnedrive för företag

Power Point i Office365 funkar jättebra, speciellt om du redan kan Power Point. Den stora skillnaden här är att du kan komma åt din presentation från både dator och surfplatta. dessutom kan ni vara flera som redigerar i samma dokument. Alla elever och lärare i Stockholm Stad har ett konto knutet till sin mejladress. Om du lägger in en kartbild i din presentation kan du sen lägga andra objekt på den. Genom att lägga en cirkel kan du till exempel visa på vilket område du menar.

Capture Google Drive

Skapa i Google presentationer. Precis som Onedrive så är det här en molntjänst. Det innebär att den har samma fördelar som Onedrive, men här måste du skapa ett eget konto genom att skaffa gmail. Tänk på i vilken ordning du lägger bilderna och ha inte med för mycket text. Välj också bilderna med omsorg, CC-search och bilder som stärker ditt budskap.

407759942-100x100Prezi

Prezi är ett roligt verktyg och passar dem som gillar att sticka ut. Akta dig för att göra tittaren åksjuk bara. I ett par av prezis mallar så finns det världskartor som bakgrund, men du kan välja vilken bild som helst och därmed ta en annan karta. Annars gäller detsamma som för de två ovanstående presentationsverktygen. Så länge du kommer ihåg ditt lösenord så kommer du också åt ditt arbete. Om ni är två som jobbar tillsammans så spelar det ingen roll att den ena är sjuk, eftersom bägge kan komma åt arbetet. Det är lite lättare att arbeta via nätet än via appen. Ett tips är att arbeta med appen om du har surfplatta eller mobil och sedan göra de förändringar som inte funkade när du får tillgång till en dator.

541529118 My Histro

Det här verktyget finns också som både app och på nätet. Den är lite annorlunda för det är egentligen ett tidslijneverktyg så du visar i vilken ordning saker händer. Samtidigt markerar du på en karta var händelsen utspelar sig. Jag gjorde en presentation om tillverkningen av Nutella med den här och här nedan har jag bäddat in den. Du väljer själv hur mycket kartorna ska zoomas in och du kan lägga till bilder, text och video.

Hoppas att det här var till lite inspiration. Det finns så mycket skojigt att göra och var inte rädd att försöka eller att låta eleverna försöka. Vi lär oss tillsammans.

Vi undersöker världen på SETT

På onsdag den 15 april befinner jag mig på SETT och har en Popuplektion i geografi. Nervöst som attan! Jag tar med mig eget material och egna elever som ska jobba med en uppgift i geografi och mässbesökarna ska kunna prata med oss under tiden. Jag har funderat en hel del på hur jag ska lägga upp en sådan lektion, men bestämde mig ganska snabbt för att jobba med det vi redan gör i skolan. Mina elever i åttan jobbar med ämnesområdet handel i geografi och de har valt varsin vara, att följa från produktion till konsumtion. Det är ett undersökande arbete där eleverna får träna på flera geografiska förmågor. Förutom förmågan att undersöka världen får de träna på att se mönster och förstå varför dessa mönster förändras i tid och rum. Alltid när vi jobbar med geografi så kommer hållbarhet in som en viktig aspekt. Nu har många elever upptäckt att det finns flera etiska dilemman med produktion av choklad, kaffe, läsk och kläder. chocolate-eggs-328412_640Det innebär att de måste värdera lösningar på olika utvecklingsfrågor när de konsumerar varorna. En viktig fråga som de fått ställa har varit om det finns ett bättre eller ett sämre alternativ? Spelar det någon roll vad jag väljer? Ja, många hävdar det, bland annat den här artikeln från The Guardian.

Geografi är ett visuellt ämne.  Med det menar jag att många av de geografiska verktygen är visuella. En geograf undersöker och förklarar världen med hjälp av kartor, bilder och diagram. Under snart två läsår har vi haft ett skolutvecklingsprojekt i geografi där jag och mina kollegor har jobbat med fältstudier och GIS. Jag var även med och gjorde en film för Skolverket.


I vårt skolutvecklingsprojekt fokuserade vi på hur geografiska metoder skulle kunna bedömas och jobbade fram en bedömningsmatris för fältstudier. Spännande såklart, men det ska presenteras lite senare. Däremot inspirerades jag av vårt arbete, med matrisen för fältstudien, när jag gjorde en Bedömningsmatris-till-muntlig-presentation. Eleverna fick redan innan påsklovet redovisa i grupper och ge varandra respons. Vid en bildpresentation är det viktigt att eleverna använder kartor och bilder varierat, utifrån vad de vill säga. Genom att använda olika bakgrund på kartan och zooma in på olika  nivå, så kan de berätta olika saker. Nu har eleverna fått revidera sina presentationer utifrån den feedback de fick.  Efter påsklovet ska det redovisas. Jag kommer utrusta min vikarie med filmkamera, så att alla redovisningar kan dokumenteras och jag kan bedöma i lugn och ro. Efter SETT.

Läsa och anteckna i paddan

En anledning till att det verkar vara svårare att minnas texter man har läst digitalt, kan vara att vi använder fel teknik. När vi läser i böcker är vi vana att anteckna i marginalen eller på anteckningsblock, att stryka under eller att helt enkelt vika ett litet hundöra vid en viktig sida. Med låneböcker har jag använt post-it lappar av olika storlekar för att kunna anteckna och markera. En fördel av att själv vara studerande, är att jag ser vilka svårigheter jag själv möter och då lättare kan leva mig in i elevernas svårigheter. Jag har de senaste två åren läst Magisterprogrammet i didaktik och nu är det dags för mig att skriva min uppsats. På vår skola har vi arbetat med att utveckla undervisning och bedömning i Geografi och det arbetet ska jag också skriva om. Det har givetvis varit otroligt givande att få samtala med kollegor och andra om undervisning och lärande. Samtidigt har jag varit frustrerad över universitetslärare som ställer otydliga eller för höga krav (i mitt tycke) eller min egen oförmåga att planera studierna. Precis det som eleverna kan ha svårt med.

Vad gäller studieteknik tror jag ändå att jag är ganska bra på att läsa och kunna använda det jag läst. Mycket för att jag har blivit bättre på att anteckna. Men hur ska man lösa det när det gäller digitalt läsande? På min iPad så har Adobe Reader flera bra funktioner för det och här är ett exempel på hur det kan se ut, när jag har läst en sida ur A Road Map for 21st Century  Geography  Education, Assessment.

IMG_0731Jag kan markera med både överstrykningspenna och stryka under med olika färger. Här har jag dessutom ritat på fri hand och att använda olika färger gör det lättare att hitta viktiga delar i efterhand. Ibland så dyker det upp en viktig tanke när jag läser, som jag vill komma ihåg och då vill jag kunna skriva ner den, så jag inte glömmer. Det går såklart också att göra digitalt. Om du klickar på bilden så kan du kanske se den lilla pratbubblan i nedre delen av andra spalten. Däri gömmer sig en av mina anteckningar.

Vi har inte alltid möjlighet att låta eleverna ta med sig läroböckerna i skolan hem. Då händer det allt oftare att elever fotar av sidor ur boken, som de vill kunna gå igenom igen hemma. Det här är något vi kan använda, när vi läser en bok som vi inte får skriva i. Min handledare var så snäll och lånade ut sin bok, Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer av Roger Säljö. Först tänkte jag bara läsa för att skapa en allmän bild av boken. Det tog dock inte lång tid innan jag började hitta förklaringar som jag ville använda eller komma ihåg. Så jag gjorde som jag lärt mig av mina elever, fotade. Genom att lägga bilderna i en app där jag kan rita, till exempel Skitch, så kan jag anteckna i låneböcker, utan att få skäll. Den här sidan ska jag börja med.

20150223_214826Jag hittade tipset på Pinterest, att använda Skitch med eleverna vid ”Close reading”, men tyvärr funkar inte länken, bara bilden. Så det är vad jag egentligen borde göra nu, jobba med min uppsats. Men bara för att jag är duktig på att läsa, så har jag ännu inte lärt mig att använda min tid rätt.