Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Vad händer med läroplanen?

book-731199_960_720I dagarna så gick den första remisstiden ut för Skolverkets förslag till ändringar i Läroplanen för grundskolan och gymnasiet. Det är viktiga förändringar som måste göras, samtidigt som skolan inte orkar med ännu en stor förändring av styrdokumenten. Därför kommer vissa tycka att det är för mycket eller tillräckliga ändringar, medan andra kommer vilja ha mer omfattande ändringar. Att det måste ändras beror egentligen inte på att Läroplanen är dålig, utan på att samhället har förändrats. När Lgr 11 skrevs så förutsågs inte de förändringar som världen har genomgått på grund av digitaliseringen, i alla fall inte att förändringarna skulle bli så genomgående för så många människor.

Föreningen Lärare i Samhällskunskap har lämnat ett remissvar  där de till största delen är nöjda med ändringarna. Framförallt är de nöjda med att man inte föreslår några ändringar i kunskapskraven. Där kan jag tycka att det finns en risk med att inte ändra i kunskapskraven, och det är att vissa lärare kommer att strunta i att det ”bara” står i det centrala innehållet. Nu kommer det tillkomma andra delar i regeringens uppdrag till Skolverket, som en utredning av fortbildningsinsatser och huruvida det behöver anges ett minsta antal enheter per elev eller inte. Vi får se var det hela landar.

Eftersom jag har suttit med i en av Skolverkets referensgrupper så kanske jag har lite mer insyn än andra i hur diskussionen har gått. FLS:s styrelse reagerade på att digitaliseringen hade hamnat före begrepp som globalisering och interkulturella relationer. När detta diskuterades i referensgruppen så poängterades det att det inte fanns någon rangordning av begreppen, däremot så står de i bokstavsordning. FLS menar även i sitt remissvar att man inte bör skriva ut begreppet sociala medier.

”FLS anser att “opinionsbildning i sociala medier” bör strykas. FLS anser överlag att det inte är rimligt att binda de avsedda färdigheterna till viss teknik. Eleverna bör lära sig hur man kan påverka politiska beslut. Hur det görs kan variera över tid, mellan samhällen och utvecklas med teknik. Kursplanen vinner således i livslängd och kontinuitet.” FLS styrelse 2016-03-29

Här känner jag att det visst är viktigt att eleverna medvetandegörs för hur den demokratiska processen har förändrats i och med det kraftiga genomslaget av sociala medier. I dagens ledare av Peter Wolodarski, DN, så förklaras det på ett ypperligt sätt hur medielandskapet har förändrats. I det förslag som Skolverket har lagt fram så tycker jag att man möter dessa förändringar på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som kursplanen kommer att hålla ett antal år till. Hur länge kan vi aldrig gardera oss för.

Nu är ändringarna som föreslås i SO-ämnena inte särskilt stora. Det är endast i samhällskunskap som kursplanen ändras då de andra ämnena ansågs ha tillräckligt starka skrivningar för att möta det digitala samhället. Störst förändringar föreslås nog inom matte, teknik och svenska. I de två förstnämnda ämnena så kommer programmering och datalogiskt tänkande in och i svenska så föreslås eleverna få jobba mer med digitala texter vad gäller både läsning och skriftlig produktion. Det är genom att själv vara producent av text och media, som eleverna får ökad förståelse för hur man är en kritisk konsument av media. Här hittar vi många godbitar som kommer att komma oss SO-lärare till del, genom att våra elever blir bättre förberedda på våra ämnen. En förändring som jag ser fram emot.

KUL1415 – Vilken sann skrivglädje

Innan vi gick på sportlov så avslutade vi ett arbetsområde i historia om den industriella revolutionen. Det är nog något av det roligaste och bästa arbetsområde som vi har gjort. Det är flera saker som har bidragit till att det blivit så lyckat men en sak är säker, det skulle inte gått att genomföra utan den digitala tekniken och fantastiska kollegor! Jag ska ta det från början. Min kollega Josefina läste om möjligheten att få trycka en bok i projektet KUL1415 och hon fick idén att vi skulle göra böcker om Stockholm under den industriella revolutionen. På det sättet skulle vi kunna skapa böcker med våra klasser samtidigt som vi arbetade med det arbetsområde som vi brukar i åttan. Tidigare hade jag arbetat med Stockholmskällan och trots att det är en fantastisk resurs, så märkte jag att det inte bara går att be eleverna gå in där och själva söka sig fram. Det behövs en hel del handledning och tydliga instruktioner. Så jag gjorde tre filmer om uppgiften, källanvändning och bedömningen. Dem la jag upp på vår årskursblogg så att eleverna kunde se dem flera gånger om de behövde det. På bloggen la jag också planering och en del andra korta filmer.KUL1415

Att arbeta med källor brukar ofta handla om att vara källkritisk, men jag ville även komma åt resonemangen om användbarhet. Eftersom jag nyligen har skrivit en uppsats om användning av historiska källor, så hade jag även läst en hel del litteratur och lyssnat på olika föreläsningar. Jag lyfte begreppet historisk empati för eleverna, som handlar om förmågan att förstå människors handlingar utifrån den tidens normer och förutsättningar. Elevernas uppgift blev  att skriva en gestaltande text utifrån någon källa i Stockholmskällan. Eftersom jag även ville bedöma deras förmåga att arbeta med och resonera kring källorna, så skulle de även skriva en logg över sitt arbete. Vilka fantastiska och unika texter jag har fått in! Där måste jag också tacka för ett mycket gott samarbete med lärarna i svenska. På svenskan har eleverna gått igenom olika textgenrer och många elever har läst Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.

Utan tillgång till datorer och surfplattor hade eleverna inte kunnat hitta bra källor, läsa, tolka och värdera dem. Att skriva sina texter i Office 365 har gjort det möjligt för mig att ge fortlöpande feedback. Texterna tappas inte bort när de sparas i 365. Eleverna har till och med kunnat komma åt texterna från sina mobiler, de gånger som datorer inte har räckt till (tyvärr alltför många gånger). Nu kommer den riktigt roliga biten med digital teknik. Elevernas texter har publicerats på den sida som KUL1415 har ställt till förfogande för vår skola, Mälarhöjdens kulsida. Det innebär att texterna kan få många fler läsare än en vanlig uppsats. De skapas för en riktig publik och samtidigt har de första texterna fungerat som elevexempel åt de elever som har haft svårt att komma igång. Elevernas texter läggs upp vartefter och förhoppningsvis kan jag även lägga till några av loggarna också. Läs och njut!

Bloggen som ett godisägg – tre överraskningar i en

egg-69297_640Hur många av oss brukar egentligen undersöka de blåfärgade orden i en text? Jag som är obotligt nyfiken brukar göra det ganska ofta och det har inneburit att min förmåga att läsa digitala texter har ökat. För dig som inte brukar göra det kan jag berätta att de blåfärgade (eller annan färg beroende på bloggens design) orden är länkar med extra material i olika form. Ibland kan de leda till en wikipediasida som ger en ordförklaring, ibland leder de vidare till ett annat blogginlägg eller en vetenskaplig artikel. De kan till och med leda till en alldeles förfärligt gullig kattbild.

Medan allt fler engageras i frågan om barns läsförmåga och många skolor har anmält sig till läslyftet så är det inte lika många som tänker på att svenska barn faktiskt har blivit bättre på digitalt läsande. Ska vi stanna där eller kan vi hjälpa barnen att bli ännu bättre digitala läsare? För att kunna stötta eleverna på rätt sätt så anser jag att lärarna i den svenska skolan själva måste förstå hur digitalt läsande går till. Vi måste klicka  länkarna i ett blogginlägg och förstå att den digitala läsningen är spatial och inte linjär. Digital läsning spretar åt olika håll och kräver en större förmåga att hålla kvar fokus, samtidigt som den som snabbt kan växla mellan uppgifter och ämnen klarar sig bättre. Bloggen är mer som en tankekarta än som en bok.

I en avhandling från Mittuniversitetet framförs att förmågan att tolka bilder också kan spela en större roll vid digital läsning. Där konstateras också att pojkar ofta klarar sig bättre än flickor trots att flickorna är bättre på traditionell läsning. Det skulle kunna bero på att pojkar oftare spelar datorspel och ägnar mer tid vid datorn. Samtidigt så hävdar andra lärare och forskare att barn lätt tappar fokus vid digital läsning och att de därför har svårare att förstå och komma ihåg ett innehåll. Precis som vid traditionell läsning så är det viktigt att vara aktiv och möjligheten att anteckna kan hjälpa elever att bättre förstå innehållet. Här måste vi lärare stötta eleverna och ge dem rätt verktyg, digitala eller analoga, och visa hur de ska göra.

Det är möjligt att jag återkommer till vikten av att träna förmågan att läsa digitalt. Under tiden får ni utforska länkarna i det här inlägget. Och länkarna  i de artiklarna… och…