Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
digitala färdigheter

Med fokus på fokus

Jag kan inte minnas när jag lärde mig läsa. Det gick liksom så lätt för mig och jag kunde det när jag började i skolan. Däremot hade jag svårt för en del annat. Koordinerade rörelser var inte min starka sida och när Aerobics blev poppis så kunde jag konstatera att det inte var för mig. När någonting är riktigt svårt att lära sig, så tar det ett tag att uppfatta alla detaljer i helheten. Lärandet är en fascinerande process och för att riktigt förstå hur komplext det är, brukar jag reflektera över mitt eget lärande. Det brukar göra det lättare att sätta sig in i elevernas utveckling. Ibland kommer de bästa reflektionerna när jag bara slappnar av och följer med i ett automatiserat görande. Promenader kan skapa ett sådant tillfälle av tankeflöde.

lotus-215460_960_720Veckorna före och efter jullovet har vi ägnat åt hinduism och buddhism. Vi har testat på meditation och pratat lite om hur det kan påverka oss. Inspirerad av Jannikes Hjälten och jag så startade jag en blogg som jag kallade Tro och tanke. Vilka alster eleverna har skrivit och vilket lärande som har skett! Jag blir så galet stolt när jag läser elevernas inlägg. Under jullovet så läste jag  igenom dem för att kunna ge lite feedforward när de kom tillbaka och skulle fortsätta. Innehållsmässigt så var jag nöjd, men de hade inte alls snappat upp hur de skulle märka sina inlägg, om de alls hade fått upp dem på bloggen det vill säga.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna? Vilka förutsättningar fanns för övrigt? Dels så hade mina instruktioner kunnat vara tydligare och dels så hade eleverna inte så stor erfarenhet av att blogga. Det var bara för mig att göra om och göra rätt. Ge tydligare instruktioner med både matris och checklista. Skriftligt och muntligt. På bloggen och på tavlan. Enskilt och till gruppen. Orka upprepa, trots att jag har sagt samma sak flera gånger. Visa på goda exempel och lyfta dem som gör ”rätt”.

Istället för att komma tillbaka och vara irriterad på alla ”fel” de hade gjort så fick jag rannsaka mig själv. Hur hade mina instruktioner sett ut? Vilken förförståelse hade eleverna?

12009757_973420079371292_8413958957565296694_nJag har förut beskrivit hur viktigt det är med elevexempel och att våga börja göra, för att lära sig. Den gången handlade det om bikramyoga och jag har envist fortsatt att göra. Inte perfekt eller ens särskilt bra. Men jag har inte gett upp. För någon som alltid har känt sig lite motoriskt klumpig och helst avstått från fysisk ansträngning, är det ett stort steg. Något som har slagit mig är att jag lär mig något varje pass! Oj, är det den muskeln som ska användas också? Jaha, det känns annorlunda om jag gör så här. Jag kan ju göra den här övningen nu och fortfarande andas samtidigt. De första gångerna lät det som om lärarna sa samma sak varje gång och att jag gjorde precis som de sa. Efter ett tag började jag höra nyanserna. Jag hade varit så koncentrerad på de stora dragen och rörelserna att jag inte uppfattade detaljerna. Vilken lyckokänsla som strömmar genom en när man upptäcker att man har lärt sig något.

Det härliga är att det är så lärandet ser ut även för eleverna. När de upptäcker att de har lärt sig något nytt, så tänds ett glitter i deras ögon och ett leende sprids i deras ansikte. Men först måste de få ta in de stora dragen och rörelserna, att komma in på bloggen och publicera ett inlägg, för att sedan kunna fokusera på detaljerna, lägga till bilder, länkar och skapa en layout. Läs till exempel Parvati97 och se hens utveckling i bloggandet, från det första inlägget, längs ned på sidan, till det sista som ligger högst upp. Nu hoppas jag att vi alla får ett skönt sportlov fullt av vila och lärande.

Dra ditt strå till stacken

Sveriges skolor har fått kritik i en rapport från OECD för att vara ojämlik och inte fördela resurserna på rätt sätt. Att våra resultat har sjunkit under flera år har vi fått många larmrapporter om. Vad innebär nu den här rapporten? Det OECD:s experter säger är vi måste göra stora satsningar för att vända de fallande resultaten. Ofta tänker nog lärare att det innebär mer resurser till skolan. Jag tänker att det också innebär att vi alla som arbetar i skolan ska kraftsamla. Vad kan jag bidra med? En faktor som pekas ut är nämligen att vi inte lär av varandra. Det kollegiala lärandet måste öka och på vår skola har vi redan börjat. Vi fick hjälp att komma igång av stadens satsning på PRIO. Kloka förändringsledare som inspirerade oss att börja observera varandra.

Bild från Pixaby

Kan jag göra något mer? En viktig sak är att använda hela sitt kunnande. Då tänker jag att allt det vi lär oss privat om digitala verktyg och sociala medier kan användas i vår yrkesroll. Använd det du redan kan. Om du privat har ett Instagram-konto, så kan du starta ett som lärare. Diskutera normer inom sociala medier med eleverna så att vi motverkar nätmobbning. Använd office-programmen med eleverna och ge dem möjlighet att lära sig olika program. Vi måste ge eleverna möjlighet att få lära sig det vi kan och ta chansen att lära oss av eleverna, när vi inte kan.

IKT-skräck eller julpanik?

Nu när vi går in i december så går det inte längre att förneka, julen är snart här! Vi har premiär idag för vår digitala julkalender och det ska bli så spännande att se vad barnen tycker. För vissa är julen årets höjdpunkt, medan andra känner en lätt panik över hur de ska hinna med allt. Precis så känner många inför IKT i skolan. Jag tycker att det är jättekul och hoppas att alla andra ska tycka det med. Det är roligt att sitta och pyssla lite med datorn och lära mig någon ny funktion eller leka med en gammal. Då tänker jag inte på att tiden har gått från arbetstid till fritid, men det jag lär mig kommer heller inte bara arbetet till godo. Mycket av det jag lär mig är sådant som blir allt mer nödvändigt att kunna i ett modernt samhälle. Som demokratisk medborgare måste jag förstå hur man kan påverka med sociala medier och hur gammelmedia påverkas av de nya tiderna. Att ha grundläggande digitala färdigheter hör till den moderna människan.

Dock vet jag att alla inte tänker som jag. Visa känner rent utav panik inför allt som har med datorer att göra. Eller som en lärarvän till mig sa ”Jag har IKT-skräck. Det låser sig helt och jag får panik när något inte funkar.” Den känslan kan drabba mig med, när jag förberett en lektion och sen funkar inte datorn eller projektorn. Jag känner hur pulsen snabbt ökar och jag försöker tänka logiskt, men med en klass som väntar och börjar prata är inte det så lätt. Då underlättar det att jag ändå har viss erfarenhet och vet vad som kan vara de vanliga felkällorna. Är sladden i? Check. Är ljudet på? Check. Kan jag starta om datorn? OK, nu funkar det. Om inte så får jag ta fram reservplanen. För det kan vara bra att ha en sådan i beredskap om det faktiskt inte funkar. Ett annat råd kan vara att pröva på egen hand en gång extra, så du verkligen känner sig säker på hur du ska gå till väga och se till att ha god tid på dig. Annars är jag inte rädd för att fråga eleverna om de vet vad som kan vara fel. Även bland väldigt unga elever kan det finnas några datorkunniga som kan vägleda en gammal fröken.  Nu är det ändå inte så lätt att våga testa nya saker, men vi måste för våra elevers skull. De ska leva i framtiden. De måste få grundläggande digitala färdigheter inom alla ämnesområden. Det är helt enkelt en demokratifråga. Dessutom vet både jag och min väns elever att hen är fantastisk på så många andra områden och man måste inte vara expert på allt. Eller som hen sa: ”Ge mig ett gäng stenar att göra decoupage på så ska ni få se”!

20141130_191915

Är du nyfiken på hur vi gjorde julkalendern kan du läsa om det i Jannikes inlägg på UrFlippat.