Inspiration i överflöd!

Till er som tar en paus i alla ”åh-herregud-det-där-måste-jag-också-göra-tankar” för att få lite andrum vill jag erbjuda en riktig kick.

Igår var jag och tre kollegor på en underbart inspirerande eftermiddag om hållbara städer. Globala skolan organiserar ofta dessa fantastiska inspirationskickar, ett tips till alla er som arbetar med globala frågor i klassrummet. Denna gång var temat alltså hållbara städer. Globala gymnasiet presenterade sitt arbete med temat, mycket konkret och matnyttigt. Det här blir definitivt något för nästa läsår! Ämnesövergripande, verklighetsnära och engagerande!

Nyfiken? Ta en titt på Världsnaturfondens hemsida. Där finns också den lärarhandledning som de utarbetat tillsammans med Globala gymnasiet.

Smaklig läsning!

Jennie

Klimat vs miljö

Hmm, det är så förvirrande ibland. Hur ska man tänka när man står där i mataffären med tomater från Spanien i ena handen och tomater från Holland i andra? Jo, produktionen påverkar mer än transoprten enligt Mat för planeten som sändes på SVT för något år sedan. I Spanien mognar tomaterna i solen, i Holland odlas i de oljeuppvärmda växthus.  Ekologisk och närodlad mat utan bekämpningsmedel är bra för miljön men exempelvis ekologiska morötter från Gotland odlas på jordar som när de plöjs och brukas släpper ifrån sig stora mängder växthusgaser. Det som är bra för miljön är alltså inte alltid bra för klimatet.   I DN kan man idag läsa om att det är viktigare VAD vi äter, dvs mindre kött och mer vegetarisk föda.

Denna förvirring ökar i takt med mer kunskap och avtar först på expertnivå. Det gör det svårt att reda ut begreppen med eleverna och de tenderar att känna misstro till rådande märkningar. Om man nu tar sitt ansvar och köper ekologiska varor så kanske det inte alls är ett bra val för klimatet. Hur ska konsumenten kunna göra dessa val i butiken? Om palmolja rubriceras ‘vegetabilisk olja’ i innehållsförteckningen, hur ska då konsumenten göra väl avvägda val? Vilket ansvar ligger på producent, på myndigheter och på butikerna?

En sammanvägd miljö/klimatmärkning på varorna efterlyses!

Jennie

En avvecklad verksamhet?

Då vad det officiellt: Kärrtoprs gymnasium har inte längre profilen hållbar utveckling. Beslutet har tagits för att skolledningen vill ha en annan inrikting på verksamheten (ingen ny profil kommer dock att ersätta). Enligt samma beslutsorgan finns dock inget som säger att arbetet med dessa frågor inte kan fortgå.

Kanske blir det lite knepigare när det inte finns en profil att hänvisa till för att motivera arbetet men fortgå det ska det.

Det ska jag bli man för! Eller ja, kvinna!

Jennie

Hållbar utvecklingströtthet

 

På skolan där jag arbetar har vi profilen hållbar utveckling. Detta innebär många saker, bl.a. att det ska finnas med som ett perspektiv i undervisningen. Många lärare har tagit fasta på detta och eleverna möter begreppet i många olika sammanhang. På gott och ont, har det visat sig. Eleverna har nämligen börjat opponera sig så smått mot att allt hela tiden ska handla om hållbar utveckling. Det är önskvärt såklart att eleverna får en översikt och en insikt i begreppets mångsidighet och ämnesövergripande karaktär men kanske blir det för mycket. Möjligen vore det bättre om undervisningen kring begreppet begränsades till en handfull ämnen där det har sina starkaste fästen?

Eleverna upplever också ibland att deras generation ‘skuldbeläggs’ och får ansvaret för att rädda världen. Istället för att den idag  vuxna generationen tar sitt ansvar och löser problemen i realtid så satsar det otroligt mycket energi på att ungdomar ska lära sig att lösa alla problem i framtiden. Bekvämt för oss vuxna såklart och upphov till en fullt förståerlig frustration hos ungdomarna. Kanske  finns en risk att de slår bakut och att all fokus på hållbar utveckling får motsatt effekt?

/Jennie

Lite snopet…

 

”Hurra!”
Det var min första tanke när jag fick veta att jag äntligen skulle få undervisa i kursen politik och hållbar utveckling. Detta följdes sedan av en strid ström av tankar på vad jag skulle kunna göra för spännande, tvärvetenskapliga moment och uppgifter. Detta grusades så snart jag såg det som utgör kursens centrala innehåll. Miljöfrågor. Jätteviktigt och intressant såklart men miljö är inte samma sak som hållbar utveckling. Suck. OK, det finns en tydlig koppling till politiska beslutsprocesser men komplexiteten i hållbar utveckling faller platt och uppfattningen om att hållbar utveckling är en miljöfråga befästs ytterligare. Glädjande nog finns en etisk vinkel i kursen som lyfter fram frågan om människans val och därmed vetenskapens begränsningar vad gäller lösningen på exempelvis klimatförändringarna. Vi vet ju vad som händer, frågan är vad vi väljer att göra åt saken.

Undervisar du i politik och hållbar utveckling? Hur lägger du upp kursen? Det vore
intressant att få kontakt och dela erfarenheter.

/Jennie

The knowing – doing gap

 

Det är skillnad på att veta och att kunna. Och det är stor skillnad på att veta vad  hållbar utveckling är och på att leva därefter. Utan att snärja in mig i begreppsdefintioner vill jag dela en fundering med er genom ett exempel från min egen undervisning.

Vi hade arbetat med konsumtion och dess effekter på ekonomi och miljö både lokalt
och globalt i flera veckor. Arbetet var ett ämnesövergripande samarbete mellan
samhällskunskapen och naturkunskapen och i en av de bäst presterande klasser
jag haft. Eleverna jobbade både i grupp och individuellt med muntlig och skriftlig presentation. Vi vred och vände på konsumtionsfrågan och belyste den från flera olika perspektiv. Eleverna jobbade stenhårt och engagerade sig verkligen i uppgifterna. Efter en av de avslutande lektionerna så går en av eleverna och kastar en läskburk i sopkorgen. Hmm. Hur ska man se på det? Eleven i fråga presterade i topp under hela momentet men det hon lärde sig om konsumtion, kunskapen, har haft ringa effekt på hennes medvetna vardag. Det som sker i klassrummet stannar där.

Samma fråga framkommer i samband med inlämningsuppgifter, uppsatser och andra
examinationer. Det eleverna lärt sig i svenska förefaller vara bortblåst när de sedan ska producera texter (eller göra muntliga framträdanden också för den delen) i andra ämnen. Plötsligt kan de inte stava, göra styckeinledningar eller skriva fullständiga meningar trots att de tidigare kunnat detta. Vad gör vi åt detta – the knowing-doing gap – gapet mellan att kunna och att använda kunskapen, ta den till sig även utanför det klassrum där den inhämtats?

Gratis är gott…

…så därför tipsar jag om ett gratismaterial från Vetenskapsrådet på olika teman såsom  forskning om en hållbar mänsklighet, om läsning eller terrorism. På sidan finns information om hur du beställer.

Smaklig spis!

Jennie

En riktigt god jul

Nu börjar det dra ihop sig för jul och jag vill passa på att tipsa om några
hållbara julklappar. Till den som har allt eller inget vill ha? Till alla i släkten, till grannen, till tomten? Genom att klicka på länkarna nedan kommer du till olika hjälporganisationer och kan bidra i deras arbete. Ofta får du en symbolisk gåva att överräcka på dopparedagen.

Action aid

UNICEF

Naturskyddsföreningen

SOS barnbyar

Världsnaturfonden

Stockholms stadsmission

 

En god jul till er alla
/Jennie

Hållbar utveckling – mer än ‘miljö’

Som tidigare påpekats är hållbar utveckling så mycket mer än klimatförändringar och biologisk mångfald. Ändå är det ‘miljö’ som utgör rubrikerna och ändå är det förvånansvärt snäva analyser som görs i media. Kanske är det på väg att förändras men arbetet går frustrerande långsamt. I ärlighetens namn gör jag det också, säger ‘miljöfrågor’ av bara farten även om jag egentligen har ett vidare perspektiv i åtanke.

Den 1a oktober i år publicerades en artikel på Sveriges Radios hemsida om humanisternas möjliga bidrag till bl.a. ‘miljöfrågan’. ”Självklart”, tänkte jag, men ville nog bredda resonemanget ytterligare och lägga till olika typer av samhällsvetare såsom statsvetare, sociologer och ekonomer. Att döma av de kommentarer som lämnats i samband med denna artikel verkar den dock ha väckt ont blod hos många som menar  att det texten är bakåtsträvande och ovetenskaplig. Jag blev förvånad när jag läste kommentarerna eftersom jag själv inte tolkat texten så. Efter att ha läst den igen med dessa nya glasögon kan jag förvisso se grunden till reaktionerna men ändå ha behållning av att ett annat perspektiv än det strikt naturvetenskapliga läggs på ‘miljöfrågorna’.

Läs artikeln med tillhörande kommentarer här. Vad tycker du, hur uppfattar du texten?

 

Att vara eller inte vara

Som samhällslärare går jag dagligen en balansgång i klassrummet. Å ena sidan ser
jag det som mitt uppdrag att vara objektiv, å andra sidan finns värderingar som
jag ska förmedla. Och som jag vill förmedla. Hur bör dessa balanseras på bästa
sätt? Vilken utsträckning är det vårt jobb att påverka? Ska vi undervisa helt
utan påverkan?

Jag hörde en gång talas om en samhällslärare som till sina elever sa ”Jag tar den blå pennan, frihetens färg”. Även om jag tror att de lärare som så öppet redovisar sina personliga värderingar i klassrummet är få, så är diskussionen intressant. Dessutom är det ju skillnad på våra personliga värderingar och de som styrdokumenten lyfter fram. Samtidigt påverkar det ju vårt stoffval.

Hur mycket ska värderingar färga undervisningen? Var går gränsen för vårt uppdrag i dessa frågor? I läroplanen för gymnasiet finns svar att finna. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. […] Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” Bra då vet jag. Men lite längre ner står sedan ”Undervisningen ska vara saklig…” Detta tolkar jag som en motsägelsefullhet. Ska jag vara objektiv eller inte? Var går gränsen och om det är olika förhållningsregler för olika
situationer, vilka frågor faller under vilket förhållningssätt? Det har hörts röster som pratar om att undervisning inom hållbar utveckling liknar hjärntvätt, att undervisningen är ensidig och endast accepterar vissa åsikter. Dessa röster menar att klimatskeptiker ska presenteras för eleverna på samma villkor som andra klimatforskare. Detta ställer frågan på sin spets. Vilken roll har jag som lärare?

Hur hanterar du detta i ditt klassrum?