Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Lite nip and tuck gav resultat. Landguiden i ny skrud.

Del 3 i bloggserien om digitala möjligheter i Stockholm Stad är denna gång vigd åt Utrikespolitiska institutets fantastiska webbplats Landguiden 

Hur många gånger har du hör talas om det den där Landguiden och tänkt att det där är väl något som enbart geografiläraren har användning för? Tänk om och landguiden 1tänk igen. Precis som att NE.se är en guldgruva så är Landguiden  en webbplats du ska sätta som favorit. För här finns mycket matnyttigt för både lärare och elever. Bara det att allt är på ett och samma ställe så varken du eller eleverna behöver surfa runt på webben i jakten på trovärdig information är ett stort plus i kanten.  

Landguiden är en del av den webbplats som Utrikespolitiska institutet driver och här har de samlat en sammanställning över vad som pågår i världen.  Utöverlandguiden 7 Landguiden så ingår även UI:s egna webbplats och Utrikesmagasinet som är UI:s forum för analys och opinion. En webbplats som helt enkelt täcker in många kunskapskrav i många ämnen och kurser.  

Oavsett om ni arbetar runt politik, statistik, en väpnad konflikt eller hållbar utveckling så erbjuder Landguiden mängder av fakta, texter och videoklipp landguiden 13från spännande föreläsningar. För novisen finns färdiga lektionsupplägg  för både högstadiet och gymnasiet. Utöver mängden av artiklar, krönikor och faktatexter finns även färdiga teman med mängder av material. 

 Se filmen för att få en genomgång av hur Landguiden fungerar. 

 

Landguiden är uppdelad i olika kategorier för att underlätta ditt användande.  

 Länder/områden 

landguiden 5

Undrar du vad som händer i Burundi? De senaste politiska klimatet eller helt enkelt hur arbetsmarknaden ser ut. Under Länder/Områden finns en sammanställning över världens länder där du får mer fakta än flaggan och statsskicket (du får det också såklart). En riktigt fin funktion är Kalendariet där de senaste händelserna i landet listas på en tidsaxel som du enkelt kan manövrera genom.  Du hittar Kalendariet på landets förstasida och under Politik och Historia i högermenyn.

 landguiden 4  landguiden 3 

Se filmen om funktionen Kalendarium

 

Konflikter 

Har du koll på de stora konflikterna i världen? Under Konflikter har UI samlat texter som rör drygt 20 konflikter. 

Hit räknar vi både sådana konflikter där stridshandlingar pågår och konflikter där parterna har låtit vapnen vila ett antal år men där de grundläggande stridsfrågorna ännu inte är lösta, till exempel Cypernfrågan. Vi tar i första hand upp konflikter som utspelat sig under många år men här finns också beskrivningar av yngre krishärdar som Syrien och Ukraina. (ui.se)  

 

Internationella organisationer 

Här får du en översikt och grundläggande information om nästa 30 av världens största organisationer. NE.se har en liknande samling.  

 

Statistik 

Vill du kunna jämföra utvecklingen i två länder? Då ska dlandguiden 2u använda Landguidens statistikverktyg. Men nästan 60 olika variabler kan du och dina elever få en grundlig förståelse för ett lands utveckling.  

Se filmen som visar hur du arbetar med statistikverktyget i Landguiden.

Hur kommer du åt Landguiden?

Enkelt. Sitter du i stadens nät är det bara att surfa in på webbplatsen. Ui.se/landguiden eller en Googlesökning på Landguiden. Eftersom du är i langduiden 11Staden så loggas du automatiskt in och får tillgång till allt där inne. Ska du eller dina elever komma åt webbplatsen hemifrån måste ni ta en annan väg in.

Det absolut enklaste sättet är att gå genom Fronter eller Skolwebben. Landguiden ligger där som en webbresurs (i Fronter hittar du den i Resursrummet). Alternativt så går du till sli.se/medioteket och skapar ett konto där. Väl inne hittar du Landguiden under Information – Databaser. Detta sätt kan både du och dina elever använda.

Får du inte nog av IKT-tips så står IKTEKET alltid öppet för dig. 

Vi fortsätter med en oldie but a googie. Del 2 i bloggseien om digitala möjligheter i Stockholm stad.

Som jag sa i det föregående blogginlägget så är detta en bloggserie där jag påminner dig om alla fantastiska digitala resurser som finns i staden. Detta inlägg är dedikerat till en oldie but a goodie. Nationalencyklopedin. Hur många gånger har du varit inne och rotat på NE.se, tänkt att det här är ju rätt bra och sedan glömt att resursen finns? Jag måste erkänna att det är ett väldigt tydligt mönster hos mig. Istället för att börja på NE.se har jag gett mig ut på world wide web och spenderat timmar i ett evigt sökande. But no more. För NE.se är så mycket mer än ett uppslagsverk. Det är ett smörgåsbord av fakta i olika former som kan locka fram nyfikenhet hos näsan alla.

Högst upp på sidan (och längs ner) har du TJÄNSTER. Beroende på vad du är på jakt efter är det bra att börja leta på rätt ställe.

NE8

Uppslagsverket

Här har du en funktion som är som det låter. Ett heligt uppslagsverk med med finess. De flesta artiklar i NE har en lång och en kort version. Utmärkt för den som vill gotta sig eller den som tycker att länga faktatexter är rätt skrämmande. De flesta artiklar har bilder och ibland även en video. Du får även förslag på relaterade artiklar och sökord. Utmärkta tips om du sedan ska utvidga dina sökningar till andra söktjänster.NE2

Ordböcker

Vill du inte att eleverna ska ut på webben för att söka en översättning så är NE ordböcker ett alternativ. Denna funktion finns även som app. Deras ordböcker är baserade på Norstedts ordböcker samt Lexin från Språkrådet. Är deras samling komplett? Nja, men det är ett bra ställe att börja på.

Play

Här hittar du strömmat material från bland annat UR och BBC. Du kan söka efter klipp och filtrera efter ålder och ämne. Hittar du inte det du söker här så kan du alltid söka i SLI.se/medioteket.

Temapaket

Det här är ett ypperligt ställe att börja din research. NE har skapar olika temapaket utifrån olika åldrar och ämnesområden. Varje temapaket innehåller artiklar, lektionsplaneringar, uppgifter och lärarhandledningar. NE har som en bonus kopplat materialet till läroplanen. Allt är länkat till uppslagsverket. Tyvärr är denna funktion inte sökbar än, så du får skrolla mellan de olika teman. Lite bökigt ja, men du lär bli inspirerad av det du ser. NE1

E-språk

Här kan du hitta artiklar på moderna språk, det vill säga svenska, engelska, franska, tyska och spanska. Varje artikel är uppläst av en person så du verkligen får känslan för språket. Du kan filtrera artiklarna efter svårighetsgrad. NE4NE3

Världens länder

Det här är en riktigt snygg funktion. Under Landfakta får du fram all möjlig fakta om landet, inklusive en årsredovisning över viktiga händelser. I Jämföra kan du ställa två länder mot varandra och få all möjlig statistik. Under Tema hittar du i dagsläget tre teman med globala frågeställningar, hållbar utveckling, befolkning och en bättre värld. Här har NE sammanställt artiklar och kopplar detta till FN:s mål och så vidare. Riktigt matnyttigt. Här hittar du även en uppsjö av olika typer av kartor och databas över Internationella samarbeten. Klart värt ett besök. NE5NE6

Världens regioner

Få en överblick över världsreligionerna. Snygga diagram ger dig en tydlig överblick över de olika religionernas utbredd. Ställ religionerna mot varandra och se likheter och skillnader. Ett utmärkt komplement till undervisningen med filmer och artiklar.NE7

Hur kommer du åt allt detta fantastiska då?

Sitter du inom stadens nät så är det no problemo. Du går helt enkelt in på NE.se. Det är när du ska logga in hemma som du får tänka lite. Det absolut enklaste är att gå genom Fronter eller Skolwebben. Alternativt genom SLI.se/medioteket och logga in med det konto du skapar själv. NE.se är idag en tjänst du måst logga in på för att kunna ta del av deras material. Vill du inte gå via staden så kan du kan även skapa ett eget privat konto som du loggar in med.

Ska du skapa ett eget privat konto så måste du göra detta på stadens nät. Du skriver i din mail och den skola du jobbar på. Efter det får du ett aktiveringmail och det är bara att logga in och köra hårt.

NE har två appar, en som är uppslagsverket och en som är ordboken. Vill du ha och använda dessa MÅSTE du ha ett eget konto. Då räcker inte stockholmsinloggning. Lite krångligt, men du behöver bara göra det en gång.

Så ta för vana att titta in på NE.se, och framförallt, ge NE.se till dina elever. The world wide web kan vara överväldigande, och då är NE.se ett bra ställe att börja på.

Kan du inte få nog av matnyttiga IKT-tips för att göra din lärarvardag ännu mer digital så kan du alltid kolla in IKTEKET

Visst finns det tillgångar…

Jag trodde i mitt stilla sinne att jag hade rätt bra koll på det som erbjöds för lärare i staden. Jag hade fel. För ni vet hur det är, man hör om en  produkt här, ser en funktion där som man tänker att det där ska jag komma ihåg… och så serveras det fika och allt är som bortglömt.  Och jag tänker att detta kanske är fallet för många. Man går på kurser och lär sig en massa coola saker och sen… är det borta.

Men inte längre!

Jag börjar en bloggserie där jag tänker skaka om dina små grå till att minnas alla fantastiska möjligheter som ges till dig som pedagog i Stockholm Stad. Vi börjar med moderskeppet SLI.se/medioteket (Svenska Läromedel på Internet)

För om du ska börja någonstans så är SLI.se/medioteket ett ypperligt val. Det första du behöver göra är att skapa en profil. Det gör du enkelt med din stockholmsmail. Har du väl loggat in så är du nu automagiskt inloggad på de avtal som staden betalar. Och det är rätt mycket. Det jag hoppas att denna inledande del ger dig är nyfikenheten att ta dig en titt.

Sitter du och tänker på hur bra det skulle vara om du och dina elever kunde göra en sökning och få svar från olika databaser i en snygg och översiktlig layout? SLI.se/medioteket ger dig den möjligheten.

Verktyget heter Samsök och ligger högst upp på sidan. Genom en sökning får du upp resultat från NE, SLI Play, Wikipedia och Landguiden. Sparar tid och hjälper koncentrationen att inte glida in på andra sökningar. samsök

SLI.se/medioteket är din nyckel till många databaser. Jag kommer att gå igenom dessa i denna bloggserie. Men titta på utbudet! Databaser

En annan mycket viktig funktion är MedieArkivet retriver. För hur många gånger har du och dina elever sökt artiklar via en söktjänst som Google och enbart hittat artiklar som kostar pengar att läsa? Använda databasen MedieArkivet retriver genom SLI.se/medioteket och kom åt allt…GRATIS. Mediearkivet

Under information hittar du användarmanualer till alla funktioner inom webbplatsen så nu kan du inte skylla på din okunnighet längre. manualer

Som sagt, denna bloggserie kommer att ta sig ann de olika funktionerna på SLI.se/medioteket för att hjälpa dig som pedagog att få tillgång till allt som staden erbjuder och hur du kan använda dessa i din undervisning.

Vill du ha fler IKT-tips för att digitalisera din lärare-vardag står IKTEKETS dörrar alltid öppna för dig.

Att skapa en snygg presentation är nu lika enkelt som en Googlesökning

Vi har redan konstaterat att lider av diagnosen grav L.A.T. Jag vill att mina digitala förehavanden ska gå snabbt, smärtfritt och resultatet ska se proffsigt ut. 

Så därför är jag ständigt på jakt efter en genväg som gör mitt digitala liv enklare och jag har nu snubblat över ännu guldklimp. SlidesCarnival.
För visst har jag ömsom dregglat över och ömsom vridit mina händer i avundsjuka över snygga presentationer som andra stoltserar omkring logo_slidesCarnival_squaremed. I mitt stilla sinna har jag tänkt att de helt enkelt  är mer kreativa och fingerfärdiga än mig och att jag får stå mitt enkla kast, för alltid dömd till halvtråkiga presentationer. 

Men inte längre! Jag har hittat ett sätt till upprättelse. SlidesCarnival är en webbplats där du kan hämta hem otroligt vackra och coola teman och templets genom en enkel knapptryckning. Jag måste tillägga att allt detta sker online i Googles moln.

Så hur gör du?
1) Öppna SlidesCarnival
2) Hitta det tema/tempet du vill ha
3) Klicka på ”use this presentations templet”
4) Presentationen öppnas i Google slides
5) Gå in under FILE och MAKE A COPY
6) En kopia öppnas nu i din Drive och det är bara att köra. 
Screen Shot 2016-01-14 at 1.58.25 PM
Du hittar SlidesCarnivals Q&A här

Mer snygga presentationer åt folket!

Vill du ha fler tips på hur du kan arbeta mer digitalt så står IKTEKETS dörrar alltid öppna för dig!

Är programmering på väg in i den svenska skolan? Yes!

Jag måste erkänna, att om jag för två månader sen fått höra att programmering skulle in i svenska skolan så skulle jag rynkat på näsan och tänkt varför? Sedan hade jag tänkt att ok, det fungerar väl i matematiken, eller fysiken eller något annat av de naturvetenskapliga ämnena. Idag tänker jag väldigt annorlunda.

Mycket på grund av den kurs jag går på nu. Det är ett samarbete mellan SU, Utbildningsförvaltningen och Vetenskapens hus. Tillsammans har de slagit sina kloka huvud ihop och sytt ihop ett pilotprojekt som är en fortbildning för lärare om hur vi kan arbeta med programmering i skolan. And I´m hooked.

För vad är programmering? Och vad är en programmerare? Jag kan tänka mig att många bilder kommer för ditt inre. En ensam mycket nördig man med lätt kutig rygg som sitter framför en dator med fingrar som dansar över tangentbordet. Skärmen liknar en scen från filmen The Matrix där tecken efter tecken byggs på i oläslig rappakalja… ok, detta kanske bara var min bild, men tiden är mogen för att ändra stereotypen och visa vad programmering är på riktigt. För det är en yrkesgrupp som känns orättvist representerad i samhället. När man tänker på hur många saker i ditt hem som kräver programmering blir det snart lättare att räkna upp de saker som inte behöver det. Vi lever i en värld som blir mer och mer digital och vi kommer att behöva människor som kan programmera den. Hur ofta hör du någon säga ” jag ska bli programmerare när jag blir stor”? Jag kan inte dra mig till minnes ett enda tillfälle. Detta är en bransch som växer och vill vi att Sverige ska ha möjlighet att konkurera om marknaden så måste vi hjälpa våra elever att få upp ögonen för yrket. Vi måste hjälpas åt att tvätta bort de stereotypa föreställningar vi har om vad det är och vem som kan utföra det. Programmering är för alla. Du måste inte ha meckat med datorer sen födseln, utan du kan lära dig programmering på universitetet. Och det är verkligen inte bara för män. Programmering är en av arbetsmarknadens säkraste kort och vi i skolan måste hoppa på tåget.  

Att programmera är att samarbeta. Ingen kan allt men tillsammans kan man skapa en otrolig färdig produkt. Det är att sätta upp ett tydligt mål och sen arbeta effektivt och metodiskt för att ta sig till målet. Att sätta upp en tes och sedan systematiskt arbeta utefter den. Testa sitt arbete och hela tiden gå tillbaka för att kolla sitt arbete och förbättra det för att nå målet. Att vara så tydlig som möjligt i sitt arbete för att andra ska kunna förstå vad du gör och komplettera ditt arbete. Att logiskt attackera de problem man stöter på och felsöka i sin process. Låter det bekant? Är det inte det arbetssättet vi vill att alla elever ska tillämpa i sina studier?

Genom att träna programmering tränar du att arbeta metodiskt. Du tränar på att vara tydlig i ditt genomförande, du tränas i att tänka problemlösning och gå tillbaka i ditt arbeta när du fastnar. Bara en massa användbara talanger.

Så hur ska vi få in detta fantastiska i skolan? De naturvetenskapliga ämnena visst, men även i svenskan eller varför inte kursen kommunikation? Jag kännar att jag här kanske måste klargöra vad jag menar med programmering i skolan. Att programmera som hantverk, jag menar skriva egen kod från scratch, är en lång utbildning som ges på högskolenivå (några gymnasiekurser också). Det är inte den typ av programmering vi pratar om. Vi pratar om att använda program där vi tränar att tänka programmering, men med förbestämda program som är designade att hjälpa oss förstå de bakomliggande principerna. Så när jag menar att lärare ska programmera med sina elever så menar jag inte att nu ska vi alla bygga datorer på mentorstiden, nej, utan vi ska börja tänka på ett nytt sätt.

Att programmera i skolan kan vara att styra robotar genom att skriva en kod för hur de ska gå och röra sig på en spelplan. För att lyckas måste eleverna skriva tydlig kod och testa och felsöka. De måste kommunicera med varandra och tänka tillsammans. Du kan göra en uppgift till ett spel där eleverna måste programmera för att komma till rätt svar på spelplanen. Ska sedan en annan grupp läsa koden och programmera utifrån den så måste koden vara genomarbetad och effektiviserad. Vill du träna skrivning med dina elever kan du använda dig av programmet Twine. Där skriver dina elever en interaktiv berättelse där läsaren kan påverka historiens gång genom att välja olika vägar att gå genom historien. Vägar som skaparen har programmerat. Ta det här arbetssättet och låt elever skapa prov till varandra. Om du svarar rätt så kommer du vidare till nästa fråga, svarar du fel hamnar du på en sida med fakta om frågan du svarade fel på. Möjligheterna är oändliga. Programmering är ett verktyg som kan göra undervisningen lustfyllt och utmanande. Men framför allt hjälpa dina elever att börja tänka långsamt, systematiskt och effektivt. Att veta hur de dokumentera sitt arbete tydligt för att kunna gå tillbaka och felsöka om de fastnar. Att bli proffs på studieteknik helt enkelt.

 Kolla på denna lilla film om vad en Blue-bot är

Kom igång med att tänka som en programmerare med hjälp av Hour of code

Kan du inte få nog? Kolla in i IKTEKET för fler IKT tips och tricks

Social media i undervisningen?

heart-shaped-free-social-media-icon-coloured1Jag har ett mycket starkt minne av en konversation mellan mig och mina kursare på Lärarhögskolan. Vi hade kommit till insikten om att ett jobb i skolan värld är en garanti för att hålla sig ajour med vad som är hippt och inne. Vi kommer aldrig att bli gamla i sinnet för att elevernas ungdom kommer att smitta av sig till oss. Nu många år senare så inser jag att vi nog var liite naiva, men ändå inte helt fel ute. Att arbeta på en skola ger dig en direkt länk till vad som händer i ungas liv. Du får förstahandsinformation om vad som är det ”nya” sättet att umgås och dela information. Något som är positivt då skolan ska spegla ungas livsvärld. Problemet uppstår dock när vi ska ”göra skola” av det eleverna lever i. För hur gör man skola av Facebook, Instagram,Twitter, Snapchat, Periscope och Anchor?
Egentligen är det inte ett problem. Det är superkul att använda olika appar i din undervisning för många appar har mer att erbjuda än vad man först kan tro. Du måste bara ta på dig ”de pedagogiska glasögonen” när du tittar på apparna. Själv lärde jag mig precis hur jag skapar en sida på Facebook som inte är kopplad till min person utan till min webbplats. Du skapar lätt en sida genom att ladda ner appen Facebook pages. Låt eleverna följa ett flöde på Twitter och diskutera det på lektionen, med appen Periscope kan du filma det ni gör live för att dela med andra och Anchor ger dig möjlighet att sända en podcast live. Gör en teaser, en Grej of the Day, inför kommande projekt med Snapchat eller Instagram… alternativen är oändliga. Snacka om möjlighet till samarbete.Problemet är inte apparna, utan snarare vårat användande av dessa. Det är fantastiskt hur otroligt elaka och grymma människor kan vara, och det är därför viktigt att vi pratar om hur man beter sig online. Bara det att vi har ett ord för NÄTHAT säger något. Om du som lärare vill arbeta med interaktiva appar måste du även lägga tid på att prata om Nätikett. Ett förslag är att bjuda in Juridikinstitutet, en ideell organisation, som berättar om juridiken bakom näthat. Jag tror att man måste vara  öppen och ärlig med vad som händer om man begår brott på internet så får det konsekvenser IRL.

Men bjud in apparna i din undervisning, du kommer inte att ångra dig. Tycker du att det är svårt och vet inte vart du ska börja kan du alltid kolla runt  i IKTEKET. Annars ger dig en Googling svar på de flesta frågor du kan tänkas ha.

Allt finns online om man vet vart man ska leta efter det

Som IKT-pedagog vill jag hela tiden hitta och prova nya saker. Jag klickar lite här och följer en länk där och vipps så har man hittat något som man inte kan förstå att man klarat sig utan i ens liv.

Detta är vad som hände när jag ramlade in i Chromes webbshop (Goggles webbläsare). Jag har alltid föredragit att använda Chrome, men nu är jag frälst. Den vanligaste frasen jag säger till mina kollegor när någonting strular för dem är ”har du testat att köra i Chrome istället?” och 9 av 10 gånger så löser det problemen.Namnlös

Efter att ha nosat runt i Chromes webbshopp har jag hittat många program som jag saknat. Det finns program för bildredigering, video och audio. Väder och organiseringsappar, musik och konvertering. Träning, studieteknik och kartor. Allt man kan tänkas behöva. Till exempel Syotify. Det är ett program som du kör online och där du kan kombinera Spotifys användarvänlighet med YouTubes arkiv. För YouTube presenterar en pedagogisk nöt som är svår att hantera. Jag älskar YouTube, och det gör mina elever också. Tyvärr älskar de YouTube så mycket att de lätt fastnar i det.  De ska bara sätta igång en ny låt och sen är de lost. Där kommer Syotify in. Eleverna skapar en spellista utan att behöva frestas av allt annat där inne. Och det bästa är att det är gratis. Själv blev jag frälst över Post-it funktionen där jag kan skriva och dela Post-it lappar med mina kollegor. Dessa appar lägger sig snyggt i mitt Aktivitetsfält på datorn och jag kommer enkelt åt dem.

Samma gäller för ADD-ons (tillägg). Det är små program du gratis kan lägga till i ditt moln. Som till1 exempel ett utökat rättstavningsprogram när du arbetar i Goggle Docs (StavaRex och Spellright). Program som finns paketerade i Stockholm Stad, men som eleverna inte kommer åt om de vill arbeta i onlinedokument. För tillfället har jag dock enbart sett att just dessa Add-ons finns till Google docs och inte till O356. Eller varför inte ett program som gör snygga grafer, tillåter dig att skriva matematiska formler eller ett där du kan slänga dig med Shakespearecitat?

Till sist vill jag hinta om Formida. Ett onlineverktyg för dokumentation och formativ bedömning.  Det är två gymnasielärare som har samlat de vanligaste kommentarer som vi lärare skriver på elevers arbeten och systematiserat dessa och lagt allt ihop i en lätthanterlig app. Du rättar elevens arbete och klistrar enkelt in photo kommentarer från den gedigna listan. De har även samlat alla kriterier och centralt innehåll från Skolverket och skapar snygga och lättarbetade matriser. Jag har precis börjat använda deras tjänst, men jag som ständigt letar sätt att underlätta mitt arbete på måste säga att det ser mycket lovande ut.

Får du inte nog av IKT tips kan du alltid titta in i IKTEKET och gotta dig i vad som finns där. 

Mer filmskapande åt folket!

filmklappa_500px_205721547När jag gick i skolan så var det skrivande som stod på menyn. Det skulle skrivas det ena eposet efter det andra. Det spelade liksom ingen roll i vilket ämne uppgiften var kopplad till, kunskapsredovisningen skulle ske i skriftlig form. Sen gick jag och blev lärare själv och jag gjorde som andra gjort före mig, jag ville att allt skulle redovisas skriftligt. Tills den dagen jag satt med sjutioelva uppsatser framför mig och jag fick nog. Varför ska allt redovisas i skriftlig form?

Jag började experimentera med andra medium för redovisning och fastnade stenhårt för rörlig bild med tillhörande ljud/ tal. Att låta eleverna skapa egna filmer där de redovisar sin kunskapsprogression och förmågor. Men en dator eller smartphone kan du idag enkelt skapa och klippa film. iMovie till Mac och iPad och iPhone. Moviemaker till PC. Det finns även många onlinetjänster som hjälper en i filmskapandet. Till exempel Creaza och Plotagon är där ni på ett enkelt sätt kan skapa animationer. Internet kryllar även av instruktioner om vad man ska tänka på i förarbetet inför själva filmskapandet. Arbetar du i Stockholm Stad så har du ett Mediotek som har film och redigeringsverkstäder. Jag har bokat in mig och mina elever där eleverna  fått förstklassig hjälp med att klippa och redigera i deras inspelade material.

Vart lägger man filmerna sen då? Det absolut enklaste är YouTube. Du kan ha en kanal där filmerna ligger dolda och inte till publikens nyfikna ögon. Alternativt så lägger eleverna in sina mästerverk i en molntjänst som de sedan länkar till den pedagogiska plattform ni arbetar med på skolan. Vill man köra retro kan du lägga allt på ett USB.

Fördelarna med filmskapandet är många. Filmen ger dig ett forum att klippa ihop bilder och ljud till en heltäckande produkt som enkelt ger dess skapare en möjlighet att visa olika perspektiv och tankesätt. Ibland är en bild mer talande än ord. Det skapar också en mycket översiktlig struktur som många elever kan ha svårt för i skriven text. Att se ”den röda tråden” blir lättare i ett visuellt material.

Något som är viktigt att tänka på när man skapar film är allt kringmaterial man använder för att fylla ut sin film. Musiken som är en stor del i filmskapandet är i många fall upphovsrättsskyddad. Men det finns ställen du kan hitta musik som är ok att använda. Epitonic.com har musik som kan användas, freemusicarchive.org är ett annat. YouTube har även musik du kan använda till dina filmer. Håll koll på CC (creative commons) när du letar och uppge alltid artistens namn.

Att skapa film, och låta eleverna stå för skapandet kan låta jobbigt. Det ska filmas och klippas. Programmen känns krångliga och allt tar en massa tid. Men precis som allt annat så måste man tillåta sig en liten period av träning. Som lärare behöver du ha koll på grunderna (som du får genom att titta på klippet), men sen sitter en generation av Youtubare i ditt klassrum som jag tror mer är gärna delar med sig av sin kunskap. Alla har något att tillföra.  Men du som lärare måste våga ta det första steget.

Det är också en fråga om inkludering. Alla är inte begåvade med skriftens gåva. Där kan filmskapandet flörta med fler kreativa förmågor hos eleven. Självklart kommer inte alla att jubla över detta nya arbetssätt, men många kommer att se detta som en chans att faktiskt få visa vad man kan. Man kan väl blanda sätten att redovisa ens kunskaper och förmågor?

Sen måste jag tillägga att det inte är så att jag predikar att vi alla ska bli filmskapare och att skrivandets konst är något för forna tider, nej. Att kunna uttrycka sig i skrift är något som jag anser att vi måste behärska och att vi måste träna oss på, men det är en del av de förmågor en framtidsmedborgare måste ha. Filmens medium har kommit för att stanna och där måste väl skolan hänga på? Vi är alla duktiga på olika saker, och filmen kan vara ett sätt att hjälpa elever (och lärare) att få komma till sin fulla rätt. Mer filmskapande åt folket!

Länktips om filmproduktion!
Voodoofilms Filmskola innehåller artiklar om filmproduktion från början till slut.
Multimediabyrån har också en filmskola i enklare videoproduktion.
Manusförfattande enligt Makete-metoden.

Blir du sugen på fler IKT-tips? Kolla in IKTEKET och låt dig bli inspirerad. 

Att vara eller icke vara digital som lärare. Del 3: Genomför undervisnig digitalt

Envisheten har både hjälp mig, och stjälpt mig  i min lärar-vardag. Den hjälper mig  när jag vet att jag har rätt. När jag vet att min elever är fullt kapabla till att genomföra en uppgift, men en skön mix av rädsla för det okända och en uns av jag-orkar-inte ställer sig i vägen. Då är jag tacksam för att jag är såpass envis att jag inte ger mig.

Men på samman sätt som mina elever ibland tar emot nytänkande uppdrag men en rätt stor dos skepsis, så gör även jag det. Och jag är envis i min övertygelse att nytänkande är jobbigt och läskigt. Vilket nu i efterhand enbart gjorde att jag fick streta och kämpa mig mot ett nytt sätt att tänka. Men snacka om att jag är glas att jag inte gav upp.

Denna del i bloggserien ”Att vara eller icke vara digital som lärare” kommer att handla om hur du kan arbeta digitalt under lektionstid.

Min envishet har länge fått mig att säga ”nu börjar lektionen så ner med mobiler och datorer”. Fram med böckerna och lyssna på mig… Inte så farligt kan man tycka, men funderar man på vad det betyder, så blir jag lite mörkrädd för mig själv. Hur ska jag förvänta mig att eleverna ska lära sig ett källkritiskt förhållningssätt om den enda källan är jag? Eller få ett nyanserat perspektiv om jag endast presenterar ett? Tänker man på detta sättet så inser man att vi behöver så många perspektiv och källor vi kan få in på den korta lektionen för att kunna ge kidzen en chans att lära sig. För det rätt sjukt när man tänker på det. Vi har seriöst tillgång till världens samlade kunskap i vår ficka, det är dårskap av oss att inte använda oss av den.

Att driva en lektion digitalt betyder att ni tillsammans arbetar runt en eller flera skärmar. Det kan vara datorer, paddor eller smartphones. Du som lärare leder arbetet, och eleverna skiftar mellan att titta på din skärm och sina egna. Har man lyxen att kunna arbeta med en interaktiv tavla så kan alla elever koppla upp sig mot tavlan och du som lärare kan skicka ut en fråga som eleverna svara på på sin enhet, och sen får ni alla svar tillbaka till tavlan och du kan leda diskussionen med allas svar framför dig.

Ett annat område där ett digitalt arbetssätt är värt sin vikt i guld är områden där man ska samarbeta. Tänk dig in i klassrumssituationen där dina elever håller på med ett grupparbete och den datorn där allt ligger på inte är där. Eleven är sjuk eller glömt datorn hemma. Det blir svårt att fortsätta arbetet. Om eleverna istället arbetar i gemensamma dokument online (genom en molntjänst) så kommer alla åt all information. Du kan dela dokument med dina elever, kollegor eller dig själv. Istället för att ett dokument ligger lokalt på din dator, så lägger du upp det i molnet och har vipps tillgång till informationen vart du är, från vilken enhet du än är på. Du kommer aldrig mer behövas släpa din dator fram och tillbaka.

Att arbeta digitalt är att bjuda in världen. Det kräver mer av dig som pedagog, och mer av eleverna. Men det är värt det. Det gör din lärar-vardag enklare och betydligt mer lättåtkomlig.

I nästa del i denna serie kommer jag att prata om att arbeta digitalt med feedback och EXIT-ticket. Men kan du inte hålla dig så hittar du många smarriga mumsbitar i form av IKT i IKTEKET. 

Att vara eller icke vara digital som lärare. Del 1: Lärararbete i molnet

Lyft din planering från pappret upp i molnet – en bloggserie om att digitalisera sin lärar-vardag.

CNET_Cloud_Storage_roundup

Jag tror på att läraryrket går att effektivisera. Denna bloggserie kommer att ta upp olika aspekter av läraryrkets vardag och hur ett digitalt arbetsätt kan underlätta denna. Del 1 handlar om det som är läraryrket utöver genomförandet av lektioner. Det jobb som handlar om att vara mentor för elever, att vara länken till hemmet och till ledningen. Det jobbet som idag tar så mycket tid att man ibland inte hinner med att vara lärare.

Det är möten hit, och möten dit. Möten som borde ske men det finns ingen tid. Dokumentation som ska göras. Kollegor som vill jobba ämnesöverskridande, men schemat tillåter inte ett samarbete.  Vi kommer, vi pratar, vi går… men sen då? Vart hamnas alla beslut som tas? Alla diskussioner som förs? I en pärm i en bokhylla eller en gemensam mapp på datorn men där det ligger så många kopia på kopia att ingen längre vet vilken versions som är den aktuella. Hur kan man skapa en struktur som är så lättillgänglig och transparent att alla lätt kan ta del av den processen som pågår?

Svaret står skrivet i skyn och det stavas ”Molnet”. Genom att arbeta i och dela dokument genom en molntjänst kan man mötas utan att behöva mötas. Protokoll från arbetslagsmötet är inte längre ett handskrivet ark i en mapp i ett låst skrivbord utan det ligger i molnet där alla kan gå in och läsa de beslut som tagits eller lägga en kommentar. Du och din kollega kan planera ett projekt tillsammans och ha allt på ett och samma plats istället för på en massa mail. Du bestämmer själv men en klick vem som ska få tillgång till det material ni arbetar fram.

Du kommer alltid åt dina dokument, oavsett vilken skärm du sitter vid. Är du på ett studiebesök och får en snilleblixt kan du lika lätt komma åt alla dokument via mobilen som om du sitter vid dina dator. Det fiffiga med molntjänster är att allt är i realtid. Ni kan vara fler som arbetar i samma dokument och du ser direkt vad dina kollegor gör. Ni kommunicerar direkt med varandra och allt sparas automatiskt. Så oberoende av ramtider kan man lätt kommunicera med varandra genom molnet. Varför inte dela ett dokument med dina elever och följ deras process live… mer om detta arbetssätt kommer senare i denna bloggserie.

Eftersom allt ligger i molnet behöver du endast en internetuppkoppling för att vara en del i allt. Självklart kan man gör inställningar så att allt även sparas lokalt på din dator om internetgudarna inte vill vara med.

Inom Stockholm Stad har vi molntjänsten från Microsoft One Drive och Notebook. Det finns även andra moln, men kolla upp vad som är ok att använda innan du börjar lägga ut känslig information. Olika kommuner/skolor har olika avtal med företag som erbjuder molntjänster. Så sluta stressa och möt dina kollegor online istället.

Glöm inte att nosa i IKTEKET för att bli inspirerad i hur du kan digitalisera din undervisning