Visar alla blogginlägg med kategorin:
Teknik

Är programmering på väg in i den svenska skolan? Yes!

Jag måste erkänna, att om jag för två månader sen fått höra att programmering skulle in i svenska skolan så skulle jag rynkat på näsan och tänkt varför? Sedan hade jag tänkt att ok, det fungerar väl i matematiken, eller fysiken eller något annat av de naturvetenskapliga ämnena. Idag tänker jag väldigt annorlunda.

Mycket på grund av den kurs jag går på nu. Det är ett samarbete mellan SU, Utbildningsförvaltningen och Vetenskapens hus. Tillsammans har de slagit sina kloka huvud ihop och sytt ihop ett pilotprojekt som är en fortbildning för lärare om hur vi kan arbeta med programmering i skolan. And I´m hooked.

För vad är programmering? Och vad är en programmerare? Jag kan tänka mig att många bilder kommer för ditt inre. En ensam mycket nördig man med lätt kutig rygg som sitter framför en dator med fingrar som dansar över tangentbordet. Skärmen liknar en scen från filmen The Matrix där tecken efter tecken byggs på i oläslig rappakalja… ok, detta kanske bara var min bild, men tiden är mogen för att ändra stereotypen och visa vad programmering är på riktigt. För det är en yrkesgrupp som känns orättvist representerad i samhället. När man tänker på hur många saker i ditt hem som kräver programmering blir det snart lättare att räkna upp de saker som inte behöver det. Vi lever i en värld som blir mer och mer digital och vi kommer att behöva människor som kan programmera den. Hur ofta hör du någon säga ” jag ska bli programmerare när jag blir stor”? Jag kan inte dra mig till minnes ett enda tillfälle. Detta är en bransch som växer och vill vi att Sverige ska ha möjlighet att konkurera om marknaden så måste vi hjälpa våra elever att få upp ögonen för yrket. Vi måste hjälpas åt att tvätta bort de stereotypa föreställningar vi har om vad det är och vem som kan utföra det. Programmering är för alla. Du måste inte ha meckat med datorer sen födseln, utan du kan lära dig programmering på universitetet. Och det är verkligen inte bara för män. Programmering är en av arbetsmarknadens säkraste kort och vi i skolan måste hoppa på tåget.  

Att programmera är att samarbeta. Ingen kan allt men tillsammans kan man skapa en otrolig färdig produkt. Det är att sätta upp ett tydligt mål och sen arbeta effektivt och metodiskt för att ta sig till målet. Att sätta upp en tes och sedan systematiskt arbeta utefter den. Testa sitt arbete och hela tiden gå tillbaka för att kolla sitt arbete och förbättra det för att nå målet. Att vara så tydlig som möjligt i sitt arbete för att andra ska kunna förstå vad du gör och komplettera ditt arbete. Att logiskt attackera de problem man stöter på och felsöka i sin process. Låter det bekant? Är det inte det arbetssättet vi vill att alla elever ska tillämpa i sina studier?

Genom att träna programmering tränar du att arbeta metodiskt. Du tränar på att vara tydlig i ditt genomförande, du tränas i att tänka problemlösning och gå tillbaka i ditt arbeta när du fastnar. Bara en massa användbara talanger.

Så hur ska vi få in detta fantastiska i skolan? De naturvetenskapliga ämnena visst, men även i svenskan eller varför inte kursen kommunikation? Jag kännar att jag här kanske måste klargöra vad jag menar med programmering i skolan. Att programmera som hantverk, jag menar skriva egen kod från scratch, är en lång utbildning som ges på högskolenivå (några gymnasiekurser också). Det är inte den typ av programmering vi pratar om. Vi pratar om att använda program där vi tränar att tänka programmering, men med förbestämda program som är designade att hjälpa oss förstå de bakomliggande principerna. Så när jag menar att lärare ska programmera med sina elever så menar jag inte att nu ska vi alla bygga datorer på mentorstiden, nej, utan vi ska börja tänka på ett nytt sätt.

Att programmera i skolan kan vara att styra robotar genom att skriva en kod för hur de ska gå och röra sig på en spelplan. För att lyckas måste eleverna skriva tydlig kod och testa och felsöka. De måste kommunicera med varandra och tänka tillsammans. Du kan göra en uppgift till ett spel där eleverna måste programmera för att komma till rätt svar på spelplanen. Ska sedan en annan grupp läsa koden och programmera utifrån den så måste koden vara genomarbetad och effektiviserad. Vill du träna skrivning med dina elever kan du använda dig av programmet Twine. Där skriver dina elever en interaktiv berättelse där läsaren kan påverka historiens gång genom att välja olika vägar att gå genom historien. Vägar som skaparen har programmerat. Ta det här arbetssättet och låt elever skapa prov till varandra. Om du svarar rätt så kommer du vidare till nästa fråga, svarar du fel hamnar du på en sida med fakta om frågan du svarade fel på. Möjligheterna är oändliga. Programmering är ett verktyg som kan göra undervisningen lustfyllt och utmanande. Men framför allt hjälpa dina elever att börja tänka långsamt, systematiskt och effektivt. Att veta hur de dokumentera sitt arbete tydligt för att kunna gå tillbaka och felsöka om de fastnar. Att bli proffs på studieteknik helt enkelt.

 Kolla på denna lilla film om vad en Blue-bot är

Kom igång med att tänka som en programmerare med hjälp av Hour of code

Kan du inte få nog? Kolla in i IKTEKET för fler IKT tips och tricks

Att vara eller inte vara digital som lärare. Del 2: Planera undervisning digitalt

Varför ska man planera sin undervisning digitalt? En fråga jag får av mina kollegor.business-coaching-planning-tipNär jag får den frågan blir jag lite ställd, för jag har svårt att se varför man inte skulle arbeta digitalt. Fördelarna väger upp nackdelar många gånger om.

Att planera sin undervisning digitalt betyder att du snabbt kan dela all den information du sitter på utan att behöva ta turen förbi en kopiator. Aldrig mer lösa blad i våta ryggsäckar eller slängda i ett hörn av klassrummet.  Allt ligger till allas beskådan på en digital plattform. Din undervisning blir transparent och tillgänglig. Dina elever behöver inte vara oroliga för att de missar något om de är borta, allt ligger digitalt och de kan ta del av det hemifrån. Du kommer aldrig mer få höra att ett papper är borttappat och informationen förlorad till evigheten, för elever och vårdnadshavare kan se all information/uppgifter online.

Då jag arbetar på en kommunal gymnasieskola i Stockholm Stad så arbetar jag med skolplattformen Fronter (än så länge). Vilken plattform man jobbar med är mindre viktig, utan det är vad man gör med den som underlättar min lärar-vardag. Att arbeta digitalt med en plattform har ändrat hela mitt sätt att planera min undervisning. Där kan jag lägga upp en plan över hela kursen, skapa mappar som är kopplade till alla uppgifter, samla filmen/ länkar/digitala läromedel på ett och samman ställe samtidigt som jag driver en kalender där jag lägger upp deadlines och provdatum. Tydligare än så går det inte att bli. Det material jag använder är alltid uppdaterat så jag enkelt kan skapa och ändra i det material som är publicerat. Sparar jag det digitalt behöver jag inte oroa mig för att en pärm försvinner med alla mina uppgifter gå upp i rök. Det ligger digitalt och jag hittar lätt det material jag vill arbeta med.

Eleven kan inte längre komma och säga att hen inte har koll, för att allt finns i den digitala plattformen. Vårdnadshavare behöver inte längre jaga mig för att få uppgifter, nu loggar de enkelt in tillsammans med eleven och läser det som står. När, var och hur finns tillgängligt dygnet runt, alla dagar på året och jag behöver bara publicera det en gång. Då eleverna arbetar digitalt de med så kommer ingen information att gå förlorad. Hur många gånger har du stressad gått genom skolans korridorer och blivit stoppad av elever som vill ge dig handskrivna blad med veckans uppgift på? Du tackar och tar emot lappen, lägger den på ett bra ställe och glömmer bort den. När eleven sen undrar hur det gick kan du inte ens vara säker på att du fått den till att börja med. Eller att eleven skickar uppgiften i ett mail som drunknar bland alla andra 100 mail du får den dagen. Genom att mötas på den digitala plattformen får eleven sin uppgift digitalt, löser den digitalt, och lämnar in den digitalt på plattformen digitalt. Du har allt på ett och samma ställe och eleven riskerar inte att hens uppgift försvinner bland alla dina lärarpapper.

Sen måste man väl lägga till man man talar om att arbeta digitalt att det självklart betyder att man måste ha tillgång till internet. Och att det inte är en självklarhet för alla. Eller att man kan lita på att internetgudarna alltid står på en sida. Nej, så är fallet. Det kommer alltid att finnas de som inte kan ta del av information som ges digitalt, men då får man lösa det ett fall i taget. Jag tror att ett digitalt arbetssätt är framtiden. Det skapar tid för lärare och en tillgänglighet för alla som man inte kan få om informationen endast går att få från ett papper som sitter i en pärm i en bokhylla i ett låst lärarrum.

I nästa del i denna bloggserie kommer jag att prata om att genomföra undervisning digitalt. Kan du inte hålla dig tills dess så uppmanar dig dig att nosa runt i IKTEKET och låta dig bli inspirerad. 

En lektion ”On Demand”

Få koll på vad eleverna kan, och vad de vill att lektionen ska fokusera på.

OnDemand_31

Den eviga lärarfrågan… hur vet jag att mina elever förstår? De sitter där vid sin skärmar och nickar på frågan om de hänger med… men HUR vet jag att de faktiskt gör det?

Denna fråga har satt griller i mångas huvud och många har börjat presentera lösningar. Själv är jag med i projektet Inkubator som drivs av IKT-enheten inom Stockholm stad. Inkubator är en sammansatt grupp vars syfte är att arbeta fram metoder för att vidareutbilda lärare som i sin tur utvecklas och hjälper elever till en ökad måluppfyllelse. 

Det spår som jag deltar i har anammat tanken runt Flipped Classroom och utvecklat den. Tanken med Flipped Classroom är enkel. Eleven får problemet på förhand och sen hjälps vi åt att lösa det i klassrummet. Rätt logiskt när man tänker efter. Varför ska den värdefulla lektionstiden läggas på att läraren pratar och sen ska den stackars eleven på egen hand försöka lösa problemet… när experten är kvar i klassrummet. Då är det väl ändå smartare att eleven får problemet/föreläsningen innan och sen är frågor och diskussion fokus på lektionen. 

Inkubators metod On Demand har samma princip + lite till.

  1. Eleverna får problemet/frågeställningen/föreläsningen på förhand.
  2. Eleven tar del av materialet, begrundar detta och bestämmer sig för vad hen vill att följande lektions ska fokusera på.
  3. Eleven fyller i ett formulär online som läraren förberett. Detta formulär kan innehålla kontrollfrågor om materialet samt en förfrågan om vad eleven vill att följande lektion ska fokusera på.
  4. Lektionen hålls utifrån elevernas frågor och önskemål om fördjupning.
  5. Inför avslutandet av lektionen får eleverna göra en EXIT-övning där de får formulera vad de lärt sig samt om det fortfarande finns frågetecken.

Genom att följa dessa steg får du som lärare stenkoll på vad eleverna kan, vad de inte förstått och vad du måste lägga krut på under kommande lektionstilfällen. En EXIT-övning kan göras hur komplex eller simpel som du vill. Det kan vara allt från att du ber eleverna utvärdera dagens lektions med hjälp av uppräckta fingerar till en mer digital variant genom till exempel Socrative.com.

Min lektion On Demand handlade om studieteknik. Eleverna stod inför en mastig uppgift, och jag ville ge dem tips innan de påbörjade sitt arbete. Innan lektionstillfället fick eleverna se filmen jag samlat från YouTube. Jag använde Learnify för att samla filmerna. Sen fick de svara på frågor i ämnet inför lektionen. Jag använde mig av O365 frågeformulär som är kopplat till en Excelfil. Inför lektionen fick den lärare som var vikarie för mig (självklart var det ett viktigt möte som kom i vägen) ta del av de frågor/funderingar som kommit hos eleverna och hon kunde utforma lektionen helt efter elevernas önskemål. I den EXIT-övningen som gjordes på slutet var eleverna nöjda och ansåg att de fått öva på just de som var svårt enligt dem.

Se Blogginlägget om lektionen här

Se det material som jag använder:

Filmer om studieteknik – Genom Learnify

Enkätet som eleverna fyllde i inför lektioen – O356 frågeformulär
Ett annat mycket användarvänligt sätt att ha en EXIT-övning är genom onlinetjänsten Socrative.
Du kan läsa mer om Socrative i IKTEKET och projektet On Demand här