Visar alla blogginlägg med kategorin:
Verktyg för formativ bedömning

Allt finns online om man vet vart man ska leta efter det

Som IKT-pedagog vill jag hela tiden hitta och prova nya saker. Jag klickar lite här och följer en länk där och vipps så har man hittat något som man inte kan förstå att man klarat sig utan i ens liv.

Detta är vad som hände när jag ramlade in i Chromes webbshop (Goggles webbläsare). Jag har alltid föredragit att använda Chrome, men nu är jag frälst. Den vanligaste frasen jag säger till mina kollegor när någonting strular för dem är ”har du testat att köra i Chrome istället?” och 9 av 10 gånger så löser det problemen.Namnlös

Efter att ha nosat runt i Chromes webbshopp har jag hittat många program som jag saknat. Det finns program för bildredigering, video och audio. Väder och organiseringsappar, musik och konvertering. Träning, studieteknik och kartor. Allt man kan tänkas behöva. Till exempel Syotify. Det är ett program som du kör online och där du kan kombinera Spotifys användarvänlighet med YouTubes arkiv. För YouTube presenterar en pedagogisk nöt som är svår att hantera. Jag älskar YouTube, och det gör mina elever också. Tyvärr älskar de YouTube så mycket att de lätt fastnar i det.  De ska bara sätta igång en ny låt och sen är de lost. Där kommer Syotify in. Eleverna skapar en spellista utan att behöva frestas av allt annat där inne. Och det bästa är att det är gratis. Själv blev jag frälst över Post-it funktionen där jag kan skriva och dela Post-it lappar med mina kollegor. Dessa appar lägger sig snyggt i mitt Aktivitetsfält på datorn och jag kommer enkelt åt dem.

Samma gäller för ADD-ons (tillägg). Det är små program du gratis kan lägga till i ditt moln. Som till1 exempel ett utökat rättstavningsprogram när du arbetar i Goggle Docs (StavaRex och Spellright). Program som finns paketerade i Stockholm Stad, men som eleverna inte kommer åt om de vill arbeta i onlinedokument. För tillfället har jag dock enbart sett att just dessa Add-ons finns till Google docs och inte till O356. Eller varför inte ett program som gör snygga grafer, tillåter dig att skriva matematiska formler eller ett där du kan slänga dig med Shakespearecitat?

Till sist vill jag hinta om Formida. Ett onlineverktyg för dokumentation och formativ bedömning.  Det är två gymnasielärare som har samlat de vanligaste kommentarer som vi lärare skriver på elevers arbeten och systematiserat dessa och lagt allt ihop i en lätthanterlig app. Du rättar elevens arbete och klistrar enkelt in photo kommentarer från den gedigna listan. De har även samlat alla kriterier och centralt innehåll från Skolverket och skapar snygga och lättarbetade matriser. Jag har precis börjat använda deras tjänst, men jag som ständigt letar sätt att underlätta mitt arbete på måste säga att det ser mycket lovande ut.

Får du inte nog av IKT tips kan du alltid titta in i IKTEKET och gotta dig i vad som finns där. 

Att vara eller inte vara digital som lärare. Del 2: Planera undervisning digitalt

Varför ska man planera sin undervisning digitalt? En fråga jag får av mina kollegor.business-coaching-planning-tipNär jag får den frågan blir jag lite ställd, för jag har svårt att se varför man inte skulle arbeta digitalt. Fördelarna väger upp nackdelar många gånger om.

Att planera sin undervisning digitalt betyder att du snabbt kan dela all den information du sitter på utan att behöva ta turen förbi en kopiator. Aldrig mer lösa blad i våta ryggsäckar eller slängda i ett hörn av klassrummet.  Allt ligger till allas beskådan på en digital plattform. Din undervisning blir transparent och tillgänglig. Dina elever behöver inte vara oroliga för att de missar något om de är borta, allt ligger digitalt och de kan ta del av det hemifrån. Du kommer aldrig mer få höra att ett papper är borttappat och informationen förlorad till evigheten, för elever och vårdnadshavare kan se all information/uppgifter online.

Då jag arbetar på en kommunal gymnasieskola i Stockholm Stad så arbetar jag med skolplattformen Fronter (än så länge). Vilken plattform man jobbar med är mindre viktig, utan det är vad man gör med den som underlättar min lärar-vardag. Att arbeta digitalt med en plattform har ändrat hela mitt sätt att planera min undervisning. Där kan jag lägga upp en plan över hela kursen, skapa mappar som är kopplade till alla uppgifter, samla filmen/ länkar/digitala läromedel på ett och samman ställe samtidigt som jag driver en kalender där jag lägger upp deadlines och provdatum. Tydligare än så går det inte att bli. Det material jag använder är alltid uppdaterat så jag enkelt kan skapa och ändra i det material som är publicerat. Sparar jag det digitalt behöver jag inte oroa mig för att en pärm försvinner med alla mina uppgifter gå upp i rök. Det ligger digitalt och jag hittar lätt det material jag vill arbeta med.

Eleven kan inte längre komma och säga att hen inte har koll, för att allt finns i den digitala plattformen. Vårdnadshavare behöver inte längre jaga mig för att få uppgifter, nu loggar de enkelt in tillsammans med eleven och läser det som står. När, var och hur finns tillgängligt dygnet runt, alla dagar på året och jag behöver bara publicera det en gång. Då eleverna arbetar digitalt de med så kommer ingen information att gå förlorad. Hur många gånger har du stressad gått genom skolans korridorer och blivit stoppad av elever som vill ge dig handskrivna blad med veckans uppgift på? Du tackar och tar emot lappen, lägger den på ett bra ställe och glömmer bort den. När eleven sen undrar hur det gick kan du inte ens vara säker på att du fått den till att börja med. Eller att eleven skickar uppgiften i ett mail som drunknar bland alla andra 100 mail du får den dagen. Genom att mötas på den digitala plattformen får eleven sin uppgift digitalt, löser den digitalt, och lämnar in den digitalt på plattformen digitalt. Du har allt på ett och samma ställe och eleven riskerar inte att hens uppgift försvinner bland alla dina lärarpapper.

Sen måste man väl lägga till man man talar om att arbeta digitalt att det självklart betyder att man måste ha tillgång till internet. Och att det inte är en självklarhet för alla. Eller att man kan lita på att internetgudarna alltid står på en sida. Nej, så är fallet. Det kommer alltid att finnas de som inte kan ta del av information som ges digitalt, men då får man lösa det ett fall i taget. Jag tror att ett digitalt arbetssätt är framtiden. Det skapar tid för lärare och en tillgänglighet för alla som man inte kan få om informationen endast går att få från ett papper som sitter i en pärm i en bokhylla i ett låst lärarrum.

I nästa del i denna bloggserie kommer jag att prata om att genomföra undervisning digitalt. Kan du inte hålla dig tills dess så uppmanar dig dig att nosa runt i IKTEKET och låta dig bli inspirerad. 

En lektion ”On Demand”

Få koll på vad eleverna kan, och vad de vill att lektionen ska fokusera på.

OnDemand_31

Den eviga lärarfrågan… hur vet jag att mina elever förstår? De sitter där vid sin skärmar och nickar på frågan om de hänger med… men HUR vet jag att de faktiskt gör det?

Denna fråga har satt griller i mångas huvud och många har börjat presentera lösningar. Själv är jag med i projektet Inkubator som drivs av IKT-enheten inom Stockholm stad. Inkubator är en sammansatt grupp vars syfte är att arbeta fram metoder för att vidareutbilda lärare som i sin tur utvecklas och hjälper elever till en ökad måluppfyllelse. 

Det spår som jag deltar i har anammat tanken runt Flipped Classroom och utvecklat den. Tanken med Flipped Classroom är enkel. Eleven får problemet på förhand och sen hjälps vi åt att lösa det i klassrummet. Rätt logiskt när man tänker efter. Varför ska den värdefulla lektionstiden läggas på att läraren pratar och sen ska den stackars eleven på egen hand försöka lösa problemet… när experten är kvar i klassrummet. Då är det väl ändå smartare att eleven får problemet/föreläsningen innan och sen är frågor och diskussion fokus på lektionen. 

Inkubators metod On Demand har samma princip + lite till.

  1. Eleverna får problemet/frågeställningen/föreläsningen på förhand.
  2. Eleven tar del av materialet, begrundar detta och bestämmer sig för vad hen vill att följande lektions ska fokusera på.
  3. Eleven fyller i ett formulär online som läraren förberett. Detta formulär kan innehålla kontrollfrågor om materialet samt en förfrågan om vad eleven vill att följande lektion ska fokusera på.
  4. Lektionen hålls utifrån elevernas frågor och önskemål om fördjupning.
  5. Inför avslutandet av lektionen får eleverna göra en EXIT-övning där de får formulera vad de lärt sig samt om det fortfarande finns frågetecken.

Genom att följa dessa steg får du som lärare stenkoll på vad eleverna kan, vad de inte förstått och vad du måste lägga krut på under kommande lektionstilfällen. En EXIT-övning kan göras hur komplex eller simpel som du vill. Det kan vara allt från att du ber eleverna utvärdera dagens lektions med hjälp av uppräckta fingerar till en mer digital variant genom till exempel Socrative.com.

Min lektion On Demand handlade om studieteknik. Eleverna stod inför en mastig uppgift, och jag ville ge dem tips innan de påbörjade sitt arbete. Innan lektionstillfället fick eleverna se filmen jag samlat från YouTube. Jag använde Learnify för att samla filmerna. Sen fick de svara på frågor i ämnet inför lektionen. Jag använde mig av O365 frågeformulär som är kopplat till en Excelfil. Inför lektionen fick den lärare som var vikarie för mig (självklart var det ett viktigt möte som kom i vägen) ta del av de frågor/funderingar som kommit hos eleverna och hon kunde utforma lektionen helt efter elevernas önskemål. I den EXIT-övningen som gjordes på slutet var eleverna nöjda och ansåg att de fått öva på just de som var svårt enligt dem.

Se Blogginlägget om lektionen här

Se det material som jag använder:

Filmer om studieteknik – Genom Learnify

Enkätet som eleverna fyllde i inför lektioen – O356 frågeformulär
Ett annat mycket användarvänligt sätt att ha en EXIT-övning är genom onlinetjänsten Socrative.
Du kan läsa mer om Socrative i IKTEKET och projektet On Demand här