Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
digitalisering

Aurasma – ett sätt att göra dina bilder interaktiva

Man säger att en bild säger mer än tusen ord… nu kan du få båda delarna.

En bild som kan omvandlas till en video. Bara genom ett klick i appen Aurasma.

aurasmaTanken är simpel. Du som skapar en ”Aura” bestämmer en bild som du lägger in i Aurasma. Sedan bestämmer du vilken film du vill koppla till din bild. En film du skapa själv eller en tar från You Tube.

Tänk dig en lektion där ni ska arbeta med berättande. Läraren har tagit ut viktiga scener ut boken och gjort fina bilder till dessa. Läraren sätter upp bilderna på olika ställen i klassrummet. Eleverna ska sedan gå runt med surfplatta eller smartphone med appen Aurasma installerad. När eleven för appen över de uppsatta bilderna så börjar en video spela där läraren gör en dramatisk läsning av ett stycke ut boken, eller gör en djupare karaktärsbeskrivning, eller förklarar symboliken i miljön… Möjligheterna är oändliga.

Eller en lärare som tillverkar ett prov i Aurasma. Eleverna får en bild och ljud tillsammans med frågan. Eller tvär om, eleven ska skapa sina svar genom att välja en bild, ljud och spela in sitt svar.

Alternativt lägga lektionens föreläsning som en tipspromenad. Eleverna går mellan bilderna och får korta föreläsningar med tillhörande frågor. Eleverna rör på sig och blir inte trötta av att sitta.

Aurasma är ett enkelt och kreativt sätt som kan hjälpa både lärare och elever att ge och få kunskap.

Fungerar för både iPhone och Android.

Tips från coachen:

* Du måste klicka på ”share – knappen” när du skapar din Aura för att andra ska kunna hitta den.

* Dina elever måste följa ditt konto för att kunna ta del av dina Auras.

* Du kan inte bädda in ett klipp från internet, utan allt måste ligga lokalt på den enhet du skapar i. För att kunna använda ett klipp  från YouTube måste du

– kopiera URL adress.

– gå till Keepvid.com och följ instruktionen för att lädda ner filmen till din dator.

* Dina elever/skärmar du använder behöver alla ett eget konto som måste följa dig.

Är du sugen på fler IKT-tips? Kolla in i IKTEKET

Social media i undervisningen?

heart-shaped-free-social-media-icon-coloured1Jag har ett mycket starkt minne av en konversation mellan mig och mina kursare på Lärarhögskolan. Vi hade kommit till insikten om att ett jobb i skolan värld är en garanti för att hålla sig ajour med vad som är hippt och inne. Vi kommer aldrig att bli gamla i sinnet för att elevernas ungdom kommer att smitta av sig till oss. Nu många år senare så inser jag att vi nog var liite naiva, men ändå inte helt fel ute. Att arbeta på en skola ger dig en direkt länk till vad som händer i ungas liv. Du får förstahandsinformation om vad som är det ”nya” sättet att umgås och dela information. Något som är positivt då skolan ska spegla ungas livsvärld. Problemet uppstår dock när vi ska ”göra skola” av det eleverna lever i. För hur gör man skola av Facebook, Instagram,Twitter, Snapchat, Periscope och Anchor?
Egentligen är det inte ett problem. Det är superkul att använda olika appar i din undervisning för många appar har mer att erbjuda än vad man först kan tro. Du måste bara ta på dig ”de pedagogiska glasögonen” när du tittar på apparna. Själv lärde jag mig precis hur jag skapar en sida på Facebook som inte är kopplad till min person utan till min webbplats. Du skapar lätt en sida genom att ladda ner appen Facebook pages. Låt eleverna följa ett flöde på Twitter och diskutera det på lektionen, med appen Periscope kan du filma det ni gör live för att dela med andra och Anchor ger dig möjlighet att sända en podcast live. Gör en teaser, en Grej of the Day, inför kommande projekt med Snapchat eller Instagram… alternativen är oändliga. Snacka om möjlighet till samarbete.Problemet är inte apparna, utan snarare vårat användande av dessa. Det är fantastiskt hur otroligt elaka och grymma människor kan vara, och det är därför viktigt att vi pratar om hur man beter sig online. Bara det att vi har ett ord för NÄTHAT säger något. Om du som lärare vill arbeta med interaktiva appar måste du även lägga tid på att prata om Nätikett. Ett förslag är att bjuda in Juridikinstitutet, en ideell organisation, som berättar om juridiken bakom näthat. Jag tror att man måste vara  öppen och ärlig med vad som händer om man begår brott på internet så får det konsekvenser IRL.

Men bjud in apparna i din undervisning, du kommer inte att ångra dig. Tycker du att det är svårt och vet inte vart du ska börja kan du alltid kolla runt  i IKTEKET. Annars ger dig en Googling svar på de flesta frågor du kan tänkas ha.

Allt finns online om man vet vart man ska leta efter det

Som IKT-pedagog vill jag hela tiden hitta och prova nya saker. Jag klickar lite här och följer en länk där och vipps så har man hittat något som man inte kan förstå att man klarat sig utan i ens liv.

Detta är vad som hände när jag ramlade in i Chromes webbshop (Goggles webbläsare). Jag har alltid föredragit att använda Chrome, men nu är jag frälst. Den vanligaste frasen jag säger till mina kollegor när någonting strular för dem är ”har du testat att köra i Chrome istället?” och 9 av 10 gånger så löser det problemen.Namnlös

Efter att ha nosat runt i Chromes webbshopp har jag hittat många program som jag saknat. Det finns program för bildredigering, video och audio. Väder och organiseringsappar, musik och konvertering. Träning, studieteknik och kartor. Allt man kan tänkas behöva. Till exempel Syotify. Det är ett program som du kör online och där du kan kombinera Spotifys användarvänlighet med YouTubes arkiv. För YouTube presenterar en pedagogisk nöt som är svår att hantera. Jag älskar YouTube, och det gör mina elever också. Tyvärr älskar de YouTube så mycket att de lätt fastnar i det.  De ska bara sätta igång en ny låt och sen är de lost. Där kommer Syotify in. Eleverna skapar en spellista utan att behöva frestas av allt annat där inne. Och det bästa är att det är gratis. Själv blev jag frälst över Post-it funktionen där jag kan skriva och dela Post-it lappar med mina kollegor. Dessa appar lägger sig snyggt i mitt Aktivitetsfält på datorn och jag kommer enkelt åt dem.

Samma gäller för ADD-ons (tillägg). Det är små program du gratis kan lägga till i ditt moln. Som till1 exempel ett utökat rättstavningsprogram när du arbetar i Goggle Docs (StavaRex och Spellright). Program som finns paketerade i Stockholm Stad, men som eleverna inte kommer åt om de vill arbeta i onlinedokument. För tillfället har jag dock enbart sett att just dessa Add-ons finns till Google docs och inte till O356. Eller varför inte ett program som gör snygga grafer, tillåter dig att skriva matematiska formler eller ett där du kan slänga dig med Shakespearecitat?

Till sist vill jag hinta om Formida. Ett onlineverktyg för dokumentation och formativ bedömning.  Det är två gymnasielärare som har samlat de vanligaste kommentarer som vi lärare skriver på elevers arbeten och systematiserat dessa och lagt allt ihop i en lätthanterlig app. Du rättar elevens arbete och klistrar enkelt in photo kommentarer från den gedigna listan. De har även samlat alla kriterier och centralt innehåll från Skolverket och skapar snygga och lättarbetade matriser. Jag har precis börjat använda deras tjänst, men jag som ständigt letar sätt att underlätta mitt arbete på måste säga att det ser mycket lovande ut.

Får du inte nog av IKT tips kan du alltid titta in i IKTEKET och gotta dig i vad som finns där. 

Jag är nog sist på den här bollen, men det är värt att slå ett slag ändå

skolappar2

Är du på ständig jakt efter en ny bra app att använda i din undervisning? Look no further. Jag ramlade över den här sidan och blev mycket nöjd med mitt fynd. Skolappar.nu samlar bra pedagogiska appar som fått en  Thumbs-Up-Emoji av pedagoger som använt och utvärderat apparna. Det finns något för alla smaker och ändamål. Så kolla in där nästa gång du är på jakt efter nya intressanta och inspirerande appar att använda.

Vill du har mer inspiration till din IKT-själ kan du kolla runt i IKTEKET

Mer filmskapande åt folket!

filmklappa_500px_205721547När jag gick i skolan så var det skrivande som stod på menyn. Det skulle skrivas det ena eposet efter det andra. Det spelade liksom ingen roll i vilket ämne uppgiften var kopplad till, kunskapsredovisningen skulle ske i skriftlig form. Sen gick jag och blev lärare själv och jag gjorde som andra gjort före mig, jag ville att allt skulle redovisas skriftligt. Tills den dagen jag satt med sjutioelva uppsatser framför mig och jag fick nog. Varför ska allt redovisas i skriftlig form?

Jag började experimentera med andra medium för redovisning och fastnade stenhårt för rörlig bild med tillhörande ljud/ tal. Att låta eleverna skapa egna filmer där de redovisar sin kunskapsprogression och förmågor. Men en dator eller smartphone kan du idag enkelt skapa och klippa film. iMovie till Mac och iPad och iPhone. Moviemaker till PC. Det finns även många onlinetjänster som hjälper en i filmskapandet. Till exempel Creaza och Plotagon är där ni på ett enkelt sätt kan skapa animationer. Internet kryllar även av instruktioner om vad man ska tänka på i förarbetet inför själva filmskapandet. Arbetar du i Stockholm Stad så har du ett Mediotek som har film och redigeringsverkstäder. Jag har bokat in mig och mina elever där eleverna  fått förstklassig hjälp med att klippa och redigera i deras inspelade material.

Vart lägger man filmerna sen då? Det absolut enklaste är YouTube. Du kan ha en kanal där filmerna ligger dolda och inte till publikens nyfikna ögon. Alternativt så lägger eleverna in sina mästerverk i en molntjänst som de sedan länkar till den pedagogiska plattform ni arbetar med på skolan. Vill man köra retro kan du lägga allt på ett USB.

Fördelarna med filmskapandet är många. Filmen ger dig ett forum att klippa ihop bilder och ljud till en heltäckande produkt som enkelt ger dess skapare en möjlighet att visa olika perspektiv och tankesätt. Ibland är en bild mer talande än ord. Det skapar också en mycket översiktlig struktur som många elever kan ha svårt för i skriven text. Att se ”den röda tråden” blir lättare i ett visuellt material.

Något som är viktigt att tänka på när man skapar film är allt kringmaterial man använder för att fylla ut sin film. Musiken som är en stor del i filmskapandet är i många fall upphovsrättsskyddad. Men det finns ställen du kan hitta musik som är ok att använda. Epitonic.com har musik som kan användas, freemusicarchive.org är ett annat. YouTube har även musik du kan använda till dina filmer. Håll koll på CC (creative commons) när du letar och uppge alltid artistens namn.

Att skapa film, och låta eleverna stå för skapandet kan låta jobbigt. Det ska filmas och klippas. Programmen känns krångliga och allt tar en massa tid. Men precis som allt annat så måste man tillåta sig en liten period av träning. Som lärare behöver du ha koll på grunderna (som du får genom att titta på klippet), men sen sitter en generation av Youtubare i ditt klassrum som jag tror mer är gärna delar med sig av sin kunskap. Alla har något att tillföra.  Men du som lärare måste våga ta det första steget.

Det är också en fråga om inkludering. Alla är inte begåvade med skriftens gåva. Där kan filmskapandet flörta med fler kreativa förmågor hos eleven. Självklart kommer inte alla att jubla över detta nya arbetssätt, men många kommer att se detta som en chans att faktiskt få visa vad man kan. Man kan väl blanda sätten att redovisa ens kunskaper och förmågor?

Sen måste jag tillägga att det inte är så att jag predikar att vi alla ska bli filmskapare och att skrivandets konst är något för forna tider, nej. Att kunna uttrycka sig i skrift är något som jag anser att vi måste behärska och att vi måste träna oss på, men det är en del av de förmågor en framtidsmedborgare måste ha. Filmens medium har kommit för att stanna och där måste väl skolan hänga på? Vi är alla duktiga på olika saker, och filmen kan vara ett sätt att hjälpa elever (och lärare) att få komma till sin fulla rätt. Mer filmskapande åt folket!

Länktips om filmproduktion!
Voodoofilms Filmskola innehåller artiklar om filmproduktion från början till slut.
Multimediabyrån har också en filmskola i enklare videoproduktion.
Manusförfattande enligt Makete-metoden.

Blir du sugen på fler IKT-tips? Kolla in IKTEKET och låt dig bli inspirerad. 

Man måste göra det lätt för sig själv

Jag har alltid varit den typen som gillar att ha allt på ett och samma ställe. Allt från anteckningar till bilder.  Kalla mig effektiv eller lat, men tanken på att ha saker och ting på olika ställen och sen komma ihåg vart jag lagt allt får svetten att börja krypa längs min rygg. För visst är det så. Man skriver och dokumonenote-amazon-app-store-100361701-largeenterar, döper dokumentet (till något för stunden självklart och briljant) och sparar. Det går ett tag och sen ska man hitta det där dokumentet igen… Jag har ibland spenderar timmar på att söka efter dokument i min dator då jag inte längre kommer ihåg vad jag döpt det till eller vart jag valt att spara dem.

Never more!

Jag hade fattat hur jag fungerar redan i skolan. Varför jag sedan valt att frångå ett system som bevisligen fungerade lämnar jag till professionella att reda ut. I skolan använde jag ett kollegieblock som hade fler kollegieblock i sig. De olika avdelningarna var tydligt uppmärkta i färg och åtskilda med en flik av färggladplast.  Varje ämne hade sin egen flik. Allt på ett och samma ställe men tydligt separerade. Jag vet inte hur många sådana kollegieblock jag avverkade. Efter skolårets slut fick man snällt gå igenom alla anteckningar och med omsorg välja de block som skulle sparas. Tänk om man kunde få detta briljanta sätt att arbeta, men digitalt?

Svaret stavas OneNote. Det är en del av Microsofts Office 365 lösning och är du en arbetare i Stockholm Stad så ligger det redan i din dator och väntar på dig. OneNote är mitt digitala kollegieblock där jag kan organisera mina anteckningar och tankar, dokument och allt annat genom att enkelt skapa nya flikar och sidor. För att göra saken ännu bättre kan jag även dela mina block med andra.

Jag delar mina block med både kollegor och elever. I en klass har vi ett block där ”lektionsloggen” bor. Jag dokumenterar allt vi pratat om på lektionen där så att elever kan gå igenom lektionen en gång till hemma. Jag kan spela in ljud och bild  direkt in i OneNote så är jag tillräckligt närvarande när jag har en genomgång så kommer jag ihåg att spela in den. Allt som står på tavlan fotograferas in i loggen. Eftersom det är en onlinetjänst kan jag arbeta både från min dator och smartphone. Ladda ner appen OneNote så har du alltid allting med dig på fickan.

Med mina kollegor delar jag andra block. Där kan vi dokumentera elevernas kunskapsprogression och idéer till vårat samarbete. Om det är någon del jag vill hålla privat så kan jag enkelt lösenordsskydda hela eller delar av mina block.

Summa summarum-  mina färgglada och organiserade anteckningsblock från skoltiden men i en digital tappning som skapar möjlighet till transparens och samarbete.

Vill du lära dig OneNote? läs här!

Vill du fler tips på hur du gör din lärar-vardag med digital? Kolla in IKTEKET här.

Hur ser ditt digitala lärarår ut?

Att vara eller icke vara digital i sin lärar-vardag

Det nya året har gjort entré och med det kommer dessa eviga löften vi lovar oss dyrt och heligt där vid 12 slaget. Sen kommer morgonen och de löften man gjorde är mer eller mindre bortblåsta.

Jag vill erbjuda ett alternativ. Ett mål. Ett ärligt försök att faktiskt ändra sin rutin. Självklart tänker jag på din lärar-vardag (det andra får du klura ut själv) och hur den ska bli mer digital.

Att sätta ett mål för sig själv handlar om att vara realistisk. Och ärlig. Vad tror jag på fullast allvar att jag ha en chans att fixa. Istället för att tänka att nu ska jag banne mig digitalisera hela mitt jag, allt ska in i molnet och datorn ska vara mitt enda sätt till kommunikation så kanske man kan försöka ändra lite här och lite där.

Har du en uppgift du kan knyta ett YouTube-klipp till? Kan du skapa en EXIT-ticket som du kör för att utvärdera ett område med? Kan du testa att arbeta med delade dokument genom en molntjänst?

Du behöver inte börja i en stor skala men du måste börja. Du måste ta ett första steg. Vågar du ifrågasätta dina tidigare val och sedan ärligt fråga dig själv hur du kan göra det annorlunda har du kommit en bit på vägen mot ditt digitala lärar-jag.

Hur ska ditt digitala 2016 se ut?

Kör du fast i din strävan mot det digitala arbetssättet så erbjuder IKTEKET dig ett skafferi av gottigheter. Smaklig spis!

Att vara eller inte vara digital som lärare. Del 2: Planera undervisning digitalt

Varför ska man planera sin undervisning digitalt? En fråga jag får av mina kollegor.business-coaching-planning-tipNär jag får den frågan blir jag lite ställd, för jag har svårt att se varför man inte skulle arbeta digitalt. Fördelarna väger upp nackdelar många gånger om.

Att planera sin undervisning digitalt betyder att du snabbt kan dela all den information du sitter på utan att behöva ta turen förbi en kopiator. Aldrig mer lösa blad i våta ryggsäckar eller slängda i ett hörn av klassrummet.  Allt ligger till allas beskådan på en digital plattform. Din undervisning blir transparent och tillgänglig. Dina elever behöver inte vara oroliga för att de missar något om de är borta, allt ligger digitalt och de kan ta del av det hemifrån. Du kommer aldrig mer få höra att ett papper är borttappat och informationen förlorad till evigheten, för elever och vårdnadshavare kan se all information/uppgifter online.

Då jag arbetar på en kommunal gymnasieskola i Stockholm Stad så arbetar jag med skolplattformen Fronter (än så länge). Vilken plattform man jobbar med är mindre viktig, utan det är vad man gör med den som underlättar min lärar-vardag. Att arbeta digitalt med en plattform har ändrat hela mitt sätt att planera min undervisning. Där kan jag lägga upp en plan över hela kursen, skapa mappar som är kopplade till alla uppgifter, samla filmen/ länkar/digitala läromedel på ett och samman ställe samtidigt som jag driver en kalender där jag lägger upp deadlines och provdatum. Tydligare än så går det inte att bli. Det material jag använder är alltid uppdaterat så jag enkelt kan skapa och ändra i det material som är publicerat. Sparar jag det digitalt behöver jag inte oroa mig för att en pärm försvinner med alla mina uppgifter gå upp i rök. Det ligger digitalt och jag hittar lätt det material jag vill arbeta med.

Eleven kan inte längre komma och säga att hen inte har koll, för att allt finns i den digitala plattformen. Vårdnadshavare behöver inte längre jaga mig för att få uppgifter, nu loggar de enkelt in tillsammans med eleven och läser det som står. När, var och hur finns tillgängligt dygnet runt, alla dagar på året och jag behöver bara publicera det en gång. Då eleverna arbetar digitalt de med så kommer ingen information att gå förlorad. Hur många gånger har du stressad gått genom skolans korridorer och blivit stoppad av elever som vill ge dig handskrivna blad med veckans uppgift på? Du tackar och tar emot lappen, lägger den på ett bra ställe och glömmer bort den. När eleven sen undrar hur det gick kan du inte ens vara säker på att du fått den till att börja med. Eller att eleven skickar uppgiften i ett mail som drunknar bland alla andra 100 mail du får den dagen. Genom att mötas på den digitala plattformen får eleven sin uppgift digitalt, löser den digitalt, och lämnar in den digitalt på plattformen digitalt. Du har allt på ett och samma ställe och eleven riskerar inte att hens uppgift försvinner bland alla dina lärarpapper.

Sen måste man väl lägga till man man talar om att arbeta digitalt att det självklart betyder att man måste ha tillgång till internet. Och att det inte är en självklarhet för alla. Eller att man kan lita på att internetgudarna alltid står på en sida. Nej, så är fallet. Det kommer alltid att finnas de som inte kan ta del av information som ges digitalt, men då får man lösa det ett fall i taget. Jag tror att ett digitalt arbetssätt är framtiden. Det skapar tid för lärare och en tillgänglighet för alla som man inte kan få om informationen endast går att få från ett papper som sitter i en pärm i en bokhylla i ett låst lärarrum.

I nästa del i denna bloggserie kommer jag att prata om att genomföra undervisning digitalt. Kan du inte hålla dig tills dess så uppmanar dig dig att nosa runt i IKTEKET och låta dig bli inspirerad. 

En lektion ”On Demand”

Få koll på vad eleverna kan, och vad de vill att lektionen ska fokusera på.

OnDemand_31

Den eviga lärarfrågan… hur vet jag att mina elever förstår? De sitter där vid sin skärmar och nickar på frågan om de hänger med… men HUR vet jag att de faktiskt gör det?

Denna fråga har satt griller i mångas huvud och många har börjat presentera lösningar. Själv är jag med i projektet Inkubator som drivs av IKT-enheten inom Stockholm stad. Inkubator är en sammansatt grupp vars syfte är att arbeta fram metoder för att vidareutbilda lärare som i sin tur utvecklas och hjälper elever till en ökad måluppfyllelse. 

Det spår som jag deltar i har anammat tanken runt Flipped Classroom och utvecklat den. Tanken med Flipped Classroom är enkel. Eleven får problemet på förhand och sen hjälps vi åt att lösa det i klassrummet. Rätt logiskt när man tänker efter. Varför ska den värdefulla lektionstiden läggas på att läraren pratar och sen ska den stackars eleven på egen hand försöka lösa problemet… när experten är kvar i klassrummet. Då är det väl ändå smartare att eleven får problemet/föreläsningen innan och sen är frågor och diskussion fokus på lektionen. 

Inkubators metod On Demand har samma princip + lite till.

  1. Eleverna får problemet/frågeställningen/föreläsningen på förhand.
  2. Eleven tar del av materialet, begrundar detta och bestämmer sig för vad hen vill att följande lektions ska fokusera på.
  3. Eleven fyller i ett formulär online som läraren förberett. Detta formulär kan innehålla kontrollfrågor om materialet samt en förfrågan om vad eleven vill att följande lektion ska fokusera på.
  4. Lektionen hålls utifrån elevernas frågor och önskemål om fördjupning.
  5. Inför avslutandet av lektionen får eleverna göra en EXIT-övning där de får formulera vad de lärt sig samt om det fortfarande finns frågetecken.

Genom att följa dessa steg får du som lärare stenkoll på vad eleverna kan, vad de inte förstått och vad du måste lägga krut på under kommande lektionstilfällen. En EXIT-övning kan göras hur komplex eller simpel som du vill. Det kan vara allt från att du ber eleverna utvärdera dagens lektions med hjälp av uppräckta fingerar till en mer digital variant genom till exempel Socrative.com.

Min lektion On Demand handlade om studieteknik. Eleverna stod inför en mastig uppgift, och jag ville ge dem tips innan de påbörjade sitt arbete. Innan lektionstillfället fick eleverna se filmen jag samlat från YouTube. Jag använde Learnify för att samla filmerna. Sen fick de svara på frågor i ämnet inför lektionen. Jag använde mig av O365 frågeformulär som är kopplat till en Excelfil. Inför lektionen fick den lärare som var vikarie för mig (självklart var det ett viktigt möte som kom i vägen) ta del av de frågor/funderingar som kommit hos eleverna och hon kunde utforma lektionen helt efter elevernas önskemål. I den EXIT-övningen som gjordes på slutet var eleverna nöjda och ansåg att de fått öva på just de som var svårt enligt dem.

Se Blogginlägget om lektionen här

Se det material som jag använder:

Filmer om studieteknik – Genom Learnify

Enkätet som eleverna fyllde i inför lektioen – O356 frågeformulär
Ett annat mycket användarvänligt sätt att ha en EXIT-övning är genom onlinetjänsten Socrative.
Du kan läsa mer om Socrative i IKTEKET och projektet On Demand här

Att vara eller icke vara digital som lärare. Del 1: Lärararbete i molnet

Lyft din planering från pappret upp i molnet – en bloggserie om att digitalisera sin lärar-vardag.

CNET_Cloud_Storage_roundup

Jag tror på att läraryrket går att effektivisera. Denna bloggserie kommer att ta upp olika aspekter av läraryrkets vardag och hur ett digitalt arbetsätt kan underlätta denna. Del 1 handlar om det som är läraryrket utöver genomförandet av lektioner. Det jobb som handlar om att vara mentor för elever, att vara länken till hemmet och till ledningen. Det jobbet som idag tar så mycket tid att man ibland inte hinner med att vara lärare.

Det är möten hit, och möten dit. Möten som borde ske men det finns ingen tid. Dokumentation som ska göras. Kollegor som vill jobba ämnesöverskridande, men schemat tillåter inte ett samarbete.  Vi kommer, vi pratar, vi går… men sen då? Vart hamnas alla beslut som tas? Alla diskussioner som förs? I en pärm i en bokhylla eller en gemensam mapp på datorn men där det ligger så många kopia på kopia att ingen längre vet vilken versions som är den aktuella. Hur kan man skapa en struktur som är så lättillgänglig och transparent att alla lätt kan ta del av den processen som pågår?

Svaret står skrivet i skyn och det stavas ”Molnet”. Genom att arbeta i och dela dokument genom en molntjänst kan man mötas utan att behöva mötas. Protokoll från arbetslagsmötet är inte längre ett handskrivet ark i en mapp i ett låst skrivbord utan det ligger i molnet där alla kan gå in och läsa de beslut som tagits eller lägga en kommentar. Du och din kollega kan planera ett projekt tillsammans och ha allt på ett och samma plats istället för på en massa mail. Du bestämmer själv men en klick vem som ska få tillgång till det material ni arbetar fram.

Du kommer alltid åt dina dokument, oavsett vilken skärm du sitter vid. Är du på ett studiebesök och får en snilleblixt kan du lika lätt komma åt alla dokument via mobilen som om du sitter vid dina dator. Det fiffiga med molntjänster är att allt är i realtid. Ni kan vara fler som arbetar i samma dokument och du ser direkt vad dina kollegor gör. Ni kommunicerar direkt med varandra och allt sparas automatiskt. Så oberoende av ramtider kan man lätt kommunicera med varandra genom molnet. Varför inte dela ett dokument med dina elever och följ deras process live… mer om detta arbetssätt kommer senare i denna bloggserie.

Eftersom allt ligger i molnet behöver du endast en internetuppkoppling för att vara en del i allt. Självklart kan man gör inställningar så att allt även sparas lokalt på din dator om internetgudarna inte vill vara med.

Inom Stockholm Stad har vi molntjänsten från Microsoft One Drive och Notebook. Det finns även andra moln, men kolla upp vad som är ok att använda innan du börjar lägga ut känslig information. Olika kommuner/skolor har olika avtal med företag som erbjuder molntjänster. Så sluta stressa och möt dina kollegor online istället.

Glöm inte att nosa i IKTEKET för att bli inspirerad i hur du kan digitalisera din undervisning