Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kollegialt lärande

Ses vi i Tumba på torsdag kl 19 på #Lärarkvällarna?

Är du nyfiken på vad coachning i skolan kan innebära? Hur är coachning kopplat till kollegialt lärande? Kan man prova? Hur gör man?

Alla det här och mycket mer pratar vi om på torsdag 14/3 på Tumbascenen då jag under Lärarförbundets Lärarkvällar ska dela med mig av mina erfarenheter av coachning i skolan och kollegialt lärande. Om du inte har möjligthet att ta dig till Tumba kan du antingen komma till Uppsala den 25/3 eller se föreläsningen live (eller senare) på webben.

Delta i diskussionen på Twitter under #Lärarkvällarna!

Hoppas vi ses och hörs!  

/Janna

Jobbar din kommun med coachning av lärare för lärande och utveckling?

Vill du träffas och utbyta erfarenheter av hur det är att jobba med coachning i skolan?

Lärarcoacherna i Stockholm bjuder nu in till en träff den 11 juni kl 13-16 här i Stockholm. Du som deltar är anställd av en skohuvudman för att arbetat med coachning av lärare för att utveckla undervisningen och öka måluppfyllelsen.

Läs inbjudan och hur du kan anmäla intresse genom att följa länken nedan!

Erfarenhetsutbyte kring coachning

Vid frågor maila: joanna.scheele@stockholm.se

/Janna

Glöm inte likvärdigheten i jakten på minskad dokumentation

Idag gick regeringen ut med ett första förslag ur den utredning som görs kring lärares arbetsbörda i form av dokumentation. Förslaget innebär i korthet att kravet på IUP tas bort helt i år 6-9 och i de lägre åren endast krävs en gång per läsår.

Det tog inte många sekunder innan diskussionen var igång på Twitter. Är det rätt dokumentation att ta bort/minska på? Vad blir konsekvenserna för elevernas lärande? Finns det risk för mer summativ bedömning på högstadiet när det är betyg som är i fokus?

I allt detta vill jag igen lyfta frågan om den minskade likvärdigheten i skolan och hur jag ser att dokumentationen är en del av det. Mycket av dagens dokumentation är kopplad till särskilt stöd. När det misstänks att en elev inte kommer att nå kunskapskraven i något ämne ska läraren göra en pedagogisk kartläggning/utredning kring elevens styrkor och behov. Utifrån den ska sedan ett åtgärdsprogram (ÅP) skrivas. Åtgärdsprogrammet ska vara levande och innehålla kortsiktiga, uppnåbara mål och vilka åtgärder skolan tänker genomföra för att eleven ska ha möjlighet att nå dessa mål. Ett ÅP ska utvärderas ofta. Ju oftare desto bättre. Vi brukar sikta på 2-3 veckor åt gången. Sedan görs en utvärdering med analys och det skrivs ett nytt ÅP. Den pedagogiska kartläggningen/utredningen ska också helst uppdateras med jämna mellanrum.

I vissa skolor och klasser i Sverige är det upp emot hälften av eleverna som inte når kunskapskraven. I andra når alla elever kunskapskraven. Kan ni föreställer er hur olika lärares dokumentationsbörda ser ut? Vad är konsekvenserna av det här för elevernas lärare? För mig låter det som att de elever som ligger längst från kunskapskraven har lärare som har minst tid över till planering, kollegialt lärande och undervisning.

Vad gör det med skolans likvärdighet?

Min fråga till regeringen och utredarna är:

Hur tänker ni förändra dokumentationsbördan på ett sådant sätt att det stärker och möjliggör en mer likvärdig skola?

/Janna

Är vi en grupp eller ett effektivt team?

Som lärare har man kanske en naturlig nyfikenhet kring gruppers processer och hur det påverkar inlärning och produktivitet. Som lärarcoach har jag fått möjligheten att återuppliva denna nyfikenhet och djupdyka på nytt i gruppsykologins dynamiska värld.

En bok jag och mina kollegor håller på att läsa tillsammans är Susan Wheelans ”Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar”. Den berör vilka faser en grupp kan röra sig emellan, vad som händer i gruppen och framför allt hur en ledare bör agera i de olika faserna för att leda gruppen framåt. 

Susan Wheelan är professor i psykologi och har forskat mycket kring gruppers utveckling. Hon har bland annat ägnat tid åt att följa vad som händer i skolan när lärare arbetar i grupp och hur kvaliteten på detta arbete faktiskt påverkar elevernas resultat.  

Och till min stora glädje (tack Karin Andrén) har Skolverket på Matematiklyftets sida lagt upp en föreläsning av Niklas Rydbo ”Gruppers utveckling i teori och praktik” som grundar sig just på Wheelans modell och forskning. Föreläsningen är 46 min lång och det finns anteckningar till som man kan ha framför sig när man lyssnar. Den väcker frågor kring skolans organisation, hur vi formar grupper kring elever, de lärargrupper som finns i skolan i dag och en massa mer.

För alla er som på något sätt arbetar med grupper eller är del av en grupp – se föreläsningen och/eller läs boken!

/Janna