Modell för teatersamtal

Känner du dig osäker på hur du ska inleda efterarbetet med din klass efter en föreställning? Du är inte ensam. I en enkät av Regional Väst uppger majoriteten av de tillfrågade att det är svårt att hålla i ett samtal som inte utmynnar i åsikter som hämmar fördjupad diskussion som , ” föreställningen var bra/ dålig. Det finns modeller för att undvika att hamna i denna fälla. Anna Berg, dramaturg på Unga Dramaten berättar om sin modell Prata scenkonst i blogginlägget.

dbpm_170111_ct0077

 Föreställningsanalys

Teatersamtal är spännande att leda och att lyssna på. Känner eleven sig trygg med att upplevelsen ligger i betraktarens öga blir det garanterat många olika berättelser och reflektioner och när alla fått komma till tals har berättelsen vuxit och teaterupplevelsen fördjupats.

Metoden bygger på tre regler;

  •  Värdera inte
  • Allt kan tolkas
  • Utgå från dig själv

brattom_1504

Beskriva tecken i föreställningen

Om alla i gruppen börjar med en minnesrunda och berättar vilka tecken de upplevde kommer det med säkerhet fram många iakttagelser som tillsammans bidrar till en fördjupad upplevelse. Som lärare kan du hjälpa eleverna att komma igång genom en förberedd text med. Låt var och en tänka igenom tyst en stund och be sedan klassen försöka hitta så många svar på frågan som möjligt.

När började och slutade föreställningen, tyckte du?
Vilka var beståndsdelarna? skådespelare, musiker, dansare, rörelse, röst, ljud, ljus, mask, kostym, scenografi, rekvisita, koreografi m.m.

Olika aspekter av tid? Tidsepok, kronologi, tidshopp? Temp och rytm?

Tolka föreställningen

Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention. Varför ser rummet ut just så där? Varför rörde sig skådespelarna med det kroppsspråket/tempot?  Vad betydde färgen, musiken, scenografin?  Såg ni några tecken som hänger ihop, några som gjorde er förvirrade? Hängde skådespelarnas kläder ihop med hur de uttryckte sig…… Om inte vad fick det för konsekvenser?

dsc_3694

Reflektera

Som avslutning på teatersamtalet fria associationer och reflektioner. Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter. Med vilken känsla lämnade ni föreställningen? Om ni var regissör, scenograf, koreograf, skulle ni ha ändrat på något? Finns det någon moral, filosofisk fråga som genomsyrar föreställningen. Kan det finnas något bakomliggande syfte med att sätta upp föreställningen?  Glöm inte följdfrågorna som: hur menar du då? Kan du ge exempel?

Prata scenkonst

Här kan du hämta Anna Bergs PDF, Prata scenkonst .Bilder i inlägget är från Unga Dramatens föreställningar

prata scenkonst

/Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Inbjudan: Multimodal bedömning, så här tänker vi

Vi lärare behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling.

feedback-3240007_1920

Kvällen har tillkommit för att vara ett stöd för de lärare på gymnasiet som tillsammans med sina klasser är med i film- och scenkonstprojektet Ung i Stockholm.  Men vi har vidgat målgruppen till alla lärare som är intresserade eftersom vi vet att det finns en osäkerhet bland lärare om hur multimodala texter skall bedömas. Vi hoppas även att du som redan känner dig trygg i att bedöma multimodala texter anmäler dig och deltar med dina erfarenheter och tips. Vi utlovar en biobiljett per tips.smiley-163510_960_720

Program

Upplägg för seminariet – vi varvar föreläsningar  och praktiska workshops med resonemang om multimodal bedömning. Medverkande under kvällen är Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, lärarna Katarina Lycken Rüter och Anna Bergkvist.

  • Elin Jönsson, filmpedagog, pratar grundläggande om kamerans alfabet och grammatik. Elin visar exempel på hur hon planerar en filmuppgift för att underlätta bedömning och delar med sig av sina erfarenheter. Passet avslutas med en praktisk övning.
  • Anna Bergqvist talar om sina elevers deltagande i filmprojektet Ung i STHLM och vilken betydelse det haft för deltagande klasser. Anna kommer dessutom att berätta hur hon använder film – och bedömer densamma – i svenskundervisningen. Vi får se några elevexempel från litteraturundervisningen i svenska 3 och höra hur Anna tänker vid bedömning av dessa. Anna är lärare på Blackebergs gymnasium.
  • Katarina Lycken Rüter för ett resonemang om lärande, det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar?

bildmanus panorering_tiltKLAR

Kontakt och anmälan

Målgrupp: lärare på högstadium och gymnasium
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen.
Tid: 7 maj, 17.00-20.00. I pausen serveras filmisk förtäring.
Kostnad: gratis för lärare i Stockholms kommun.
Ung i STHLM bekostar arrangemanget.
Anmälan Ung i STHLM

Kulankampanj för angelägna kulturupplevelser på tema #metoo, jämställdhet och trygghet

Erbjudande gäller föreställningarna Min trygga plats och Seek & Hide  och möjlighet ges att de tal av dessa viktiga föreställningar helt kostnadsfritt! Boka senast den 30 april. Utvalda datum i maj och september. Begränsat antal platser. Välj en av de erbjudna föreställningarna och kontakta kulturproducenten för att komma överens om datum, tid och antal platser.

Gå in på Kulan och klicka på Boka med Kulanpremien för att ta del av erbjudandet. Fyll i och skicka bokningsformuläret. Kulturproducenten bekräftar sedan bokningen. OBS: bortse från prisuppgift i det automatiska bekräftelsemejl som du får från Kulan. Högstadie- och gymnasieelever i Stockholms stad går kostnadsfritt på en av dessa föreställningar så långt platserna räcker.

Min trygga plats

 

  Min trygga plats av Carl Olof Berg och Co är en klassrumsföreställning med berättelser om kropp, sexualitet och trygga platser. Föreställningen kommer till skolan och kan spela för 30 elever åt gången.

  • Datum: 23-25 maj, 3-7 september samt 10-14 september (max 30 elever per föreställning)
  • Bokning: post@carlolofberg.com eller 070-720 02 00.
  • Två föreställningar kan bokas samma dag på samma skola.

Min trygga plats ställer frågan: Vilka berättelser om sexualitet och överlevnad göms bakom våra manliga och kvinnliga kroppar? Koreografen Carl Olof Berg har intervjuat elever på sin gamla högstadieskola om kropp, sexualitet och trygga platser.
Elevernas röster och Karin Boyes dikt ”Jag vill möta …”  varvas med berättelser av bl.a. Saga Becker, Olof Palme och Beatrice Eli. Hur ska vi förhålla oss till ord som hora, bög, lesbisk och trans?

8de26da5e5a51c294221f151a8e33789

Min trygga plats ger dig några förslag att fundera kring, själv eller tillsammans med andra. Planera gärna in en timmes samtal med klassen i anslutning till föreställningen. Samtalet arrangeras av skolan. Handledningsmaterial kan fås i samband med bokning av föreställningen.  Länk till information och Boka med Kulanpremien:

Seek & Hide

Seek & Hide har #metoo som tema och handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. En kurragömmalek, en fysisk labyrint om att hitta sig själv bakom alla lager av masker, uttryck och förväntningar. En pjäs som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav. Vem är jag? Och vem bestämmer det? Teater blandas med parcour, akrobatik, musik, dans och mim. Det är lekfullt och humoristiskt men också på blodigaste allvar där smärtpunkterna rymmer hög igenkänningsfaktor och autenticitet.  Länk till information och Boka med Kulanpremien

Den spelar både på Scenen Pipersgatan 4 på Kungsholmen och uppsökande, dvs. den kan även komma till skolan.

Pressbild_SH3

Seek & Hide av Teater De Vill handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. Den spelar både på Scenen Pipersgatan 4 på Kungsholmen och uppsökande, dvs. den kan även komma till skolan.  

Kulan anordnade en kulturombudsträff på Teater de Vill där vi såg föreställningen och arbetade med dramapedagogik tema #Metoo

  • Datum scen: 16-18 maj på Scenen Pipersgatan 4, Kungsholmen
  • Datum turné: 15 maj, 21 maj, 24-25 maj samt 3-7 september på skolan (max 100 elever per föreställning).
  • Bokning: info@teaterdevill.com eller 08-652 08 01

Kulturombudsträff för ökad rörelseglädje i klassrum och på raster!

”Det finns studier som visar att elever som deltagit i fysisk aktivitet innan lektioner i språk och matematik fått 40 procent bättre skolresultat. Och att två extra idrottslektioner i veckan höjer elevernas resultat. Andra positiva effekter är att upplevelser av stress, depression och ångest minskar, säger Christer Oja som är projektledare för Spring i benen, ett projekt som erbjuds Stockholms skolor. Därför väljer vi/ Kulan att ha en kulturombudsträff på temat rörelseglädje med dans och akrobatik.
fou2

Program

Under kvällen får du ta del av:

  • En workshop i hur vi kan hitta ett lustfyllt och enkelt sätt att röra oss mer under skoldagen.
    Vi lär oss också grundläggande begrepp inom dans och koreografi. Workshopen leds av Maria Nordlöw,  danspedagog och dramapedagog, lärarutbildare, högskoleadjunkt på SMI-Stockholms Musikpedagogiska Institut.
  •  Hur jonglering, akrobatik och balans kan vara en paus i skolarbetet, Krisoffer Sylwan från Cirkus Le Fou håller i workshopen.
  • En dans och musikföreställning med Sadunära, en humoristisk och interaktiv föreställning som utforskar lusten till lek. Med dans och spegellek till levande musik, leder, följer och härmar vi varandra. En trygg och rolig stund tillsammans där vi förundras och ler – och rätt som det är kanske även publiken dansar! Sadunära har Kulanpremie
  • Sadunära visar också några rörelselekar som går att göra i klassrummet.
  • Dans i Stockholms stad och län, DIS berättar hur de kan stödja skolan med dans och rörelse
9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344 foto Sadunära: Jonas Jörneberg

Kontakt och anmälan

Plats : Zebradans Renstiernas gata 48, buss 3 från Slussen eller Skanstull, hållplats Gotlandsgatan el. 10-15 min promenad från Skanstull.
Tid: 30 augusti klockan 16.30 – 20.00. Vi serverar lätt förtäring och delar ut kulturkort mellan 16.30-17.00
Målgrupp:  kulturombud, fritidspedagoger och intresserade lärare
Kostnad: bekostas av Kulan
 Anmäl dig här
Varmt välkommen!
Elisabeth och Christina

Hundraåttio berättelser med utgångspunkt i personliga föremål

”Mamma, hoppas vi träffas en gång till”. Det är Ashos hjärtskärande ord och de går inte värja sig mot. Hon flydde ensam från Somalia till Sverige endast 13 år gammal. Hennes mamma är kvar i hemlandet och sålde sitt hus för att Asho skulle kunna fly till ett drägligare liv i Sverige, till sin syster som redan bodde där. När Asho kom till Märsta kunde hon inte läsa eller skriva och det var där jag träffade henne.

EPSON MFP image

Jag är scenberättare och dramapedagog och ledde ett projekt med målet att få nyanlända barn och ungdomar att skapa berättelser med utgångspunkt i personliga föremål. Ett språk- och identitetsprojekt.Första gången jag träffade Asho hade hon med sig ett papper där en berättelse om hennes mamma var nedskriven. Asho hade berättat, systern hade skrivit då Asho var analfabet. Men längst ner hade hon ritat två gråtande kvinnor. Den ena var Asho, den andra hennes mamma.

Du får bara ta med ett föresmål , vad skulle du välja?

Hundraåttio berättelser med utgångspunkt i personliga föremål

Bloggbild1b

På bilden ser du Asho, Bushra, och Bayan. Asho  var ett av 180 barn som var delaktiga i berättarprojektet som gjordes i två omgångar i Märsta och Sigtuna. Det skapades 180 unika berättelser om föremål som en minion från Mc Donalds eller om ett halsband med hajtänder från Syrien. En pojke valde att skriva om sin färgglada, hemsydda groda, en flicka om en pingisboll hon fått av sin kusin som flytt till Finland. Det var sedlar från hemlandet, spelkort, klänningar, fotbollar, mobiltelefoner. Ja, allt ni kan tänka er som är viktigt för barn i mellan- och högstadieåldern. Men berättelserna handlade inte bara föremålen. De innehöll saknad av en moster i Afghanistan, längtan efter fotbollsplanen i ett sönderbombat Mogadishu. Ett par rödvitrandiga kalsonger blev en berättelse om flykten från hemlandet. I kalsongerna hade Muhammeds mamma sytt in två fickor där han skulle ha sina pengar, närmast kroppen. Många berättelser handlade om sorg och saknad av vänner men även om drömmar om en framtid i Sverige.

Enbitavmig4c

Berättarprojekt blev ett scenprojekt

Barnens och ungdomarnas berättelser blev starkare ju mer tid de fick arbeta med sitt material. Deras kreativitet sprutade ut berättelser fulla av liv, så viktiga. Till sist skapade det sådana känslor i mig att jag var tvungen att fråga om barnen ville framföra sina berättelser på en scen. Det skulle bli som ett levande brev från dem till publiken. Alla ville vara med och i ett tredje projekt i Märsta fick jag möjligheten att jobba med en hel klass under några månader. Det blev en föreställning med personliga berättelser blandat med folksagor från deras hemländer. Men det blev endast ett tillfälle och det här behövde ju framföras i hela Sverige. Det var 2016 och Sverige hade tagit emot rekordmånga flyktingar. Jag visade berättelserna för min kollega, musikern Anders Peev, och vi insåg det enorma värdet i berättelserna. Skulle det vara möjligt att vi gjorde en föreställning med barnen på scen tillsammans med oss? Några enstaka föreställningar kanske skulle fungera men tyvärr inte en hel turné eftersom barnen går i skolan.

Bloggbild3b Riad är från Marocko och Aisha kommer från Uganda

Tretton starka berättelser

Men vi ville att barnen skulle vara på scenen tillsammans med oss, det är ju deras ord, deras berättelser som ska framföras under föreställningen. Hur skulle vi lösa det? Jo, självklart skulle vi filma dem och spela in deras röster, då kan vi vara på scen samtidigt. Jag framför deras berättelser live och Anders skapar magi med sin nyckelharpa i samspel med filmer på barnen. Vi valde ut 13 starka berättelser av 180, många fler ville vara med, och det blev ett unikt samarbete mellan Musikteater Unna och 13 nyanlända barn och ungdomar. Filmerna skapades av filmkonstnären Ida Lindgren. Vi lanserade idén för Kulturbryggan som nappade och tillsammans har vi skapat en stark och empatisk föreställning om saknad och framtidstro. En bit av mig är ett samarbete mellan generationer, mellan barn och konstnärer.

Bloggbild4 Zarif var analfabet när han kom till Sverige från Afghanistan. Nu är han en av 13 ungdomar som skrivit berättelser till föreställningen

Upplev föreställningen på Teater Tre

Nu har du möjlighet se hur det unika samarbetet blev på Teater Tre den 24 och 25/4. Musikteater Unna spelar endast fyra föreställningar i Stockholm. Är du intresserad så hör av dig till Anna Holmlin Nilsson som är teaterns producent. anna@musikteaterunna.se eller 070-7526445. Läs mer på www.musikteaterunna.se.

Bloggbild5 Anders Peev och Johan Theodorsson under en föreställning av En bit av mig

 

Blogginlägg av Johan Theodorsson, dramapedagog i de tre berättarprojekten i Märsta/Sigtuna och scenberättare i Musikteater Unna som har producerat föreställningen En bit av mig.

Finns det konst som inte är lämplig i skolor och offentliga miljöer?

I förra blogginlägget berättade jag om Anna Bergs föreläsning på Unga Dramaten, Konst i skolan. Detta inlägg är inspirerat av Annas föreläsning och bränsle för att skriva ytterligare ett blogginlägg fick jag från en artikel jag läste i helgens DN, SD kritiska mot konst i tunnelbanan. Konsten de syftar på är serietecknaren Liv Strömqvists The Night Garden  som går att se i Slussens tunnelbana.

SkärmklippSD

I facebookinlägget som publicerats på SD facebooksida Stockholms läns landsting förordrar de konst som tilltalar allmänheten i offentliga miljöer. De har lämnat in en motion som går ut på att lyfta det lokalhistoriska arvet. I facebookinlägget ger de exempel på vad de menar med det lokalhistoriska arvet: Målningen Utsikt från Brunnsbacken över Saltsjön av Johan Sevenbom.

08f11d63-c63a-406b-99e9-060650793718

I förra inlägget berättade jag om målningen Övermålningen i en skola. En målning som också väckt debatt och som politiker ville måla över med argumentet att det väckte anstöt att eleverna såg en kvinnas vagina.

Skall politiker bestämma vad som är konst?

Konst anses vara så viktig att den finansieras av gemensamma medel. De skattefinansierade verksamheternas roll är att säkerhetsställa konst av god konstnärlig kvalitet. För att uppnå de kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken:

  • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
  • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
  • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
  • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
  • särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur

Än så länge har säkert de flesta den uppfattningen att kulturpolitikens roll inte är att påverka konstens innehåll och uttryck. Håller du med? Visst är det en intressant diskussion att ta upp med eleverna?

Hur ser partiernas kulturprogram ut? Har alla en handlingsplan?

Vänsterpartiets kulturprogram

Miljöpartiets kulturprogram

Sverigedemokraternas kulturprogram

Socialdemokraternas kulturprogram

Liberalerna

Moderaterna

KDS

FI

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook10155406_301412560009659_1397385610_n

Konst i skolan, varför då?

På ett seminarium med Unga Dramaten presenterade dramaturgen Anna Berg en modell för att samtala om konst. En modell som fungerar lika bra för att samtala om dans, teater och musik . I det här inlägget visar jag hur modellen kan tillämpas på bildkonst.

Vad är konst?

Enligt Wikipedia är ”konst ett begrepp som omfattar en rad olika företeelser och som definierats mycket olika vid olika tidpunkter och platser”. Tycker alla i klassen att graffiti är konst? På  bilden ser du verket  Flicka angripen av en bankomat av Banksy .

800px-Banksy_Girl_ATM_crop

När Anna är ute i klassrummen för att prata om kulturupplevelser visar hon Sömmerskan av Christina Krogh och använder den klassiska bildanalysmodellen i samtalet med eleverna. En viktig utgångspunkt för samtalet är att eleverna skall utgå från sig själva, att de förstår att:

  • Konst hävdar ingen sanning
  • Konst ligger i betraktarens öga
  • Konst hjälper dig att se dig själv

sömmerskan 2

Upplägg för konstsamtal

Beskriv
Så sakligt som möjligt: stil, teknik, ,material, antal, färg, storlek, placering, position, riktningar, likheter, skillnader, rytm, intervaller och mönster

Tolka
Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention

Reflektera
Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter

Övermålningen av konstnären Carolina Falkholt

Efter att ha samtalat om Christian Kroghs realistiska målning kan det vara intressant att tillämpa modellen för konstsamtal på den 12 kvadratmeter stora väggmålningen Övermålningen av Carolina Falkholt som beställdes till högstadieskolan Alpha i Nyköping. Målningens titel anspelar på övermålning. I graffitivärden är det accepterat att måla över graffiti om den som gör det kan göra något bättre. Därför täckte Carolina först betongväggen med nedsättande könsord om kvinnor som är vanligt förekommande i skolkorridoren för att sedan övertäcka orden med den i folkmun omtalade målningen, Vaginan.

Konstverket väckte debatt och kommunens konstansvarige bad konstnären måla över verket. Carolina vägrade och menade att det sänder ut signaler om att ”Har du en vagina ska du skämmas och inte prata om det”.  Det resulterade i att verket doldes bakom en vägg och bara speciellt inbjudna fick se Övermålningen. Men slutet gott, rektor Harke Steenbergen kämpade för att få tillåtelse att ta bort väggen och numera diskuterar lärare i skolan värdegrundsfrågor med konstverket som utgångspunkt.

Harke Elin

Konstens metoder

Genom att arbeta med estetiska lärprocesser får eleverna kunskap:

  • OM konst.
  • I konst
  • MED konst
  • GENOM konst

Modellen kommer från Lars Lindström, professor i pedagogik på Karlstad universitet.  Likande tankar finns bakom Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för barn- och ungdomskultur ”För, med och av barn och unga”. Alla barn och unga oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor ska få uppleva kultur, få uttrycka sig genom att skapa och vara delaktiga.

anna1

Övergripande läroplansmål

När vi tolkar konst tillsammans uppfyller vi många av läroplansmålen:

konst

Elisabeth Söder

Välkommen till ett möte mellan tidsepoker och kulturer på Drottningholms Slottsteater

Vi hoppas få till ett samarbete mellan Drottningholms Slottsteater och scenprojektet Ung i STHLM i höst. Vi vill att elever skall få uppleva vårt gemensamma kulturarv, musik med rötter i persisk-, barock-, och nutida musik. Någon klass kanske också vill delta i workshops med musiker från Drottningholms Slottsteater?

Med anledning av detta besökte jag och Alexandra Ljungkvist Sjölin teatern för att tillsammans med Maria Lindal, musikalisk ledare, Sofi Lerström, teaterchef och Tuvalisa Rangström regissör och ansvarig för pedagogmaterial för skolor spåna och drömma hej vilt om vad vi vill åstadkomma.

salongen
Vad det innebär konkret för Stockholms skolor återkommer vi till. Tills dess, följ med på min och Alexandras rundvandring på Drottningholmsteatern, lyssna på åskmaskinen och förundras över scenbyten som sker manuellt. Men först, du har väl anmält dig till lärarträffen den 19 april?

LÄRARTRÄFF 19 APRIL

Kvällen börjar med en guidad visning av Drottningholmsteatern. Sen bjuder teatern på en matig smörgås i vackra Déjeunersalongen. Det blir samtal med regissören Pia Forsgren och Maria Lindal, Drottningholmsteaterns musikaliska ledare. De två står bakom idé och koncept för Syskonen i Mantua, en föreställning som tar upp frågor om utanförskap och integration. Vi lyssnar på underskön musik och får veta vad teatern kan erbjuda gymnasieskolor.

Om föreställningen
Syskonen i Mantua är en nyskriven opera som bygger på en skatt av sällan spelad barockmusik. Det är den sanna berättelsen om ett ungt judiskt syskonpar som levde i Mantua för fyrahundra år sedan och utmanade föreställningen om att ingå i flera olika gemenskaper. Salamone Rossi var en nyskapande tonsättare som skrev den tidens moderna musik och Europa Rossi var en av världens första professionella operasångerskor. Tack vare sitt konstnärskap fick de möjlighet att röra sig fritt mellan det judiska ghettot och furstehovet. Men vem är man om man lever och verkar i två kulturer? Vilken gemenskap tillhör man?

Tid: torsdagen den 19 april kl 17.30–19.30
OSA 16 april till elin.west@dtm.se
Skolprogrammet för gymnasiet innehåller:
• Biljetter till en föreställning av Syskonen i Mantua 11, 13, 17 eller 20 september kl 19.30. Biljettpris gymnasieskolor 100 kr per elev.
I samband med föreställningen finns resurser som kan utnyttjas var för sig eller kombineras:
• Ett fördjupande skriftligt material
• Besök på skolan innan föreställning av personal från teatern
• Samtal med delar av ensemblen efter föreställningen gång

Följ med oss på rundvandring

På lärarträffen i april är det förhoppningsvis varmare, Alexandra är stel som en pinne som du ser. Bredvid Alexandra vår eminenta guide.

framför teatern23

Plats på scenen, Alexandra och Elisabeth. Scengolvet sluttar och vi får testa den fantastiska  akustiken och förmodligen för sista gången uppleva den vackra 1700-tals salongen från scengolvet.

på scenen2

Jag glömde att fråga vilken opera vi befinner oss i men det framgår tydligt av scenografin att vi är på havet och att vågorna sinnrikt kan ge sken av kraftig storm.

vågor1

Under och ovanför scenen finns ett maskineri som drivs genom muskelkraft. Rekvisita kan komma från taket, sidan och från golvet. Oväder kan mullra med hjälp av åskmaskinen som sitter uppe på vinden. Det är en stor trälåda fylld med sten som med ett rep vickas fram och tillbaka, stenarna låter då som åska. Tillsammans med vindmaskinen kan det bli en ordentlig storm på scenen. Upplev effekten i vår enminuters film.

imponerad24

 

Det är spännande att få undersöka vad som finns under scengolvet.

trappa280

Under en föreställning är det fullt med scenarbetare som nästan springer på varandra i de trånga utrymmena. Eftersom de är nära scenen och publiken är det viktigt att de vet vilka 1700-tals plankor de kan gå på så att inte publiken får höra oplanerad ljud.

 

knarr280

Det är tungt arbete med tunga tåtar att dra i eller driva karusellen som drar fram olika kulisser. Men teaterarbetarna har nytta av Newtons lagar i maskineriet. På bilden ser du karusellen som drivs av 4 män eller kvinnor under föreställningarna. Under scengolvet ser vi också falluckor som gör att sångarna snabbt kan försvinna ned i underjorden.

dra kuliss2

Besök i en teaterns finaste loge som kallas Primadonnelogen. Trots det vackra rummet hade de skådespelare som uppträde på teatern på 1700-talet inte det så bra. De flesta hämtades från Frankrike och var inte förberedda på kylan i Sverige och det svenska hovlivet. Flera försökte rymma men blev oftast upphittade innan de hunnit till Drottningsholmsbron och återfördes till teatern. 

tapeter80

På rundvandringen under lärarvisningen kommer du också få se några av de scenkostymer som burits av 1900 talets sångare.

kläder23

Livet på Drottningholm under Gustav III

På vår rundvandring i teatern fick vi höra talas om Hedvig Elisabeth Charlotta som 15 år gifte sig med Karl X111. ”Med sitt kvicka och livliga temperament vann hon snart allas tillgivenhet, kanske med undantag för de bägge drottningarna Sofia Magdalena och änkedrottningen Lovisa Ulrika som tyckte hon var alldeles ”för yr och orädd om etiketten”. Hos sin svåger Gustav 111 blev hon däremot genast en favorit, och det berättas att han efter deras första möte skall ha sagt; ”så väljer den, som får välja själv”.” Citat hämtat från Historiesajten .

F3_21feb_Laestadius_Larsson_Rbg0060-stl-540

Det som gjorde oss så intresserade av Hedvig Elisabeth Charlotta var att hon skrev dagbok om livet på Drottningholm och med det också gav en inblick i hur slottsteatern nyttjades på 1700-talet. Dagboksanteckningarna är öppenhjärtliga om hovlivet. Dagboksanteckningarna finns förvarade i arkiven. De har även getts ut i bokform.

2016-02-26-17_53_34-e1456506591330

”Måndagarna är det opera och därefter stor supé hos kungen, tisdagarna kur och offentlig supé. Onsdagarna är det antingen supé, åtföljd av en bal hos änkedrottningen på Fredrikshov, dit den unga drottningen och hela familjen äro inbjudna, eller också franskt spektakel hos kungen jämte stor supé för änkedrottningen; det senare inträffar dock oftare än det förra. Torsdagarna är det operaföreställning, åtföljd antingen av stor supé hos kungen eller också supé hos någon af statsfruarna för ett mindre sällskap, varvid kungen och drottningen bruka vara närvarande. Fredagarna maskeradbal, före vilken det alltid är supé hos någon statsfru.”

Vi ses på lärarvisningen

Alexandra Ljungkvist Sjölin, lärare, Elisabeth Söder, Maria Lindal, musikalisk ledare, Sofi Lerström, teaterchef, Elin West och Tuvalisa Rangström regissör och ansvarig för pedagogmaterial . På bilden brainstormar vi om hur Stockholms skolor och Drottningsholms slottsteater kan samarbeta. Information om vad det blir kommer att gå ut till stadens kulturombud.

sammanträde25

Alexandra och Elisabeth för Ung i STHLM

Ung i STHLM

 

Berättelser om starka livsöden och kampen för demokrati

Vem är hon? Varför hänger hon i luften? Nordiska museets skolprogram Rätten till en röst

haxprocesser-och-paskkarringar-n1_09675-peter-segemark

Att passera Elin Andersdotter i utställningen Traditioner med en grupp elever utan att säga något går nästan inte. Hon hänger i utställningen som ett levande bevis på en historisk händelse.  När vi skulle välja ut personliga berättelser som skulle ingå i skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst var hon en given kandidat.  Elin är ett typexempel på en otroligt stark historisk karaktär som representerar de svaga i samhället.  Hon anklagas på 1600-talet för att vara häxa och ställs inför rätta. Hon är en av folket, troligtvis analfabet, som utan juridisk representant ställs inför kyrkan och staten, som redan har bestämt hennes dom. Elin nekar till att vara häxa, men efter många rättegångar, massiva påtryckningar och tortyr erkänner hon till slut. Även Elins man Ifwer blir anklagad för att vara häxa.

I trolldomskommissionens protokoll står det ”Ehuruväl desse arme förförde människor oaktat åtskillige actiberande tortyrer, och prov på vattnet, hava uti det längsta nekat till det med Satan ingångne förbund. Hava de likväl omsider gått till en sann och frivillig bekännelse.”

I skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst får elever med lärare under en timme ta del av fem personliga berättelser från olika århundraden som belyser hur de svaga i samhället behandlats genom tiderna. Vi vill med detta skolprogram visa vilka starka livsöden det finns i vår historia och hur de alla är en del av sin samtid. Att vi idag i Sverige har ett demokratiskt land med sociala skyddsnät är inte något självklart som alltid funnits utan något som växt med fram genom människors kamp. Hur såg Sverige ut innan det var ett demokratiskt land och hur kunde det drabba enskilda individer.

Nordiska museets pedagoger: Katarina Hellstrand, Christina Araskog-Toll, Weronica Meijer, Leif Henrikson och Lena Bergqvist.

Skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst går att boka på Nordiska museet.

Museets skolprogram och handledningar
Det pågår även en insamling om demokrati via minnen.se

Teaterpjäs med tema rätten till en röst

2018 är det valår i Sverige och Unga Klara spelar Torget -en föreställning om demokrati på skolor runt om i Stockholms län. För många elever är det första gången de får rösta. Vad innebär det att delta i den demokratiska processen? Vad innebär det att avstå? En gemensam teaterupplevelse ger en fantastisk möjlighet att lyfta diskussionerna om demokrati i klassrummet. Torget betraktas som demokratins urscen, en plats där medborgarna samlas för att gemensamt fatta politiska beslut. Men vem har egentligen tillträde dit? Vem räknas som medborgare? Vem plockar upp skräpet när mötet är över? Och vad händer om de egentliga besluten fattas någon annanstans? Torget är en pjäs i collageform om demokrati, som riktar sig till förstagångsväljare.

torget

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

Benny Fredriksson, tack från Stockholms skolor

Tack vare ditt och Stockholms stadsteaters generösa initiativ att upplåta Stora scenen till Stockholms skolor för språk- och demokratiprojektet Ta scenen i besittning, eller som vi sedan valde att kalla det,  Ta rummet i besittning så fick elever uppleva detta: ???????????????????????????????

”Det är en stor grej, man kan skryta om det”, ” lärt mig samarbeta i grupp, lyssna på alla”, ”Det är en sak man kommer komma ihåg resten av livet ”, ” Det har gjort en säkrare inför andra och man har lyckats att börja och avsluta ett projekt”, ” ”Dels att jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och även lyssna på varandra vilket jag tror kommer att hjälpa mig i mitt framtida yrkesliv, ” Självförtroendebildande”, Ett minne för livet med klasskamraterna”, Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle vilja, jag känner mig stolt”,

???????????????????????????????
”Nu känns det att jag kan stå och säga vad jag tycker och känner framför stora grupper. ”det kommer att hjälpa mig mycket för att jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan vara stolt över det jag gör. Man lär sig att tro på sig själv och sin förmåga. Jag fick i alla fall en starkare självkänsla och kommer nog aldrig att tvivla på min förmåga, jag kommer att våga uppträda även fast jag skulle göra bort mig”,

hjorthmedh-det-syns-inte-45
Jag tycker att det här hittills varit ett jättekul projekt. För två år sedan hade jag aldrig vågat stå och prata inför 30 personer, nu  har jag pratat för 700!” , ”När jag skrev mitt manus så övade jag på att skriva och på grammatik. När jag jobbade med att lära mig texten så jobbade jag med uttal och flyt i språket och när jag spelade upp det fick jag självförtroende” ”Jag tycker jag har lärt mig väldigt, väldigt mycket.
Rävholmen 129
Att man utifrån någonting så minimaliskt som en mening eller ett fåtal ord kan man utveckla en idé till något monumentalt”, Att lära sig medvetenhet om mottagaren” Insikten om att någon faktiskt ska lyssna till det jag skriver är viktigt”, ”Hela klassen har kommit mycket närmare varandra”.

???????????????????????????????  

Ett axplock av elevernas kommentarer om Stockholms stadsteater

”De fick mig att vilja gå på teater!”, ”En plats där man inte blir bedömd och fylld med kultur”, ”Om man går på en pjäs nu efter att man stått på scenen så förstår man hur det känns för dom däruppe”, ”  Det betyder väldigt mycket, jag är verkligen glad att jag har fått ta del av det här projektet”, ”Den är en kultur, ett sätt att få alla att umgås, gemenskap”, ”man kan inte beskriva det men det var en skön känsla”  ”Jag har lust och vill vara med igen”, Nu vet jag hur det känns att stå där uppe och hur viktigt det är för publiken att visa respekt”, ”Jag är stolt att jag stått på Sveriges största scen”,

Rävholmen 068

Allt, jag lärde mig att prata bra svenska. ”Det var ett kul projekt, ” Jag har blivit inspirerad till teater och skulle gärna se fler pjäser på Stockholms stadsteater”, ”En rolig plats långt ifrån regnbågen”, ”Bra upplevelse och erfarenhet”, ”mer än vad det gjorde förut”, ”Det betyder mycket mer”, ”En teater jag spelat på”.

???????????????????????????????  

Ta rummet i besittning, Skolelever tar över Stora scenen

Från artikel i SVD. ”Under det gångna läsåret har ett flertal grund- och gymnasieskolor i Stockholm bjudits in att delta i projektet Låt eleverna ta Stockholms stadsteaters scen i besittning. Som namnet antyder handlar det om att under en dag bereda plats för ungas perspektiv och stimulera till att berätta deras egna historier på en scen som annars ofta tillhör den äldre generationen. Initiativet till projektet kommer från Stockholms stadsteater i samarbete med utbildningsförvaltningen. – Vi vill hjälpa skolorna att använda teater som ett pedagogiskt verktyg och i en tid av besparingar där dramapedagoger blir alltmer sällsynta fick jag idén att öppna Stora scenen och låta elever spela egenskrivna pjäser på teman som de tyckte kändes relevanta, berättar projektledare Maria Edholm-Chami på Stadsteatern som också hoppas att initiativet leder till att teatern breddar sin publik, framför allt bland unga och de med invandrarbakgrund.

???????????????????????????????
De skolor som anmält intresse fick skriva egna manus på mellan fem och tjugo minuter och sedan repetera pjäsen för egen maskin. Stadsteatern har bistått med enklare scenljus, minimal rekvisita i form av bord och några stolar och handledning för de lärare som önskat vid ett antal seminarietillfällen. Ljud har eleverna fått fixa själva och det märks att musiken spelat en viktig roll för flera av pjäsförfattarna. Det dunkar högt och ofta av allt från Britney Spears till Latin Kings under föreställningarna som avlöser varandra under dagen.
???????????????????????????????
Salongen är full av klasskamrater och familjemedlemmar och då och då hörs rop och visslingar. Stadsteatern inbjuder till kursen ”Ta rummet i besittning, du når ut!” om metoder för estetisk lärande för lärare i årskurs 7–9 och gymnasiet. Där ingår bland annat skrivarverkstad med författaren Mats Wahl, skådespelarna Gerhard Hoberstrofer och Linda Kjellgren.

IMG_0012
Workshops med regissören och koreografen Birgitta Egerbladh, skådespelaren Ann Petrén och Anna Takanen, regissör och skådespelare på Unga Klara.
  Alla skolor som deltar i kursen får också möjlighet att vara med på genomläsningar av manus, öppna repetitioner och rabatterade och kostnadsfria föreställningar. Som avslutning inbjuds skolorna att sätta upp elevernas egna pjäser på Stadsteatern i slutet av vårterminen. ”

??????????????????????????????? 

Film från Stora scenen ,Ta rummet i besittning

Inte ens alla skådespelare får spela på stora scenen

Repliken kommer från en ung kille som blir intervjuad av Lilla löpsedeln efter sitt framträdande på Stora scenen  

Vill du läsa mer om Ta rummet i besittning?

Eftersom det är ett projekt som jag känner varmt för så har jag skrivit flera blogginlägg om projektet på Kulanbloggen 

Inte bara Benny Fredrikssons förtjänst

Tacket skall så klart delas med många på Stockholms stadsteater,  främst Maria Edholm Chami som redan är omnämnd i inlägget. Maria kom på den briljanta idén att Stora scenen ibland stod tom i slutet på maj. Samtidigt fanns det personal kvar att bemanna den. Maria tänkte ”varför inte upplåta den till elever från Stockholms skolor som vill ta scenen i besittning? Maria knackade på hos teaterchefen Benny Fredriksson som instämde i att det vore en bra sak att erbjuda skolor.

Maria, jag är så glad att du bjöd in Stockholms skolor till detta fantastiska projekt och att jag fick arbeta tillsammans med dig och vara ansvarig för skoldelen. Men Benny som garant för scenprojektet gick det sedan lätt att få med andra på teatern. Alla som vi mötte på teatern under arbetsprocessen mot att spela på Stora scenen till själva finalen på teatern bemötte eleverna med så stor värme och tillmötesgående.

hjorthmedh-det-syns-inte-30
Under de år som projektet pågick hann vi arbeta med flera hängivna producenter som gav allt, tänker på er Anders Frennberg, Lisen Boalt och Niklas Borefors. Skådespelare som på olika sätt stödde projektet: Gerhard Hoberstorfer och Linda Kjellgren som hade inspirerade, roliga och insiktsfulla workshops för deltagande lärare, Helena Bergström som arbetade som moderator under två finaler, skådespelare som arbetade som coacher för klasserna varav jag måste nämna Leif André som gav allt för att eleverna skulle vara trygga och trivas under arbetsprocessen och på scenen. Ni ser också Leif på en bild från Stora scenen med ”sina” elever tidigare i inlägget. cb_STADSTEATERN_LEIF_TACK_OCH_FORLAT_01
Strindbergs Intima teater som upplät era lokaler för våra helgworkshops för lärare, hos er trivdes vi!  Dåvarande undervisningsrådet Ulla Wiklund på Myndigheten för skolutveckling som under alla år stöttat språkprojektet. När datumet för final på Stora  scenen närmade sig fick vi träffa scenmästare och pröva på att nå ut till sista raden, eleverna fick god tid att prata om sin scen med ljus och ljudtekniker. Jag kan inte föreställa mig något bättre grammatikpass än att sätta ljus på sin egen text. Under själva finaldagen var det dessutom många publikvärdar, scentekniker, producenter som var involverade. För eleverna och för undertecknad var det lärorikt att bli varse alla som behövs för att att vi skall få uppleva teatermagi. En teaterbiljett är inte dyr!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Och vad skulle det blivit av alla våra storslagna planer om vi inte fått alla modiga och fantastiska lärare och elever att vilja vara med?

strindbargssenilabäst
Från hela mitt hjärta, tack Benny för att du upplät Stora scenen till Stockholms skolor och fick oss att känna oss som dina VIP-gäster. Elisabeth Söder

???????????????????????????????