Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype

 

Dans och film – hela skolan dansar

Tips på Skapande skolaprojekt. Skarpnäcks skola har arbetat med samma kulturaktörer, fast i olika årskurser och teman.

Tillsammans med dansaren Amanda Norlander och filmaren Helene Berg har eleverna i årskurs 4 -8, samt i grundsärskolan utforskat hur dans och film kan användas som uttrycksmedel. Ann-Charlotte Hedegärd lärare och ansvarig för Skapande skola berättar om arbetet.

SKARP1

Filmiska begrepp blir kroppsrörelser

Arbetet är ett led i vår skolas arbete med att integrera kultur i undervisningen men också för att skapa en vi-känsla på skolan utifrån skolans vision, hjärna, hjärta och hälsa. Varje klass har haft en heldag tillsammans med pedagogerna där eleverna har fått undersöka hur filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv går att överföra till kroppens rörelser. De har arbetat i grupp och individuellt med att improvisera och koreografera.

Ämnesöverskridande projekt

Vi har arbetat med olika teman i våra årskurser. I årskurs 6 och 8 har vi även integrerat skolämnen i projektet. Dansfilmsprojektet kan också ses som ett sätt att undersöka och använda digitala verktyg. Det övergripande syftet med Skapande skola-projektet har varit att låta eleverna undersöka hur dansen kan användas för att utrycka och gestalta kunskap. Under skolans alla-visar alla-dag där elever och pedagoger möter varandra och visar vad de arbetat med under terminen visades ett urval av filmerna. Elever och lärare var mycket nöjda med den handledning de fick, och på kvalitén på filmerna som sedan blev resultatet. Eleverna utrycker att det var roligt att få möta professionella utövare, och att de fått fin hjälp.

Teman för de olika årskurserna

SKARP2

De här temana har de olika årskurserna arbetat utifrån.

åk 4 och 5 – ”Skapa dansfilm under en dag”:
Eleverna har i grupper skapat dansfilmer på tema känslor. Vi undersökte hur man kan använda en känsla som inspiration till rörelse och skapa gemensamma koreografier utifrån det materialet. Vi använde kameran som öga för att fånga sekvenserna på olika sätt med hjälp av olika bildutsnitt, perspektiv och kamerarörelser. Eleverna redigerade och la ljud till sina filmer.

åk 6 –” Rap battle” utifrån egna texter, filmat framför greenscreen:
Eleverna skrev texter på SO-lektionerna där en valfri kombattant skulle möte Gustav Vasa i ett battle. Eleverna agerade och filmade framför en greenscreen som byttes ut mot digitala collage som de skapat på bilden. Musiken till rap battle hade klasserna skapat på musiklektionen.

åk 7 – ”Dansfilmer”:
Vi skapade dansfilmer utifrån plats specifika miljöer på skolan. Eleverna arbetade i grupper och filmade både rörelser som de skapade själva och rörelser som de observerade i miljön. Den råda tråden för filmerna var ”en resa”. Vi tittade inledningsvis på exempel på dansfilmer som gjorts på liknande sätt för att få inspiration och idéer för hur kameran kan användas för att på olika sätt fånga och förstärka en rörelsesekvens samt hur baklängesrörelser kan användas för att förändra ett tidsförlopp

åk 8 – ”En poetisk rörelsetolkning”:
Eleverna skrev dikter på svenskan som användes som utgångspunkt för att i grupp skapa ett rörelsematerial. Sekvenserna filmade eleverna sedan på olika sätt på olika platser. Vi använde olika utsnitt, perspektiv och kamerarörelser för att gestalta sekvenserna. Materialet redigerades sedan ihop och ljudlades med de inlästa dikterna och musik.

SKARP6

Särskolan – animation och greenscreen:
Vi dansade och skapade filmer genom pixilation (stop motion), skuggspel och liveanimation med sand. Sandanimationerna användes som bakgrunder till sekvenser framför greenscreen där vi provade olika specialeffekter som t ex. att dubblera sig själv, dansa med sin egen kopia och att försvinna in i en vägg.

Klipp från ett Skapande Skola projekt om Dansfilm

Den 8 mars 2018 visades större delen av filmerna under skolans ”Alla visar alla-dag”. Klipp från ett Skapande Skola projekt om ”Dansfilm” med åk 4-8 och grundsärskolan på Skarpnäcks skola under ledning av Helene Berg och Amanda Norlander.
Musik trailer: Edgar Berg

Kontakt

Dansaren Amanda Norlander från WithinArt går att boka via Kulan

Filmaren Helene Berg och Create Motion går att boka via Kulan

Läraren Ann-Charlotte Hedegärd, ann-charlotte.hedegard@Stockholm.se

Högsäsong för Skapande skola

Sjöviksskolan arbetar långsiktigt med Skapande skola och har under tre år låtit sina elever i årskurs ett till och med tre arbeta med dansaren Amanda Norlander från Withinart. Vårens arbete redovisades i parken Blomsterdalen vid skolan

I år har skolan inga lokaler för dans inomhus, de är inhysta i baracker i väntan på sin nya skola som blir klar 2019. Så alla workshops under våren hölls i parken som de utforskade genom dans och improvisation. Vi i publiken guidades runt till olika spelplatser av publikvärdar från klasserna. Eftersom dansen utspelades i en allmän park så var det också andra barn där som gungade och åkte rutschkana och blev en del av föreställningen. Det finns en kort film från elevernas dansuppvisning längre ned i blogginlägget.

IMG_5635 MINSKAT

I arbetet med Sjöviksskolan möter dansen har Amanda  samarbetat med en fantastisk pedagog från skolan Anna Khemi. De började prata om att göra en plats specifik föreställning (ett site specific) redan förra året när Amanda var på skolan.

Eftersom ingen skola får använda samma kulturaktör mer än tre år i rad när de använder medel från Skapande skola så dröjer det några år tills Amanda åter kan samarbeta med skolan med Skapande skola bidrag. Däremot så kan skolan använda Kulanpremien och boka Amanda så många gånger de vill. På bilden ser du dansaren Amanda Norlander med rektor Karin Langlet. Jag försökte pumpa Karin på vad de hade för planer med Skapande skola nästa år men det var hemligt.

Vill du som arbetar i Stockholms stad eller är kulturaktör veta mer om Skapande skola i grundskolan, vad bidraget får användas till och hur du söker?  Läs mer om Skapande skola läsåret 2017-2018.

IMG_5639MINSKAT

Filmtrailer från Sjöviksskolan möter dansen

Om Amanda

Amanda Norlander  och Withinart finns att boka via Kulan.  Amanda Norlander arbetar med att sprida den moderna och nutida dansen till barn och unga i hela Stockholm stad genom sitt företag WithinArt. I de projekt WithinArt genomför på förskolor och skolor ges verktyg och förutsättningar för alla att medverka utifrån var och ens förutsättningar. Alla prövar på att dansa och skapa dans. WithinArt erbjuder varierande workshops, klasser och skapande skola projekt, med en övertygelse om att; dans är för alla. Amanda samarbetar med filmkonstnären Helene Berg Create Motion i projektet Dansfilm samt med koreografen Ingrid Olterman i projektet D.E.T Dansa Ett Tema

Elisabeth Söder för Kulan

Filmer av elever från Stockholms gymnasieskolor visas på biografen Grand

Efter många lektioner i filmskapande och dramatik är det ändligen dags för premiärvisning av elevernas filmer på tema trygghet inom projektet Ung i STHLM.

På bilden ses tre av de viktigaste aktörerna för projektets genomförande: Elisabet Jonsved och Elin Jönsson, filmpedagoger på Medioteket och Alexandra Ljungkvist, teaterlärare på Medioteket.

minskat 1IMG_5469
Uppställning för gruppfoto innan filmvisningen. På bilden syns Östra Reals introduktionsklass med läraren Nadja Sandberg.

minskat3IMG_5489 (002) Och fler gruppfoton.

Minskat 2IMG_5485
Några elever från Blackebergs gymnasium med skolborgarrådet Olle Burell framför biografen Grand.

minskat1P1020096
Lärare och rektor från Blackbergs gymnasium svalkar sig med cider innan det är dags för film. Lärarna som arbetat med projektet heter Marianne Lindblad och Anna Bergqvist.

minskat 6IMG_5500
Läraren Marianne Lindblad i samspråk med skolborgarrådet Olle Burell.

minskat 7IMG_5505
Ja vi var många som passade på att samtala med Olle. Vi på Kulan, Elisabeth Söder i det här fallet, tar alla chanser att prata kultur och estetiskt lärande med viktiga beslutsfattare för skolan.

MINSKAT OLLEP1020095
I dörren står Elin Jönsson och Alexandra Ljungkvist och hälsar elever och lärare välkomna. Biografen hade rullat ut röda mattan så vi kände oss varmt välkomna och hedrade.

Minskat 4IMG_5491 minskat2P1020101
Vår filmpedagog, Elin Jönsson hälsar välkommen från scenen och tackar lärare och elever för deras mod och engagemang i filmprojektet.

minskat3P1020116
Även skolborgarrådet ville tacka lärarna. Rektorerna från Blackebergs gymnasium, Spånga gymnasium och Östra Real fick ett särskilt tack, eftersom de genom att bryta och ändra i schema sett till att klasserna fick en chans till att träffas under de tretton lektioner vi hade tillsammans.

Minskat 8IMG_5507
Lärarna i sin tur bjöd upp sina respektive klasser på scenen för applådtack och säga hej till publiken.

minksat 9IMG_5510 minskat5P1020125 Minskat 10IMG_5511 (002) minskat4P1020121
Efter 34 filmer på i snitt 3 minuter, en bild på lyckliga och stolta lärare: Åsa Sahlström, Sophia Myrman och Alexandra Alevras från Spånga gymnasium. Är du nyfiken på filmerna vet jag att Blackebergs gymnasium ska lägga upp sina filmer på skolans webbplats.

minskat 7P1020144

Här kan du läsa mer om filmprojektet Ung i STHLM

Elisabeth för gruppen

avatar (1)

Inbjudan till lärare på högstadiet och gymnasiet

IMG_9443 alex blogg2

  • Vill du låta eleverna redovisa ett delmoment i gestaltande form?
  • Vill du låta dina elever redovisa ett projekt på en av stadens scener?
  • Vill du utveckla metoder för att skapa ett tryggare gruppklimat?
  • Är du lärare för en klass med elever som vill lära känna elever på samma skola som nyligen kommit till Sverige eller för en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid?

Stockholms utbildningsförvaltning har ett förslag

Leta rätt på en klass på din skola med elever som vill lära känna elever som nyligen kommit till Sverige eller en klass som vill lära känna svenska elever/elever som bott i Sverige en längre tid och anmäl er till språk-, integrations-,och scenprojektet Ung i STHLM.

Under vårterminen har vi genomfört filmprojekt inom Ung i STHLM och till hösten vidgar vi det till att även omfatta sceniska uttryck med final på Intiman den 26 november. Varje grupp erbjuds möjlighet att från scenen framföra musik, dans, Tedtalks, poesi, fysisk teater och andra scenuttryck som gruppen bestämmer. Deltagande är utan kostnad för skolan.

 intiman-2015-11-26-001-300x200

Ung i STHLM erbjuder deltagande klasser:

För att förbereda grupperna inför ett scenframträdande på en stor teaterscen erbjuder vi eleverna följande: Samarbetsövningar, teaterteknik, valbara workshops, kulturupplevelser:

  • Teaterläraren och läraren i svenska som andra språk, Alexandra Ljungkvist Sjölin ger deltagande grupper en bas och följer med från första lektionen till framträdandet på Intiman. Alexandra Ljungkvist arbetar med individ- och gruppstärkande övningar för att klasserna ska bli trygga tillsammans och stötta dem i vald inriktning.
  • Workshops med valfri kulturaktör, vi samarbetar med Drottningholms slottsteater, musik och dans, barock möter nutida uttryck, Pantomimteatern, fysisk teater och cirkuspedagoger från Cirkus Cirkör. Eleverna kan välja bland fler aktörer när projektet startar i september.
  • Eleverna får välja valfri kulturaktivitet, musik, dans, teater etc. som antingen kommer till skolan eller upplevs från en scen.

Ung i STHLM erbjuder lärare följande:

Lärarkvällar, kulturupplevelser och lärarhandledningar:

    • Informationskväll om Ung i STHLM på Medioteket den 23 augusti. Lätt förtäring från 16.30. Information startar 17.00. Under kvällen medverkar lärarna Marianne Amanda Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM i våras. Marianne och Anna berättar om hur de organiserade projektet och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM. Läs mer om informationskvällens innehåll Här anmäler du dig till kvällen:  Anmälan till informationskväll
    • Inspirationskväll den 13 september på Pantomimteatern. En inblick i de olika valbara workshops som erbjuds. Ta gärna med några elever från klassen för att underlätta deras val av inriktning för scenprojektet. Anmälan till inspirationskväll
    • Kulturerbjudanden, exempelvis Poetry slam på Dramaten, Våroffer på Stockholms stadsteater och Syskonen från Mantua på Drottningholms slottsteater.IMG_0362

Redovisa projekt eller delmoment i gestaltande form

Varje grupp ska välja att arbeta med ett moment eller ämnesöverskridande projekt. I arbetsprocessen arbetar vi främst med fysisk teater men vi är lyhörda för vad varje grupp vill fokusera på. Projektet bygger också på att varje deltagande klass arbetar med scenprojektet i den omfattning de själva bestämmer. Fördjupningsdelen kan med fördel utmynna i projekt som: värdegrund och demokrati, dansa DNA-spiralen etc. och framföras på den teaterscen vi bokar för ändamålet i december.

???????????????????????????????

Så här tycker eleverna

Vi vet av erfarenhet att kulturella uttrycksformer påverkar gruppklimat och sammanhållning positivt.
Kommentarer från elever som deltagit i liknade kulturprojekt:

      • Lärt för livet och kommer att ha glädje av detta både i arbetslivet och socialt
      • Jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och lyssna på varandra
      • Självförtroendebildande
      • Jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan stolt över den jag är

Intresseanmälan

Kontakta elisabeth.soder@Stockholm.se  för intresseanmälan om UNG i STHLM.

Vi kommer bara ha möjlighet att arbeta med 10 grupper, två klasser från 10 skolor under hösten. Därför är det först till kvarn som gäller efter vår informationsträff den 23 augusti.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren. Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder och Elin Jönsson, filmpedagog.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)logotype

Den (o)jämställda döden

Erbjudande till lärare, gratis visning av Skogskyrkogården

img_5662 (002)

På många sätt speglar döden och hur vi hanterar våra döda ett samhälle väl. Vi undersöker vilka strukturer som rådde vid tiden då Skogskyrkogården uppfördes, och varför tankar om ökad jämställdhet och likhet inför döden växte fram just då. Hur har det egentligen blivit? Har synen på klass, religion och genus förändrats i begravningsritualer och minnesskapande?

Vi möter Märta Söderberg som blev omyndigförklarad av sin man Hjalmar, placerad på hospital och sedan begravd skild från sin familj. Greta Garbo levde sitt liv i självvald avskildhet. Här på Skogskyrkogården vilar hon i upphöjd solitär, i den enda grav som skiljer sig från mängden. 1980-talets aidsdöd drabbade homosexuella män. Män som levt sitt liv i kanske livslångt partnerskap, fick ändå inte stå med som närmast anhörig i dödsrunan eller fick sitta längst bak på begravningen.

12bdff10-60b4-4fd1-844e-9da6faef5880

Guide: Sara Danielsson, museipedagog. Begränsat antal platser.

Tisdag 29 maj 17.30 och måndag 11 juni 14.00

Anmäl intresse till: anna.seidevall-bystrom@stockholm.se

skogskyrkogarden1

Olika sätt att ta kontakt och hälsa

Ett viktigt syfte med integrationsprojektet Ung i STHLM  är att nyanlända elever ska lära känna etablerade elever på samma skola. I projektet träffas vi under flera lektioner och har film- och dramalektioner. En återkommande övning är hälsa och ta kontakt, att under skratt och rörelse se varandra i ögonen och säga varandras namn gör underverk för stämningen i alla grupper. I inlägget får du tips på två övningar du kan göra med dina klasser. Lärare är Alexandra Ljungkvist Sjölin.

/Elisabeth för Ung i STHLM

hälsa1

hälsa2

I övningen går de runt i rummet och när de får och /eller tar ögonkontakt fattar de varandras händer och drar sig framåt med hjälp av den andre.

Alla elever står i en ring, de skall hålla upp bägge handflatorna . Instruktionen är att 4 elever går in i ringen och utan att prata göra en blixtsnabb installation. När de går tillbaka så tar de ned händerna. Övningen fortsätter tills alla varit inne i ringen. Det är lätt att se när det är klart eftersom alla då har händerna nere.

Kommunikationsövningar i Ung i STHLM

Filmprojektet Ung i STHLM är ett kombinerat integrationsprojekt och kommunikationsprojekt. Nyanlända- och etablerade elever ska tillsammans lära känna varandra och göra korta filmer. För att eleverna ska känna sig trygga med varandra har vi sprängt in enkla drama- och teaterövningar mellan filmteknikpass. Kommunikationsövningar som du själv lätt kan göra med din grupp efter att sett filmerna i inlägget och hur teaterläraren Alexandra Ljungkvist Sjölin introducerar övningarna. Eleverna går på nationella program och språkintroduktion på Östra Reals gymnasium.

alex

Kommunikationsövningar

Övningarna bygger på att eleverna skall se varandra i ögonen och vara tydliga med sin kommunikation, både hur de kommunicerar och hur de tar emot kommunikationen. I kommande inlägg på Kulan får du tips på enkla ledarskaps- och teaterteknikövningar

Vi tar kontakt och hälsar på varandra

Skicka och ta emot energi

Dra varandra i ett osynligt rep

Ta ögonkontakt och hälsa

Ordlös kommunikation i gruppen
Gruppen känner av när den ska stanna och börja röra sig igen i rummet


/Elisabeth

Hur jag bedömer multimodala arbeten

Enligt forskaren Anna-Lena Godhe är vi lärare osäkra på hur vi skall bedöma andra uttryckssätt än talad och skriven text. I avhandlingen Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry skriver Anna-Lena ”Bedömning hamnade i fokus när jag var ute och samlade in material till studien eftersom eleverna började fråga om hur de multimodala texterna skulle bedömas och hur de relaterade till den kurs de gick i svenska.

feedback-3240007_1920

I det här inlägget kan du läsa hur Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska.  Katarina Lycken Rüter, också lärare i svenska har i ett tidigare inlägg för Kulan skrivit om modalitetens betydelse.

bildmanusexempel

 

Hur bedömer jag multimodala texter?

Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar:

  • Film för att öka elevernas lust att lära
  • Film som examination av filmkunskap
  • Filmen som presentationsmodell för litterär analys

Jag utgår ifrån hur jag använder den elevproducerade filmen som redovisningsmaterial utifrån tre olika grundprinciper, där grunderna för bedömning kanske kan komma att skilja sig åt beroende på vilket huvudsyftet med filmproduktionen är. Jag försöker i texten att på vart och ett av exemplen ge ett autentiskt exempel från min egen undervisning och kommentera hur jag tänkte vid utformandet av uppgiften och varför jag valde att gå till väga på det sätt som jag gjorde. Efter de tre exemplen lyfter jag några generella tankar kring bedömning av film i, främst, svenskämnet.

IMG_5314 Blackan

Film för att öka elevernas lust att lära

Jag kan inte nog understryka hur viktig jag tycker att lusten är för elevernas inlärning. Att vilja lära sig är ofta detsamma som att faktiskt göra det. Film är ett utmärkt medel, anser jag, för att öka elevernas lust att lära. Många elever gillar helt enkelt att arbeta med film i klassrummet. Mitt andra bedömningsexempel är således av filmer vars mål egentligen är att öka elevernas lust för att lära sig något annat. Huvudsyftet här är alltså inte filmproduktionen i sig, utan något annat. Filmen blir det medel som används för att få eleverna att nå ett annat mål.

IMG_5296, blackan

Ett exempel här är mina elevers deltagande i UNG i Stockholm. Huvudsyftet i det projektet är ju integration: att elever från de nationella programmen (min klass är en årskurs 2 på samhällsprogrammet som deltar inom ramen för svenska 2) ska samarbeta under en längre tid med en klass från språkintroduktion. Eftersom huvudsyftet här är något annat än att undervisa eleverna i det filmiska språket, så kommer ju också bedömningen av de färdiga filmerna att bli lite annorlunda än i det första exemplet, men trots det måste jag ha tydliga exempel på vad som ska bedömas och hur. Det är viktigt både för mitt bedömningsarbete och för att eleverna ska kunna genomföra projektet på bästa sätt.

UNG i Stockholm har tydliga kriterier som inför projektet delades ut och gicks igenom med klassen. Dessa handlar dels om loggboksskrivande, dels om vad som ska finnas med i den färdiga filmen. Kriterierna tydliggör alltså förväntningarna som finns på arbetet. På det sättet liknar det min bedömning i det första exemplet. Dock har jag brottats lite med tankar om att filmen kan bli sämre (eller bättre?) på grund av faktorer utanför min kontroll, till exempel gruppsammansättning och språkförbistringar. Min lösning på detta problem har varit att lyfta blicken lite från projektbeskrivningen och också involverat svenska 2 i arbetet. Jag har alltså valt att komplettera filmarbetet med vanligt textarbete och mycket samtal, för att eleverna aldrig ska förlora kopplingen till svenska. Återigen tror jag alltså att tydlighet på vad som bedöms är A och O för ett lyckat arbete – för elever såväl som för mig som lärare och bedömare.

IMG_5312 Blackan

Film som examination för ”filmkunskap”

Mitt första exempel gäller den för en filmkunskapslärare kanske mest  självklara formen av filmredovisning, det vill säga den där den elevproducerade filmen används som examinationsform när något filmiskt, t ex dramaturgimodellen eller filmens språk, studerats. Jag brukar låta eleverna, som ett moment i t ex svenska, studera hur filmer är uppbyggda, hur den traditionella berättarstrukturen ser ut, samt vilka karaktärer som oftast finns med i västerländskt berättande. Kanske har man i klassrummet läst texter om detta, lyssnat på lärarens presentation, tittat på några filmexempel och sedan mynnar arbetet ut i produktionen av en egen, någon minut lång, film där de inlärda färdigheterna konkret ska visas.  Enligt min erfarenhet är detta inte bara en rimlig arbetsmodell för filmarbete , det är också  den tydligaste för bedömning, kanske pga av att lärare och elev oftast här är väldigt överens om vad som ska bedömas och  hur detta konkret ska gå till. Kort sagt finns det en samsyn mellan elevernas förväntningar och lärarens arbete.

Det är dock, anser jag, av yttersta vikt att ändå sätta dessa förväntningar på pränt och att ge eleverna, i god tid innan arbetet börjar, tydliga skriftliga instruktioner på vad de förväntas göra, vad de inte förväntas göra (jag brukar t ex vara tydlig med att eleverna inte ska skådespela eller ha dialog med i sina filmer, då detta är svårt att få bra och därigenom svårt att bedöma på ett objektivt sätt) och på vad bedömningen kommer att fokuseras. Jag brukar välja ut ett antal färdigheter som jag vill att eleverna ska visa att de behärskar (t ex etablerande anslag, vändpunkter, planteringar och avtoning) – de behöver, och ska inte, visa allt de lärt sig i denna enda film. Bättre för en vettig bedömning är att istället komplettera filmen med någon annan presentationsform om behov finns att kontrollera alla delar i det filmiska språket. Att ge eleverna dessa tydliga instruktioner gör filmen mer lättbedömd, det smalnar av det jag ska titta på och det gör det tydligare för eleverna hur de ska göra filmen bra. De kan fokusera på att finslipa detaljerna istället för att försöka visa allt.

Om filmen, vilket förstås kan ses som en självklarhet, görs som ett grupparbete brukar jag komplettera filmarbetet med en arbetslogg för att fånga in elever som arbetat bra i det tysta, men också för att kunna följa det arbete som eleverna gör när de tänker och planerar och som annars inte kommer mig som lärare till del. En arbetslogg är också ovärderlig att ha om det för någon elevgrupp, trots hårt arbete och rätt tänkande, av olika anledningar inte blir en bra slutprodukt eller ingen slutprodukt alls. Med en bra arbetslogg brukar arbetet ändå kunna användas som bedömningsunderlag.

IMG_5315 Blackan

Filmen som presentationsmodell för litterär analys

I svenska 3 ingår litterär analys som ett kunskapskrav och ett centralt innehåll. En sådan kan förstås med fördel skrivas på traditionellt sätt och jag propagerar ingalunda för att hoppa över en sådan. Däremot tycker jag att en skriven litteraturanalys med fördel kan kompletteras med en multimodal sådan. Min uppfattning är att eleverna, med rätt stöttning, har lättare att sätta multimodala ”ord” på sin analys än de kanske har att skriva den som traditionell text. En filmad ”analys” ger alltså fler elever möjligheter att visa sin allra bästa analytiska förmåga!

I år lät jag mina svenska 3-elever sätta tänderna i Majakovskijs ”Ett moln i byxor”. Det är en svår dikt på många sätt: svår att läsa och för en artonåring idag svår att analysera och förstå. Jag valde att låta eleverna arbeta med den i grupp och gemensamt välja ut strofer ur dikten som de analyserade, tolkade och konkretiserade genom att visualisera dem på film. Resultatet blev fantastiskt!  På intet sätt blev det heller svårbedömt. Jag hade sett eleverna arbeta i klassrummet och följt deras tankar och deras analys. Jag hade hjälpt dem att bena ut svåra textpartier. Jag hade hört dem diskutera texten och använda litteraturvetenskapliga begrepp. Vi hade parallellt med arbetet läst om modernismen och skrivit ett traditionellt prov och en litterär essä, så kunskapsmässigt var eleverna så förberedda som de kunde vara.

De fick inför det praktiska momentet mycket tydliga instruktioner på vad som skulle bedömas i filmerna. Här kunde det ju inte bli tal om att bedöma filmerna på samma traditionella sätt som i mitt första exempel, eftersom en modernistisk dikt ju saknar all logik och all ”dramaturgi”. Istället var jag tydlig med att jag i dessa filmer skulle titta på det analytiska, på det modernistiska språket och på vad de förstått och kunde tillämpa av modernismen som litterär epok. Min bedömning av deras filmer kom här alltså att i mycket likna den bedömning jag skulle ha gjort av traditionella skriftliga prov på samma tema. Eleverna fick även här skriftliga instruktioner och grund för bedömning. Då instruktionerna var tydliga med vilka färdigheter som faktiskt skulle bedömas i projektet, så hade eleverna också jobbat hårt med att visa just dessa färdigheter, varför filmskapandet som lärandesituation också blev mycket lyckat.

Eftersom filmarbetet i detta fall var ett grupparbete, kompletterades arbetet även här med en individuell arbetslogg.

 IMG_5307 Blackan

Sammanfattande tankar

Allt som jag kan bedöma i traditionella skrivna eller talade texter, kan jag förstås också bedöma i en multimodal text, till exempel en film. Film är en texttyp bland andra, och inte alltid ett självändamål. Att arbeta med elevfilm ger dock eleverna ofta känsla av variation och bidrar, enligt min erfarenhet, till en lustfylld lärandeprocess för många av dem.

Syftet med själva uppgiften måste få vara avgörande för hur en elevfilm bedöms och på vilka grunder bedömningen görs. Jag tror dock att grundtankarna måste vara desamma. Jag tror på tydliga instruktioner för hur arbetet ska gå till och vad som ska bedömas.

 

Jag tror att det är viktigt att vid bedömning av elevfilm ha lyhördhet för det som är bra. Låt lusten flöda och tillåt dig att blunda för missar som kanske bara är resultatet av elevernas kreativa glädje. Med tydliga bedömningsinstruktioner brukar det gå lätt att hitta det eleverna har lärt och förstått, även om det annars drunknat i ett kreativt ”potpurri”.

Loggbok är ofta bra för att följa arbetets gång, tydliggöra tankar och garantera ett bedömningsunderlag även om slutprodukten saknas. En arbetslogg brukar också dämpa eventuellt missnöje med en haltande grupprocess, eftersom elever kan skriva av sig och lyfta sina egna tankar och sin egen insats.

Skriftliga instruktioner om uppgiftens syfte är en självklarhet, men konkretisera – och minska gärna ned – vad som faktiskt ska visas upp denna gång. Det underlättar såväl elevernas arbete som din egen bedömning. Eleverna behöver inte alltid visa allting! Att skriftligt konkretisera vad som är underlag för bedömning denna gång brukar också hjälpa mig att bedöma slutresultatet på ett rättvist sätt – och med att hålla mig till kunskapskraven vid bedömning.

Slutligen: friskt vågat är hälften vunnet. Vi är ålagda att arbeta med multimodala texter och då dagens verklighets textvärld är multimodal, måste också skolans textvärld vara det. Det bästa med ett sådant arbetssätt är, tycker jag, att det är också är ett roligt och stimulerande sätt att låta eleverna lära. När de har roligt lär de, och när de lär har jag roligt! Mer film åt folket!

IMG_4911

Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium

Högstadieklasser bjuds på teater- och mediefestival

Festivalen på Unga StDH, Stockholms dramatiska högskola pågår den 18–22 maj.  Fri entré!
Boka din klass och/eller ställ frågor till ungastdh@uniarts.se.

 

Kulan_Unga StDH 2018 (002)

Det här är ett erbjudande till dig som är högstadielärare: anmäl dig och din klass till Unga StDH, en festival som skapas av ca 90 studenter vid Stockholms dramatiska högskola. Studenterna utbildar sig inom områdena film- och media, scenkonst och skådespeleri.

Hur är det att vara 13–15-åring idag?

Den frågan har studenterna stött och blött under sina arbeten med att forma festivalens sju olika föreställningar. De har besökt, intervjuat och umgåtts med högstadieelever från olika skolor runtom i Stockholm.

Hur ser deras vardag ut? Vilka är deras drömmar och rädslor? På vilka sätt umgås de med sina vänner? Det är några av frågorna som tonåringarna har fått svara på. Utifrån det har sedan manus vuxit fram som våra studenter har bollat fram och tillbaka med eleverna. Några av våra skådespelarstudenter har också fått följa med i en högstadieskola under en dag.

Genom denna gedigna research som grund och utgångspunkt för festivalens tillblivelse, hoppas vi kunna erbjuda högstadieeleverna en spännande festival där de får uppleva, känna, reflektera och engageras av föreställningarna och allt som händer däremellan.

Du anmäler din klass till ett förmiddags- eller eftermiddagspass. De får då se två produktioner à 40 minuter.

NÄR:

  • fredag 18 maj för skolklasser under skoltid
  • (lördag 19 maj för allmänheten)
  • måndag 21 maj och tisdag 22 maj för skolklasser under skoltid

Du väljer mellan dessa pass:

    • Förmiddagspasset kl. 10.00–12.00 med paus kl. 10.45–11.15.
    • Eftermiddagspasset kl. 13.00–15.00 med paus kl. 13.45–14.15.

VAR:

  • Stockholms dramatiska högskola (StDH) på Valhallavägen 189, Gärdet i Stockholm

Boka din klass och/eller ställ frågor till ungastdh@uniarts.se.

Läs mer på vår hemsida

Kort info om varje föreställning:

Blodmåne -97 (Scenkonstteam 1)
En fysisk och bultande skräckföreställning om förvandlingens ambivalens – sex, våld och undertryckta begär.

Fyra ungdomar möts i en lekpark på natten och genomför en ritual – de ska aldrig bli vuxna. Något går fel och istället börjar de, en efter en, förvandlas. Hemligheter kommer fram, skam bearbetas, begär utforskas. Vem skickade egentligen ut inbjudningarna till ritualen och varför just till dem? Vad är farligast: hotet utifrån eller det som pressar på djupt inifrån? Vad händer om du släpper kontrollen och vågar kasta dig ut?
Canis Lupus (Scenkonstteam 2)
Ett verk om frigörelse.

Året är 1786. Två systrar bär på en hemlighet som blir allt svårare att dölja när en ny elev börjar på deras skola. Runtomkring dem ruvar en skog som lockar ut någonting förbjudet. Korsetterna måste sprängas och något nytt födas. Revolutionen ligger i luften.
Falla (Scenkonstteam 3)
Vem måste jag vara för att bli älskad?

Det är måndagsmorgon. Sara förmår inte att ta sig upp ur sängen. Innan hon kliver upp måste hon bearbeta helgens händelser. Vad var det egentligen som gick fel? Risken med att att försöka vara någon annan än den vi är, är att vi förlorar oss själva. Frågan är vad som är viktigast, att bli älskad för bilden av den jag är eller för den jag faktiskt är?
Fem fåglar (Scenkonstteam 4)
Fem ungdomar blir inlåsta tillsammans i ett kvarsittningsrum och där kommer deras förflutna ikapp dem. En händelse från deras barndom, som ingen av dem har kunnat glömma, kräver nu sin upplösning.

Fem fåglar är en pjäs om ensamhet, vänskap, rädsla för döden och om känslan av att ingen annan kan förstå det man själv går igenom.
Gömmaren (Medieteam 1)
Sju ungdomar är spårlöst försvunna. Är du den nästa?

Helikoptrar surrar i luften och skallgångskedjornas ficklampor jagar genom skogen. I Gömmaren ikläder sig publiken äventyrets olika roller medan de vandrar genom föreställningen. Rösten i dina hörlurar för dig framåt och du blir en del av mysteriet som nystas upp.
Måltiden (Medieteam 2)
En restaurangupplevelse att ta med sig i graven.

När Måltiden öppnade revolutionerade restaurangen bilden av fine dining. Stockholms alla finsmakare flockades och väntelistan tyckes oändlig. Trots att både klimat- och hälsoexperter hyllat restaurangens koncept skapade den samtidigt snabbt en internationell debatt. Måltiden fick överge sina lokaler och tvingades gå under jord. Men till vår stora glädje kan vi nu meddela att Måltiden återuppstått på hemlig ort. Du har fått en exklusiv inbjudan, men frågan kvarstår om du är tillräckligt god för att förtjäna denna upplevelse?
Institut Salus (Medieteam 3)
I den här uppdragsbaserade audiowalken sövs du ner och förstår att du blivit lurad in i ett experiment. Ett institut som skulle rädda mänskligheten kommer istället utföra fruktansvärda experiment på din kropp. MEN. Du kommer ges en möjlighet att ta dig ur tillståndet och tillbaka till verkligheten. På 30 minuter kommer du rymma genom fasansfulla rum och tvingas lösa uppdrag för att låsa upp dörrarna ut ur det fruktansvärda Institut Salus.