Lärresurser i svenska

I det här inlägget lyfter jag lärresurser och material för dig som undervisar i svenska. Jag har främst koncentrerat mig på material från Kulan och Stockholms utbildningsförvaltnings satsningar som Strindberg- och Fogelströmsåret. Jag är väl medveten om att det bara är en bråkdel av allt som finns.

aBokrad3

Alla Tiders Klassiker-wikin är en samlad kunskapsbank och inspirationskälla för lärare som vill arbeta med Kulturrådets klassiker-serie. Med wikin vill vi på Medioteket sprida information om Alla Tiders Klassiker och bidra till att levandegöra de fantastiska berättelser som ingår – berättelser med språk och innehåll som vidgar vyer, överraskar och ibland till och med utmanar både läsförmåga och värderingar. Wikin innehåller litteraturintroduktioner och författarporträtt. Där samlar vi dessutom fördjupningsmaterial. I wikin gör vi genomgående kopplingar till andra medier och konstformer.

Här följer en lista med länkar till fördjupningsmaterial till de olika titlarna. Vi samlar litteraturintroduktioner och guider till läsningen och film- och ljudtips var för sig. Ofta finner du en pdf eller ett dokument både inbäddat i wiki-sidan och som fristående pdf-er som du kan öppna och skriva ut. Observera att en röd länk betyder att sidan inte finns. De som skrivit bokintroduktioner är Jenny Jägerfeld, Johanna Karlsson, Åsa Lundholm, Katarina Lycken, Leif Lorentzon och René Vázques Diaz

a allatidersklassiker


a ALMA2RedblackFullsize2

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne delas ut årligen. Prissumman är världens största internationella barn- och ungdomslitteraturpris.
Priset delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare. Priset kan ges till en eller flera mottagare, oavsett språk eller nationalitet.

ALMA:s läsguider ger en introduktion till pristagande författare eller illustratör och berättar även lite om tematik och stilistik i det utvalda verket. De är gratis och skrivna för lärare och bokcirklar men kan användas av alla som helt enkelt vill fördjupa sin läsupplevelse. Text från Astrid Lindgren Memorial Award. Katarina Lycken Rüter, lärare på Whitlocks gymnaium har skrivit läsguider till några av ALMA-pristagares böcker och berättar i den här filmen varför litteratur av ALMA-pristagare är så bra att använda i skolans undervisning.


August Strindberg och Ett halvt ark papper

skrivbord2

På webbplatsen Ett halvt ark papper kan du läsa och lyssna på  Ett halvt ark papper på många språk. Novellen kompletteras med pedagogiska planeringar  av läraren Katarina Lycken Ruter. Förutom att  läsa novellen på många språk kan du också på sidan Läsa hitta texter om August Strindberg och om novellen. Det finns också foton och filmer om och av August Strindberg, som det här fotot från Strindbergs egen telefonlista som satt bredvid telefonen i hallen. Det är inte svårt att varifrån Strindberg hämtade inspiration till novellen.

atelefonlista

Strindbergsåret utmynnade i en stor festdag på Kulturhuset där klasser som arbetat med Strindberg och Ett halvt ark papper berättade hur de arbetat, genom, musik, teater och utställningar 

Fröken Julie spelas fortfarande varje dag någonstans i världen och ligger på tio i topplistan över spelade pjäser i världen. I inlägget Med Fröken Julie händer det något i klassrummet tipsar om hur du kan arbeta med dramatik med betoning på Fröken Julie.

Film NU 1951


Per Anders Fogelström och Mina drömmars stad

Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017 och Stockholms utbildningsförvaltning uppmärksammade Fogelström med bokprojektet  Mina drömmars stad. Anmälda klasser fick trycka en bok på 40 sidor i 40 exemplar. Vi fick en fantastisk respons och många fantastiska böcker.
Lärare arbetade bland annat med följande uppgifter:  Eleverna har valt en hemlig plats i Stockholm, vilken de har beskrivit för sina vänner, som sedan har fått gissa. Många som arbetar med nyanlända elever har tagit fasta på Hennings första upplevelse om Stockholm och låtit eleverna skriva om sina första minnen när de anlände. Eleverna fick skriva om en sida i Mina drömmar stad med dagens uttryckssätt och vokabulär, dagboksanteckningar ur Hennings perspektiv, Skrev dikter med citat från boken som inspiration, gjorde poddar och nyhetsprogram från sekelskiftet och dagens Stockholm, spoken World dikter med rubriken Stockholm i mitt hjärta.

I blogginläggen hänvisas ibland till ett digital galleri men det är tyvärr borttaget, men du kan bläddra i böckerna digitalt. Här kan du läsa om hur några lärare arbetade med uppgiften:

a högalid3b

Kista f242b07a915f411367365aa9ded2013b

östra 2

  • Stockholmkällan har utgått från kända citat från Mina drömmars stad och illustrerat med bilder från tiden då Henning  kom till Stockholm för att söka lyckan. Ett inspirerande upplägg som hjälper elever att skriva en historiska novell. När Per Anders Fogelström skrev sina böcker använde han gamla fotografier av Stockholm. Bilderna hjälpte honom att bygga upp miljöer i sina berättelser som han sedan kunde beskriva med ord. Till uppgiften finns det lektionsupplägg och eleven hittar allt som behövs som av fotografier och källmaterial på Stockholmskällan.

William Shakespeare

aThe_Shakespeare_Birthplace_Tr.b283bad5.fill-1200x600-c75-840x420

Till min stora besvikelse fick 400 års minnet av William Shakespeare inte någon större uppmärksamhet i Sverige. Men jag gjorde ett  blogginlägg på Kulan om dramatikern, skådespelaren och dramaturgen William Shakespeare. I blogginlägget finns bland annat: kända citat, lärarhandledningar till pjäser, verk i serieformat och framförallt lärare som delar med sig av hur de har arbetat med Shakespeare.

I det här inlägg med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola berättar läraren om ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

aCHARLOTTE25

De som arbetar med Shakespeare är lärare och elever från en förberedelseklass med nyanlända elever i åk 7-9 samt från åk 8, ordinarie klass i Bagarmossens skola. Arbetet ska mynna ut i ett samarbete klasserna emellan där eleverna tolkar en scen ur Shakespeare och bland annat gör om den i tre versioner, dåtid, nutid och framtid .  Jag har fått dokumentation från lärare från Charlotte Ahlström. 


Distansundervisning

Eftersom många kulturaktiviter ställs in och skolor undervisar på distans så kommer Kulan att kontinuerligt publicera inlägg om kultur och konst som finns att tillgå på distans. Nästa inlägg kommer att handla om tillgänglig konst och kulturarv. Inläggen kommer att uppdateras kontinuerligt och tips från kulturaktörer, kulturinstitutioner och pedagoger tas tacksamt mot. Skicka tips till elisabeth.soder@edu.stockholm.se


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulturen ställer inte in, de ställer om

Nu arbetar alla pedagoger för fullt med att planera och lägga upp lektioner på nätet. Detsamma gäller kulturlivet. De letar i arkiv efter inspelade föreställningar och spelar in nya, ibland får vi till och med se premiärer digitalt. I höst kommer vi ha en uppdämd lust att uppleva, musik, teater, cirkus och dans live eller hur? I inlägget finns dans- och teaterföreställningar för barn och unga som du kan se på nätet. Sidan kommer att uppdateras vart efter jag får in tips. Just nu finns föreställningar från: Dramaten, Dansens hus, Kungliga Operan, Oktoberteatern i Södertälje, Unga Klara, Kulturhuset Stadsteatern  Teater Moment och den tyska teatern Die Schaubühne. Hör gärna av med fler tips!


Dansens hus

  • På Dansens Hus får du möta koreografer och dansare som varit på Dansens hus eller som kommer framöver . Här hittar du samtal med material om föreställningar, tips om deras vänners bästa play-innehåll och annat dansrelaterat som du kan förströ dig med i väntan på ”the real thing”. Några av deras tips är:
    Alexander Ekmans Eskapist från Kungliga Operan finns på SVT play. 36 dansare, spektakulära överraskningar, fest och humor. Mitt i flödet av vackra melodier och fantasifulla kostymer kliver en livsnjutare fram: Eskapisten.
  • JUCK på SVT playSvensk danskortfilm från 2018. JUCK slog igenom med en viral video där de tänjde på gränserna för hur den kvinnliga kroppen får uttrycka sig och ta plats. I en film som pendlar mellan dokumentär, dans och fiktion ställs frågan: vad är femininitet? 

Unga Klara

  • Föreställningen Girls will make you blush. Målgrupp 13 år och uppåt
  • Swedish history X , urpremiär: 7 mars 2015 på Unga Klara. Målgrupp 15 år och uppåt
    Regi: Farnaz Arbabi, Texter: Dimen Abdulla*, Erik Uddenberg, Farnaz Arbabi, Molly Uddenberg m fl.
  • Vit svit; premiär: 2 oktober 2015, målgrupp 15 år och uppåt 
    Av: Athena Farrokhzad, Regi: Farnaz Arbabi
  • För att jag säger det, Urpremiär: 30 april 2019 Unga Klara On Tour. Målgrupp Målgrupp 3-5 år-
    / Ungdomens Hus, Rinkeby

  • Alltet, Premiär: 5 mars 2016, Alltet, Ann-Sofie Bárány,Regi: Gustav Deinoff. Målgrupp 2 år och uppåt

Läs mer om Ungas Klaras föreställningar och Unga klara på demand  


Kungliga operan

Operan på play, nu kan du exempelvis uppleva La Traviata

2_1_latraviata


Dramaten

Dramaten play innehåller ett bibliotek av tidigare inspelade Dramatenföreställningar, konserter och andra evenemang som exempelvis Performance Lecture. Föreställningar som är intressant för högstadiet och gymnasiet är exempelvis: Selma Lagerlövs Bortbytingen, Mobergs Utvandrarna, Strindbergs Spöksonaten, Dostojevskijs Idioten och Strömquist Tänker på dig. Innehållet, som är kostnadsfritt, kommer att fyllas på löpande och finnas kvar även när teatern öppnar för publik igen.

Adramaten


Kulturhuset Stadsteatern

Kulturhuset Stadsteatern Play, inslagen är både repriser på sådant som varit, samt nyproducerat material – allt i en salig blandning. De uppdaterar sidan löpande med nytt materia. Den 29 mars presenterar de sin första digitala premiär någonsin! Soppteatern har lagt upp Den sista kabareén med Anders T Olsson, Sara Janfeldt och Fredrik Meyer. Föreställningen är en samproduktion med Dramaten.

Författarsamtal, Jamaica Kincaid

Serotonin den 29 mars kl.19.00. Av: Michel Houellebecq, regi: Linus Tunström, i rollen: Sven Ahlström, dramatisering: Lucas Svensson.


Teater Moment

Gymnasiets och högskolans elever studerar på distans. Teater Moment slår in på samma linje och spelar teater på distans. Fredag den 27 och lördag den 28 mars kl 19 samt söndag den 29 mars kl 16 sänder vi vår föreställning Inspektionen 2020 live på vår Facebooksida. Därefter lägger vi upp en klippt version av pjäsen att titta på när man vill.

a90242774_4218349081524154_2705825793002438656_o


Oktoberteatern  Play

Oktoberteaterns sida Play kommer att uppdateras kontinuerligt, först ut är Fem myror är fler än fyra elefanter.

28900716-usVK0


Hemmakultur

Här tipsar vi om kultur du kan uppleva från ditt hem. När corona-pandemin slog till mot Sverige ställdes väldigt många kulturevenemang in direkt. Det är ett extremt hårt slag mot många kulturskapare, vars inkomster hänger på att de uppträder och har besökare. Samtidigt började allt fler kulturevenemang flytta ut på nätet. Vårt mål är att göra det lättare att hitta kultur som du kan se från ditt hem, och hoppas att så många som möjligt samtidigt vill stödja kulturskaparna genom att skänka ett valfritt belopp direkt till dem, i de fall där de öppnar upp för det.

Bakom sajten står Kult PR, en kommunikations- och PR-byrå verksam primärt inom kultursektorn sedan


Die Schaubühne

En folkefiende, Hedda Gabler, Peer Gynt av Ibsen, Föreställningar av Shakespeare som Hamlet och Richard den 111, Tre systrar av Tjechov, Moderna av Brecht, Woyzeck av Buchner och många fler kan du se på Die Schaubühneysket. Föreställningarna spelas på tyska. Men du kan välja att få undertexter på engelska eller franska. Här kan du se ett kalendarium och program  

ahamlet


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Distansundervisning i samhällskunskap och historia. Lärresurser på museum

I dessa exceptionella tider är de flesta museer stängda för besökare och personalen arbetar för fullt med att göra material tillgängligt digitalt. I det här inlägget lyfter jag material från stadens museer och institutioner som kan vara en utgångspunkt för elevers distansarbete. Jag är väl medveten om att det bara är en bråkdel av allt som finns. Inlägget kom till i min förtvivlan över att kulturen stänger och en vilja att hålla lågan brinnande. Inlägget inleds med några museum som täcker flera arbetsområden. Därefter har jag utgått från några vanliga teman i undervisningen och tipsar om lärresurser.

Stockholmskällan

Stockholmskällan har artiklar med källmaterial om Stockholms historia. På temasidan finns de flesta teman jag kan tänka mig från medeltiden till dagens Stockholm. Stockholmskällan har också varit snabba på att lägga upp en ingång för distansundervisning för gymnasiet i historia. Där finns många förslag på lektionsupplägg, både för gymnasiet och grundskolan.    tema sthlm


Historiska museet

Museet har en Kunskapsbank på sin sida där du kan filtrera innehållet genom att  genom att klicka på flera rutor, exempelvis vikingatid och livsöden. kunskapsbank

historisa2


Nationalmuseum

Upptäck Nationalmuseum via deras app som är gratis att ladda ned. Appen hittar du här. På Nationalmuseums Tidslinjen kan du följa samlingarna kronlogiskt. Nationalmuseum presenterar huvuddragen i konsten och aktuella kultur- och samhällsströmningar för varje epok. 

a 91011439_3646237925417285_8416604718549172224_o


Världskulturmuseerna

Östasiatiska, Etnografiska och Medelhavsmuseet har gått samman med en gemensam webbsida och presenterar digitala lärresurser. Du kan också vandra omkring i museerna virtuellt exempelvis i Medelhavsmuseet. För de yngre barnen finns också en sida med spel, bilder , pyssel och texter. etnografiska2


Stadsmuseum

I den digitala sökfunktionen kan du söka på ämnesord och få upp fotografier,  föremål och dokument. stadsmuseum2


Apartheid

Konstgalleriet Johannesburg Art Gallery, visar utställningen The evidence of things not seen: Photography and Resistance, på nätet. Utställningen handlar om fotografiets roll under apartheidtiden.

arasism Skärmklipp


Arbetsliv 

På Arbetets museum kan du lyssna på berättelser av papperslösa, de har gjort ett tiotal intervjuer med personer som arbetat som papperslösa i Sverige. Berättelserna dokumenterar och ger röst åt deras erfarenheter från ett väldigt utsatt liv. Mer om detta tema, med bilder, filmer och artiklar finns bland annat på Stockholms stadsmuseum, Nordiska museet och Stockholmskällan.


Folkhemmet

  • Arbetets museum har drivit ett insamlingsprojekt om hushållsarbete och vardagsliv på 1950- och 1960-talen. Genom upprop, intervjuer och skrivarcirklar samlades över tvåhundra berättelser in.  På webbsidan kan du ta del av några berättelser från en brytningstid i Sveriges moderna historia, där modernt och omodernt, uppbrott och följsamhet mot tidens ideal varvas om vartannat. Du kan lyssna eller ladda ned berättelser.
  • Folkhemsdrömmar i Riksarkivet, I fokus står den socialdemokratiska regeringens politik på 1930- och 40-talen samt ”socialingenjörerna” makarna Myrdals idéer och influenser på samtiden under samma tidsperiod.
  • ”När det svenska välfärdssamhället byggs passar inte alla in. Det får konsekvenser i form av steriliseringar, institutionalisering och utestängning från rättigheter som skola och bostäder. ”Frida Starck Lindfors, Stockholmskällan. Material om folkhemmet i Stadsarkivet.bada (1)
  • Ett av Nordiska museets kunskapsområden som finns på deras webb är folkhemmet, perioden mellan 1930-1960. Där hittar du text, bilder och filmer om kläder, kommunikationer, gammal i folkhemmet, funktionsnedsättningar, boende och hygien.

folkhemmet två 3


Genus och skönhetsideal

Nationalmuseum har förberett några lektionsupplägg med bilder, övningar, frågor för diskussion, tips och lärarhandledning, för åk 7–9 och gymnasiet. Ett tema är skönhetsideal och genus. Bilder berättar alltid något om den tid då de gjordes.I Nationalmuseums samlingar finns konst som har tillkommit och samlats under 500 år. Det  finns gott om målningar, teckningar och skulpturer som ger eleverna konkreta exempel på hur skönhetsideal skapats, använts och förändrats genom historien.

frans2


Industrialismen och sekelskiftet

Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017 och Stockholms utbildningsförvaltning uppmärksammade författaren med ett bokprojekt. Stadens skolor erbjöds att utan kostnad trycka böcker på tema Mina Drömmars stad. På Kulan bloggen berättar lärare hur de tog sig an arbetat med att arbeta med Fogelströms böcker. I inlägget finns tips på fördjupningsmaterial. Söker du i Kulanbloggen på Mina drömmars stad och Fogelström får du upp många lektionsupplägg från lärare om hur de har arbetat med epoken utifrån framförallt citat och bilder. I det första inlägget finns många länkar som leder vidare till: industrialisering, barnarbete, emigration, politik, välgörenhet, fattigvård och näringsliv. 


Krig och fred

anne frank


 

Kvinnohistoria

  • Stockholms Kvinnohistoriska är ett museum som verkar i de offentliga och digitala rummen. De har samlat allas våra  upplevelser och berättelser – och tips på vart du som är intresserad av kvinnohistoria kan vända dig. De uppdaterar löpande med kvinnohistoriska tips för dig att utforska – från soffan. Här finns filmklipp, poddar och tips.kvinno

Medeltiden

På Medeltidsmuseet kan du digitalt uppleva museets  uppbyggda miljöer som: Gustav Vasas 500 år gamla stadsmur, galgbacken och ett skepp från medeltiden. Fornlämningarna som berättar om människornas vardag och fest, lycka och sorg. krogen-editorbild


Nationella minioriteter

  • Nordiska museet har en låda om samisk kultur som är gratis att låna. Lådan är producerad av Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk och är gratis att låna.

samer2

  • På Stockholmskällan hittar du spår från alla nationella minoriteter som levt och verkat i Stockholm genom bibliotekens, arkivens och musernas samlingar. På sidan finns också ett tema som utgår från Katarina Taikon 
  • Filminstitutet presenterar ett omfattande pedagogiskt paket med handledningar och filmer för att underlätta skolans uppdrag att undervisa om de nationella minoriteterna och lyfta filmens pedagogiska möjligheter.

sameblod_sophiaolsson_555 2


Statsskick

  • Vita huset,  virturell vandring som introduceras av med Michelle Obama.
  • Sveriges riksdag, en guidad tur i alla rum. I  varje rum du besöker kan du fördjupa dig i vad som händer på riksdagen genom att välja någon (eller alla) av de hotspots som finns i rummet.
  • House of parlament, en rundtur. Ladda ned åldersanpassat material om: kvinnlig rösträtt, valsystemet, under och överhuset.

 


Teknikhistoria

I Tekniska museets bildsamlingar hittar du över 1 000 000 bilder som speglar den tekniska utvecklingen och industrins framväxt i framför allt Sverige. I bildsamlingarna kan du utforska hur vattenrallarna levde när de byggde kraftverk i norra Sverige. Hur såg arbetet som telefonist ut på 1920-talet, hur var det att arbeta i en gruva och mycket annat. Eller varför en resa i förra sekelskiftets Europa. Det finns fotosamlingar efter stora verkstadsindustrier men också efter enskilda fotografer. Du kan se bilder på bilar, cyklar, byggnader, uppfinningar, de stora Världsutställningarna, arbetare, telehistoria och mycket mer. Fotot har Nils Strindberg tagit , Örnen omedelbart efter landningen på isflaket den 14 juli 1897. Framtagning av bilderna gjordes av docent John Hertzberg år 1930 på Fotografi, Tekniska Högskolan.

örnen


2500 museer

Google Arts & Cultur

museum


Distansundervisning

Eftersom många kulturaktiviter ställs in och skolor undervisar på distans så kommer Kulan att kontinuerligt publicera inlägg om kultur och konst som finns att tillgå på distans. Nästa inlägg kommer att handla om tillgänglig konst och kulturarv. Inläggen kommer att uppdateras kontinuerligt och tips från kulturaktörer, kulturinstitutioner och pedagoger tas tacksamt mot. Skicka tips till elisabeth.soder@edu.stockholm.se


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Ta hjälp av film när du undervisar på distans

Här finns tips på var du hittar filmer, förslag på samtalsmodeller för att analysera och samtala om film, lektionsupplägg som eleverna kan följa när de gör film och tips till dig som lärare på hur du kan tänka vid bedömning av momentet.

Hitta film

  • I Stockholm har elever på kommunala skolor tillgång till fakta-, spel och dokumentärfilmer hemifrån via SLI/Medioteket. Till de flesta filmer finns lärarhandledning ofta båda av Mediotekets filmpedagoger och Filminstitutets pedagoger. 
  • Voodofilms sida kan du titta på bra kortfilmer från svenska independent filmare, exempelvis Ett kilo bomull:
  • Stockholmskällan finns film och rörlig bild från olika sammanhang och olika tidsperioder. Bland filmerna finns både nyhetsrapportering, reklam och dokumentärer. Bilden är från Barkarby flygfält 1943, Johansson SvD. film-1980x880
  • I Filmarkivet kan eleverna välja på animation, fiktionsfilm, journalfilmer, reklamfilmer och nyhetsinslag. De kan också söka på vanligt förekommande teman i skolan som: första världskriget, queer, husmorsfilmer, folkomrösningar, emigration och politik. Som lärare i samhällskunskap eller historia är valfilmerna och husmorsfilmerna oumbärliga när eleverna ska sätta in händelser i en kontext. De säger så mycket  om sin samtid.

filmarkivet

Samtala om film

  • Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet. ”De färdigheter som ingår i filmkunnighet är många och kan med fördel delas in i fyra grupper: att förstå vad som berättas, att förstå hur något berättas, att inta kritiska perspektiv och att ha kännedom om filmens kontext. Kategoriseringen underlättar för att tydliggöra vad man ska fokusera på och när. ” Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet. Annikas text innehåller många förslag på lektionsupplägg och övningar som kan göras hemifrån.
  • Svenska filminstitutet har publicerat en text, Filmpedagogik – Så funkar det  med många bra övningar och frågställningar som eleven kan reflektera över när de ser en spelfilm eller dokumentär. Det är många ingångar och det kan vara bra att dela upp arbetsuppgifterna till eleven på flera filmer, som exempelvis filmens dramaturgi, filmens karaktärer och berättar perspektiv.

så funkar det

Skapa multimodala texter och redovisningar

  • Dina elever erbjuds att kostnadsfritt ta del av Moderskeppets onlinekurs i digitalt skapande.under vårterminen. De kan välja eller ta allt inom: foto, bildbehandling, videoproduktion och design. Du som gymnasielärare eller skolledare får kostnadsfri tillgång till sajten för dig och dina elever terminen ut. Du får även förslag på kurser som dina elever kan börja med direkt, som inte kräver någon annan utrustning eller programvara än den egna mobilen. Du är igång med en slags hemundervisning inom kort. Klicka på länken och läs mer
  • I ett blogginlägg om filmskapande tipsar Kulan om resurser för att arbeta med film i skolan. I inlägget finns tips på många övningar för att skapa och redigera film som eleven kan göra hemifrån med sin mobil eller iPad.
  • Filmrikets digitala filmskola, lär dig skapa film och rörlig bild. Det finns instruktionsfilmer, övningar och texter om filmskapande. Du kan filtrera på ett ämne eller välja den övning som passar din pedagogiska verksamhet bäst.
  • Voodoo filmskola har samlat artiklar som lär dig göra film från manusskrivande till filmvisning.
  • I filmprojektet Ung i STHLM kan eleverna stegvis följa lektionsupplägg som förhoppningsvis resulterar i en kortfilm: Att berätta med kamera, Kamerarörelser, Bildmanus, Berätta med ljud/musik/tystnad och Klipptips.

kyrkogård9

Vårt tips till er som arbetar med filmskapande är att börja med att göra en film med så lite talad text som möjligt och koncentrera er på tekniken och dramaturgin först. Det är lättare för eleverna än att agera framför en kamera. I Ung STHLM började vi med att visa denna kortfilm på två minuter som inspiration på hur mycket vi kan berätta med genomtänkt manus , dramaturgi och ett viktigt budskap i slutet av filmen.

  

Bedömning av multimodala texter

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

  • I det här blogginlägget kan du läsa om hur Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska.
  • Mediotekets filmpedagogerna Elin Jönsson och Elisabet Jonsved tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 och ger förslag på hur du kan arbeta med film i klassrummet, alltifrån att se och samtala till bedömning av elevernas eget filmskapande. I blogginlägget finns många konkreta tips, modeller, övningsuppgifter och filmtips.

kyrkogård10


Distansundervisning

Eftersom många kulturaktiviter ställs in och skolor undervisar på distans så kommer Kulan att kontinuerligt publicera inlägg om kultur och konst som finns att tillgå på distans. Nästa inlägg kommer att handla om tillgänglig konst och kulturarv. Inläggen kommer att uppdateras kontinuerligt och tips från kulturaktörer, kulturinstitutioner och pedagoger tas tacksamt mot. Skicka tips till elisabeth.soder@edu.stockholm.se


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Hur får vi en skola för alla?

jag arbetade som lärare hade vi varje terminsstart en inspirationsföreläsare, ofta forskare som berättade att alla elever kan nå kunskapsmålen, men att det finns olika vägar dit. Jag satt hela tiden och längtade efter att någon skulle berätta hur jag skulle tänka och arbeta som lärare för att detta skulle uppnås. Det här inlägget handlar om en kulturkväll med rektor Elinor Kennerö Tonner, Teater De Vill  och Skoldatateket som alla på olika sätt gav svar på frågor jag önskat att jag fått när jag var lärare.

hyper

Bilden är från föreställningen med Hej Hyper. Med musik och teater vill Teater De Vill på ett lustfyllt sätt bidra till ökad förståelse för barn  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Föreställningen har Kulanpremie.

Att skapa en tillgänglig skola

IMG_8694 (002)

Föreläsning av Elinor Kennerö Tonner, lärare och skolledare på Källbrinkskolan. Elinor inledde med att påminna om att vi pedagoger har mandat och ansvar och att vi hela tiden kan falla tillbaka på skollagen 2010:80, tredje kapitlet – Barns och elevers utveckling mot målen. ”elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.” ” Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen såvida inte annat följer av paragraf 8″

Har antalet elever med funktionsnedsättning ökat ?

När jag var lärare på gymnasiet hörde jag nästan bara talas om elever med diagnosen dyslexi men nu har vi elever som även diagnostiseras med: dyskalkyli, dyspraxi, ADHD, ASD, Tourettes, språkhinder, OCD, BDD, ångest, bipolär sjukdom, EIPS och PTSD. Har antalet elever med funktionsnedsättning ökat? Eller har vi blivit bättre på att diagnostisera? Eller är det samhället och skolan som ställer helt andra krav idag och slår ut många av våra barn och unga? Diagnoserna går in i varandra men gemensamt för de flesta är svårigheter med de exekutiva funktionerna: att planera, strukturera, organisera, fokusera, flytta fokus, initiera, motivera, uppmärksamma, självkorrigera och uppfatta tid. Ellinor menade att det är stor risk att vi lärare betygsätter dessa funktioner istället för elevens kunskaper och färdigheter.

I dagens skola räknar forskningen med att 5–10 % av eleverna har neuropsykiatriska funktionsvariationer. Många av dessa elever upplever sin skolgång som svår och problematisk, något som kan leda till känsla av utanförskap, uppgivenhet och ångest. Betydligt fler elever än dessa 5–10 % gynnas av anpassningar i skolan, som traditionellt faller inom NPF-spektrat. Att stärka alla elevers egenmakt i skolan och att tillsammans med dem hitta strategier som främjar såväl mående som lärande är något som förbereder alla elever för framtiden.

Hur kan vi kompensera funktionsvariationer?

hjärnan

Ellinor Kennerö Tonner berättade om en liknelse hon tagit från Sissela Nutley. Minnet är som ett hus där förstugan är arbetsminnet och övriga huset är långtidsminnet. ( Om kortidsminnet och arbetsminnet har jag skrivit ett inlägg i Kulan baserat på hjärnsforskaren Sissela Nutleys föreläsning.)  Vår föreläsare Ellinor Kennerö Tonner utgick mycket från Sisselas forskning om korttidsminnet. I korttidsminnet får det inte plats med mycket information. Om eleven har svårt med de exekutiva funktionerna har vi pedagoger mycket kort tid på oss att fånga elevernas uppmärksamhet så att informationen inte försvinner ut genom en svängdörr när den bör in i långtidminnet. Vi kan hjälpa eleverna med att ”skapa krokar” något för eleven att hänga upp informationen på. Det är bra om vi börjar med någon kort inledande historia som väcker intresse, att vi tar vara på elevernas förkunskaper underlättar också informationens väg in till långtidsminnet.

studion

På Källbrinksskolan har alla lektioner en tydlig lektionsstruktur som finns uppskriven på tavlan. De har färgkodade scheman som ger eleverna överblick. Alla lektioner inleds med en tydlig genomgång av passets upplägg uppdelat på tydliga delmål. Kunskaps och färdighetsinhämtning sker med ett varierat arbetssätt. Slutet är lika viktigt som början, sluta i god tid så att du hinner sammanfatta lektionen. Lektionspassen är upplagda med flera brain- break, högst 10 minuters genomgång därefter 3 minuter för bearbetning och återhämtning. De tillåter också att eleverna tuggar tuggummi, har keps, luva och som Ellinor sa ”whatever rocks your boat”. Skolor som har dessa förbud har långt att gå enligt Ellinor.

Lärarna arbetar lösningsfokuserat och involverar eleverna i kunskapsinhämtandet. Vad ökar lusten hos eleverna? Det skapar det viktiga egenmakt! Lärarna ställer inga stora öppna frågor. Positiv förstärkning – tydlig och positiv feedback. Det är viktigt  att eleverna får höra sitt namn och får relevant feedback. Ellinor tipsade om att ha klassens deltagarlista framför sig och pricka av så att alla elever får feedback minst en gång varje vecka. Men också att att vi kan särbehandla eleverna. Några elever klarar sig bra med kollektivt beröm, som exempelvis, ni gav alla intressanta frågor till föreläsaren men några måste får mer specifik återkoppling och höra sitt namn.

Hur vill eleverna ha det?

De vill inte ha läxor, något som inte heller ges av lärarna. Som Ellinor sa, kunskapsinhämtning ska inte ske vid köksbordet av en trött förälder. Det ska ske av en professionellt utbildad lärare.
Det ska vara intressant, väcka intresse, korta pass, tydlighet och förståelse. Det viktigaste är dock ett hej i korridoren, att de har en relation till läraren. Relationen är det viktigaste pedagogiska verktyget.

Källbrinkskolan

källbrink

Skolan utgår från att det som är livsviktigt för elever med funktionshinder är bra för alla elever. Det är en vanlig kommunal skola. Skolbyggnaden är från 60-talet, inga grupprum och långa korridorer, stora fönster och många dörrar. Kort sagt en yttre miljö som inte är särskilt bra med dagens mått mätt. När de började arbetet med att NPF-säkra skolan (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) hade de alltså den yttre miljön emot sig. De har idag 30 % elever med  särskilda behov och en lång kö på elever som vill börja i skolan.

NPF-säkrad skola

Källbrinkskolan yttre miljö kan de inte göra något åt. Pengar finns inte förändring. Eleverna har fasta placeringar i klassrummen men är öppna för individuella anpassningar. De har koncentrerat sig på det som inte kostar så mycket. De intryckssanerar, det betyder inte att allt måste bort från väggarna men det ska finnas en tanke med det som hänger där och det ska gärna grupperas så att det finns rena ytor. Tydlig information i skolans korridorer så att alla hittar till syv, skolmatsalen etc. De har elever som gått till skolmatsalen flera år och ännu inte hittar dit ensam utan alltid slår följe med skolkamrater. De har en skolhund som haft stor betydelse för elever koncentration.

I arbetat med att göra en skola för alla elever har Källbrinkskolan arbetat i flera steg som alla fått ta sin tid.
De började med att se över skolans organisation och struktur: de har årskursvisa team och det finns någon från skolhälsoteamet i alla team, det ska vara korta och snabba vägar till beslut. Skolledare som är nära sin verksamhet, distribuerat ledarskap.
Utbildning och förhållningssätt: Utbildning i skollagen, hjärnforskning och NPF . De ställde frågor som, Vilka val finns det i skolan för elever? Hur har vi designat lärmiljön? De anpassningar vi har gjort, har vi utvärderat dem? Hur är skolkulturen? Pedagogerna ska inte prata om eleverna som problem. Kulturen som ska finnas i väggarna är i stället att fundera på vad det är utanför eleven som inte fungerar? Kan det vara metoder, planeringen eller klassrummet?  Så som vi talar om eleven – så blir eleven.

Vidmakthållande och vidareutveckling, inte slå sig till ro med konceptet,  tillsätta tillgänglighetsråd.

Skoldatateket

SkoldatateketPorträtt

Skoldatateket visade konkreta exempel som på hur vi kan tänka för att lärande, miljö, teknik och anpassningar går hand i hand. Vi fick veta mer om digitalisering ur ett specialpedagogiskt perspektiv. De erbjuder skolor  visningar, föreläsningar och workshops där vi kan pröva olika verktyg för att skapa en tillgänglig lärmiljö. De har bland annat en kurs som heter ”Anpassa för elevers variationer” som berör många av de delar som togs upp under kvällen på Teater De Vill. Tyngdkragar, sittkuddar, tidshjälpmedel med mera kan lånas till skolan under en period för att se hur många av eleverna som har behov av och önskar prylarna i klassrummet. Läs mer om Skoldatatekets låneverksamhet.

IMG_8656

Deras verksamhet är förfinansierad för dig som är anställd i någon av Stockholms kommunala grundskolor. Alla är självklart välkomna att ta del av den inspiration som finns på deras hemsida, på Facebook eller Instagram.

Teater de Vills föreställning Hej Hyper

Kvällen inleddes med att vi såg föreställningen Hej Hyper – en musikal om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) för förskoleklass–årskurs 3. Skolor erbjuds en musikal med handledningsmaterial direkt kopplat till Lgr 11. I paketet ingår också en föräldradel samt en karaokeapp som barnen kan använda hemma eller i skolan. Elinor har även varit med och tagit fram det lärarmaterial som finns med i projektet.

M lever i en kaosartad värld. I skolan säger de ”skärp dig” och på fritids är det svårt att leka med andra. Föräldrarna älskar henne, men har ändå ibland svårt att förstå hur det känns att vara just hon, att vara M. Men, i hennes alldeles egna lilla krypin, där mjukisdjuren trängs med instrumenten – kan hon vara precis som hon vill! Där spelar hon alla roller i sitt liv. I sin egen värld med sin musik och sina tankar kan hon växa sig stark. Så stark att hon kan känna att hon har rätt att vara precis den hon är – och att hon är stolt över att vara just M.

Hej Hyper innehåller nyskriven sång och musik av Grammisvinnaren Emma Nordenstam och manus av dramatikern Emma Broström. Hej Hyper är ett ”NPF-vänligt” projekt, vilket bland annat innebär att det finns hjälpmedel att låna under föreställningen. Här finns lärarhandledning och pyssel i anslutning till temathttps://hejhyper.se/lararhandledningar-pyssel/

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Teater De Vill, Stiftelsen Friends och Hjärnfonden. Projektet har stöd av Statens kulturråd, Stockholms Stad, Stockholms läns landsting och Postkodlotteriet.

Så här tyckte lärare och skolledare om kvällen, En skola för alla

  • Föreställningen visade på ett bra sätt hur en elev kan uppleva sin skoldag.
  • Musikalens budskap gjorde ett starkt intryck som jag kommer bära med mig.
  • Jag blev väldigt berörd av pjäsen och tycker att det här är något som alla pedagoger borde se! Känslan av att känna sig annorlunda tar jag med mig.
  • Att vi kan höra mycket, men att vi också ska vara ödmjuka inför vår roll vad vi förmår och klarar av utan hjälp på olika sätt, men att mycket finns att göra från toppen till botten i en organisation om alla är med på tåget blir det också lättare att nå delmålen.
  • Allt! Vi har kommit långt men det var en superkväll!
  • Att sådana här träffar ger inspiration och att det finns mycket mer jag kan göra för elever med särskilda behov.
  • Ett delvis nytt förhållningssätt och hur långt vår skola har kvar för att skapa en skola för samtliga elever.
  • Specialpedagogiken
  • Arbetssättet från Källbrink som jag hoppas kunna sprida på min skola och den viktiga insynen i hur en elev kan uppleva dagen genom teatern. Vi hoppas kunna bjuda in Teater de vill till vår skola så att alla får ta del av pjäsen.
  • Vad kan jag/skolan göra?
  • Jag tar med mig både delar av pjäsen och framför allt Elinors föreläsning
  • Jag tar med mig allt från den dagen.
  • Vi går vidare med att involvera hela skolan i tillgänglighetsarbetet. Vi blev så inspirerade av föreläsningen!
  • Föreläsningen med Ellinor var relevant för mig som skolledare. Bra tips som jag kan ta med mig till lärarna på skolan men även tankar kring organisation. Skoldatateket var inte relevant för mig då jag har full koll på deras utbud och vad de kan stötta med.
  • Igenkänningen av elever att förhållningssätt är viktig och måste genomsyra hela skolan Lugn miljö att alla behöver vara delaktiga. Många fina formuleringar.
  • Fick svar på aktuell fråga angående appar av Medioteket. Musikalens budskap gjorde ett starkt intryck som jag kommer bära med mig.
  • Jag blev väldigt berörd av pjäsen och tycker att det här är något som alla pedagoger borde se! Känslan av att känna sig annorlunda tar jag med mig.
  • Föreställningen visade på ett bra sätt hur en elev kan uppleva sin skoldag. En föreläsare som gärna raljerar om möten med andra skolor och tidigare åhörare riskerar att tappa sin publik. Att provocera sina åhörare, som föreläsaren tillstod att hon gärna gör, anser jag vara en dålig strategi när man föreläser för kolleger. Det föreligger stor riskt att faktiskt inte nå ut med sitt budskap – ett oerhört viktigt budskap! – om man som föreläsare raljerar alltför friskt.
  • Den känslomässiga upplevelsen av teatern och många konkreta ideer som föreläsaren gav.
  • Att teater verkligen väcker käsnlor och blir en viktig uttrycksform.
  • Många tankar om hur vi ska anpassa skolan för alla variations variationer.
  • Att vi jobbar i rätt riktning.
    Känslan som förmedlades genom teatern, det blev så tydligt hur elever kan känna. Föreläsningen var suverän, har lyssnat på Ellinor tidigare men det hon förmedlar är så bra. Alla pedagoger borde få lyssna på henne!

IMG_8689

Kvällen var ett samarbete mellan Teater De Vill, Mediotekets Pedagogiska café och Kulan 

 


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Digitalt musikskapande och poddar i undervisningen

Det här inlägget bygger på Pedagogiskt cafékvällen, Digitalt musikskapande och poddar i undervisningen. Digitalt teknik ger eleverna en möjlighet att kombinera tal, musik och ljudeffekter vilket har alla förutsättningar att göra presentationerna mer intresseväckande för oss som lyssnar och definitivt motivationshöjande för eleverna.  

Finn_03-zzVnQPYA7q47eH4VADgDx5_NB7dLohva

Teknik för alla plånböcker och teknikkunnande

Henrik Dahlqvist från Medioteket inledde med att visa två bilder på hur en musikstudio kan se ut år 2020. En bild från den tekniskt avancerad Abbey Roads studion och Billie Eilish och Finneas O´Connels studio från det egna sovrummet. Två studios som producerar fantastisk musik trots stor skillnad i tillgång till teknisk uttrustning. Billie Eilish vann pris för årets skiva, låt, album och nya artist på Grammy 2020, allt producerat i en hemmastudio som inte kostade mer än 3000 pund att sätta upp. I den här bilturen med James Corden berättar Billie om sitt musikskrivande och hur de arbetade i den hemmabyggda studion.

Syftet med kvällen

Billie Eilish och Finneas O´Connels studio illustrerar syftet med kvällen: att visa på enkel och tillgänglig teknik som innebär att eleverna kan ägna sig åt att skapa. Eftersom tekniken är självinstruerande kan du som lärare koncentrera dig syftet med uppgiften istället för att hjälpa til med det tekniska.  

Lindeparkens särskola

Joakim Blomgren berättade om arbetet som lärare på Lindeparkens grund- och gymnasiesärskola. I Joakims klass fanns elever med syn- hörsel – och talnedsättning. Hur arbetar man som lärare med gemensamma projekt och inkluderar alla i gruppen när eleverna har så olika förutsättningar och uttryckssätt? Joakim utvecklade en metod där estetiskt lärande var en röd tråd och där de tillsammans arbetade i olika konstprojekt. Att de arbetade tillsammans betydde inte att de arbetade på samma sätt, de samverkade men gavs möjlighet att använda olika uttrycksformer. I konstprojekt finns det olika roller, alla lika viktiga för målet med produktionen, producera, regissera, måla, scenograf, marknadsförara, presentera, ljussätta etc. När eleverna lyckades med sina konstprojekt fick det synergieffekt på andra ämnen.

Produktionsbaserade projekt

Joakim pratade även om vikten av att nå utanför klassrummet med det som eleverna producerade, ett produktionsbaserade projekt. Han och eleverna satte upp musikaler och utställningar för offentliga miljöer. De tackade bland annat ja till att medverka i Moderna museets projekt Berättelser i en väska, där ungdomarna fick gestalta sina egna identiteter i en väska. I olika workshops fick eleverna måla, brodera, konstruera och bygga om gamla väskor som en symbol för deras livsresa.    

Facebookvaskan_opt-1

De tryckte upp böcker med elevernas teckningar, foton och texter. Boken Drömmarnas fantasier producerades under Fogelströmåret då alla stadens skolor erbjöds trycka böcker med temat Mina drömmars stad.

23966814_2146879838872930_7458220240036429824_n

De gav även ut skivor. Anledningen till att de valde att ge ut skivor trots den digitala tekniken som finns var att elevernas stolthet av att hålla i en fysisk produkt som de själva skapat var påtaglig. För den yngre generationen som vuxit upp med digital teknik känns det mer unikt att ge ut en bok eller en skiva.  

   Lindepop, skivomslag

I arbetat med skivan fick eleverna arbeta i en studio som kändes så verklighetstrogen som möjligt utifrån skolans resurser. Eleverna arbetade med ScoreCloud och GarageBand för att skapa musiken.

3ff8efe0d139fc518bd9fa2649584c26

score

Eleverna delades in i produkti0nsgrupper utifrån intresse men alla var delaktiga i produktionen från ax till limpa. När skivan var klar var det viktigt med ett skivsläpp med cider och salta pinnar.

skivvernissafe

Kurs i digitalt musikskapande

Stockholms kommunala skolor kan utan kostnad låna digitala videokameror, stativ och mikrofoner för att spela in film tillsammans med dina elever. Efteråt finns det möjlighet att redigera materialet i en redigeringsstudio. Du kan också boka tid i ljudstudion för att spela in en podd eller läsa in en text. Handledning ingår i både ljud- och redigeringsstudio. Läs mer här . Medioteket erbjuder också en inspirerande grundkurs  för dig som känner att du saknar tillräcklig kunskap om digitala verktyg för musikskapande tillsammans med dina elever. I kursen arbetar ni i huvudsak med iPads och appen Garageband, men kursledarna, ljudtekniker Magnus Mählkvist och Per Nylén, lärare på Sjöstadsskolan visar även på de alternativ som finns, till exempel Soundtrap. Under kurstiden får varje skola låna en vagn som innehåller en komplett ministudio som är er grund i arbetet med skapandet av musiken. 

Utrustning i kursvagn Digitalt musikskapande: Ljudkort, Keyboard, Keystation, Högtalare iLoud Micro, Monitor, Mick Audio- Technica  USB hubb Targus ,USB 3.0 601 , adapter Ipad Lightning to USB , Grenuttag Deltaco, Vagn Rolser.

IMG_8633 (002)

Det ska vara enkelt att skapa musik  och podcast

Nardos Woldeyesus och Pontus Wiklund från Soundtrap, en del av Spotify visade hur elever kan använda verktyget för att skapa musik och podcasts i olika ämnen. Soundtrap finns tillgängligt i Stockholms stad men din skola behöver en egen licens. Skolan betalar 47 kronor per år för de elever använder som använder programmet, minimum 50 licenser.

soundtrap 3

Soundtrap har försökt sänka tröskeln för att komma ingång med musikskapande genom att begränsa antalet knappar i det första skedet. Vill eleverna komma vidare finns det mer avancerad teknik att tillgå. Eleverna kan börja med att söka i Soundtraps bibliotek efter beats, loopar, instrument, röster och låtar och sätta samman det till en låt. Mediabanken fylls hela tiden på med nya instrument, det senast tillagda är harpa och balalajka. Det finns 4000 olika beats.

Det är molnbaserat Kollaborativt verktyg, flera kan samarbeta med samma låt. Eleverna kan sitta i realtid och skapa tillsammans. Är man två kan man även videochatta. Det fungerar på alla enheter och operativsystem. Vill du prova tjänsten finna det en fri gratis månad för lärare .

Elever kan också arbeta med poddar i Soundtrap. Bilden är från vår workshop då vi fick lyssna och analysera olika poddar. Vi fokuserade på olika rösters karaktär, musik och effekter. Vad var det som gjorde att vi blev intresserade och ville fortsätta att lyssna.

IMG_8631

Poddverktyget underlättar föredrag

När eleverna gör en presentation i verktyget är det lätt att visualisera och dramatisera, skapa Storytelling genom att använda de ljudeffekter som finns. Ljudbiblioteket är stort, bara ”borsta tänderna ljudet” finns i många olika versioner. Eftersom det ska användas  i undervisningen finns det viss censur, exempelvis pruttljud hittar ni inte. Det är också enkelt att själv skapa ljud och dra in ljudfilen i podden.

IMG_8642

Nästa Pedagogiska café 

Varmt välkomna till Nätetik och nätvett onsdagen den 22 april


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Cirkus med konstnärlig upplevelse, briljant teknik och angeläget ämne

Ska du arbeta med könsnormer, stereotyper, sätta gränser, relationer ? Vill du att dina elever/barn ska få en stark konstupplevelse? Den 20 mars finns en möjlighet att se PACE med Below Zero på Teater Påfågeln. Ett unikt tillfälle eftersom Below Zero som så många av våra cirkusartister har världen som arbetsfält.

5d9c6db4ce6ac

”PACE är en duett med hand i hand akrobaterna Axel och Sara. Föreställningen berör idéen om relationer om hur tid och rörelse påverkar artisternas relation och hur relationen i sin tur påverkar tiden och rörelsen av föreställningen.

Att förstå PACE är att förstå vårt mänskliga arv, det är en historia om två människor likväl en historia om samhället, om jämställdhet, var samhället är på väg och vad vi önskar att samhället som helhet kan vara.
Med musik som sträcker sig över olika genrer skapar PACE ett oförutsägbart ljudrum som gör föreställningen än mer levande då elektriska beats blandas med skandinavisk folkmusik.

Det är en personlig föreställning där artisterna ger ett ärligt framträdande fyllt med känslor, originella rörelser och den högsta nivån av modern cirkus.”

Information om PACE med Below Zero

Plats: Teater Påfågeln, St Eriksplan
Datum: 29 mars, 16.00
Målgrupp: 14 år och uppåt samt yngre barn i målsmans sällskap
Pris: Vuxna: 200 kr, studenter samt barn och unga upp till 18 år: 100 kr
För biljettbokning kontakta oss på: info@belowzerocompany.com
se eventet på facebook:

Föreställningen PACE kan också komma till er förutsatt att ni har en lokal med hög takhöjd. Läs mer på Kulan

16.11.19_MERGE_WEB (11 of 33)

Skapande skola med rörelse

Sara Runsten och Axel Ahl har lång erfarenhet av att ge workshops i allt möjligt och till alla möjliga målgrupper.

De workshops vi erbjuder är:

Tillit och samarbete: För alla åldrar. Fysiska övningar i tillit och samarbete. Kan hållas till väldigt grundläggande övningar men också utvecklas in i parakrobatikövningar.

Parakrobatik och partnering: För alla åldrar och allra bäst för teater- och danselever eller danspedagoger som vill fortbilda sig i hur de kan ta in mer parövningar i sina lektioner. Kan innehålla endast tekniska övningar men även gå in på kreativt skapande.

Fysisk teater: För barn 6-10 år. Grundövningar i fysisk teater och mimövningar blandat med dans och akrobatik.

Cirkusgrunder – akrobatik, jonglering, trapets, parakrobatik mm: För alla åldrar. Från grundnivå till avancerat enligt önskemål.

Pedagogiska fortbildningFör cirkuspedagoger, förskolepedagoger, fritidspedagoger, chefer m. fl. Övningar i de grundläggande motoriska färdigheterna, de olika inlärningssätten, tips på hur en kan väva in mer fysiska övningar i vardagen för elever på skolor.

16.11.19_MERGE_WEB (5 of 33)


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

En alternativ metod till läs- och skrivundervisning

På Zebradagen fick vi metoder och inspiration till att använda estetiska lärprocesser och levande scenkonst. I blogginlägget delar jag med mig från föreläsningar och workshops: läsutvecklaren och språkforskaren Carina Fast, koreografen och lågstadieläraren Magdalena Eriksson och danspedagogen My Gren. Eftermiddagen inleddes med dansföreställningen Bokstavsbyrån. I Bokstavsbyrån är publiken med och ljudar när ord bildas och brev ska skrivas. Sammansatta ord får eget liv och kroppar blir till bokstäver. Efter föreställningen ingår en kort dansverkstad med lek- och rörelsebaserade övningar. Med utgångspunkt från läroplanen tar Bokstavsbyrån fasta på fantasi, lek och rörelse för att på ett lustfyllt sätt arbeta med barns språkutveckling. Föreställningen har Kulanpremie

Från idé till föreställning

Magdalena Eriksson, tidigare dansare och koreograf men numera lågstadielärare berättar hur hon kombinerat sina yrkesområden. Som dansare hade hon ett stort intresse för barns läs- och skrivutveckling något som gjorde att hon till slut sökte in på lärarhögskolan. Examensarbetet delades upp i två delar, rapporten, Bokstavsbyrån: en alternativ, kompletterande metod till läs och skrivutveckling, via estetiska lärprocesser och levande scenkonst och dansföreställningen Bokstavsbyrån.

Rapporten riktar sig till lärare i förskoleklass och årkurs ett. Rapporten handlar om en alternativ metod för att arbeta med läs- och skrivutveckling och för att exemplifiera metoden utarbetade Magdalena dansföreställningen Bokstavsbyrån med två tillhörande workshops. I rapporten och föreställningen får du tips på att arbeta med: alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav, fonemträning, ljud i början, mitten och slutet av ordet, läs och skrivriktning och sammansatta ord.
IMG_8513 (002)

I föreläsningen visade Magdalena bilder på hur hon och en danskollega testade att gestalta bokstäverna. Skulle det vara versaler eller gemener? I föreställningen är det viktigt att bokstäverna gestaltas med exakt precision. Hur ser den optimala gestaltningen ut? Magdalena berättade att den svåraste bokstaven att gestalta var S, det är lätt att förstå.
zebradag2 Ser du att det är ett Ö längst ned i högra hörnet? Det är Magdalenas son som kommit på ett sätt att gestalta bokstaven Ö. Kudden placerade han på ryggen så att betraktaren förstår att fokusera på händer och huvud. zebradag1 I sitt abstract skriver Magda att skolan har som uppdrag att ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt språk i mötet med levande scenkonst och erbjuda olika vägar för att nå målen. ”På alla dessa punkter anser jag att skolmiljön kan vara lite väl fattig. Av den anledningen brinner jag, som gammal yrkesdansare, för att få bjuda på mer konst i undervisningen.” Alla pedagoger vet att ju fler erfarenheter vi har av det vi är med om, ju lättare har vi att tolka och minnas upplevelserna. Med examensrapporten vill Magdalena ge lärare redskap för att låta eleverna använda alla sinnen i lärandet.

Dansverkstad

Zebradans pedagog, My Gren leder håller i en speed-short version av en dansworkshop som går att boka in anslutning till föreställningen, Bokstavsbyrån.  Vi fick pröva  några av alla övningar som My gör med barnen. Vi började med att sitta i ett fint O på golvet. Alla får i tur och ordning bygga första bokstaven i sitt förnamn med kroppen. Hela gruppen härmar och ljudar. Sen får vi till musik tillsammans med alla andra dansa vår bokstav över golvet. Den här filmen inleds med ett skrivmaskinsljud och att My ropar ”Kom alla mina bokstäver” och sedan kan du i filmen ser hur vi går över till att illustrera våra bokstäver, bokstaven Ä och djuret som börjar på den bokstaven.

Jag har sedan jag var liten och gick på min första julgransplundring älskat att leka musiklekar där en ska slänga sig ned på en stol när musiken slutar. I Mys dansverkstad skulle vi bygga en bokstav när musiken tystnade. Den härliga musiken vi dansade till är Romanijada.


I den sista övningen ställde vi oss i en ring och byggde hela alfabetet. Vi valde själva hur vi byggde vår bokstav, som en handbokstav, en helkroppsbokstav eller en rörlig. Det viktigaste var att vi ljudade. My Gren arbetar med alla Zebradans förställningar och går att boka på Kulan. 

Carina Fast, att lära sig läsa och skriva med alla sinnen

Vårt lässträd, Var växer det? När växer det? Rötter, stam och krona påverkas och utvecklas hela livet. Läs mer om läs- och skrivutveckling på Skolverkets Läsportalen

IMG_8580 (002)

Carina Fast går djupare in i det multimodala synsättet och vad det betyder för det praktiska arbetet vid barns läs- och skrivinlärning. I sin forskning följde Carina flera förskoleklasser. Carina deltog också aktivt för att stimulera språkintresset och väcka fantasin hos barnen. I en förskola hade hon med sig en nalle som hon satte på sandlådekanten när barnen inte såg. När barnen upptäckte nallen berättade en flicka att det var Nalle Puh. IMG_8599 (002) Carina :  Nalle Puh, hur har han kommit hit?
D: Jag vet, det kanske är något barn och nån mamma som kom hit på natten och lämnade honom.
H: att barn tappade bort honom
D: han kommer från Sjumilaskogen Carina: Kommer han från Sjumilaskogen?
Tystnad Carina: (vänder sig till Nalle Puh) vad tycker du om att äta? Barnen skrattar när Carina vänder sig till Nalle Puh och ställer en fråga C: Honung!
Carina: Honung tycker han nog om. Tror ni han är rädd för nått?
D: han är rädd för att honungen ska ta slut Carina ( vänd till Nalle Puh) Är du det?
H: Han är rädd för att spöken kommer.
L: att lejon kommer D: det finns inte spöken på riktigt Carina ( alla vill hålla i honom. De håller väldigt ömt och försiktigt)

D: ( skriker) Nicole, Nicole! Kom och titta. Vi har hittat Nalle Puh. Han kommer från Sjumilaskogen. ………..….
D: Varje gång när du går ut kan du lägga Nalle Puh i fickan för om du ser hans mamma så kan du ge honom till henne.
Och så var barnen inne i leken och skapade nya historier om Nalle Puh och hans liv.

Den alfabetiska koden

Ett sätt att knäcka den alfabetiska koden är att jobba med ABC böcker. Carina tipsade om Hans Alfredsson ABC-verser som hon brukar läsa för barnen som ”Apan sitter i en gran, tror kotten är banan” ”Biter du din vän i tummen är du allt en riktig dum en” Undulatbiff är rätt gott men det är förbaskat smått”. Alfredssons ABC-bok går ej att få tag på men ett bra alternativ är Carin Wirsén och Stina Wirséns ABC-bok, Ahmed Anka som handlar om var olika djur bor. Ofta finns det ledtrådar i bilderna som ett exempelvis ett kaninöra under en sten. För att kunna läsa och skriva måste barn kunna lyssna, som i ramsor och ABC verser. Kunna höra vad som kommer först och tänka ut vad som kommer sen. Den fonologiska cirkeln.

Sånger rytm och ramsor

Viktiga ingredienser för språkutvecklingen, också för att visa att det är tillåtet att skoja med språket.  ”Tänk om en näsa kunde läsa” och vänta in hur barnen fortsätter att hitta på. ” En sko, två sko, tresko”, ”Fyra myror och en stack”, ”Fyra bagare, en smet”.

Muntligt berättande

Att fånga barns lyssnande är magiskt, Carina berättade om olika knep för att få barnens uppmärksamhet som att sätta på sig en berättarhatt, plocka fram en berättarsten eller berättarmatta. Kanske att inleda med en ramsa, ”Det var på den tiden då den bengaliska tigern ….. Det var på den tiden då det rann choklad i alla floder…Lika viktigt som att ha en inledande ramsa är att ha ett tydligt och gärna återkommande avslut.

Ordlösa böcker

Carina tipsade om ordlösa (Silen books), böcker där barnen är med och skapar bilderna. På ön Lampedusa startade en bibliotekarie en insamling för att få tag på ordlösa böcker efter att de första strömmarna av flyktingar kommit iland på Lampedusa. Genom att alla oavsett språk kan läsa böckerna så överbryggs kulturella och språkliga hinder.

Besöken på förskolan innefattar alltid högläsning av en bok. Här ser du en av de största favoriterna bland barnen, Le Petit Chaperon Rouge av Warja Lavater, alltså Rödluvan på svenska. Carina berättade att första gången hon visade boken väckte den inte någon större entusiasm men vid andra besöket mötte barnen Carina ute på gården och frågade om hon skulle läsa Le Petit Chaperon igen. Vågar ni lyssna sa Carina. Hur kommer det sig att barnen blev så engagerade i prickboken utan en enda illustration på  rödluvan och vargen?  Barnen kunde säga saker som ” han ser inte rädd ut!” Hur kan prickar bli människor och djur? ”Ju mer ett barn sett, hört  och upplevt, ju mer det vet och tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement de besitter i sina erfarenheter, desto produktivare blir barnens fantasi” Ur Vygoskij, Fantasi och kreativitet i barndomen

IMG_8585 (002) Bokens innehållsförteckning

IMG_8592 (002)

Satsningen på ordlösa böcker har också spridits till Sverige och andra europeiska länder. Toura Hägnesten har skrivit om ordlösa böcker på Pedagog Stockholm. Mediotekets skolbiblioteksgrupp arbetar med en satsning där fritidshemspersonal och skolbibliotekarier har ordlösa böcker som fokus. Skolbibliotekarien My Froster på Ekholmsskolan kan berätta mer om hur hon tagit sig an satsningen.

Litteraturtips

På nätet kan du läsa utdrag av Läslust i hemmet av Carina Fast där du får en utförlig genomgång av Att lära sig läsa och skriva med alla sinnen IMG_8584

Tack för en lärorik, inspirerande och lustfylld Zebradag!

Zebradagen anordnas varje år av ZebraDans, Region Stockholm Dans Cirkus och Länsmusiken i Stockholm IMG_8509 (002)

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Vad har konstnärliga upplevelser för plats i skolan idag?

Är det lika viktigt att ge våra elever en ingång till scenkonst, teater, dans och musik som litteratur? Bilden är från Ingrid Oltermans förställning Hur känns friktion?

hur känns friktion, Ingrid Olterman

Det finns få lärare som inte arbetar med litteratur. Men hur ser vi på teater, dans och musik? Kulturformer som många elever inte kommer i kontakt med i hemmet.

I ett inlägg på Facebook skrev en lärare ”Herregud så jobbigt med pretentiösa människor som står och vrålar om lidande på scen (Dramatens senaste uppsättning av Peer Gynt)  ”inlägget fick många igenkännande kommentarer som ”På något sätt är det lite fult att inte älska teater, i synnerhet som svensklärare.” ” Är det något som jag älskar med att bli äldre är det att man mer och mer skiter i förväntningar och andras tyckande.  ……..jag tänker göra sådant jag gillar, inte sådant som folk tycker att jag borde gilla. Nu kan jag stå för att jag tycker att det är sjukt tråkigt att sitta i tre timmar och se på långsamma, tunga föreställningar. Tacka vet jag musikal, bio och Netflix.”

Varför ska vi se och uppleva konst i skolan?

Så här skriver dramaturgen Anna Berg i Teatersalongens artikel, I upplevelsens tjänst ”Konstens unika värde är att den erbjuder sin mottagare självspegling. Vad vi än tycker om en föreställning, vad den än får oss att känna, tänka, undra, så är den en reflektionsyta som våra egna tolkningar och värderingar studsar emot. Om vi får syn på dem kan vi förstå något om oss själva. Konsten ställer sig så att säga i upplevelsens tjänst, påstår eller undrar något, för att vi ska få upptäcka våra egna reaktioner. Konsten är rituell: något yttre som hjälper oss att få syn på något inre.

Med den hållningen kan konst aldrig ersättas av fotboll eller pannkakor, bara vara en kul paus i den vanliga undervisningen. Inte heller går det att ersätta den konstnärliga upplevelsen med ett reportage eller en föreläsning som vill ha åhöraren på sin sida. Konsten är subjektiv, den hävdar ingen sanning. Den vill hjälpa oss att undersöka vår egen sanning. Var och en av oss. ”

Du som varit med på Kulans Kolla Kultur vet att hon är en trogen gäst på våra tillställningar. I Teatersalongen skriver hon om Konstens unika värde . Anna för ett resonemang om konst i skolan ”Om vi skulle motivera scenkonst i skolan med andra argument än som bärare av fakta, underhållning eller ren kulturhistoria – vad är det då? Vad är grejen med konst? ” 

82883903_10158214773672650_2209858242564063232_n

Vad är grejen med konst?

Filmad föreläsning av Anna Bergs föreläsning på Kolla Kultur

Våga lita på det omätbara

Att våga lita på kulturen och att de upplevelser som kultur ger eleverna kan bidra till deras lärande. Det är Rikard Perssons, rektor på Bergsskolans uppmaning i Pedagog Malmö . Vi i skolan riskerar att bli alldeles för instrumentella med nivåer, kriterier och mätbarhet. Vi måste våga lita på det omätbara för att hjälpa eleverna framåt, säger han. 

En viktig framgångsfaktor bakom eleverna lärande på Bergaskolan har varit kulturbesöken menar Rikard, ”Kultur är så nära skolan, men ändå så långt borta. Skolan tenderar att bli knastertorr. Till exempel när vi läser en text så glömmer vi ibland upplevelsen av texten och fastnar i formalia som brödtext, inledning och så vidare. Jag menar att det är upplevelsen vi vill åt och genom att ta hit en tredje part så är det lättare att nå den.”

Rikard-Persson-Rektor-Bergaskolan-1460x820

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Digitalt musikskapande och poddar i undervisningen

Inbjudan till en kväll med musik, poddar och kreativitet i fokus. Kvällen består av två gemensamma föreläsningar och tre valbara workshops. Digitalt musikskapande ger eleverna en möjlighet att uttrycka sig och visa sina kunskaper, oavsett ämne. Kombinera tal, drama, ljudeffekter och/ eller musikskapande. 

musik6

Elev- och lärarröster om digitalt musikskapande

Tidskriften Lära 2020 har en artikel om digitalt musikskapande, Fullt fokus.

Adam Barkijevic i årskurs 8 på Hammarbyskolan södra säger så här ” Det är roligt men ändå utmanande hela tiden. Här får jag skapa musik utan exakta instruktioner och använda de instrument jag vill. Det blir alltid ett eget verk och jag känner mig väldigt glad när jag skapar något. När man väl lärt sig programmet är det rena dopaminkicken”. ”

De är enormt koncentrerade konstaterar Hanna Eriksson (lärare på Hammarbyskolan södra) och säger att hon vid varje lektion i digitalt musikskapande förundras över denna tystnad i klassrummet. Jag ser ofta hur eleverna liksom blir uppslukade av sina uppgifter. Visserligen pratar de med varandra, men de är alltid oerhört fokuserade och lågmälda. ” ” Den stora fördelen med att skapa musik med hjälp av digital teknik, är att det passar de flesta elever. Man kan hela tiden nivåanpassa undervisningen och eleverna får uppleva att det verkligen blir något av det.”

Kvällen program

Skapa musik och podcasts med Soundtrap

Under sin föreläsning visar Nardos Woldeyesus och Pontus Wiklund från Soundtrap (en del av Spotify) hur elever kan använda verktyget för att skapa musik och podcasts i olika ämnen. På den valbara workshoppen får du bekanta dig med Soundtraps onlinestudio. Programmet finns tillgängligt i Stockholms stad men din skola behöver en egen licens.

Soundtrap-logo

Prova på att arbeta med ScoreCloud och Garageband

Gymnasieläraren Joakim Blomgren berättar om sina tankar, idéer och metoder kring musikpedagogik med hjälp av digitala verktyg och ger en inblick i några av de projekt han medverkat i. Joakim pratar särskilt om den skaparlust och de konstnärliga uttryck han mött bland eleverna i sitt arbete på grund- och gymnasiesärskolan. På Joakims workshop får du pröva program som ScoreCloud och GarageBand för att kunna skapa musik tillsammans med elever med kognitiva funktionsvariationer.

3833349434

Skapa och programmera musik

Under kvällen har vi även Per Nylén på plats för en workshop. Han är verksam både som lärare på Sjöstadsskolan och med att hålla kurser på Medioteket i Digitalt musikskapande. Läs och inspireras gärna i senaste numret av LÄRA!

Per ser arbetet med elever och digitalt musikskapande som en game changer på många sätt, och jobbar mycket med det i elevhälsofrämjande syfte, vilket är både kul och framgångsrikt!
Väljer ni Pers workshop får ni en introduktion till hur ni kan komma igång med att skapa och programmera musik redan imorgon, utan tidigare förkunskaper.

3241288670

Praktisk information

Tid: 19 februari klockan 17.00–20.00. I pausen blir det mat och tid för trevliga samtal med kollegor som också är intresserade av musik och digitalt skapande.
Pris: utan kostnad, bekostas av Medioteket
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
För vem: pedagogisk personal i förskoleklass–gymnasiet. Eftersom denna kväll inte arrangeras av Kulan utan av  Medioteket så gäller inbjudan tyvärr bara personal i Stockholms kommunala skolor

Här anmäler du dig


Arbeta med musik i Skapande skola projekt

Vill du arbeta med musikskapande? På Kulans blogg hittar du många musikaktörer som gärna samarbetar med skolan. Har din skola arbetat med ett större musikprojekt eller planerar ni att arbeta med musik i Skapande skola? Hör av er till elisabeth.soder@edu.stockholm.se och berätta så att Kulan kan sprida goda exempel.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n