Gränslöst skapande, andra workshopen

Efter första workshopens lyckade invigning så pratade vi mycket om vad vi kunde förbättra inför kommande gånger. Förberedandet inför andra workshopen gick också bra då vi började bli mer rutinerade men det fanns ändå en massa att göra! Med enormt mycket hjälp av våra funktionärer så var vi därför mer än redo när andra workshopen sattes igång. Det var helt underbart att få träffa de bekanta deltagarna som vi hade lärt känna från föregående workshop, men även alla nya! Vi välkomnade alla tillbaka och berättade om dagens upplägg och informerade även lite mer om kommande utställning.

Vernissage för gränslöst skapande

På Kulturhuset på fredag den 23 februari mellan kl. 18-20 i Foajé 3. Där kommer alla deltagare att kunna ställa ut sin konst, uppträda sin musik eller framföra sina skrifter!

foaje_3-8043

Dagens gästföreläsare

Sedan introducerade vi dagens gästföreläsare Anneli Bäckman, kurator på Botkyrka konsthall och Paulina Granat, konstnär och illustratör. När workshoparna sedan satte igång så var alla mer bekanta med miljön och allt hade ett fantastiskt bra flyt. 27709916_564680940548907_4468030858614217663_o

Skrivarworkshop

flagga

På skrivarworkshopen  hade vi fyllt rummet med vimplar istället för ballonger och på dem hade vi hängde en massa fängslande skrivarövningar. Många svarade på de tillsammans och hängde sedan upp deras svar på inspirationstavlorna som vi placerat i alla workshopar.

Konstworkshop

akvarell

Anneli och Paulina visade hur ”Artist’s books” dvs. vackra konstverk i form av en bok kunde bli till. Samtidigt så fortsatte många på sina konstverk som de hade påbörjat från första workshopen.

akvarell2

Musikworkshop

I musikdelen så satte sig flera i en cirkel där alla spelade på sina gitarrer samtidigt som man lärde sig av varandra. Flera spelade sina låtar på keyboards och andra testade på bas och ukulele! Under workshoparnas gång uttryckte många sitt intresse av att ställa ut sin konst och framföra Poetry slam eller sjunga och spela på Kulturhuset! Workshoparna avslutades sedan och vi hoppas på att få träffa alla kommande vecka!

gitarr3

gitarr

Kommande workshopar och utställning på Kulturhuset

Nu när vi endast har tre av workshoparna kvar så ska vi göra allt vi kan för att alla ska fortsätta känna sig som hemma och få möjligheten att uttrycka sig kreativt. Det är en massa spännande händelser med intressanta föreläsare som kommer att ske på nästkommande workshopar, och tillsammans med den efterlängtade utställningen på Kulturhuset den 23 februari är det mycket att se fram emot! Vi skulle därför vilja tacka alla som har deltagit och hjälpt till på de två första workshoparna!

gäng

Hoppas att vi ses snart igen! Hannah Green, elev på Södra Latins gymnasium

Gränslöst skapande, möte mellan språkintroduktions elever och elever på nationella program

Jag heter Montadar Saleh och går tredje året på naturlinjen på Kungsholmens gymnasium. Tillsammans med tre andra gymnasieelever har jag skapat den ideella föreningen Gränslöst skapande, som har som syfte att skapa en mötesplats mellan språkintroduktionselever och elever från de nationella programmen. Hannah Wikforss-Green & Sofia Xu har tidigare bloggat och berättat om projektet på Kulan innan workshoparna startade och vi är nu efter mycket längtan, i full rullning med de två första workshoparna genomförda!

skolgard_svensktskolfoto

Inför första workshopen

Vi har haft en massa arbete att göra inför första workshopen så toppen på isberget har verkligen varit arbetet under självaste workshoparna. Samtidigt som vi planerade upplägget på workshoparna fick det oss att inse att dagen vi har väntat på kom allt närmre och närmre. Dagen innan workshopen var väldigt intensiv med mycket förberedelse inför kommande dag. Men allt har självklart varit ett nöje, speciellt när första workshopen sattes igång med över 100 deltagare på plats!

ballonger

Första workhopen

När första workshopen startade och deltagarna samlades i den stora salen så var det otroligt spännande. I konstworkshopen stod allt konstmaterial redo, i skrivandeworkshopen så fanns det drygt hundra, färgglada upplåsta ballonger fyllda med intervjufrågor som deltagarna kunde använda för att göra reportage om varandra och i musikworkshopen stod alla instrument redo för att spelas på och självklart stod allt mumsigt fika ute vid entrén!

När hela salen var fylld och vi välkomnade alla till Gränslöst skapandes första workshop så var stämningen i rummet glädjefull. Vi började med att tacka alla för att de var där med oss och berättade om hur mycket deras deltagande betyder för oss. Sedan informerade vi om allt de behövde veta och introducerade våra gästföreläsare för första workshopen. Elsa från Kompis Sverige och konstnärerna Alex Rodallec och Nabil Dorbane från Botkyrka konsthall besökte oss och presenterade deras intressanta arbete.

nabil

Sedan påminde vi alla om var de kunde hitta alla workshops och vi kunde också se att alla var så taggade på att börja skapa! Sedan gick alla till de workshopar de tyckte mest om, och då började skapandeprocessen direkt vilket var så härligt att se.

27503388_561394407544227_5369213769976775188_o

Lära känna övningar

Folk tog initiativ och lärde känna varandra samtidigt som de målade, reportagen gav roliga svar på frågor som ”Vart skulle du åka om du hade en tidsmaskin” eller ”Pasta eller potatis? Varför?”.

samtalar

Skapande workshops

I musikworkshopen så instruerade våra funktionärer hur man bl.a. spelar en Bob Marley låt med bara fyra ackord på en Ukulele. De olika workshoparna gick verkligen galant! Därför var det lite tråkigt när dagen kom till sitt slut men vi blev lättade då vi visste att vi skulle få nöjet att få träffa alla om en vecka och ha minst lika kul igen då!

målar

gitarr

27629039_564681617215506_7684391812183609232_o

Hälsningar från Montadar Saleh , tredje året på naturlinjen på Kungsholmens gymnasium

Olika sätt att arbeta med dokumentären Silvana i klassrummet

En text om filmen Silvana – väck mig när du vaknat. Filmen tar upp: feminism, social aktivism genom hiphop och rap, HBTQI, kändisskap och att vara en förebild. Genom efterföljande samtal med filmens regissör och producent har jag nedtecknat vad som kom fram om arbetsprocessen bakom dokumentärfilmen. Filmvisningen ingick i Kulans och Skolbio Stockholms temakväll om normer och normkritik.  Den andra programpunkten under kvällen Könsroller i bildspråket med filmpedagog Elisabeth Jonsved är publicerad i ett tidigare inlägg på Kulan.

Silvana -väck mig när ni vaknat

”Välkommen till den svenska rapparen Silvana Imams värld

Uppvuxen i Stockholmsförorten Jakobsberg med en mamma från Litauen och pappa från Syrien är Silvana en Third Culture Kid som skapat sin egen identitet. Hon är fast besluten att störta patriarkatet, bekämpa rasismen och vara en förebild för HBTQI-ungdomar – något hon själv saknade under sin uppväxt. Silvana Imam slog igenom under antirasistdemonstrationen i Kärrtorp i slutet av 2013 varpå hennes karriär, hela tiden präglad av politiska budskap, fick raketfart. Silvana har beskrivits som en orädd ledare för en hel generation, som med sylvass tunga fångar vår samtid. Men 2015 behövde artisten en timeout från rampljuset. När hon kom tillbaka igen var det med större kraft än någonsin och 2016 mottog hon Grammisen för årets artist.

Den kvinnliga trion Gustafson, Kastebring och Tsiobanelis har fått komma Silvana väldigt nära inpå livet och skapat en laddad film om kändisskap, kärlek och konstnärskap. Det är en historia om att brottas med rollen som förebild och samtidigt med sina egna och samhällets förväntningar. Publiken får möta personen Silvana, bakom den offentliga mediebilden. ” Texten är hämtad från Influence club film, en sida fylld med bonusmaterial kring filmen.

IMG_4718
Filmproducenten Anna Weitz och en av filmens tre regissörer  Mika Gustafson inledde samtalet med att knyta an till filmpedagogen Elisabet Jonsveds föreläsning Könsroller i bildspråket,  det är viktigt att tänka på normativa mönster i bild och film och välja med omsorg.

normbild

Mika som är en av filmens tre regissörer berättade om bakgrunden till filmen. Mika och de andra två i filmteamet, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis började göra film ihop för att slippa vara ensamma som filmskapare. På samma sätt som de sett sina killkompisar göra saker i grupp som exempelvis starta band. De bestämde sig för att göra några kortfilmer på tema starka tjejer och hiphop. Kvinnor som inte är subjekt, kvinnor som gör något.  De valde Silvana för hennes vilja att berätta. Då var Silvana inte känd, hon slog igenom och vann en Grammis under filmarbetet vilket självklart ändrade filmteamets förutsättningar.
 De ville skapa bilder som de saknat när de växte upp, där vi och andra som inte så ofta får ta plats på film finns representerade och där kvinnor får vara subjekt. ”Vi ville göra den här filmen både för oss själva och andra.” Om den här filmen kan stärka andra betyder det väldigt mycket.

Filmerna tänkte de lägga upp på YouTube.  De tre regissörerna turades om att fota, ansvara för ljud och filma. Det blev ett bra sätt att komma nära Silvana, helt klart en bra metod eftersom filmen 2017 fick en Guldbagge för bästa dokumentär.

sz802cfd

De började med filmen våren 2014, en politiskt laddad  tid med Kärrtorpskravaller och val till riksdagen på hösten. Filmteamet ville fånga den politiska tiden med en underground artist. De bestämde sig för att följa Silvana och tanken var först att släppa materialet på YouTube innan valet.

Mika berättade att de satt långa tider vid klippbordet och vände och vred på filmmaterialet. De ville att filmen skulle vara mångfacetterad och funderade mycket på, ”vad är nya bilder?” Räcker det med att vi slänger in en stark tjej? De ville att Silvana skulle framstå som självklar samtidigt som det fanns vissa bitar av rasism och homofobi i hennes liv.  Vi som såg filmen kände alla empati för Silvana när hon dolde sin homosexualitet för en släkting i Litauen. Hur stor plats får problemen ta i filmen? I klassisk dramaturgi måste det finnas en konflikt. I Silvanafilmen fick samhället stå för den dramaturgin. Varje bildruta vägdes på guldvåg samtidigt som det var viktigt att energi och pepp skulle få ta plats. De ställde sig så klart frågan Vem gör vi filmen för? Målet med filmen var att stärka personer i sin identitet, speciellt HBTQI personer som inte förekommer så  ofta i media och känner ett utanförskap.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Producenten för MANTARAY FILM, Anna Weitzi berättade att alla på produktionsbolaget läste många manus och fick göra avvägningar där de funderade på möjlig finansiering och publikframgång men till Silvana sa de ja på ren magkänsla. De har också fått många bevis på att det var rätt satsat. Förutom Guldbagge och stor publikframgång har de fått brev från unga människor som är tacksamma att de har fått en film att spegla sig i, en film där huvudpersonerna är lesbiska på ett självklart sätt utan att det hör till filmens drivande dramaturgi. En brevskrivare skrev till Silvana ” förlåt att du behövt vara den här förebilden” För det är klart att det i filmen blir tydligt att det kostar på att vara i det främsta ledet för feminism, homosexualitet, antirasism. Det visar sig också i filmen och Silvana tar ett en paus från allt under några månader.

Hur kan jag se filmen med mina elever?

Silvana – väck mig när ni vaknat går som Skolbio under våren. Biljetter för unga kostar 25 kronor. Läs mer om hur du bokar och skolbio Stockholm. Om du arbetar med filmen i klassen blir vi på Kulan glada om du vill berätta om hur du lägger upp arbetet. Har du elever som vill skriva en några rader om filmen blir vi också glada. Som ett ringa tack skickar vi filmcheckar. Hör av dig till elisabeth.soder@stockholm.se

Prata om filmen med elever

Förslag från Anna och Oliva: Sätt på musik av Silvana och tala om att vi lyssnar 10 minuter och under tiden kan ni fundera på vilka scener ni särskilt  kommer ihåg. Här är filmens soundtrack. Vad fick filmen dig att känna? Blev du provocerad av någon scen? Mer om filmen och filmskaparna kan du på influencefilmclub . På samma sida hittar du också en lärarhandledning. Kan vara vara intressant att jämföra Influence clubs handledning med Svenska filminstitutets filmhandledning, Silvana

Filmens producenter vill veta lite om er filmupplevelse! Om det finns tid och möjlighet får ni som har sett filmen gärna fylla i nedanstående enkäter.
Enkät för elever/de som sett filmen: http://bit.ly/2xLfKNz
Enkät för lärare/dig som visat filmen: http://bit.ly/2y681xn

Medioteket_SkolbioStockholm_VT18_Silvana

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n Elisabeth Söder för Kulan en digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

Könsnormer i bildspråket

Rapport från Kulans och Skolbio Stockholms gemensamma lärarkväll på Klarabiografen. Vi visade filmen Silvana och i anslutning till den ett samtal med en av filmens regissörer Olivia Kastebring och filmproducenten Anna Weitzi. Kvällen inleddes med Medierådets lärar- och elevguide, Könsnormer i bildspråket som Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visade. Alla bilder i inlägget kommer från Elisabets presentation och finns i lärar- och elevmaterialet. Nästa blogginlägg från kvällen kommer att handla om filmen Silvana med efterföljande samtal .

IMG_4696

Visuella mönster, könsnormer i bildspråket

Statens medieråds lärar- och lektionsupplägg är en bra ingång för att prata om normer kring manligt och kvinnligt. Lektionshandledningarna har ett generöst upplägg med bilder fritt att använda i klassrummet. Många elever tycker att en bild inte är så mycket att orda om när vi lärare uppmärksammar dem på en stereotyp bild. Då kan det vara intressant att visa flera bilder för att se om eleverna tycker att de kan skönja ett mönster. Be dem beskriva bilderna rätt upp och ned utan att värdera.

Finns det traditionellt kvinnliga och manliga poser?

Är kvinnan  eller mannen subjekt eller objekt på bilderna? Kameravinkel, fågel eller grodperspektiv? Bjuder de in eller tittar de bort? Är det någon som blir tittad på eller tittar på? Är det vanligt mönster att kvinnor håller om sin kropp och att män gärna visas i klassisk tänkarställning eller upptagen med någon aktivitet?

IMG_4699

Är bilderna annorlunda i TT:s bildarkiv?

Nu har vi sett några klassiska reklamposer men hur kan det se ut när politiker porträtteras? En fotograf som inte är så kunnig inom genus och könsstereotypa mönster faller lätt i fällan kring manliga och kvinnliga poseringar. Männen har männen bestämda tänkarpositioner, bortvända eller fångade i aktivitet? Tänk också på bakgrunden, alla män har en kall färg och en stram bakgrund. Kvinnorna tittar rätt in i kameran och ler. Många har blad och blommor som bakgrund. Är det en slump eller är det ett mönster vi ser? Är det svårt att lyckas som kvinnlig politiker om vi skulle agera som de manliga politikerna gör?

IMG_4703 IMG_4702

Är de här egenskaperna kopplade till kön?

IMG_4714

IMG_4712

Så här skulle det kunna se ut?

Vad hittar vi för bildspråk i genren spel? Vad kan vi avläsa utifrån kroppsposition, blick, ansiktsuttryck, kläder och färger? Anna Nilsson är en illustratör som tröttnade på att kvinnliga spelkaraktärer är så stereotypa. Hon bestämde sig för att ge ett  antal kända spelkaraktärer en makeover genom att förändra deras kläder och ge dem kroppspositioner som inte framhäver deras sexuella attribut.

IMG_4707
Eller de här spelkaraktärerna som Anna Nilsson skapat för att få in egenskaper som hon saknar i spelvärlden. Från vänster till höger Mrs Yamamoto, Shedevil och Eileen

IMG_4709
Ann Nilsson har också lekt med klassiska kvinnliga poser och kläder på manliga kroppar. Som Elisabet och Elin skriver i lärarhandledningen Könsnormer i bildspråket sid.5 ” ofta är det först när bildtraditioner bryts som de blir tydliga. Brott mot den ”manliga blicken” går att hitta t.ex. i den norska ungdomsserien SKAM där flera scener visar killar som blir objektifierade genom hur kameran avbildar dem. Hur ofta har ni sett killar bli avbildade på det här sättet?

IMG_4708

Hur kan vi arbeta för att de visuella normerna skall bli mer inkluderande?

Normer har inte alltid sett ut så här. De går att bryta. Vi får vässa blicken, göra genusspaning och anmäla till Allmänna reklamationsombudsmannen.

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Tips på filmer och böcker på temat

Böcker och filmer för högstadiet och gymnasiet som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg. Om att inte vilja eller kunna motsvara andras förväntningar och om hur vi ser på varandra.

Andra blogginlägg på tema stereotypier och normer

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook

Belysa stereotypier och samtala om normer

I ett tidigare inlägg, tipsade jag om kunskapsbanken, Bilders makt. En webbsida med närmare 90 artiklar med teman som exempelvis : 1900 -talets myter om judarna som skyldiga till allt ont eller Bilder av asiater som en hotfull massa och utan individuella särdrag. Viktiga teman som var och en fungerar som en ingång för att belysa stereotypier och samtala om rasism.   

Hur ser stereotypa bilder ut 2018?

Den här annonsen hängde på bästa reklamplats vid Hötorget för en månad sedan. En svart fotbollsspelare och ordet predator, rovdjur på svenska. Jag tycker att det är en otroligt obetänksam annons år 2018. Hade jag reagerat på samma sätt om fotbollsspelaren haft ett stereotypt svenskt utseende? Nej inte på samma sätt, eftersom jag är matad med många liknande bilder på svarta och att den får mig att tänka på  västerlänningars behov av att avhumanisera svarta för att upprätthålla apartheid och slaveri .

Viktigt att vi tillsammans med eleverna analyserar bilder utifrån ursprung, historia och funktion. Bilder makt skriver på sidan Stereotypen av ”svarta” som primitiva vildar ” De koloniserade folken framställdes som ”vildar” som måste kuvas och ledas av Europa och väst. Samtidigt utgjorde det ”primitiva” en lockelse som gick att kommersialisera och förvandla till underhållning”.

adidas

 

Tips på pedagogiskt material för vidare fördjupning att ämnet

  • Genusfotografen Tomas Gunnarsson med handboken  Bilder som förändrar världen . Fritt tillgänglig att ladda ned eller att beställa utan kostnad förutom portokostnad på 40 kronor.

  • Elin Jönsson och Elisabet Jonsved pedagogiska material med lärarhandledning och elevuppgifter, Propaganda och bilders makt på Statens medieråd

medieråd

  • Samma författare, Elisabet Jonsved och Elin Jönson har också gjort lärarmaterial och förslag till lektioner till Könsnormer i bildspråket, också den publicerad på Statens medieråd. Där hittar du exempelvis den här filmen, Like a girl.  

teked

  •    Normkritisk pedagogik, lärarmaterial med förslag på hur du kan arbeta med normer. Ansvarig för sidan: Aisha Lundgren Aslla, pedagogisk handledare och utbildare i förskolans och skolans demokratiuppdrag, likabehandling och normkritisk pedagogik

normkritisk analys

/Elisabeth Söder

En nyskriven musikal om psykisk ohälsa hos unga – varför då?

Det började med en eftermiddag hos Tjejzonen – Sveriges största stödorganisation för unga tjejer som mår dåligt, där vi två som skrivit manus till musikalen Det syns inte fick berättat för oss vad Tjejzonen möter i chatten, på jourtelefonen och i verkliga livet. Tjejer som känner sig värdelösa, håglösa, som skäms över sina erfarenheter, sina känslor och som känner sig ensammast i världen. Med tårar och bultande hjärtan blev det snabbt beslut om att psykisk ohälsa hos unga, skulle bli Arts & Hearts nästa projekt. Arts & Hearts, en ideell förening som genom scenkonst vill bidra till samhällsförändring, har tillsammans skapat och satt upp musikalen Det syns inte.

arts2

Psykisk ohälsa är den främsta anledningen till sjukskrivningar idag och har fördubblats hos unga på bara tio år. Nästan två av tre femtonåriga tjejer har varje vecka antingen ont i magen, ont i huvudet eller svårt att sova utan att veta varför. En tredjedel av tjejerna känner sig värdelösa och självmorden hos unga män ökar. Detta i takt med att ungdomar och särskilt unga tjejer, ökar sitt användande av sociala medier.

Studier som undersökt vår hjärnaktivitet medan vi tittar på bilder av kroppar nära idealet visar att vår hjärna aktiverar områden som har med ångest och rädsla i större utsträckning än om vi tittar på t.ex. bilder av heminredning. När andelen ungdomar som mår dåligt nått dessa nivåer och sambandet mellan vår konsumtion av sociala medier och vårt psykiska mående börjar klarläggas måste vi också som samhälle reagera. arts1 Det här är vår tids största samhällsutmaning som kommer att få bestående och eskalerande konsekvenser om vi inte lyckas vända utvecklingen. För att göra det behövs breda satsningar som engagerar på djupet. Det behövs både resurser, kunskap, förebyggande insatser och vård, men mer än det behövs en kollektiv tankeställare. Vi behöver stanna upp, kliva av karusellen och fundera över hur vi lever våra liv.

Att unga mår allt sämre är endast ett symptom på en samhällsutveckling ur balans. Det är inte deras fel eller något som de kan fixa själva. Det är upp till vuxenvärlden att klura ut hur vi kan skapa förutsättningar för att våra barn och unga ska växa upp till balanserade, livssugna, drivna medborgare. Och det i ett av världens rikaste länder. Vad är det vi missar?

arts6

Detta är utgångspunkten för musikalen

Tänk om vi kunde skapa en kulturupplevelse som kan bli ett viktigt verktyg för att lyfta frågan om psykisk ohälsa och sätta igång tankeprocesser som faktiskt påverkar vårt mående? Historien utspelar sig i nutid i Sverige och är en samtidsreflektion över hur det är att vara ung, vuxen och gammal i dagens samhälle. Vi möter ungdomar som lever genom sina uploads, de vuxna som stressar ihjäl sig för att vara närvarande och åldringen som tittar in i bubblan och längtar efter att telefonen ska ringa. Vi möter brist på kommunikation, missförstånd, känslor av ensamhet och utanförskap genom musik, dans och shownummer. Det blandas humor med allvar, mjukt och hårt och ambitionen är att påminnas om det som vi alla har gemensamt – vår strävan efter att bli accepterade och omtyckta som vi är.

arts7

Efter fyra slutsålda föreställningar under hösten, tusentals ideella timmar från en växande och engagerad produktion kunde vi donera strax över 200.000 kr till Tjejzonen.

20171215_120913-2-600x450 Men med publikens mail som uttryckte tacksamhet för nytändning i relationer, förändring i beteenden och tankeställare kom också tankarna om en fortsättning. Vi har nu sökt medel för att göra en större satsning med workshops och kringarrangemang, riktad just mot skolan och väntar med spänning på besked.

Tack vare en redan inrepad och driven ensamble och orkester i kombination med en uppenbar efterfrågan på att närma sig problematiken med psykisk ohälsa genom en musikal, tar Arts & Hearts mod till en nypremiär på Maximteatern i Stockholm redan i mars. I anslutning till en av föreställningarna anordnar vi tillsammans med Hjärnfestivalen som pågår samma vecka ett expertsamtal / paneldebatt psykisk ohälsa tillsammans med bland andra Anna Kåver.

arts3

Genrepet vill vi rikta speciellt till skolan och kan då bjuda in till halva priset vid bokning av fler än 10 platser. Vi hoppas kunna vara en konversationsstartare för att börja närma sig eller fortsätta sitt arbete med friskfaktorer och mentalt välmående. Som disputerad inom hjärnans utveckling vet jag jag från forskning vad som krävs för att förändra ett beteendemönster, och inte är det fler grafer eller tomt prat – vi behöver bli berörda på djupet för att förstå, byta perspektiv och agera. Här kan en kulturupplevelse fylla en ovärderlig och oersättlig funktion.

hjorthmedh-det-syns-inte-8

Besök gärna vår hemsida på www.artsandhearts.se för mer information och maila info@artsandhearts.se för att ta del av skolerbjudandet till genrepet den 14/3, kl 19.00. Väl mött! Sissela Nutley med. dr. och manusförfattare

“Musikalen Det syns inte skildrar tydligt att ungdomars sämre mående inte är ett enskilt ungdomsproblem, utan ett samhällsproblem som vi vuxna är med och skapar. Jag blev verkligen berörd och önskar att fler får ta del av denna underhållande och tankeväckande föreställning med mycket musik, dans och humor. Och ett mycket viktigt budskap” - Kristina Widmark, specialpedagog och tonårsmamma

 “Sällan har jag sett en pjäs som på ett så underhållande sätt behandlar ett så allvarligt ämne. Med dans och sång och sketcher visas de olika relationer som en tonårsflicka får påverkan eller åverkan av. Klasskamrater, mamma och pappa, mormor ger alla sina bidrag till huvudrollen Hannas situation. Det är dans, levande musik, sång, satir och allvar. Denna musikal borde visas i alla skolor, i Sveriges Television och på lämpliga biografer!” - Jonas Hallberg, journalist, SVT-profil  

Genrep den 14/3 kl 19.00

Elever och skolpersonal erbjuds  biljetter till halva priset vid bokning av fler än 10 personer.
Maila info@artsandhearts.se för att ta del av erbjudandet!
En trailer från musikalen

Det syns inte spelar följande datum: Torsdag 15 mars kl. 19.00 Fredag 16 mars kl. 19.00 Lördag 17 mars kl. 15.00 Biljettpris: 395 kr (ordinare)

Här kan du se fler bilder från föreställningen och läsa om fotografen Johannes Hjort

Bilder som påverkar vår världsbild

På webbsidan Bilders makt finns över 90 artiklar med bilder och texter om stereotypier fritt tillgängligt att använda.  Syftet med sidan är att göra oss uppmärksamma på bildelement som förstärker en rasistisk bild av ”de andra”. Många av de bilder vi matas med är så starka i våra bakhuvuden att vi inte kan särskilja bilderna från verkligheten. Genom att vi får veta mer om bildernas ursprung, historia och funktion blir vi förhoppningsvis mer uppmärksamma på vad som är stereotypa bilder och texter.

Vad är en stereotyp bild?

Webbsidan Bilders makt har en film på tre minuter som ger en kort bakgrund och definition om stereotypier, om bilder som demoniserar och förlöjligar.

 

film stere

Men även bilder som inte uppenbart framställer människor som ondskefulla och dumma kan förmedla en stereotyp bild . Vad ser du för bild framför dig när du tänker på en same? Många av oss ser koltklädda människor framför en kåta eller samer som fångar renar med lasso. Varför ser vi det när de flesta samer bor i Stockholm och att det är få samer som är renägare (Tavlan är målad av Jon Bauer).  Den stereotypa bilden av samer som vi delar med många visar på vikten att få ta del av många olika bilder och texter.

Kanske har bilden av samen som ett nomadfolk gjort det lättare för majoritetssamhället att genomföra sin politik gentemot samerna? På webbsidan finns flera artiklar om stereotypier av samer, bland annat denna om bilden som förmedlas i barnlitteraturen  och Den stereotypa bilden av samer som primitiva och exotiska vildar

Bauer_GETMJÖLKNING_Jukkasjärvilappar_WEBB (1)

När vi väljer bilder eller när vi illustrerar en text så finns det oändligt många  sätt vi kan skildra varandra på utan att förstärka en stereotyp uppfattning. Numera är de flesta av oss ganska medvetna om att undvika att illustrera en kvinna vid spisen och mannen vid grillen men finns det andra fallgropar vi ofta ramlar ner i?

oändligt många sätt

På Bilders makt hittar du en effektfull film på tre minuter med personer som håller i en stereotyp bild och säger, ”det här är inte jag, det är inte okey”

asada

 

En av personerna bakom webbsidan Johanna Rubin Dranger filmades på en föreläsning på Mänskliga rättighets dagarna när hon visar hur toalettsymboler, hakkors, berusade gorillor, Mona-Lisa och rasstereotypa bilder hänger ihop.

 

Bilders Makt är en fritt tillgänglig kunskapsbank med bilder, film och förklarande texter om stereotypa bilder. Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS, med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.

Inspiration till detta inlägg kommer från Mötesplats Barnkultur där Moa Matthis och Johanna Rubin Dranger visade Bilder makt. Stort tack, Länsmusiken i Stockholm, Dans i Stockholms stad och län och Centrum för barnkulturforskning som arrangerar Mötesplats Barnkultur.

/Elisabeth   

Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

I inlägget berättar dramatikern och samhällsdebattören Stina Oscarson varför det är viktigare än på många år att vi inte tar demokratin för given. Inlägget utmynnar i en handbok i demokrati för skolan./Elisabeth

Jag var för ett tag sedan på en högstadieskola i en av de mer välbärgade stadsdelarna i Stockholm. Vi hade spelat en föreställning och skulle därefter ha ett samtal med eleverna om makt och demokrati.

En kille räcker upp handen och ber att få en penna. Han går fram till whiteboarden och ritar en kurva. ”Det här” säger han ”är en normalfördelningskurva som visar intelligensen hos en befolkning. Och vi som går här, tillhör den här delen.” Han pekar på den smala spetsen längst ut till höger. ”Vi tillhör eliten och det är ändå vi som kommer att styra det här landet framöver. Så kom inte och tala om med oss om demokrati.” Ingen av eleverna säger emot. Inte heller någon av lärarna. Normalfördelningskurvan är hämtad från socialpolitik.com/wp-content/uploads/2014/05

crowds2

Startpunkt för arbete med demokrati

Jag har länge tänkt att jag ville skriva något om demokrati och försökt hitta en startpunkt. Och det har egentligen funnits många. Men här kom den.

Jag blir både förvånad över påståendets direkthet, men är samtidigt väl förberedd. Har ägnat sommaren åt att läsa Jason Brennans bok Agaginst democracy, på svenska försiktigt översatt till Efter demokratin och denna har ännu inte kunnat släppa sitt grepp om mig. Inte för att det är bra litteratur. Inte för att Brennan är så välrenommerad att hans tankar är sådana man måste ta hänsyn till dem. Men för att det är så få böcker som har den kvaliteten att man håller med om hela analysen, men där slutsatserna skaver så mycket att det i hela min kropp därefter bara funnits en enda tanke: Det måste finnas ett annat svar!

Brennan frågar sig hur människor som lever i filterbubblor och inte har lust att krypa ur dessa och sätta sig in i politiken ska kunna göra val som är bra både för dem själva och för samhället? Han menar att de allra flesta inte har den politiska kompetens som krävs för att fatta beslut om världens framtid. Och inte heller har lust eller skulle bli lyckligare av att skaffa sig sådan. Och han argumenterar sig sedan med forskning och en pragmatisk slutledningsförmåga skickligt fram till att någon form av elitstyre vore bättre. För människan och planeten. För att de utmaningar vi står inför är så stora. Liknande tankegångar hörs faktiskt också allt oftare hos den radikala miljörörelsen. ”De här är för stora, för viktiga frågor för att överlämnas till folket. Som inte är insatta.”

51E7YMOyugL__SX322_BO1,204,203,200_

Att den här typen av röster fått ytterligare vind i seglen just nu är kanske inte så konstigt med tanke på de så kallade  demokratiska val vi sett där många tyckare anser att folket valt fel. Inte förmått se sitt eget och världens bästa.

Brennans slutsatser må lämna mycket att önska, men han ställer flera av de grundläggande frågor som demokratins främsta försvarare oftast inte ens anser sig behöva svara på. Där den kanske mest centrala är frågan om demokratin är ett mål eller ett medel.

Det är för övrigt också en fråga jag får i högstadieklassen jag inledde med att berätta om, när samtalet så småningom kommer igång. Jag bollar frågan tillbaka. Vad tänker du?

”Jag tänker att det viktigaste är att människor är lyckliga och att vi möjliggör en framtid även för kommande generationer. Och då borde allt annat vara medel för att uppnå det.

Och om vi människor nu är så dumma eller oengagerade att vi röstar fram politiker som är rasister, startar krig och förstör miljön då kanske vore smartare att göra på nåt annat sätt.”

 

 varjekrig

17- årligen är som ett eko av Brennan.

”Ditt resonemang är helt logiskt” säger jag ”och jag håller med om analysen.”

”Yes!” säger han

”men inte om slutsatserna. Och jag ska försöka förklara varför.”

Demokrati betyder i grunden folkstyre.

Men frågan som ännu ligger ouppklarad, 100 år efter det att den allmänna rösträtten infördes är; vilka är folket?

Om vi använder den definition av demokrati som kommit att gälla här, nämligen att demokrati är rätten att gå och rösta vart fjärde år, ja då är folket medborgarna i nationalstaten.

Men demokrati kan ju utövas inom både mindre och större geografiska områden än nationalstaten.

Första steget mot demokrati bör alltså vara att tydligt definiera inom vilket område demokratin ska gälla och vilka som omfattas av denna.

För det är ju uppenbart att det är många människor som befinner sig i landet men ändå inte omfattas av demokratin, när den är knuten till medborgarskapet.

Och inte bara människor. Det är också allt fler områden som idag undanhålls demokratin i takt med utförsäljningar av det som vi tidigare ägt tillsammans och att allt mer makt flyttas till företag.

Och för varje krona som går från det gemensamma till det privata minskar omfattningen av demokratin. Och ju färre människor och områden som omfattas av demokratin desto mindre blir dess legitimitet.

Och det är delvis det vi ser resultatet av idag.

bananerna

”Men om det är effektivare att driva ett företag utan demokrati ska man då inte göra det?”

Att man väljer att organisera sitt företag som ett aktiebolag är för att det ger mest vinst till ägarna. Och det är ett aktiebolags mål enligt aktiebolagslagen.

”Exakt. Och om vårt mål är att skapa ett gott liv för så många som möjligt ska vi då inte försöka hitta det mest effektiva sättet att göra det på. Är inte det vår skyldighet?” För mig är det självklart att demokratin bara är ett medel.”

Det låter bra säger jag men det finns ändå som jag ser det, ett grundläggande problem med att betrakta demokratin som ett medel. Och det är målet.

”Att skapa ett gott liv för så många som möjligt. Det borde väl alla kunna skriva under på.”

Det är möjligt. Men vem ska definiera vad som är ett gott liv?

Och det är här jag tror att vi går vilse.

För om vi inte låter alla.

Alla.

Vara med och definiera det då har vi förlorat.

Det handlar om värdighet.

Det må vara hur ineffektivt det vill.

De må leda oss på helt vansinniga omvägar.

Men rätten att definiera vad som är ett gott liv måste alltid tillhöra var och en av oss.

Oavsett förmåga.

Tidigare gärningar.

Framtidsutsikter.

Som jag ser det måste demokratin på samma gång vara ett mål och ett medel. Och det leder oss till den fråga som jag ser som mer intressant: Vad kräver då demokratin för att upprätthållas?

brottet_var_hunger

Det är en fråga som sysselsatt mig de senaste åren och var också den fråga som ledde till den bok jag nu i februari ger ut tillsammans med illustratören Sara Granér: Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? Man skulle kunna säga att det är en handbok i just detta: hur vi ska upprätthålla demokratin. Och den är riktad inte minst mot unga människor. Det är den bok jag själv velat läsa när jag var i tonåren för att få inspiration till vad det innebär att vara medborgare! Ett resonemang om konst och motstånd, samtal, frihet och demokrati. Och utgångspunkten är Gene Sharps 198 metoder att förändra världen utan våld

Gene Sharp, 198 metoder för att förändra världen utan våld

Gene Sharps metoder för samhällsförändring genom ickevåld fick 2012 pris av Right Livelihood för sin kamp. Sharp kallas ibland för “Ickevåldets Machiavelli” och har inspirerat demokratikämpar över hela världen, bland annat i Baltikum, Burma och Egypten. “I would rather have this book than the nuclear bomb” sade Litauens försvarsminister om Sharps mästerverk Civilian-Based Defense.

tror du att

Välkommen på bokrelase av Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Releasen blir den 13/2 på Södra teatern i Stockholm och kommer vara i form av en manifestation där artister, aktivister, journalister, politiker, arbetare, arbetssökande och andra vanliga människor läser exempel ur boken. Ett kraftfullt ställningstagande för att svaret på den urholkning av demokratin vi nu ser måste vara mer demokrati. Inte mindre.

På scenen bl.a  Stina Wollter, Lena Endre, Pia Sundhage, Rolf Lassgård, Suzanne Osten, Arne Ruth och Tove Folkesson.

Jag vill på detta sätt hälsa alla som bor i eller i närheten av Stockholm välkomna dit! Biljetter till releasen:

Och för alla er andra kommer kvällen att filmas och läggas ut här på bloggen så snart som möjligt efter evenemanget.

Jag kommer också gärna ut och talar om boken i skolor och för lärare i hela landet då jag själv ser detta som det viktigaste arbete jag gjort på många många år.

Och givetvis finns bok inkl. lärarmaterial att beställa till ett specialpris för lärare och skolor.

Beställning av bok och författarbesök

Beställning av boken för lärare / skolor: madeleine.Persson@leopardforlag.se eller 0723-28 42 18

Kontakt med Stina Oscarson för att boka eller få mer info om författarbesök: stina.oscarson@gmail.com eller 076-3084682

Stina Oscarson, regissör och författare

26904640_10156648978239879_2589135851708703826_n

Pedagogiskt café , tema demokrati

Onsdagen den 21 mars har vi tema demokrati på Pedagogiskt cafe. Vi tipsar om hur du kan förbereda dig inför arbetet med höstens val. Vi är mycket glada att en av våra föresläsare är Stina Oscarsson som kommer att berätta om boken Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig. Här anmäler du dig till cafekvällen.

3 bilder och 100 ord, Mina drömmars Enskede

Eleverna i åk 8 på Enskede skola startade höstterminen 2017 med att skildra sin egen plats i Stockholm. Uppgiften har genomförts under flera år på skolan, men i år testade vi att knyta an till Per Anders Fogelströms Stockholmsskildringar för inspiration och hade därmed möjlighet att delta i bokprojektet Fogelström 2017. I blogginlägget kan du läsa om vårt upplägg och koppling till kursplaner. Hälsningar från Caroline och Helena, lärare på Enskede skola
Enskede4

Inspiration av Per Anders Fogelström

Texten eleverna skriver ska vara en miljöbeskrivning, men självklart händer det saker där. Eleverna ska visa att de behärskar den språkliga förmågan att skriva levande och precist. Vi fokuserar på att använda flera sinnesintryck samt bildspråk, precis som Fogelström gjorde. Som inspiration har vi utgått från utdrag ur Fogelströms miljöbeskrivningar samt diskuterat hur Stockholm har, och fortsätter, förändras. Eleverna besöker sin plats och tar anteckningar, och arbetar sedan i skolan med att förvandla stödorden till en miljöbeskrivning. Förutom den beskrivande texten ska eleven också ta tre bilder som samspelar med textens innehåll. I boken publiceras enbart 1 bild och ca 100 ord, av utrymmesskäl.

Elevernas arbetsinstruktioner

Lokal pedagogisk planering, årskurs 8, Svenska.Vi kommer under de närmaste veckorna att arbeta med gestaltande text. Hur får man en text att bli levande, intressant och engagerande? Finns det språkliga hjälpmedel eller metoder som gör att man enkelt kan skriva lika fängslande som en riktig författare? Vi tar inspiration från författaren Per Anders Fogelström som gjort många kända Stockholmsskildringar. Vi kommer också arbeta med hur man kopplar bild till text så att de förstärker varandra. Som avslutning kommer du att få tillfälle att fotografera Mina drömmars Enskede som du skriver en beskrivande text till.

Enskede5


Hur visar du vad du har lärt dig och hur bedöms detta?

  • Du ska skriva en text som beskriver Mina drömmars Enskede. Du kan välja en plats i Enskede som du tycker om eller som betyder något särskilt för dig. Men vill du kan du skriva en text om en tunnelbaneperrong eller en plats som inte är ”det vackraste Enskede”.
  • Texten ska vara en miljöbeskrivning, men självklart händer det saker där. Du ska visa att du behärskar den språkliga förmågan att skriva levande och precist. Det visar du genom att använda adjektiv, adverb, metaforer eller liknelser.
  • Texten ska bli 300 ord och ska vara renskriven på dator. Du ska också ta tre bilder på denna plats. Tänk på att ta många bilder och ur flera perspektiv så har du fler att välja på. Tänk på helbild, halvbild, närbild och detaljbild.

Tidsplanering:

v.34 ,  Introduktion och genomgång av hur man skriver gestaltande text, genomgång av begrepp som metaforer, liknelser, bildspråk.

v.35 , Övningar i hur man skriver en miljöbeskrivning. Vi läser och tittar hur författare gör. Du besöker din plats för att ta anteckningar inför din beskrivning. Vi titta på några elevexempel.
v.36-37,  Eget skrivande.
v.38 , Arbete med respons och bearbetning.
v.39, Renskrivning på datorer, vi lägger upp texterna i det Digitalt galleriet.
v.40, Texterna går i tryck

enskede1

Kunskapskrav

Gestaltning:

Att inte berätta att någon är nervös glad eller ledsen utan att istället visa hur människor gör när de är glada ledsna eller nervösa- kallas att gestalta. Att beskriva deras blickar, gester, sätt att röra sig och bara berätta vad de säger skapar en mer levande text.

Miljöbeskrivningar

 I en film sveper kameran över landskapet eller zoomar in en detalj i rummet. I en text beskriver författaren miljöerna med ord. Genom att skildra miljöerna ingående och levande kan du bygga upp en stämning i din text. För att kunna ge en bild av en miljö behöver du veta en hel del om platsen. Exakta uttryck liksom beskrivande och uttrycksfulla ord hjälper dig att berätta hur det ser ut. Om du förmedlar dina intryck genom de fem sinnena – syn, hörsel, känsel, lukt och smak – får du en närvarokänsla och en mer levande skildring av det som händer.  Vad kan man se? Vad kan man höra? Hur känns det? Hur luktar/doftar det? Vad smakar det? Skriv som om du vore en kamera, som kan fånga in både exempelvis bilder, dofter och känslor.

Enskede2

Stilfigurer

Du kan även använda dig av liknelser. Att man liknar en sak vid något annat, exempelvis: Nyheten slog ner som en bomb Blank som en spegel Darra som ett asplöv De är lika som bär Minne som en guldfisk Tyst som i graven.  Eller metaforer där ord eller hela meningen förvandlas till något nytt. En metafor är i grunden ett slags liknelse, dvs man använder en bild för att beskriva något exempelvis: Vi står vid vägens ände Jag brinner för musik Du är en stjärna Min tränare är en klippa Världen har vaknat Minnena sköljer över mig.

Synonymer, adjektiv och adverb

Försök att variera ditt språk genom att arbeta med synonymer, alltså ord som betyder nästan samma sak, exempelvis: se, titta, betrakta, kolla, beskåda, studera. Adjektiv, alltså ord som beskriver substantiv använder du när du beskriver personer och miljö. Exempelvis natten var dunkel, kylig och skrämmande. Adverb, alltså ord som beskriver verben använder du när du beskriver personer, men även miljö. Exempelvis hon skriver roligt, fängslande, vasst och skickligt.

Enskede 3

Arbetsgång/uppgift:

Gå till platsen du tänkt beskriva. Ta med dig penna och detta papper. Skriv stödord under respektive rubrik. Det är viktigt att du verkligen är på platsen och att du skriver så mycket som möjligt. Glöm inte att du också ska ta några bilder (minst 3, men ju fler du har att välja bland desto bättre) på platsen du valt. Eleverna fick en tabell med tomma rutor för att fylla i vad de upplevde utifrån stödorden : Syn, hörsel, lukt, känsel, smak, natur, byggnader, människor och händelser

  1. När du är färdig ska du skriva samman dina stödord till en löpande text där du beskriver miljön så tydligt och målande som möjligt. Ju noggrannare du beskriver stället desto lättare blir det för läsaren att föreställa sig det. Använd det vi har gått igenom om liknelser, metaforer, bildspråk, gestaltning etc.
  2. Arbeta med texten i skolan. Hur skriver man varierat?
  3. Vi kommer också arbeta med respons och bearbetning.
  4. Renskrivning gör vi på skolans datorer.
  5. Förhoppningsvis kommer texterna sedan samlas i en gemensam bok.

Bläddra i de färdiga böckerna

Mina drömmars Enskede, klass 8 d
Mina drömmars Enskede, klass 8 c 

Här hittar du alla böcker som gjordes under Fogelströmåret  Mycket nöje!

Söker du på Fogelström2017 i Kulanbloggen hittar du alla hitintills publicerad inlägg om bokprojektet Mina drömmars stad med många tips från kollegor, Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum.

IMG_4415

/Elisabeth Söder

Ansvarig för stadens bokprojekt Mina drömmars stad

 

Khemiri och Pichler om arbetsprocessen bakom sin gemensamma film, ”Amatörer”

I en artikel i DN, Två hjärnor en gemensam dröm berättar Gabriela Pichler och Jonas Hassen Khemiri om varför de sökte sig till varandra för ett skrivprojekt. Resultatet visas snart på biograferna, filmen ”Amatörer ”. Blogginlägget har främst kommit till för att tipsa om Gabrielas och Jonas metod för att bygga upp en kreativ tillit. En metod som passar i alla grupparbeten. Inlägget avlutas med tips för att komma ingång med att skriva film med eleverna. Men först, en kort bakgrund till varför Gabriela Pichler och Jonas Hassen Khemiri valde att göra en film tillsammans.

bigOriginal

Gabriella var översköljd med erbjudanden efter det stora genombrottet med filmen Äta sova dö men hon tackade nej till allt eftersom hon ville få en chans att i lugn och ro fundera på hur hon skulle gå vidare. Det var bara en person hon kunde tänka sig träffa, författaren Jonas Hassen Khemiri. Orsaken till det var Jonas roman Ett öga rött  som var en stark läsupplevelse, ”– Jag minns känslan av att vilja återerövra sina föräldrars språk och kultur. Den träffade mig precis rätt, i en ålder då jag drevs av en vilja att nästan överkompensera för mina föräldrars anpassning till det svenska. Min pappa kom från Österrike och mamma är från Bosnien. I den åldern tyckte jag att de hade anpassat sig så mycket till det nya att de nästan utplånat sin egen bakgrund, berättar Gabriela Pichler.”DN

Jonas bok, Ett öga rött finns att låna i gruppuppsättning från Mediotekets Cirkulationsbibliotek för pedagoger i Stockholms kommunala skolor.

13011806_O_1-457x640

Jonas berättar i sin tur hur starkt intryck Äta sova dö gjorde ”Jag blev helt bortblåst. Varenda por i mig är liksom impregnerad av vanlig film, vilket gjorde att min hjärna försökte förstå Äta sova dö som en vanlig film. Men filmen hade en hel verktygslåda jag inte kände igen, som om den sa till mig: jag kommer inte att bete mig på det sättet, för jag försöker gestalta liv, inte alla de berättelser som du har sett innan. Det gjorde att Äta sova dö tog sig in i mig på ett annat sätt.”  DN . Jonas tog kontakt med Gabriella och frågade om hon ville göra en film med honom. Och resten är kanske snart historia, kan inte tänka mig annat än de två tillsammans blir ett vinnande team och medverkar till att Svensk film 2018 också blir ett fantastiskt filmår.

Filmen Äta sova dö kan du som är pedagog i Stockholms kommunala skolor låna eller streama från SLI/Medioteket.

Tillblivelsen av filmmanus

Tillsammans med filmens producent Anna-Maria Kantarius har de band till sex nationaliteter vilket underlättade deras önskan att börja filmarbetet med att inventera varandras  erfarenheter och historier. Minnen och känslor som sedan på olika sätt skulle kunna sippra ned i filmen. Utan någon uttalad plan delade de med sig av:  klipp, minnen, bilder, historier, ideér och konst som de stoppade ner i en stor godispåse/ dropbox-mapp i molnet. I mina öron låter som en variant av moodboard.

 

moodboard

Jonas och Gabriellas överenskommelse

Den viktigaste orsaken till den kreativa tilliten var överenskommelsen att inte värdera uppslag. Allt är tillåtet, som Gabriella säger till Jonas i intervjun ” visst, kom med en bra idé men skicka tio dåliga först så får jag flabba åt dig och du får flabba åt mig.”  Istället för att filtrera alla uppslag genom vår inneboende felfinnare så bejakade de sina egna och varandras ideér. Läs hela artikeln två hjärnor, en gemensam dröm i DN.

Trailer för ”Amatörer”

En film som enligt Gabriela är en hyllning till alla småstadsrebeller. Filmen har premiär den 16 mars. ”Välkommen till Lafors! Ett litet svenskt brukssamhälle i desperat behov av nystart. En gnista hopp tänds när den tyska lågpriskedjan Superbilly överväger att etablera sig på orten. 500 nya jobb skulle förändra allt! Nu gäller det att sätta Lafors på kartan meddelar kommunchefen och snart är beslutet om en kommunfilm fattat. Kulturbudgeten är dessvärre slut men kommunanställde Musse får en vågad idé; Vi låter skolungdomarna göra filmen – som ett skolprojekt i demokratins anda! Det är ju modernt, nytänkande – och gratis …” Citat från Triart

Gabriela Pichler berättar om äta sova dö

På en Skolbiodag som Svenska filminstitutet anordnade berättade Gabriella om arbetet med filmen Äta sova dö.

 

Vill du låta dina elever skriva filmmanus?

För några år sedan anordnade vi workshops för lärare i filmens dramaturgi med dramatikern Elisabeth Cronoborg. Det resulterade i två blogginlägg för Kulan, Dramaturgins byggstenar och Den dramatiska modellen.

Vill du ha hjälp att komma igång?

Kulan finns det många filmpedagoger som kan hålla workshops för lärare eller i klassrummet.

/Elisabeth Söder