Oväntade äventyr i klassrummet

Bildläraren Sten Canewall från Lillholmsskolan lät sin elever från årskurs 6-9 spela in varsin film, max 90 sekunder.  Eleverna delades in i grupper med olika ansvarsområden, skriva manus, filma, redigera och vara rollbesättare. Sten förekommer  i alla filmer men även annan personal som Lillholmsskolans rektor och vaktmästare gör  bejublade inhopp. Alla grupper hade som uppgift att skilda starten av en vanlig bildlektion, därefter var det fritt bestämma vad som skulle hända. Som lärare kommer du att känna igen dig i många av de situationer som eleverna gestaltar. Filmerna har ett tydligt elevperspektiv vilket är uppfriskande.  Personligen hoppas jag att Stockholms utbildnings förvaltnings When You are lärare upptäcker elevernas filmer och tar upp dem i kommande podavsnitt.

Besök gärna Stens bildakademi på Lillholmsskolans webb, där får du tips på teknik och metodik för att arbeta med film i klassrummet. Klassen använde apparna I-pad pro och Pinnacle Studio Pro i filmarbetet .Vill du ha hjälp att komma igång med att göra filmer eller boka besök av filmpedagog till din klass? Du hittar du många förslag på Kulan, Film Stockholm, Medioteket etc.

Bildsals-filmerna: FRIHETEN

Manus: Jana. Kamera, redigering: Maftuna. 6B:2, Lillholmsskolan, 2017.

Bildsals-filmerna: PANIK

Manus: Leyla. Kamera: Selma. Skådespelare: Baran, Jasmine, Hassan. 6B 1.

Bildsals-filmerna: SOVANDE LÄRARE

Manus: Natti. Kamera: Faraan. Skådespelare: Patryk, Natti. 6A 1.

Bildsals-filmerna: LJUV MUSIK

Manus och huvudroll: Pavlos. Kamera och redigering: Shahrizod. 8B 4.

Bildsals-filmerna: EN VANLIG SKOLDAG

Manus: Ghaith. Kamera: Yasmine. 8:1, Lillholmsskolan, 2017

Bildsals-filmerna: FRÅN MÖRKER TILL LJUS

Manus: Shabnam. Kamera: Diyar. 6A:2, Lillholmsskolan 2017.

Bildsals-filmerna: FEL SOFFA

Manus Elma, kamera Eliza. 8:3, Lillholmsskolan 2017.

Bildsals-filmerna: ALLT HAR ETT SLUT

Manus Raman, Dilsher, kamera Sara, red Shahrizod. 8:4, 2017.

Bildsals-filmerna: HYGIEN I KLASSRUMMET

Manus: Samire. Kamera: Natti. Redigering: Nagam. 6A 1.

Bildsals-filmerna: URSPÅRAD LEKTION

Manus Noor, kamera Alazar, red Rayan, Noor och Gezel. 8:2, 2017

Elisabeth Söder för Kulan

Ser du vilken musikal det är?

dagbok

tre män 1

 IMG_4560_bis

 

IMG_4587_bis

IMG_4763_bis

IMG_4718_bis

IMG_4432_bis

IMG_4605_bis

IMG_4684_bis

Ja visst finns det scener som påminner om Mamma Mia?

Jag måste bekänna att jag är svag för musikaler och därför glad att jag fick uppleva Who´s Your daddy?   En föreställning som hämtat inspiration från Mamma Mia, fritt tolkat av elever från Östra Reals gymnasium.  Deras tolkning av föreställningen heter Who´s Your daddy? Genom bildelevernas scenografi upplever du att du är på en grekisk ö och känner väl igen hotellet och tavernan. Handlingen i Who´s Your daddy? följer grundkonceptet med vissa ändringar i manus och karaktärer. Bland annat är det unga kärleksparet, som skall gifta sig, kvinnor. Klassen går naturvetenskaplig inriktning med estetisk profil uppdelade på bild och musik.

IMG_4766_bis

Eleverna går en naturvetenskaplig linje med estetisk inriktning och klassen är indelad på bild och musik. På Östra Reals gymnasium är det tradition att sistaårseleverna sätter upp en musikal. Bildläraren Barbro Lennartsson och musikläraren Marja-Liisa Piirimets Ingler driver musikalprojektet. Under läsåret arbetade lärare och elever 2, 5 timmar i veckan med musikalen och under skolans projektvecka fick de ägna sig uteslutande åt Who´s Your daddy? Klassen ämneslärare hade också lovat att inte lägga prov i slutfasen av musikalarbetet. Utöver detta arbetade elever och lärare frivilligt många kvällar och helger för att det skulle bli så bra som möjligt. Men också för att det var så kul att arbeta tillsammans med musikalen. Med tanke på att arbetet var så bra för samhörigheten mellan och inom klasserna, frågade jag om det inte hade varit bra att börja med att sätta upp en musikal redan i årskurs ett. Men det var inget som eleverna höll med om. De uppskattade progressionen i i bild och musikämnet som gav dem en bra bas för årskurs tre stora final.

IMG_4504_bis

Eleverna upplevde inte att all den tid de lagt ned på musikalen tog tid från övrigt skolarbete. Tvärtom, många berättade att de dagar de visste att de skulle få jobba med musikalen klarade de även av andra ämnen bättre. Musikalarbetet var ett välbehövligt avbrott under skoldagen då de fick använda andra förmågor. Misstag under repetitionerna var nästan efterlängtade och ledde till glada skratt.

Arbetet med musikalen började direkt vid hösterminens början. Eleverna från bild- och musikklasserna satte sig i grupper och brainstormade fram förslag på musikaler som var möjliga att göra med tanke på musik, scen, tillgång till manus, deltagande aktörer på scenen och musikalrättigheter. Till slut återstod tre musikaler som eleverna valde mellan: Lejonkungen, Alladin och Mamma Mia. Mamma Mia vann omröstningen. Under arbetet med musikalen förändrades vissa scener och karaktärer och den döptes också så småningom om till Who´s Your daddy? Eleverna från bild- och musikklasserna valde själva vilka uppgifter de ville ha i produktionen;

Arbetsuppgifter i musikalen

Spela i bandet IMG_4715_bis

Sjunga solo eller kör

IMG_4582_bis

Arbeta med smink, kostymör scenografi, koreografi och regiIMG_2884 Dansa eller koreografera

”alla lärde sig dansa sjukt bra även om vissa hade extra svåra förutsättningar på grund av höga klackar eller platåskor”

östraskol

Oavsett vilka uppgifter eleverna valde så var det var inga skarpa gränser mellan uppgifterna och alla hjälpte varandra. En bra grogrund för arbetslivet, som efterfrågar kretivitet, lyhördhet, flexibilitet, ansvarstagande och samarbetsförmåga: förmågor och färdigheter som tränas i stora kulturprojekt. Några av eleverna som uppträdde kommer vi kanske att få se på andra scener i Stockholm… En del av eleverna tänker säkert fortsätta att vara verksamma med kultur på fritiden. Men de allra flesta hade valt en estetisk inriktning för att få ett avbrott med guldkant under en tid med intensivt pluggande. Och visst är det bra att kunna sjunga och dansa, även om man ska bli tandläkare?

Film från musikalen och arbetsprocessen bakom

Här kan du se att jag inte har överdrivit när jag berättar om elevernas  uppsättning av Hwo’s Your Daddy? Journalistlinjen Jo14 följde arbetet med musikalen och dokumenterade det i en film som producerades i kursen Medieproduktion 1 som du kan se nedan. Filmen är 16 minuter lång. De flesta fotografierna  i blogginlägget är även de från Jo14. 

Tack Barbro Lennartsson och Marja-Liisa Piirimets Ingler för en fantastisk arbetsinsats!

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

SÖKES: Lärare och elever i högstadiet och mellanstadiet som vill se och prata om dans och cirkus!

TUGG_maskin

DANSISTAN-tyckarna är ett projekt med syfte att ge möjlighet för barn och unga att få en större insikt om vad dans och cirkus kan vara samt öka deras kunskap, intresse och lust för dans- och cirkuskonsten. Vår önskan med projektet är att involvera lärare och elever i samtal om scenkonst på ett sätt som har en direkt koppling till läroplanen för grundskolan. Vi vill att scenkonsten ska sippra ut ur scenrummet och in i klassrummet och söker nu klasser och lärare i högstadiet inom Stockholms stad som vill delta i att ta projektet vidare!

I korthet fungerar det så här: Projektet pågår i tre terminer. Under dessa terminer ser klassen en föreställningar per termin. I samband med föreställningarna träffar eleverna en samtalsledare med bakgrund som dansare och koreograf från DANSISTAN och samtalar om dans och cirkus. Vår önskan är att i klassen hitta 2-4 elever som vill bli DANSISTAN-tyckare. Som ”tyckare” ges möjlighet att fördjupa sig i dans och circus, till exempel genom se fler föreställningar och i liten grupp diskutera dans och cirkus tillsammans med samtalsledaren från DANSISTAN. Tanken är DANSISTAN-tyckarna, stärkta av att vara ‘tyckare’, sedan ska kunna föra samtal med sina elevkompisar om det klassen har sett – för att flytta ‘lärare till elev’-perspektivet till ‘elev till elev’-perspektivet istället. Tyckarna kan även fungera som samtalsledare för yngre elever på skolan.

Pris? Som DANSISTAN-tyckarklass betalar man endast för de föreställningar klassen ser. Biljettpriset till föreställningarna inom DANSISTANs utbud är subventionerat genom Kulan och kostar 50kr/biljett och elev.

Det går även att använda pengar från Skapande skola för att finansiera föreställningar. Föreställningarna som DANSISTAN-tyckarna ser tillsammans med projektsamordnare från DANSISTAN är gratis.

Vilka arbetar med DANSISTAN-tyckarna?

Lovisa Wallerström, samtalsledare, är leg. danslärare, koreograf och dansare med mångårig erfarenhet av arbete med ungdomar i olika sammanhang. Projektledare är Lina Dahlgren, DANSISTAN och initiativtagare till projektet är Anna Berglund, DANSISTAN.

 6efb94dc806db1009443e31234482866 (1)

Kontakt

Har du frågor eller vill delta är du välkommen att kontakta Lina Dahlgren på 0720-435844 eller lina@dansistan.se.

DANSISTAN är ett nätverk av scener som visar dans- och cirkusföreställningar för barn och unga i Stockholms stad och län. DANSISTAN har funnits sedan 2009 och hittills har 50 000 barn och unga i Stockholms stad och län sett en DANSISTAN-föreställning. DANSISTAN stöds av Stockholms stad, Kulturrådet och Stockholms läns landsting

Kameran i centrum , för möten mellan människor. Del 1

Rapport från film i skolan dag på Filminstitutet. Linda Sternö från Barnfilmskolan, Akademin Valand inledde dagen med att visa filmer som kursdeltagare tagit. I ett av filmskolans projekt arbetade de tillsammans med barn på en förskola och intresserade pensionärer. Syftet med åldersblandningen var att barnen skulle lära sig av de äldres erfarenheter och pensionärerna skulle smittas av barnens attityd till digitala redskap och bli frimodigare med kameran.  De blev indelade i grupper och fick olika uppdrag. Ett var att med kameran berätta Vad gör dig lycklig? 

säng1Filmskolan frågade inte vad gruppen ville berätta utan lämnade bara över en kamera . När alla var klara med att besvara frågan Vad gör dig lycklig ? Tittade gruppen på varandras bilder . Om vi tittar tillsammans och pratar om det vi ser, kan vi ta hjälp av varandras blickar och få syn på något annat, vi får tillgång till fler perspektiv.

Bilden med sängen hade en ung pojke från Afghanistan tagit. Gruppen tyckte först att det var en torftig och kal miljö och frågade om det var från någon institution. Men pojken visade en bild på den första egna säng han haft på flera år och som han var överlycklig för. Hade pojken bara berättat att han blev lycklig av en säng utan att visa bilden så hade det inte blivit samma viktiga samtal i gruppen.

toalett 1

Bilden på toaletterna hade en av pensionärerna tagit. Toaletter gjorde henne glad. Utan offentliga och rena toaletter i stadsrummet så skulle hon inte våga lämna sin lägenhet.

Bilden från tvättstugan tycker nog många av oss signalerar tristess. Men fickan som tog bilden berättade att det var det bästa hon visste att vara i tvättstugan. Det var enda chansen för henne att rå om sin mamma utan att konkurrera med 8 småsyskon.

tvätt

Tre bilder som visar vikten av att få tillgång till flera perspektiv.

Nästa blogginlägg från Film i skolan dagen kommer också handla om Barnfilmskolan. Då får du tips på konkreta övningar att göra med eleverna.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombudsträff på Scenkonstmuseet

Scenkonstmuseet-huset

Vår kväll på Scenkonstmuseet

Vi börjar med en guidad visning av huvudutställningen På scen: På Scen utforskar dans, teater och musik ur ett både konstnärligt och praktiskt perspektiv. Vad behövs för att en teaterföreställning ska fungera? Hur mycket måste en professionell musiker öva och vilka slags kroppar får egentligen visas på en scen?

Mal i frackarna?

skarsgårds frac

Stellan Skarsgårds frackar som skulle gestalta karaktärens åldrande och förfall. Från Ett Drömspel 1986 på Dramaten i regi av Ingmar Bergman. Kostym Marika Voos

Interaktivitet på museet

scenkonst 1

Visningen ger en inblick i det professionella arbetet med dans, musik och teater samt låter oss vara skapande med olika interaktiviteter. Samtidigt finns ingångar till historia, språk, kommunikation och frågor om norm och demokrati.

Kvällen avslutas på ett hemligt café på museet som bara öppnas för oss. Där äter vi och fikar och har gott om tid att resonera om kulturombudsuppdraget.

 Var när och hur?

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: 10 maj, kl 17.00-20.00.
Plats: Musik- och teatermuseet, Sibyllegatan 2
Pris: utan kostnad, bekostas av Kulan
Här anmäler du dig

Varmt välkomna!

Elisabeth och Christina

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Konst är till sin karaktär tvärvetenskapligt

Från min tid som lärarkandidat kommer jag fortfarande ihåg en auskultation i ämnet fysik.  Jag utbildade mig till lärare i samhällskunskap och psykologi och var måttligt förväntansfull inför att sitta av en lektion i fysik. Usch så fyrkantigt det låter. Men den fysiklektionen är fortfarande i mina tankar. Läraren skulle introducera momentet optik och hela första lektionen bestod i bilder från konstverk som läraren använde för att illustrera fenomenet ljus.

Så här i efterhand är jag också imponerad av allt besvär läraren hade gjort för att få tag på bilderna. Något som genom Creative commons licenser och digitala museér numera är lätt att få tag på. I slutet av blogginlägget tipsar jag därför om länkar till CC licensierad konst. På bilden nedan ser du Rembrandts målning, Judas Returning the Thirty Silver Pieces . Inte så oväntat att ljusets mästare  var en av de bilder som läraren visade på lektionen.

976px-Judas_Returning_the_Thirty_Silver_Pieces_-_Rembrandt
Rembrandt , Judas Returning the Thirty Silver Pieces

Vad är konst?

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande är kanske inte lika självklart i alla ämnen. Konstnären Ernst Billgren har skrivit två böcker med frågan Vad är konst? Varje bok innehåller 100 frågor. Frågor som jag tänker många elever skulle ställa om de blev ombedda att fundera på konst. Boken innehåller frågor och svar som är lätt att ha åsikter om men som också kan resultera i långa ämnesövergripande projekt. Ernst svarar med ett kort och ett långt svar till varje fråga. Svar som spänner över nästan alla skolans ämnen. Exempelvis frågan ”Varför ser vi så olika saker i samma bild? ” Frågan och svaret ingår i fysik/optik, samhällskunskap/MIK, psykologi, filosofi och så klart ämnet bild.

Jag avslutar inlägget med tips på konstmuseer som tillgängliggjort med Creative Commons licens. Bilderna i blogginlägget har jag hämtat från The art minute galleriet Förutom bilden med människor som kikar genom en häck som undertecknad tog in Sofieros park.

häcken

Varför ser vi så olika saker i samma bild?
”Kort svar: Man ser med hjärnan.”

”Långt svar: Allt vi ser är inlärt, när vi föds ser vi upp och ner, sedan lär vi oss att vända på informationen och då blir det mer praktiskt att ha marken nedåt…… Att omvandla vår tredimensionella värld till en bild i huvudet är alltid en fantasi, däremot kan vi använda oss av mer eller mindre gemensamma symboler för hur vi tror att saker ser ut. Frågar man tio personer om vilken nyans som är mest grön får man tio olika svar. När man sedan skall förklara vad man har sett händer ytterligare förvrängningar eftersom språket är ett subjektivt instrument. Så vi kan ändå inte jämföra vad vi tror att vi skulle kunnat sett.”

pollock-detail-128-800x600

Hur lär man sig saker?
”Kort svar: genom att missförstå”
”Långt svar: Man upprepar och härmar, efter ett tag så missförstår man något och det uppstår något eget som man sedan härmar och upprepar tills man missuppfattar sig själv – och vips har man lärt sig något…………….”

Magritte-pipe-800x582

Vad är konst?

”Kort svar:
Ett sätt att tänka.”

”Långt svar:
Om man förutsätter att vi tänker med språket så är konst ett sätt att tänka på saker man inte har något annat språk för.”

Hopper-Gas

Konst med fri upphovsrätt

Många konstmuseer har sidor med konstverk med fri upphovsrätt så länge du anger källa. Det är framförallt äldre konstverk.
Här får du ett axplock:
Nationalmuseet

Metropolitan

Louvren

Livrustkammaren, Hallwylska museet

Statens museum för konst i Köpenhamn

Googles digitala världsmuseum med nedslag i många konstmuseer. Du kan också besöka museerna virtuellt .

Banksy-600x600

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Tips på rörelse och dans som engagerar eleverna

koreografin6

”När rösten i hörlurarna säger “Nu är föreställningen slut, du kan ta av dig hörlurarna” är det nästan alltid någon elev som utbrister “Neeeej”. Eleverna vill inte så gärna lämna den tryggheten de upplevt i att få följa instruktioner och därigenom kanske vågat lite mer än de annars brukar. Många tycker också att tiden har passerat fort i den fantasifulla värld som de själva varit med och byggt upp.”

Dansgruppen Johanssons pelargoner via koreografen Annica Styrke berättar om den  interaktiva dansföreställningen Koreografin.” Ett inlägg som känns extra aktuellt med anledning av vi numera vet att arbetsminnet blir bättre, vi mår bättre och hjärnan tål stress bättre när vi rör oss. Allra helst 20 minuter per dag med förhöjd puls men så lite som 4 minuter per dag innebär en positiv effekt.   

Koreografin – 1 år med hörlurarna som verktyg

Nu är det över ett år sedan vi hade premiär för hörlursföreställningen Koreografin. Sedan dess har vi spelat föreställningen nästan 200 gånger, i Stockholm och runt om i landet, och mött elever från årskurs 4 upp till årskurs 9.

Koreografin är en interaktiv och deltagarbaserad föreställning som eleverna upplever i halvklass. Föreställningen tar plats i ett tryggt rum där publiken får vägledning av en röst i varsitt par hörlurar. Genom att följa instruktionerna i hörlurarna deltar de tillsammans i koreografier, förändrar scenografin och utforskar fantasifulla situationer.

Pirrigt att själv vara med på scenen

För många av eleverna som deltar i Koreografin känns det lite pirrigt när de förstår att det inte är en “vanlig” dansföreställning de ska uppleva. Istället för att titta på när andra dansar ska de nu själva ta plats på scenen och vara med och skapa Koreografin. Vi inleder därför alltid med att säga att deltagandet är helt frivilligt och att de kan strunta i de instruktion som de inte känner för att göra. Vi poängterar också att det inte går att göra fel, den egna tolkningen av instruktionerna blir alltid rätt!

Att leka tillsammans

När eleverna väl satt på sig hörlurarna och den snälla rösten inleder med att säga “Hej och välkommen till Koreografin”, så brukar den mesta av nervositeten ha gått över. Rösten i lurarna bygger upp tilliten och snart är alla i full gång med rörelser, uppdrag, improvisation, skratt och lek.

Vi tror att möjligheten att leka tillsammans med sina klasskompisar är viktigt. I leken får eleverna mötas på nya sätt och kanske för en stund få vara och se på varandra på andra sätt än i vardagen. Vi tror också att lekandet bär på förändringspotential. Genom att leka och experimentera försätter vi oss i ett tillstånd som möjliggör positioner och situationer som inte är ”vanliga”. Vi kan då expandera vårt sätt att tänka och förstå, expanderar ramarna för vår fantasi, och kan för en stund kanske stå lite utanför de normer som annars begränsar oss.

billie

Respons från deltagarna

Vi avslutar alltid föreställningen med ett kort publiksamtal där varje deltagare får säga ett ord som de tycker beskriver det de just varit med om. Vi får höra ord som roligt, häftigt, avslappnande, frihet, spännande, lycka, annorlunda, disco, lugnt, samarbete, och någon elev har till och med sagt att det är det bästa de varit med om i livet (!?!).

För oss som spelar Koreografin är det en ynnest att få möta alla dessa modiga elever och se dem ta sig an föreställningen på sina egna sätt. Nu i vår ska vi spela på Dieselverkstaden, Weld och även åka en sväng till våra hemtrakter i Västerbotten. Hoppas vi ses!

a24613abdcc1a16d3497bbf0d01def44

 

Koreografin går att boka med Kulanpremie

Läs mer och boka på Kulans webbplats

/Annica Styrke, koreograf Johanssons pelargoner och dans

Kulan i social media

PS. Du kan också läsa om hur du får in rörelse i matematiken på Pedagog Stockholm. Läraren Torben Lunden berättar

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Bra idéer kan man komma på själv men mästerverk skapar vi tillsammans

Andra inlägget om Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

???????????????????????????????

Att skriva dramatik

Ture Rangström och Katarina Lind från Strindbergs Intima Teater berättar om dramaturgens arbete på en teater och hur ett dramaturgiat fungerar. Därefter bildar deltagarna egna dramaturgiat, fyra personer i varje grupp. Varje grupp tar tre texter från deltagarnas samlade material. Deltagarna fick själva ansvara för att inte sitta i den grupp där den egna texten var med. Texterna är den läxa ungdomarna fick vid första kurstillfället: De skulle skriva en till fyra sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. I texten skall det finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Råd på vägen var: gör det enkelt, en tydlig vändpunkt, en slutknorr som driver dramat framåt och en bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka. Eleverna hade också fått Mats Wahls kompendium,  Att skriva dramatik som  innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp. Inlägget från första kurstillfället, Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Att läsa dramatik

Mats Wahl delar ut ett regelformulär för hur följande 60 min. ska disponeras vilket innebär att deltagarna ska läsa de tre texterna, vidare ska de välja ut en text som de bedömer innehar karaktärer med tydlig riktning d.v.s. mål, vilja, önskan eller behov. Dramaturgiatets bedömning ska vara att innehållet i fragmentet ska kunna locka och fascinera en publik.

Efter 60 minuter ber Mats Wahl varje grupp att kortfattat presentera sitt textval. Övriga deltagare får komma med förslag till en möjlig titel. Idéerna från deltagarna flödar och dramaturgiatet får kommentera titelförslagen för att sedan själva välja ett passande namn till pjäsfragmentet.

IMG_0018

Fyra pjäsfragment att jobba vidare med

Förmiddagens arbete resulterar i fyra valda texter som tillsammans med skådespelarna ska bearbetas under eftermiddagen.

  •  Deltagarna återsamlas i dramaturgiaten och ska nu försöka att applicera dramats kärnmönster på den historia de själva har jobbat med under dagen. Arbetet följs upp med deltagarnas presentation av det framkomna. I flera fall behövde deltagarna modifiera texten för att den skulle passa in i dramats modell.
  • Mats Wahl följer upp eftermiddagens verksamhet med en undervisning i dramats kärnelement: karaktär ”A” har ett problem som leder till en plan som berör karaktär ”B” vilken utarbetar en motplan. En konflikt uppstår och när den upplöses genomgår parterna en förändring.

Efter det börjar arbetet med texterna. Den första gruppen ombeds att motivera varför just deras pjäs är sevärd. Deltagarna fokuserar på spänning, konflikt och utveckling. Tanken är nu att skådespelarna (Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren) genom att gestalta textens innehåll, ska hjälpa deltagarna att utveckla klara riktningar och förtydliga karaktärernas drag. Skådespelarna intervjuar gruppen för att klargöra textens situation, eventuell förhistoria och karaktärsdrag. Mats Wahl står i bakgrunden men kliver då och då in i diskussionen med råd eller förslag till regianvisningar. Han poängterar att gruppen måste vara tydlig och leda arbetet med bestämdhet. En möjlighet är att välja ut en regissör ur gruppen som tar kommandot och dirigerar gestaltningen av texten. Momentet växlar mellan skådespelarnas improvisation och gruppens analys och reflektioner.  

Lära sig skriva i Strindbergs anda

Enligt Mats Wahl är det centrala i kursen att deltagarna ska få kunskap om teatern och dess uttrycksmedel. Kunskapen ska sedan användas som utgångspunkt för att skriva egna dramatiska texter i ”Strindbergs anda”. Dramats tydliga strukturer lär deltagarna att skriva en historia med tydlig riktning. Ett drama innehåller i regel en historia och förhållandevis få aktörer kan vara inblandade. Dessa har gärna ett problem, en konflikt, och det problemet definieras helst tydligt. Som åskådare följer vi karaktärernas utveckling och förändring när de hanterar problemet i dramat. Insikter i drama handlar även om utvecklade föreställningar om mottagaren, menar Mats Wahl. En roman kan läsas på fritiden på en självvald plats och tid medan en teaterpjäs har en betalande förväntansfylld publik. Att lära sig skriva i Strindbergs anda definieras under kursen som att deltagarna ska skriva om något som i viss mån upprör eller förbryllar publiken, vilket var ett av August Strindbergs kännetecken.

Utveckla förmågan att lyssna

Att utveckla förmågan att tala och lyssna är också något som eleverna lär sig under arbetsprocessen. Dialogen under kursen lär deltagarna  att man kan se på en text på många olika sätt och ur många olika perspektiv. Genom arbetets tydliga moment och uppbyggnad lär sig deltagarna även att tillvarata tiden och förhoppningsvis njuta av allvaret i arbetet, säger Mats Wahl

Vi vill avsluta med ett citat från en deltagare, ett citat som vi tycker är talande för det arbetet och den anda som rådde under kursens två dagar. På frågan om vad deltagaren upplever som mest positivt under kursen svarar han: ”Bra idéer kan man komma med själv men mästerverk skapar man tillsammans.”

Inlägget från första kurstillfället av Mats Wahls modell för att samtala och skriva dramatik.

Stadsteatern_1

Tack för den bästa kurs jag någonsin fått vara med om!

Kursen för ungdomar var så bra att vi några år senare tog chansen att erbjuda den till lärare som en del i Stockholms stadsteaters projekt Ta rummet i besittning . De två första åren kallades projektet Ta scenen i besittning. Men eftersom projektet främst var ett språkprojekt och syftet var att eleverna skulle bli trygga med att ta för sig i alla rum , inte främst från scenen så bytte vi till Ta rummet i besittning. Lärarna fick fortbildning i att skriva och framföra dramatik med målsättningen att ta det vidare in i  klassrummet för att där fortsätta att arbetet med att läsa, skriva och framföra dramatik. Under några vidunderliga dagar i maj framförde sedan klasser korta scenfragment på stadsteaterns stora scen.

Tack Mats Wahl för dina kunskaper i dramatik och din förmåga att leda en grupp. Tack Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren, ni var så lyhörda och generösa och fångade upp ungdomarnas ideér.  Tack Strindbergs Intima Teater, Katarina Lind och Ture Rangström för att ni anordnade kursen och att vi fick vara i Strindbergs teater. Platsen för kursen och det varma bemötande vi fick av er var en stor del i framgången för kursen.

/Elisabeth Söder

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Mats Wahls modell för att skriva och samtala om dramatik

En kurs för gymnasieelever som anmält intresse för att lära sig mer om att skriva dramatik. Kursen pågick några helger på Strindbergs Intima teater. I inlägget ger jag en  sammanfattning av några övningar som du kan göra i klassrummet. Kursen dokumenterades av elever på Lärarhögskolan. De  var intresserade av att analysera  Mats Wahls modell ur ett didaktiskt  perspektiv för att se om modellen skulle kunna användas i ämnet svenska. Mats Wahl var kursansvarig i samarbete med skådespelarna Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren.

IMG_0012

Utdrag från Mats Wahls övningar

Röstläge och kroppspråk lika viktigt som texten

Alla deltagare, 13 flickor och fyra pojkar, tar plats på scenen tillsammans med Mats Wahl och de två professionella skådespelarna, Gerhard Hoberstorfer och Linda Källgren . Skådespelarna väljer en scen ur Fröken Julie och spelar upp den. Mats Wahl ber dem att spela upp samma scen två gånger till, först med 100% attraktion och sedan med 100% förakt för varandra. Med detta blir det tydligt för eleverna hur man med kroppsspråk och röstläge kan variera en scen i det oändliga.

 

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Dramatisk situation i vardagen

Deltagarna får sedan bilda tregrupper med några de inte känner sen tidigare.  Grupperna får sedan i uppgift att på 5 min. hitta en dramatisk situation i deras vardag som innehåller ett kommando följt av en handling. I valfri ordning får de presentera sina situationer för de andra deltagarna. Första situationen som gruppen bestämmer sig för att gestalta med hjälp av skådespelarna, är en hotbild där en man och en kvinna möts i en tunnelbanevagn. Scenen byggs om till en tunnelbanevagn och den flickan som äger situationen regisserar också scenen med hjälp av de andra. Mitt i aktiviteten fryser Mats Wahl scenen och frågar om skådespelarna har uppfattat situationen korrekt och sedan bollas förslag mellan de inblandade för att förbättra scenen och rollerna.

Mats Wahl förklarar vilken dramatikerns roll på en teater är, och att han själv tar på sig den rollen genom att påminna om att skådespelarna måste ha en riktning för att kunna tolka rollen.

tunnelbana

Gestalta aggressivitet och våld

Nästa situation som en grupp har valt att gestalta är kommandot slå mig! Deltagarna i den aktuella gruppen utbyter åsikter och ger exempel på hur de vill att scenen ska se ut: Han är aggressiv – dold aggressivitet. Hon säger slå mig! Hon behåller sin makt, status genom att säga – slå mig! Kreativiteten är i full gång då Mats Wahl avbryter och vill att de konkretiserar parets relation och lägger till att en dramatiker avstår gärna från våld på scenen för det är svårt att gestalta det tillfredställande. Istället bygger man upp en spänning runt själva händelsen och det kan bli möjligt genom att ge karaktärerna en tydlig riktning.

Slutligen ber skådespelarna att få pröva en version utifrån gruppens tolkning. Den utspelar sig i ett vardagsrum i en soffa framför tv:n. Kvinnan vill ha närhet medan mannen nonchalerar henne. De bygger upp scenen kring detta, tills kvinnan föreslår att han ska slå henne för att bli upphetsad. Skådespelarnas gestaltning följs upp av gruppens reflektioner.

Gestalta homosexualitet på scenen

Nästa nya situation är en man som stöter på en lesbisk kvinna på en lesbisk klubb och uppgiften blir att fundera över hur homosexualitet kan gestaltas på scenen. När deltagarna återvänder från en kort paus presenterar deltagarna olika gestaltningar och skådespelarna ger sina synpunkter på de olika förslagen. Skådespelarna ställer frågor till gruppen för att fånga in karaktärernas riktningar, frågor som; Vem är kvinnan? Vilken relation har mannen och kvinnan? Hur arg är hon? Frågorna är till för att skådespelarna ska kunna leva sig in i rollen och lära känna rollfiguren. De spelar upp en scen med en lesbisk kvinna som precis har blivit bortglömd av sin flickvän. Bartendern hör telefonsamtalet mellan kvinnan och hennes flickvän och börjar bjuda på drinkar och får till slut napp.

Läxa till kommande helg

Efter gestaltningen delar Mats Wahl ut en uppgift till nästa lördag vilken består i att skriva 1-4 A4 sidor om en händelse hämtad från deltagarnas egna erfarenheter. Det ska finnas en drivande och en förändrande roll och händelsen eller situationen ska kunna presenteras muntligt på 60 sek. Skådespelarna ger deltagarna värdefulla råd inför skrivuppgiften, gör det enkelt:

  • Man vill se vändpunkten tydligt på scenen.
  • Vid korta improvisationer behövs en ”slutknorr” som driver dramat framåt.
  • En bra situation gör det lättare att skriva, såsom liv, död, kärlek, hat, tvång och svartsjuka.

Mats Wahl delar ut ett kompendium till alla deltagare, Att skriva dramatik. Det innehåller  dramats terminologi och viktiga begrepp och en beskrivning av kursen.

Den andra kursdagens övningar kommer i nästa blogginlägg för Kulan

Uppsatsen från LHS  om hur drama kan användas i svenskämnet 

Projektets huvudsyfte var att utöka samarbetet mellan teater och skola. Bakgrunden till idén var att man från teaterns sida upplevde att det fanns stora brister i mötet mellan skola och teater och Strindbergs Intima teater ville undersöka möjligheterna till att själva utforma en modell för hur detta möte kunde utarbetas på ett för eleverna och teatern meningsfullt sätt. Strindbergs Intima teater kontaktade ett antal gymnasieskolor för att bjuda in elever som frivilligt skulle delta i kursen. Mats Wahl anlitades som pedagogisk ledare för projektet och utformade en arbetsmodell för hur elever skulle kunna lära sig att skriva dramatik och samtidigt utnyttja teaterns resurser. Teatern sökte även lärarstudenter för dokumentation av projektet och genom Mats Wahls kontakt med Gunilla Molloy, då verksam på lärarhögskolan, LHS följde två studenter kursen.

 

/För Kulan
Elisabeth Söder

Dans om stress

Med föreställningen TILLFÄLLIGT AVBROTT vill danskompaniet Framework belysa den stress som elever på högstadiet och gymnasiet idag känner genom skola, sociala medier och omgivningens förväntningar. I intervjuer och workshop med målgruppen har vi fått ta del av deras personliga erfarenheter om ämnet.

Under våren 2016 mötte vi högstadieelever på Skarpnäcks Fria skola/Filosofiska i intervjuer om stress. Intervjuerna spelades in då vår idé var att använda deras röster som bakgrund till vissa delar av föreställningen.

Vad är eleverna stressade av?

Några exempel på saker som stressade elever var skolan, prov, att bli bedömd och mobilen. iPhone 1

Hur känns stress fysiskt och mentalt?

“Det är som ett tryck i hjärtat och magen”

“Det är ganska lätt att man blir ledsen, inombords”

“Man kan få ont i huvet och så och då kan man inte hantera nånting av det man ska göra, man blir stressad av allt”

Eleverna delade också med sig av några tips på hur de brukar varva ner:

“Ta tre djupa andetag, räkna sju sekunder andas in och sju sekunder andas ut.

“Att inte hålla på med mobilen så mycket”

Sluta tänka på allt du ska göra och tänk lite mer på alla ljud som du hör istället, eller vilken temperatur luften har”

Så här blev dansföreställningen

Det färdiga resultatet blev ”TIllfälligt Avbrott”, en föreställning med humor och allvar som byggts på elevers tankar om ämnet och fakta om den fysiska påverkan som stress har på kroppen. Med dans, tal och interaktion med publiken vill vi informera om ett mycket aktuellt ämne och bjuda in till reflektion om hur vi kan hjälpas åt att hantera vardagens stress.

I april återvänder vi med föreställningen till Skarpnäck!

Datum och tid: 19/4 kl 10.00
Plats: Skarpnäcks Kulturhus
Biljetter: Ordinarie pris 120:-/elev, med Kulanrabatt 70:-/elev.
Boka här: https://kulturdirekt.se/kulan/?p=event&id=71014
Frågor: info@fwda.se 0768515251

Vilka vi är

Framework Dancing Art och är ett danskompani som gillar att kombinera dans, teater och humor när vi skapar scenkonst om vardagliga ämnen.

Kompaniet består av Veronica Lidén och Catrin Jonasson som är koreografer och dansare. Nu vill vi berätta om vår dansföreställning “Tillfälligt Avbrott” som handlar om stress och vad den gör med oss

Hoppas vi ses!

/Catrin Jonasson & Veronica Lidén