Visar alla blogginlägg från: januari 2013

Final Strindbergsåret på Kulturhuset

Söndagen den 20 januari 2013 var det Final Strindbergsåret på Kulturhuset, Skärholmens – och Vällingby bibliotek. Det gav Stockholms skolor möjlighet att visa hur de arbetat med Ett halvt ark papper och webbplatsen under året. En novell på 37  rader med över 100 år på nacken. Skulle eleverna ta den till sig och förverkliga Strindbergsårets tema: Tänk själv ? Vi som var där var begeistrade, starka tolkningar och  bearbetningar – film, musik, bild, text, bloggar och teater gjorda av elever från årskurs fem till gymnasiet. Vi har satt samman en film på några  minuter från Final Strindberg på Kulturhuset. Deltagarnas presentationer i sin helhet finns på Ett halvt ark papper  

Solhem- Bagarmossen  och Vinstagårdskolan ställde ut tavlor. Bagarmossens skola läste, spelade och sjöng en modern variant av novellen, där telefonlistan var utbytt mot mobiltelefon, En full inkorg. Elever från  Södra Latins gymnasium läste Ett halvt ark papper tillsammans med Stockholms Saxofonkvartett i en tonsättning av Lise-Lotte Norelius. Kungsholmens grundsskola spelade pjäsen När allt blir fel. Lillholmsskolan bytte ut Strindbergs telefonlista mot elevernas livslinjer som framfördes från scenen och i en utställning. Kungsholmen- och Rågsvedsskolan hade också en utställning om Strindberg och Ett halvt ark papper. Bloggar och webbplatser: Strindberg goes Vinstagård och Östra Reals gymnasium med August på 24 dagar . Gärdesskolan hade ljud- och filmfrossa med skräckfilmer, radioteater och bildberättelser.

.

Bilder, skärmdump från ABC nytt, övriga bilder av Robert Blombäck

Elisabeth Söder

Uppsats efter uppsats skall skrivas

I styrdokument på nationell- och kommunal nivå betonas att elever skall likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdiga möjligheter till eget skapande.

Hur värderar vi olika uttryckssätt? Om eleverna får välja fritt bland olika  redovisningssätt; film, teater, dans, salsskrivning eller uppsats? Hur kan man då resonera vid bedömning? Hör gärna av er till oss.

Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet som i sitt förra blogginlägg klagade på att staten missat gymnasierna när de delar ut bidraget  Skapande skola  fortsätter här med en önskan om fler valmöjligheter och fler kreativa examinationer:

” Uppsats efter uppsats ska skrivas. Fokus ligger på korrekta källhänvisningar, vetenskapligt språk och objektivitet. Av vilken anledning? Förklaringen blir uteslutande att vi ska förberedas för vidare studier, någonting som vi elever allt som oftast känner oss färdiga med efter ett par, tre formella uppsatser. Finns det någon annan förklaring så har denna undanhållits från oss elever.

Att underbetalda och överbelastade lärare inte har orken att planera nya och kreativa uppgifter eller examinationer är ingenting konstigt. Kanske är det här problemet ligger. Men om lärare tipsar och samarbetar borde det gå att finna de där nya, kreativa uppgifterna. Detta för att stimulera oss skoltrötta sistaårselever som i princip har skrivit samma uppsats om och om igen under hela vår skolgång. Skoltröttheten är ett genomgående problem på gymnasiet. Att de skoltrötta eleverna då blir satta på sin sjuttionde salsskrivning med Harvardsystem och argumentationsmodeller minskar nog inte direkt risken för dåligt engagemang eller avhopp.

Exempel? Min senaste uppsats i kursen Psykologi A var det meningen att jag skulle skriva på det gamla, vanliga sättet. Jag skrev den istället som ett teatermanus där en psykoanalytiker, en kognitivist och en behaviorist fick hålla en hätsk debatt i någon form av amerikansk talkshow. I samma kurs har vi fått gestalta försvarsmekanismer i små sketcher. I svenskan har vi någon gång fått spela in små filmer, många positiva exempel finns i fler ämnen. Men dessa uppgifter räknas sällan som ”på riktigt”. Den faktiska slutexaminationen är fortfarande den där salsskrivningen med Harvardsystem och argumentationsmodeller som vi redan gjort sextionio gånger. Vilket är syftet? I en examination är poängen att vi ska visa upp våra kunskaper. Det finns roligare sätt att göra detta på!

Vi vet att alla lär sig olika, och skolväsendet arbetar aktivt med att tillgodose alla sorters lärostilar. Men på vägen har de flesta glömt bort att alla även har olika lätt för att formulera sina kunskaper genom olika uttrycksmedel. Många elever trivs säkert bra med sina vetenskapligt strikta salsskrivningar. Men för oss andra, som lider av provångest, koncentrationssvårigheter eller helt enkelt har svårt för att uttrycka oss i skriven text, skulle resultaten bli mycket bättre om vi fick möjligheten att rappa uppsatsen istället.”

bild  Scenarmen repeterar, Globala gymnasiet

Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet, läs mer av Tora på bloggen: