Uppsats efter uppsats skall skrivas

I styrdokument på nationell- och kommunal nivå betonas att elever skall likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdiga möjligheter till eget skapande.

Hur värderar vi olika uttryckssätt? Om eleverna får välja fritt bland olika  redovisningssätt; film, teater, dans, salsskrivning eller uppsats? Hur kan man då resonera vid bedömning? Hör gärna av er till oss.

Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet som i sitt förra blogginlägg klagade på att staten missat gymnasierna när de delar ut bidraget  Skapande skola  fortsätter här med en önskan om fler valmöjligheter och fler kreativa examinationer:

” Uppsats efter uppsats ska skrivas. Fokus ligger på korrekta källhänvisningar, vetenskapligt språk och objektivitet. Av vilken anledning? Förklaringen blir uteslutande att vi ska förberedas för vidare studier, någonting som vi elever allt som oftast känner oss färdiga med efter ett par, tre formella uppsatser. Finns det någon annan förklaring så har denna undanhållits från oss elever.

Att underbetalda och överbelastade lärare inte har orken att planera nya och kreativa uppgifter eller examinationer är ingenting konstigt. Kanske är det här problemet ligger. Men om lärare tipsar och samarbetar borde det gå att finna de där nya, kreativa uppgifterna. Detta för att stimulera oss skoltrötta sistaårselever som i princip har skrivit samma uppsats om och om igen under hela vår skolgång. Skoltröttheten är ett genomgående problem på gymnasiet. Att de skoltrötta eleverna då blir satta på sin sjuttionde salsskrivning med Harvardsystem och argumentationsmodeller minskar nog inte direkt risken för dåligt engagemang eller avhopp.

Exempel? Min senaste uppsats i kursen Psykologi A var det meningen att jag skulle skriva på det gamla, vanliga sättet. Jag skrev den istället som ett teatermanus där en psykoanalytiker, en kognitivist och en behaviorist fick hålla en hätsk debatt i någon form av amerikansk talkshow. I samma kurs har vi fått gestalta försvarsmekanismer i små sketcher. I svenskan har vi någon gång fått spela in små filmer, många positiva exempel finns i fler ämnen. Men dessa uppgifter räknas sällan som ”på riktigt”. Den faktiska slutexaminationen är fortfarande den där salsskrivningen med Harvardsystem och argumentationsmodeller som vi redan gjort sextionio gånger. Vilket är syftet? I en examination är poängen att vi ska visa upp våra kunskaper. Det finns roligare sätt att göra detta på!

Vi vet att alla lär sig olika, och skolväsendet arbetar aktivt med att tillgodose alla sorters lärostilar. Men på vägen har de flesta glömt bort att alla även har olika lätt för att formulera sina kunskaper genom olika uttrycksmedel. Många elever trivs säkert bra med sina vetenskapligt strikta salsskrivningar. Men för oss andra, som lider av provångest, koncentrationssvårigheter eller helt enkelt har svårt för att uttrycka oss i skriven text, skulle resultaten bli mycket bättre om vi fick möjligheten att rappa uppsatsen istället.”

bild  Scenarmen repeterar, Globala gymnasiet

Tora Enkvist, elev på Globala gymnasiet, läs mer av Tora på bloggen:

1 kommentar

  1. Elisabeth Söder, 15 januari 2013

    ”Förslag till Skolplan för Stockholms stad. Svar på remiss

    …Kulturförvaltningen föreslår att Kultur i ögonhöjd – för, med och av barn och unga, strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm 2009–2012, redovisas som ett av styrdokumenten för de pedagogiska verksamheterna, i utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande. På så sätt kan en större tydlighet uppnås vad gäller skolans skyldighet att uppfylla målen i barnkulturplanen.
    Därutöver föreslås att stycket om kreativitet och skapande, i bilagan Skola i världsklass, ändras utifrån en korrekt beskrivning av Kulan, dvs. som en mötesplats för förskolan, skolan och det professionella kulturlivet i form av en webbplats respektive möten som syftar till att främja samverkan mellan parterna…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.