Out beyond ideas of wrongdoing and rightdoing there is a field. I’ll meet you there. (Rumi)

Vad är kunskapstörst och vad blir konsekvensen om den som törstar inte finner möjlighet till mättnad? Om vi gör antagandet att kunskapande är ett medfött mänskligt behov, blir frågan; erbjuder vi en skola formad att möta detta behov?

 Varje barn som börjar skolan är kunskapande varelser; hen äger sin egen lärprocess. Steg för steg har barnet, med omgivningen som språngbräda, erövrat förmågor som att krypa, gå, springa, klättra och cykla, Hen behärskar redan vid sju års ålder omkring 6000 ord. Varje dag suger barnets sinnesorgan och hjärna upp ytterligare ett tiotal ord med tillfredsställelsen i att växa som aktiva aktörer i kommunikation med andra som enda belöning.  Varje barn ställer dessutom kontinuerligt frågor, villiga att ompröva tidigare hypoteser om världen.

 I skolans formella undervisning blir barnet tilldelad den roll som kallas ”elev”; den som inte vet. Iklädd denna roll möter man läraren; den som vet. Ofta förlöper denna relation väl. Åtminstone till en början. Många älskar sin första fröken eller magister. Deras nyfikenhet på världen blir mött och respekterad. Medan andra kan känna sig snuvade på sig själva och sin känsla av kompetens. Dessa svarar an på lärarens krav med leda och strategier som att inte leverera. Läraren svarar i sin tur med att skriva åtgärdsprogram.

 Jag har skrivit åtskilliga åtgärdsprogram under min tid som högstadielärare. Jag tror – så här i efterhand – inte att ett enda av dessa dokument varit till nytta för eleven. Kanske ligger orsaken till att elever underpresterar (eller för den delen, över–presterar) på ett annat plan; i att vi – när skolor, på det stora hela, fortfarande har industrin som förlaga – inte i tillräcklig grad förmår möta upp grundläggande behov och kommunicera om dessa?  

I min magisteruppsats i Praktisk kunskap reflekterar jag kring några valda situationer från denna tid som högstadielärare; kring frågan om vilka maktförhållanden som konstituerar elevrollen och lärarrollen och vilket handlingsutrymme jag som lärare har. Ytterst handlar uppsatsen om; vad är en människa och vad är kunskap och vad ska vi ha en skola till?

Maria Danielsson, Maria Danielsson, lärarutbildare, Södertörns Högskola
bild, 
Malek Mokdad 

 

 Jag har bett Maria skriva detta blogginlägg som en introduktion till hennes magisteruppsats, Makt och vanmakt, skolan som skådeplats. En angelägen essä med exempel från hennes tid som lärare på en högstadieskola i Södertälje. En skola där glaskross hörde till vardagen.  Maria fick möjlighet att vid två tillfällen erbjuda en dramainriktad svenskundervisning för skolans niondeklassare under deras avslutande termin. Eleverna som deltog hade själva valt att delta. Upplägget handlade framför allt om skrivande, gestaltande och teaterbesök. För de som ville fanns möjlighet att spela upp en scen på Stockholms stadsteaters stora scen genom projektet Ta rummet i besittning. 

Maria har  i  andra sammanhang berättat att teaterprojektet gjorde att närvarofrekvensen i gruppen ökade markant,  dramagruppen uppnådde betyget godkänd och högre i svenska. Framförallt upplevde Maria att  eleverna  fått ett levande språk. Här är en artikel om Marias klass och projektet  Ta rummet I besittning från Lärarnas tidning . Lilla löpsedeln  följde också upp elevernas framträdande på Stockholms stadsteaters stora scen .

 Maria  medverkar  på kulturombudsträffen med film- och dramatema den 17 september på TeaterPero

  

 

Bilder från föreställningen Okända bröder på Stockholms stadsteater, Maria Danielsson klass från Wasaskolan.
Fotograf Christer Holmqvist

 

Elisabeth Söder/Kulan

Kulan, barn och unga växer med kultur. Kulan finns numera
facebook och twitter,   Gå in och gilla vet ja

 

 

 

2 kommentarer

  1. Ulrika Lindblad, 10 september 2013

    Det låter kanske som mirakulöst men kulturen finns där hela tiden och det är bara för skolan att ta för sig och till på köpet uppfylla sitt kulturuppdrag. Så viktiga erfarenheter att sprida vidare!

  2. elisabeth Söder, 16 september 2013

    Alla vi som arbetar med varierat lärande upplever magin när elever som hitintills varit passiva hittar sin kanal att ta del av kunskap och språka.

Lämna ett svar till elisabeth Söder Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.