Vid vägs ände, rapport om barns rätt till kultur

Sista blogginlägget om barn och ungas syn och upplevelse av kultur från Centrum för barnkulturforskning. Tidigare inlägg finns publicerade här

 

Syftet med rapporten
Det har varit intensivt de senaste veckorna sedan alla fokusgruppssamtal avslutats.
Vi har transkriberat, sammanställt, läst, diskuterat, läst igen, diskuterat och
läst. Och skrivit, skrivit och skrivit. Funderat, resonerat och skrivit igen.
Nu är rapporten sammanställd  Barn kultur och kulturutbud – förutsättningar och förväntningar och vi kan konstatera att fokusgrupperna givit
mycket intressanta inblickar för arbetet med att tillgodose barnets rätt till
kultur. Syftet med rapporten var att illustrera, för Kulturförvaltningens räkning,
hur arbetet med att lyssna till barns och ungas röster om upplevelser av
kulturevenemang och utbud kan gå till och vilken slags kunskap som kan komma
berörda parter till gagn genom arbetet.

 

Fokusgrupper med barn i åldrarna 4-18 år
Sammanlagt ingår 108 barn i åldrarna 4-18 år. Kort om rapportens resultat kan nämnas att barn och unga främst talar om kultur i termer av estetiska uttryck men de också vidgar begreppet till att innefatta antropologiska aspekter. För många barn och
unga är skolan den huvudsakliga kulturförmedlaren och de upplever mycket
begränsat inflytande över det professionella kulturutbud de möter där. Barnen
och ungdomarna uttrycker också oro inför större medbestämmande, särskilt inför
risken att välja fel, något som framstår bero på svårigheten att hitta något
som passar alla barn såväl som själva skolkontexten. Däremot efterfrågar de
större variation och valfrihet i relation till det utbud de möter. Någonting
som framstår påverka barns upplevelser av kulturevenemang är tidigare
erfarenheter samt den information de fått inför ett besök. Barnen anser att
denna ofta är bristfällig. Barnen diskuterar kulturens egenvärde i termer av
lust, inspiration och utmaning för tanken, men också hur dessa aspekter
tillintetgörs av den nyttopräglade användningen av kultur de möter i skolan.

 

Hur skiljer sig barn och vuxnas kulturbegrepp åt?
För arbetet med att tillgodose barnets rätt till kultur är det viktigt att föra med
sig vetskapen om hur barns, ungas och vuxnas kulturbegrepp kan skilja sig åt,
något som framstår komplicera arbetet, för vems definition ska ges företräde?
Enligt Kultur i ögonhöjd, ska barnets perspektiv och det ”kulturliv barnen och
ungdomarna verkligen lever i” utgås ifrån. Vad betyder det egentligen? Och hur
kan detta realiseras i relation till skolans kontext, kunskapsmål och
kunskapssyn?

 

Vi kan konstatera att många tankar väckts under det här arbetet. Vi hoppas att vi
lyckats förmedla det i rapporten (länk) och att vi med denna kan bidra
till att väcka fler – hos fler! Arbetet med barns  och ungas rätt till kultur går vidare!

 

Moa Wester, Manilla Ernst och Ylva Lorentzon
Centrum för barnkulturforskning

 

Vi på Kulan skall göra allt vi kan för att sprida denna rapport  Barn kultur och kulturutbud – förutsättningar och förväntningar och hoppas att den blir ett stöd i att involvera fler barn och unga. /Elisabeth

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.