Skapande skola i praktiken

Fruängens skola arbetar med identitet, genus och självbild 

ur filmen Tomboy

Filmpaketet “Identitet, genus & självbild” är ett av de paket som FilmCentrum erbjuder, som kan finansieras med Kulturrådets stöd för Skapande skola. Just det här paketet syftar till att få elever i högstadiet att reflektera kring hur genus skapas
och återskapas i samhället. Med film som verktyg får eleverna fördjupa sig i
ämnet, träna sin analytiska förmåga och synliggöra normer och föreställningar
som omger oss. En av de lärare som fastnat för upplägget är bildläraren
Katarina Zaguri Trancher som nu har bokat och genomfört projektet för en andra
gång, med årskurs 8 på Fruängens skola.

Projektets tema är kopplat till skolans likabehandlingsplan – som Fruängens skola jobbar med konstant – och själva uppgiften, att använda film som verktyg, är direkt kopplat till kursplanen i bild. Katarina förklarar:  “Högstadiet är en väldigt identitetssökande period, och då är det extra viktigt att prata om olika roller, som ofta är kopplade till kön. Vi måste prata om att det är okej att vara precis som man vill, även om det är utan- för normen och om hur man ‘ska’

vara. I längden tror jag verkligen att alla skolor skulle tjäna på att jobba
intensivt med detta tema, det är otroligt viktigt.”

I framtiden planerar Katarina att ta in fler ämnen, och på så sätt göra projektet ännu större. –Kanske man kan koppla in svenskan också? Då kan de få förbereda sina manus ännu mer…, resonerar Katarina.

Med hjälp utav två filmpedagoger får eleverna i årskurs 8 under tre dagar arbeta med projektet. Under den första dagen får eleverna se den hyllade franska filmen Tomboy

(Céline Sciamma, Frankrike 2011). Filmen är som en modern Dårfinkar och dönickar (Rumle Ham- merich, Sverige 1989) och handlar om en tjej som flyttar till en ny stad där hon av en slump utger sig för att vara “Michael”, vilket snart får en rad konsekvenser. Redan under filmens första scen hör man hur eleverna viskar till varandra är det en tjej eller kille?. – Där ser man hur man fungerar, att samhället är så beroende av att definiera personer utifrån kön,  säger filmpedagogen Annika Karlsson och fortsätter; om uppdelningen rubbas så uppstår det någon form av förvirring.

Under diskussionen efter filmvisningen har eleverna svårt att bestämma sig för om de ska kalla huvudkaraktären för “hon”, “han” eller kanske “hen”? Diskussionen innehåller både skratt och allvar. Eleverna är engagerade.

Därefter får eleverna titta på utvalda filmklipp, bland annat på reklamfilmer. Hur återskapar de stereotypa könsroller? Eleverna reagerar starkt på en reklamfilm om leksaker, och en elev konstaterar: “alltså egentligen är reklamfilmerna som är riktade till tjejer bara en övning inför ett vuxenliv, de stryker ju med leksaksstrykjärn, lagar låtsasmat, vårdar dockor, och leker med en låtsasdammsugare. Killarna i reklamfilmen leker med helt andra leksaker som tillhör en roligare fantasivärld, varför ska det vara så?”.

När diskussionen är över får eleverna, i grupper, skriva ett manus som berör ämnet identitet/genus/självbild. Det kan bli allt från reklamfilm till reportage, men de flesta grupperna väljer att göra spelfilm, ofta baserade på självupplevda händelser. En elev som åker skateboard vill göra en film om en tjej som skatar. Hon blir hela tiden ifrågasatt och måste “bevisa” någonting i skateparken. En annan grupp väljer att göra en film om en kille som kommer till den nya skolan iklädd en klänning. ”Det är

lättare att komma på ett manus när vi jobbar med ett specifikt tema” säger
Julia Elebrandt som är fotograf i den sistnämnda filmens team. Filmen vill de
döpa till ”Jag är Simon”.

Andra dagen, då alla grupper är färdiga med sina bild manus, går de ut och filmar. ”Det krävdes mycket planeringen för en sådan kort film”, säger Kristoffer Lindbom som spelar huvudrollen i filmen ”Jag är Simon”. ”Det svåraste var att rodda ihop alla statister, och att komma ihåg 180 graders regeln”, fortsätter Kristoffer.

Under dag tre så redigerar varje grupp sin film, och vid dagens slut är det dags för världspremiär!

Karaktären Simon i filmen blir utskrattad av sina klasskamrater, och han slänger tillslut klänningen i papperskorgen. I slutscenen står han och tittar på sig själv i spegeln. Han säger “Jag vill ju bara vara mig själv”. Eleverna jublar när eftertexterna rullar, och när skrattet har lagt sig ekar kanske filmkaraktärens önskan kvar. ”Det var så kul att se klasskompisarnas reaktioner”, säger fotografen Julia.

Förhoppningsvis behåller eleverna genusglasögonen på och vidhåller sitt normkritiska förhållningssätt när de möter andra filmer och bilder framöver!

Författare till inlägget är:

Annika Karlsson är filmutbildad på Fridhems filmlinje och sysslar
främst med dokumentärfilm. Annika har erfarenheter av att filma och arbeta
utomlands och har förutom projekt i bland annat Argentina, även bott och
pluggat i Dublin. Annika är även utbildad projektledare och har ett föredömligt
strukturerat tillvägagångssätt i sina elevprojekt.

Jessica Karlsson är filmpedagog, filmvetare och regissör. Hon har läst
filmveten- skap och studerat praktisk film på Malmö Högskola. I samarbete med
FilmCentrum har Jessica arbetat med ett flertal filmpedagogiska projekt i
skolan. Hon är specialiserad inom genustematik och problematiserar gärna, med
filmens hjälp, föreställningar om kön och identitet.

 

VAD ÄR SKAPANDE SKOLA?

Skapande skola syftar till att stärka arbetet med kultur i skolan. Satsningen avser såväl kommunala som fristående skolor, för åk f-9. Stockholms kommunala skolor har ett särskilt ansökningsförfarande. Information finns på Intranätet. För övriga  söker skolans huvudman hos Kulturrådet.  Målet med Skapande skola är att skolor och kommuner ska få möjlighet att arbeta mer med kultur, ge elever möjlighet att få ta del av olika  kulturformer, möta professionella kulturutövare och själva få ägna sig åt
kreativt skapande. Mer information om Skapande skola och hur man söker stöd
finns på Kulturrådets hemsida

 

 

/Elisabeth

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.