Visar alla blogginlägg från: april 2014

Sant och falskt om Skapande skola

 

Miljonregn över Stockholm

Kulturrådet har nu publicerat listor på vilka kommuner och
skolor som fått bidrag från Skapande skola för läsåret 2014-15.

Grattis elever, ni har något att se framemot. För några av
er kommer det att innebära ett avbrott i skolvardagen men
för de flesta så mycket mer. Några av er kommer att uppleva att er
personliga och sociala kompetens utvecklas när ni får tillgång till
kulturupplevelser och själva vara medskapande. Många kommer
att uppnå bättre resultat i skolan i och  med att estetiskt lärande
uppmuntrar olika lärpreferenser.

I Stockholms kommun har vi för närvarande cirka 140
kommunala grundskolor och av dessa har 120 ansökt om bidrag
från Skapande skola för läsåret 14/15. Stockholms stad har fått
12 050 000 kr för att  fördela  till de skolor som ansökt om att
få del av bidraget.  Vi anordnar också Mötesplats Kultur Skola
för bidraget.

 

Vad kan man söka bidrag för?

Skapande skola-bidraget kan sökas för lönekostnader och arvoden
i samband med att eleverna får uppleva professionell konst och kultur.
Läs mer på  Kulturrådets webbplats. Bidraget kan också användas till
att låta eleverna få skapa själva tillsammans med professionella kulturaktörer.

 

Skillnad på kulturpeng och skapande skola

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för
att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda
”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har,
ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts
för kultur varierar mellan skolor. Detsamma gäller den kulturbudget som
kulturombuden ansvarar för.

Måste all kultur vara medskapande?

När vi på Kulan  anordnar Mötesplatser för kulturombud och kulturaktörer är
Skapande skola ofta på tapeten. Det kommer då fram många missuppfattningar
om bidraget, några tror att det bara går att få till interaktiva kulturupplevelser
och att det inte går att använda bidrag för att se exempelvis en dansföreställning
utan att det måste sättas in i ett större kunskapssammanhang. Detta är en missuppfattning.
Grundskolorna som tar del av pengar för Skapande skola ska i
sitt arbete med Skapande skola utgå från huvudmannens/utbildningsförvaltningens
Handlingsplan som anger riktlinjerna för skolornas arbete. För Stockholms
kommunala skolor ligger Handlingsplanen på intranätet.

 

Hur ansökan går till?

När skolorna söker bidrag och när de får besked varierar något beroende huvudman.
Bidraget söks av huvudmannen i början av året och kan användas under påföljande
läsår. Information om sista ansökningsdatum för Stockholms kommunala skolor ligger på intranätet och går ut till rektor via fredagsbrev och liknande.

Ett tips till alla pedagoger oavsett huvudmän är att berätta  för rektor under
hösten om Skapande skola projekt du och dina kollegor vill driva . Sedan är det
upp  till rektor att prioritera bland alla projekt och sammanställa till en ansökan.
Detsamma gäller  så klart också för kulturaktörer, hösten kan vara en bra tidpunkt
att ta kontakt med skolan för att väcka ett frö på hur ett samarbete skulle kunna gå
till.

 

När pengarna anländer till skolan

I slutet på vårterminen får rektor besked om hur mycket pengar skolan fått.
Rektor måste prioritera, kanske både med vilka klasser som skall få ta del av
bidraget  och om det är flera lärare/lärarlag som sökt, vilka skall få? Dela
summan på alla elever eller välja ut några årskurser, vad blir bäst för eleverna?

Därefter kan lärare börja på att planera för hur bidraget skall användas och då
är vi förmodligen i september. Först då är klart med hur många elever som går i
skolan och vilka lärare som klasserna har.

Många kulturakörer upplever det förvirrande med ovissheten
om när skolorna får Skapande bidrag, datumet varierar eftersom det ser olika ut
i olika kommuner och för olika huvudmän. Men eftersom processen är lång för
skolorna att sätta igång med Skapande skola projekt har exakt datum för när
bidraget delas ut ingen stor  betydelse. Det är heller inte så att skolan måste
hålla fast vid eventuella aktörer/kulturformer som har nämnts i ansökan.

 

Kommande inlägg om Skapande skola

Nästa inlägg om Skapande skola tar jag upp hur kultur och skola kan mötas
och goda exempel från kulturprojekt. Tredje inlägget kommer att ta upp råd inför skapande skolaprojekt, bland annat Skolverkets serie.

 

/Elisabeth Söder

Missa inte att följa Kulanfacebook och twitter

 

Fotograf är Linda Forsell/Folkoperan
Tagna under ett terminslångt arbete med Viksjöskolan i
Järfälla . Workshop i skolan bild nr 1, besök med provdirigering på
Folkoperan bild nr 2

 

 

 

För- och efterarbete efter kulturupplevelser, missa inte pedagogmaterial som erbjuds

 

 

Jag sitter vid min dator och skriver ett pedagogmaterial till föreställningen #santenligtmej.  Materialet  brukar innehålla texter om föreställningen samt övningar (ofta dramaövningar) att göra i klassrummet. Jag tycker att det är kul att skriva pedagogmaterial. Det ger mig chans att verkligen tränga in i föreställningens tema och ta reda  på fakta om ämnen som berörs.

Vad säger undertexterna

Det är som att jag är forskare en liten stund och får veta lite mer om livet och människan med teaterkonsten som ledsagare. Och
som bonus får jag föra vidare mina nyvunna kunskaper till andra människor! Men
självklart är det svårt också. Jag behöver vända mig både inåt och utåt för att
söka inspiration till mitt arbete. Inåt i mig och mina erfarenheter men även
inåt i pjäsen och dess tematik. Jag behöver gå bakom raderna i manuset, bakom
skådespelarnas repliker och se vad undertexterna vill säga mig. Vad vill
föreställningen verkligen berätta? Och så behöver jag vända mig utåt till
verkligheten och livet, både mitt liv, där jag är nu och föreställningens
målgrupps liv, högstadieelevernas verklighet med allt som finns där. Det är som
exkursioner i verkligheten!

 Provpublik

Vi ska spela en provföreställning av pjäsen för en  provpublik. Jag går runt i foajén
och pratar med eleverna som är där. Några  högstadieklasser. ”Lajka oss på instagram” säger jag till eleverna. De tittar  på mig; vissa frågande, andra blygt,
några lätt nedlåtande. Jag känner mig  hipp, ung och cool (jag är ju det också,
jag är 33 år och bor på södermalm i  Stockholm, det är ju ungt och coolt!)
som pratar om instagram och att lajka.
Här har jag hamnat mitt i vår målgrupps verklighet. En skolutflykt till teatern
och nu i foajén med några avslutande tryckningar på mobilen innan de måste
lägga undan dem för att gå in i salongen. Här har jag min exkursion till
verkligheten! ”Lajka oss på instagram” säger jag och tänker att det kan vara en
bra aktivitet att göra medan de väntar. ”Lajka?” frågan en gosse ironiskt. ”Ja,
lajka oss på instagram” svarar jag. Gossen ler snett och skakar lite på huvudet
som att han tänker: ”Gamla tanten vet inte vad hon pratar om” och så trycker
han vidare på mobilen. Jag får onda aningar. Jag har sagt eller gjort någonting
som inte är riktigt som det ska vara. Jag smyger nära min yngre kollega. ”Kan
man lajka på instagram?” frågar jag. ”Nja…” börjar han ”jag tror att man följer.
Man lajkar på facebook.” ”Hipp, ung och cool” ersätts raskt med ”ganska
omodern, närmar mig medelåldern och tror att jag fortfarande har det”.

Exkursionen i verkligheten tog en oväntad vändning. Jag står
ensam i folkhopen och förstår att jag inte längre vet. Allt flyter, förändras
och blir till nytt. Jag flyter med men är ändå i min egen bubbla.

 

Pedagogmaterial och den kalla verkligheten

På eftermiddagen går jag till ica för att köpa en frukt. Jag
räknar till tre tiggare den korta väg det är från min arbetsplats till ica. Två
direkt utanför butiken, två kvinnor, på var sin sida av entrén och en just runt
hörnet, en man som sitter på en liten låda. Jag fryser lite. Jag tog ingen
jacka. (det såg ju så varmt ut inifrån kontoret!), måste gå fort så att jag
inte blir för kall. Då kan jag bli förkyld och det har jag inte tid med nu
eftersom det är så mycket på jobbet inför premiären av föreställningen. Idag
har jag mycket i huvudet: pedagogmaterialet ska bli klart väldigt snart och det
är tusen andra saker som står på min to-do-lista. Kylan och dess eventuella
förkylning är inte välkommen nu! Tiggarna har lager på lager av kläder, kjolar
i tyg som liknar sammet och filt över knäna. ”Hej hej en krona en krona tack”.
Idag har jag mycket i huvudet. Idag är jag för kall för att stanna, ta upp
plånboken, besluta hur mycket jag ska ge, bestämma om jag ska ge till en eller
till alla tre, fundera över vad pengarna kommer att gå till, om det är
organiserad kriminalitet eller ej. Idag är inte en dag för sådana funderingar.
Idag är en dag för att vända bort blicken och inte ge. Idag får tiggarna inte
höra till min värld. Idag väljer jag bort dem.

 

Åter vid datorn. Skriver på pedagogmaterialet. Formulerar
övningar som ska få människor att reflektera över situationer i en
föreställning de har sett, kunna knyta sina reflektioner över en fiktiv produkt
till sin reella tillvaro och kanske kunna lyfta blicken lite. Flytta horisonten
lite längre bort och låta världsbilden blir en aning större och med fler
färger. Kanske. Förhoppningsvis.

 

Jag skriver ett pedagogmaterial till en föreställning som
frågar Vad är sant enligt dig? och  vill veta hur vi behandlar varandra,
om vi låter andra människor vara delaktiga  och på vilket sätt?
Hur det är att inte höra till, att kämpa för att få göra  det, att göra vad
som helst (även det jag inte vill, som kanske känns kränkande
för min egen person) för att få bli en del ngonting. Mina exkursioner till
verkligheten gör mig medveten om att ämnena finns överallt och att jag, liksom
alla andra är en del av dem.

#santenligtmej spelas på Teater Tre och på turné och är en
föreställning för årskurs 5-9.

Elin Unnerman har skrivit blogginlägget

 

Så här blev Elins pedagogmaterial

PEDAGOGMATERIAL_santenligtmej

/Elisabeth

 

 

Dansa no och utveckla språk och tänkande

Under 2013-14 har ett 60-tal barnskötare och förskollärare från Rinkeby-
Kista kommunala förskolor deltagit eller deltar i en fortbildning i Skapande
Danslek  på SMI, Stockholms Musikpedagogiska institut.

Fortbildningen tar ett avstamp i naturvetenskap, matematik och språk
med dansen som uttryck. Utvärderingar visar att fortbildningen har varit
mycket uppskattad och har gett avtryck i verksamheten tillsammans med barnen.

 

 

Vad kommer du att minnas längst efter kursen ?
En av delagarna svarade: ”Den glädje som finns i att dansa och
röra sig! Dansen som gemensamhetsskapande, att alla ska känna
att de kan –finns  inget rätt eller fel. Att man kan börja i dansen
och lära in det man vill – matematik, språk framför allt.”

Kursen blir en del i ett forskningsprojekt
Deltagare från kursen 2013 medverkar nu i en studie som
genomförs av SMI, kring vilka effekter fortbildningen får i
verksamheten med barnen. Studien kommer att genomföras
under 2014. Vi ser fram mot resultatet!
I samband med fortbildningen har barn och pedagoger
erbjudits dansföreställningar som arrangerats av stadsdelens
barnkulturgrupp.

Danskonsulenterna  i Stockholms län bidrog med två välbesökta
föreläsningar kring temat ”Prata dans” för samtliga pedagoger.
Tillsammans bidrar de olika delarna till att  förstärka, fördjupa
och bredda den skapande verksamheten i förskolorna.

Hoppa, ducka, dyk!
Så här beskriver Maria Nordlöw Danspedagog,  dramapedagog,
lärarutbildare på SMI fortbildningen. ”När vi dansar
med glädje och engagemang och utforskar dansen och koreografins
byggstenar vidgar vi samtidigt alla våra språk. Vi prövar rörelser
med olika delar av kroppen, vi vrider och vänder på  kraft och tid,
vi dansar tillsammans i rummet på olika
nivåer och på stor
eller liten yta.
Under tiden får vi ett mer finkalibrerat uttryck, vi
ökar hela vår kommunikationsförmåga och lär oss mer om oss
själva och varandra. Modet växer med de nya kunskaperna och
vi vågar gestalta både ömsint, lyriskt och med kraftfulla dynamiska
rörelser. Hela våra jag får plats i dansandet.

I kursen Dansa Naturvetenskap – utveckla språk och matematiskt
tänkande på 7,5 hp
har vi dansat och använt grundläggande verktyg
för dans i förskolan som utvecklar och
stärker barns eget skapande
och lärande”.

 

Text: Anki Janarv Sahlén, utvecklingsledare förskoleverksamheten Rinkeby-Kista
och Maria Nordlöw, SMI. Det är också Maria som gjort bilderna

 

 

Blir du sugen på att arbeta med dans på förskola/dagis ? Ta kontakt med Kulans danskonsulenter .
De har stenkoll på utbudet och kan diskutera bra upplägg just för din grupp.

Du har väl gillat Kulan på facebook så att du inte missar några erbjudanden?

 

/Elisabeth