Visar alla blogginlägg från: januari 2015

Dramaturgi del 2, den dramaturgiska modellen

hinderbana

Den dramatiska modellen

I det förra inlägget Dramaturgi med hjälp av Hans och Greta skrev jag om pjäsens aktindelning, början, mitt, slut och vändpunkter som för berättelsen framåt.  Våra elever är väl bekanta med filmers och seriers dramaturgi. Men innan eleverna börjar skriva är det bra att sätta ord på verktygen som de är så väl bekanta med.  Den dramaturgiska modellen på bilden kommer från Veronica Gröntes sida  Makete, en sida som jag rekommender varmt. Där finns bland mycket annat en länksamling för manuskrivande. På YouTube hittade jag också den dramatiska modellen som film/Flipped classroom. Läraren lyfter bland annat fram ett internationellt perspektiv på dramaturgi och talar om ett vidgat textbegrepp. En bra introduktion. Läraren är tyvärr inte namngiven på You Tube och missar mitt beröm. Centrum för dramatik har  manushandbok på sin sida för elever  som inte är bekanta med ”point of no return” synopsis, sorti …..

Så här fungerar dramatik

Mats Wahl  skriver  ”Så här fungerar dramatik ” på sin webbsida Storyland  ”Ur dramatikerns perspektiv handlar arbetet om att tillhandahålla det redskap med vilket teatern kan * skapa, * upprätthålla, * utveckla, * avsluta en relation mellan scen och salong. Relationen kännetecknas av ömsesidighet. Om skådespelarna inte har publikkontakt försvinner delar av skådespelarens förmåga att söka, finna och levandegöra rollen. På samma sätt som publiken kan tala om ” en bra pjäs” eller en ” bra föreställning ” talar skådespelare om en ” bra publik.” Relationen mellan scen och salong skapas utifrån den av dramatikern skrivna pjäsen. Det i all berättarkonst klassiska tricket är att i lyssnaren / åskådaren väcka frågan ” Hur ska det gå?” Den dramatiker som avstår från att väcka den frågan har gjort det svårt för sig eftersom publiken kommer till teatern med förväntningar. En del av förväntningarna innehåller – ofta, men inte alltid – önskningar om att få bli fångad av frågan ” Hur ska det gå?” Gå in  snurra runt i Storyland, Mats Wahl delar frikostigt med sig av tips inför manusskrivande och mycket annat.

Den dramaturgiska modellen berättad av dramatikern Elisabeth Croneborg

Några råd av dramatikern Elisabeth Croneborg i samband med en workshop KUL1415 anordnade:
Elisabeth betonade att dramaturgi är verktyget, ”huret” och den är viktig för att föra berättelsen framåt.  Innehållet, det du berättar- handlingem är ”vadet”. Vad är alltid viktigare än hur. Dramaturgi är till för att förmedla det du vill berätta på bästa sätt. Aldrig ett självändamål. Men om dramaturgin är ogenomtänkt  kan åskådarna tappa intresset för karaktärerna och handlingen trots att berättelsen i sig är fängslande.

Akt ett
I akt ett presenterar du huvudpersonens karaktär och problem. Huvudpersonen stöter hela tiden på hinder som skapar konflikt. Karaktären gestaltas genom det sätt som problemen löses på. Vilka hinder skall huvudpersonen utsättas för? Beskriv platsen och tiden och hur huvudpersonen lever här och nu. Sammanfattas i PPP – person , plats problem.

Fundera på tidslinjen. I slutet av akt ett tar berättelsen en ny oväntad riktning, det är här då mannen år ett oväntat brev, flickan möter pojken ……..Vändpunkt 1
Här väcks frågan, hur skall det gå? Utan karaktärer och konflikter ingen berättelse.

3715702561_e0a99802b5_b

Akt två
Vändpunkt 2 avslutar akt två och kallas den punkt då din huvudperson är närmast döden. Det är då det ser mörkast ut, som om allt kommer att gå åt pepparen.
Något triggar dock din huvudperson att agera, eller inte, och då når hen strax efter vändpunkt 2 den vändpunkt som kallas klimax, ungefär i akt tre.  Det är här som Göran slår ihjäl draken. Med klimaxet så får vi svar på frågan från akt ett.
Akt två fördjupar och utvecklar berättelsen. Berättandet växlar mellan plus och minus, nya karaktärer gör entré, bikaraktärerna fördjupas, överaskningar kommer etc.
Här kan vi föra in:  hjälpare/confidant ( bäste vännen, den man anförtror sig till) och  huvudfiende/antagonist.

Akt tre
Slutet av akt tre handlar om hur livet och platsen nu ser ut. Hur den nya balansen ser ut. Huvudpersonen har kanske gått från ett tillstånd till ett annat. En en inre och och yttre resa
som man sällan kan göra utan att gå igenom jobbiga händelser.

Vill jag bygga ut historien? Skriva på flera olika nivåer, ett privat, socialt och nationellt perspektiv. Akt ett och tre är ofta korta och akt två längre.

 

 Introducera den dramaturgiska modellen i klassrummet

Folksagor är bra som underlag för att använda den dramaturgiska modellen.  Eleverna kan börja med att bestämma vad som är:  anslag, presentation, vändpunkt, fördjupning, upptrappning, konfliktlösning och avtoning på Hans och Greta . Ännu lättare är kanske  att visa reklamfilmen Lotto-Åke  . Eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar , om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses.

 

 

Dramatiker kommer gärna till skolan

Kulan hittar du dramatiker som gärna kommer ut till skolan. De kan bland annat prata om: Hur förändras en händelse ur olika perspektiv,  den aristoteliska berättarkurvan, eller dispositionskurvan, orkestrering, dialogskrivande, övningar, ”Filmmanuskript, förlitar sig i hög grad på det visuella skeendet – den ordlösa handlingen”.

Läsa manus inför teaterbesöket

Det brukar gå bra att inför teaterbesök kontakta teatern och få ta del av föreställningens manus. Det räcker med några sidor. En intressant uppgift för elever att fundera på är hur de skulle iscensätta manus. Det gör även teaterbesöket mer givande. Passa också på att vara referenspublik när tillfälle gives, eleverna brukar vara enormt sugna på att få se den färdiga föreställningen om de blivit delaktiga i skapande processen.

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

 

 

 

 

Självkänsla, frustration och trots, likheter mellan 50 talet och 2014?

GGN_spel_0511_1920x0

Föreställningen  Götgatan på Dramaten– kärleksfull tonträff om historiska ungdomskravaller- Året är 1948 och Södermalm är Stockholms mest eländiga stadsdel.  Fattiga och frustrerade söderungdomar samlas vid Medborgarplatsen. Det är svårt att få jobb och om det inte syns på kläderna att man kommer från slummen så avslöjas man på dialekten. På danspalatset Nalen är ungdomarna från Söder portade trots att de kan betala inträde. Södermalm är en stadsdel som stigmatiserar. Söders ungdomar känner sig maktlösa och svikna och vid påsktid 1948 sätter ungdomskravaller bilar i brand på Götgatan.

 

Pjäsen om Götgatan är skriven av Jens Ohlin och Kristian Hallberg och bygger på verkliga händelser.  Jag såg den med en gymnasietvåa och det var en föreställning som både jag och ungdomarna förbehållslöst tog till våra hjärtan.  Då spelet börjar befinner sig pjäsens södermalmsungdomar nedanför Medborgarhusets trappa. Den gula neonslingan som signalerar bad lyser välbekant mot publiken. Högst upp på trappan talar en politiker i rävboa och spetshandskar om ungdomsproblem och till intet förpliktande satsningar. Publiken får sedan följa henne och fyra levnadsglada ungdomar tillsammans med en Kurt Olssonsk journalist dagarna innan kravallerna bryter ut.  Det hela är dråpligt och mycket komiskt.

 GGN_rep_008_1920x0

Utöver de fyra skådespelarna består ungdomsgänget av dansare från Fryshusets estetlinje. Tillsammans bjuder de på en fartfylld och medryckande föreställning. Det är mångbottnat och både roligt och sorgligt.  Den rörande optimistiske tattaren Burret – ett av samhällets riktiga olycksbarn – är omöjlig att inte älska!

 GGN_spel_1229_1920x0

Både eleverna och jag var lyriska över Dramatens kärleksfulla lektion i Stockholms historia med så uppenbara paralleller till Husbykravaller och utanförskap i vår samtid. Götgatan ger också många underhållande exempel på färgstark söderslang som kan förgylla språksociologin i Svenska 1.

 

Det är bara att hoppas att riktigt många Stockholmselever får möjlighet att uppleva den sinnrika Götgata som gestaltas på Målarsalen under våren.  

 

Eva Winiarski, lärare i svenska

Södra Latin

 GGN_rep_press_61_1920x0

  

Andra föreställningar på samma tema

Förorten brinner, teater Fryshuset

b7afc601e2e0aecd5874174a6a04d4d8

En föreställning om unga människor som bor och lever i programmen, baserad på verkliga öden, på intervjuer med killar och tjejer om deras liv. En bild av ungdomars hopplöshet och misstro mot polis, myndigheter och samhälle. Hur har det blivit så och varför?

Förorten brinner är en pjäs med påträngande realism. Ämnet är en av vår tids stora framtidsfrågor – situationen i våra förorter, ungdomars utanförskap och flykten in i en destruktiv livsstil. Föreställningen är skapad dels för att ge unga människor en ökad insikt om konsekvenserna av att göra fel val. Dels för att öka förståelsen för vad ungdomars utanförskap faktiskt leder till. Föreställningen går att boka med Kulanpremie

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

KUL1415 böcker

Nu går bokpressarna varma på  boktryckeriet, Edita. Elevernas texer och illustrationer om Mitt Stockholm kommer in i en strid ström. Vernissage av alla alster blir det det på Kuldagarna i Kungsträdgården den 20 och 21 maj. Tills dess kan ni inspireras av några böcker som redan är färdiga och distribuerade till skolorna. Har du inte anmält dig än? Skynda , skynda.  På KUL1415 skola kan du läsa mer och webb- och bokprojektet.

Varmt välkomna!

P1000201

Texter på många språk

KUL1415 vill få in texter på alla de 100 språk som talas i Stockholms skolor.  Än så länge vet vi att elever med grekiska, arabiska, bengaliska, somaliska, persiska, uzbekiska, spanska, engelska och italienska skriver texter om “Mitt Stockholm”.  Vi har även med många klasser med nytillkomna elever och elever som läser svenska som andra språk.

Boken görs i många ämnen
naturkunskap, foto, bild, svenska, svenska som andra språk,  modersmål, religion, matematik, samhällskunskap historia

Multimodala texter
Texten Mitt Stockholm gestaltas som brev-, debatt, poesi, pod. labbrapport, naturinventering, film, bild, installation, dans, serier, foto, musik, prosa och facktext,

P1000203

P1000200

P1000199

P1000198

P1000197

P1000205

P1000204

P1000195

P1000193

P1000194

P1000196

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Dramaturgins byggstenar med hjälp av Hans och Greta. del 1

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi  kan hjälpa dem  att att lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog. Därför bjöd KUL1415 in lärare till två  workshop kring dramaturgins byggstenar. Vår dramatiker Elisabeth Croneborg inledde med att läsa sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. En stark berättelse som innehåller alla dramaturgins byggstenar. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

HOG_lans_press_1920x0

Övningar i att hitta vändpunkt

Vi fick ta ut  akterna i sagan: början, mitt och slut . Vi funderade över vilka av karaktärerna som förde berättelsen framåt och viktiga vändpunkter  i sagan. En bra övning att ta med i klassrummet . Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Tolkningar av Hans och Greta

Som lärare i psykologi har jag varit förtjust i att konkretisera psykoanalysen genom att berätta om olika psykoanalytiska tolkningar på våra mest kända folksagor. Men med viss försiktighet. Dessa sagor ligger eleverna varmt om hjärtat och en del av mina elever tyckte att jag förstörde deras upplevelse av sagan.

Bruno Bettelheim menar att orsaken till att våra folksagor har levt kvar så länge är att de innehåller viktiga livsfrågor som barn och vuxna behöver möta. Enligt Bettelheim handlar Hans och Greta om att barn måste ge upp sin modersbundenhet: släppa taget om mamma och klara sig själva. Dessutom ska de också släppa sin orala fixering  som Bettelheim kallar det. Alltså sluta att suga på tummen eller att kräva att bli matade som småbarn. Bettelheim, Bruno, ”Hans och Greta”, ur Sagans förtrollade värld, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1979.
Erich Fromm har också gjort en psykoanalytisk tolkning av Hans och Greta i Det glömda språket: en första vägledning i konsten att förstå drömmar, sagor och myter (översättning: Inga Lindsjö) (Natur och kultur, 1953)

HOG_0593_1920x0

Hans och Greta på teatern

Bilder i blogginlägget kommer från Dramatens uppsättning av Hans och Greta, dramatiker Martina Montelius.  En berättelse om att växa upp utan pengar till glass på utflykten, om syskonskap och om hur beroende föräldrar är av sina barn. I nuläget finns tyvärr inga fler föreställningar planerade.

daf68980b568392fa103ae9d522a44d5

Fria Teatern spelar också Hans och Greta men med titeln Hans och Greta i Högdalen . Bilden är från föreställningen. ”En berättelse om två syskon på flykt, som med sagans hjälp berättar sin historia för oss. Ingen får veta att de bor där. Häxan bjuder på kakor och vill att de ska vara som vanliga barn. Hans, som är äldre, måste hela tiden påminna Greta om att de inte är vanliga barn. De gömmer sig. Och de måste följa reglerna. Aldrig gå i affärer. Aldrig åka tunnelbana. Aldrig prata med nån de inte känner. Och aldrig säga sina riktiga namn.

Hans och Greta i Högdalen är en berättelse om två syskon på flykt. Om längtan efter det som varit. Och om när längtan efter att få leva, gör att man måste göra nåt som är alldeles för farligt.
Vid möjlighet föregås föreställningen av en workshop, där skådespelarna kommer ut till skolklasserna och talar om sagan Hans och Greta, vokabulären kring papperslösa och barns rättigheter utifrån barnkonventionen. På föreställningen följer också ett eftersamtal med tid för att ställa frågor. Lärarmaterial finns.Utanförskap. Saga. Övergivenhet. Papperslösa. Demokrati. Identitet. Mångfald. Olika kulturer. Krig och fred. Kan användas i skolan för värdegrundsarbete, FNs barnkonvention, samtal om migration.

/Elisabeth

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder