Visar alla blogginlägg från: april 2015

Att använda kulturupplevelser i undervisningen; varför och hur

image9-457x686

Nyttan

Kulturen må ha ett egenvärde, men i min yrkesroll som pedagog är den ett instrument – ett medel för att förverkliga läroplan och kursmål. Allt vi gör i skolan sker med ”nyttans” förtecken och kultur är ofta ett effektivt sätt att öka meningen och angelägenheten i lärandet. Vi kallar det dock sällan nytta utan givande, lärorikt, utvecklande, danande, stärkande… Politiker räknar kanske på den samhällsekonomiska nyttan, medan vi som lärare ser till kunskapsmässig och demokratisk utveckling som får elever att växa som människor. Under växandets gång repeterar, utvecklar och examinerar vi och fullgör så även uppgiften att bedöma elevers kunskapsutveckling.

Relevansen

Allt inom skolan ska ha ett tydligt syfte och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mitt sätt att arbeta med kulturupplevelser kombinerar olika fält inom didaktisk forskning men bör i första hand ses som ett försök att systematiskt göra erfarenheten mer beprövad.

”Varför ska vi på teater?” – Elevens enkla fråga är lika naturlig som befogad, men kan ändå kännas nedslående om den har en negativ ton. Förutom styrdokumenten som mer eller mindre visionärt reglerar vad vi skall ägna oss åt måste vi vara realistiska och få eleverna med oss. Det kan vara tröttsamt att alltid motivera allt för elever men i grunden är det nog en sund önskan om sammanhang, att förstå vad olika aktiviteter syftar till. Det är så mycket som pockar på uppmärksamhet och elever vill ha hjälp att navigera. Varför ägna tid åt det man inte upplever som givande?

Meningen

Ett snabbt och ”effektivt” svar på ”varför ska vi på teater?” är: ”det kommer på provet”. Eleven nöjer sig ofta med det då prov är en naturaliserad komponent inom skolan. (Med prov avses här även andra slags examinationer.) Med en mer ifrågasättande elev kanske jag som svar diskuterar bildning och holistisk kunskapssyn med koppling till personlig utveckling. Men oavsett kort eller långt svar är det nödvändigt att visa det meningsfulla för kursen och/eller för livet.

Lärarens arbete handlar mycket om att visa elever sådant de inte skulle ha funnit på egen hand och erbjuda kopplingar mellan deras egen värld och andra världar. För att kunna visa dem måste vi få dem med oss (om de inte råkar vara plikttrogna eller specialintresserade). Ytterligt sällan är det fråga om faktisk frivillighet. Vi vet sällan något om den inre drivkraften, men anar att det är en mix av olika faktorer där huvudfrågan är: kommer det att ge utdelning på något plan? Elever uteblir om det känns socialt/personligt/betygsmässigt/tidsmässigt ovärt. Läraren har inte utrymme (tid/ork) för något som inte ger utdelning i kursen, eller har ett annat mervärde för klassen.

©marguerite_se_X-föreställning_7-457x686

Lärandet

Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i (skolans) lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser. För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer.

Fokuset

Skolans myndighetsutövning att bedöma elevers kunskap formar vad som värdesätts: mest fokus hamnar på sådant som bedöms. Endast det viktigaste tas med på provet – sålunda även kulturupplevelsen! Man måste inte ha prov på allt, men om vi gör olika inslag med kvalitet men sedan låter provet utgå från läroboken signalerar vi att det till syvende och sist är läroboken som räknas, och ”det andra är lite trevliga kringaktivteter”. (Just scenkonst ges ofta rollen att berika lite när väl det viktiga är avklarat.)

Kanske bottnar lärares textbundenhet i en osäkerhet huruvida en teaterpjäs verkligen ingår i ett vetenskapligt paradigm? Likaså finns ofta en osäkerhet kring hur elevers personliga upplevelser ska ligga till grund för rättssäker och likvärdig betygsättning. Men utöver den rent personliga upplevelsen finns generella kvaliteter som kan göras till lärande och ingå i bedömning. Dock bör vi samtidigt värna den personliga upplevelsen och låta den vara prestationsfri. Att vi senare återkommer till den och låter den utgöra stoff vid sidan av annat material förtar inte dess värde.

©marguerite_se_X-föreställning_4-457x686

Bedömandet

När eleven själv utövar kultur och skapar finns en process och en produkt att bedöma. När eleven inte själv producerar, utan konsumerar, är kultur mer att betrakta som ett ”vanligt” läromedel, om än lite mer tolkningsbart och intressant!

Jag försöker göra bearbetning och bedömning i flera steg för att det ska hinna bli reflektionstid emellan och mer av process där varje elev ges möjligheter att formulera sina tankar flera gånger innan det eventuellt är dags för slutlig examination.

Förberedelsen

Efter praktisk information börjar en pedagogisk förberedelse där syftet med exempelvis en pjäs förklaras i grova drag och eleverna får ta ställning till om de vill komma ”blanka” eller ha förförståelse, samt motivera detta val. Recensioner och liknande erbjuds dem som vill läsa på. Eventuellt går vi igenom bakgrundsfakta och särskilda begrepp som kan berika upplevelsen.

När jag själv sett pjäsen märker jag om jag främst ska fokusera på fakta och storyn i den, på tolkningar och känslor eller om vi ska dryfta den ur mer metakognitivt perspektiv.

Bearbetningen

Som direkt uppföljning använder jag gärna något digitalt verktyg (ex. mentometer, voto, socrative) för att individuellt och anonymt ta ställning till olika aspekter av pjäsen och samtidigt få koll på hela klassens uppfattning. Det är spännande att se vad resten av klassen tycker, och fler vågar uttrycka sig i vidare samtal om de redan sett att deras uppfattning finns hos fler i klassen.

(Ofta finns bra lärarhandledning från kulturaktörerna, men sällan är den tidsmässigt anpassad för helklass med en lärare, eller knyter an till det stoff som vi just bearbetar, eller ger bedömningsunderlag.)

När var och en så väckt minnet av pjäsen till liv gör jag gärna några värderingsövningar (4-hörn, barometer) om olika aspekter av pjäsen för att tvingas tänka efter och formulera det man tänker, samt se bredden i uppfattningar.

Vidare fortsätter bearbetningen gärna gruppvis där eleverna resonerar om några frågor eller utför några uppgifter kopplade till pjäsen och för anteckningar som lämnas in. Genom att lyssna på gruppsamtalen och läsa anteckningarna hör och ser jag olika nivåer i hur elever formulerar, analyserar, associerar, jämför med annat vi arbetat med, samt upptäcker nya frågor. Att exempelvis kunna använda ämnestermer istället för vardagsspråk i sin tolkning visar på begreppsförtrogenhet. Ofta i gruppsamtalet märker elever att de sett mycket olika saker under föreställningen och när de formulerar tillsammans kommer de in på komplexa och nyanserade resonemang. När de anger varför de uppfattat något på ett visst sätt är de automatiskt inne på välgrundade resonemang.

Sammanfattning i helklass är därefter givande för att se att samtalen kanske utvecklats mycket olika i olika grupper och att det ofta finns så många skikt i en pjäs. Varje grupp får redovisa sin uppgift eller någon fråga och lyssnande grupper får komplettera med sina tankar.

Sammantaget handlar det muntliga resonerandet om att träna tolkning, analys och kommunikation. Det finns inget facit utan individen/gruppen måste tänka självständigt. Det är omöjligt att avlyssna alla gruppsamtal och anteckningarna är sällan utförliga och inte heller på individnivå, varför jag inte kallar detta examination. Det är mer att betrakta som den informella bedömning som ständigt sker i sokratiska och deliberativa samtal. Givetvis kan man formalisera även det muntliga, men det kräver i allmänhet seminarieform och därmed mer tidsåtgång.

©marguerite_se_X-föreställning_9-457x305

Bilder i blogginlägget

Bilderna kommer från Unga Klaras föreställning X  En föreställning som Lisa sett med elever som läser naturkunskap.

Nästa blogginlägg av Lisa Eklöv kommer att handla om examinering 

Lisa är förstelärare i naturkunskap och filosofi på Kärrtorps gymnasium, Vi har en film med Lisa från Mötesplats Kultur – Skola där Lisa pratade om kulturupplevelser,  mätbarhet och scenkonst. Lisa höll ett bejublat inlägg med många konkreta upplägg på hur vi kan förverkliga kulturombudsuppdraget och Kultur i ögonhöjd. Filmen är lite över 10 minuter. Se den!  Filmen är rolig, klargörande, stärkande och fylld med konkreta tips.

Efter Mötesplats Kultur -Skola skrev Lisa också blogginlägget IKT-K som i kultur    där finns bland annat hennes PP från kvällen.   IKT, vad är det? Jo enligt Lisa ”IT  finns ju redan på gymnasiet så K måste väl syfta på kultur? ”Varför ? ”Jo, för att IKT, där Kultur är centralt, är en grundbult för att skolan ska få elever att växa.”

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter : tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder

Uppmärksamma boken, tips från Thorildsplans gymnasium

Världsboksdagen måste firas med pompa och ståt vilket även gjordes med råge i bibliotek på Thorildsplans gymnasium. Dagen firas runt om i världen för att uppmärksamma yttrandefrihet, tryckfrihet och för att visa på vikten av upphovsrättslagen och att ge tillfälle att hylla författare och sprida glädje kring böcker och läsning. Vi hade gjort ett digert program med föreläsningar, musik, invigning av vår Regnbågshylla och för att tillkännage vinnaren av Lilla Thorildspriset, vår egen novelltävling.

Lennart

Spökskrivaren Lennart Guldbrandsson höll en fantastisk föreläsning om vad en spökförfattare är och hur han arbetar och gav våra teknikelever olika tips på hur man kan skapar text. Att vara spökförfattare innebär sekretess, men Lennart avslöjade att han alltid väver in en ledtråd om att det är han som är författaren av boken. För att lyckas som författare använder sig Lennart av Robert A. Heinlein´s 5 regler;

  1. Du måste skriva
  2. Du måste skriva färdigt
  3. Du måste sluta skriva om texten om du inte får en utförlig order från förläggaren att skriva om
  4. Du måste skicka in din text till förlaget
  5. Du måste skicka ut din text tills den har sålts

Förutom dessa regler måste du ju såklart även ha en fantastisk ide, struktur, rollfigurer och argument. Lennart pratade varmt om hur man skriver och skapar text. Eleverna ställde många intressanta och bra frågor till honom som gav dem en djupare förståelse om skapandeprocessen som de kan ta med sig när de skriver både skolarbeten och i övriga livet. En mycket bra föreläsning som förhoppningsvis leder till mer skrivande.

musiker

Regnbågshyllan invigs av No
Efter föreläsningen fick vi höra på lunchmusik av Carina, Oscar, Tobias och Robert och fortsatte sedan med dagens program, invigningen av Regnbågshyllan.och fortsatte sedan med dagens program, invigningen av Regnbågshyllan. Under året som gott har biblioteket samarbetat med skolans HBTQ-förening för att få fram bra material till Regnbågshyllan. No som startade upp föreningen var vår invigningstalare och berättade om vikten av att synliggöra och bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Och självklart måste vi som bibliotek hjälpa till med det.

No

Vinnaren av Lilla Thorildspriset

Som sista punkt tillkänngav vi vinnaren av Lilla Thorildspriset, en novelltävling och en fortsättning på vårt projekt Läsdagen som vi hade för alla ettor i höstas. Tanken med projektet, Läsdagen är att vi alla i större utsträckning på skolan skall diskutera läsning och skrivande i olika former för att öka elevernas nyfikenhet, lusten att läsa och läs- och skrivförståelsen. Det är även viktigt att eleverna får lyssna på, prata om skrivandeprocessen och att möta en livs levande författare som är verksam så att skrivandet inte bara ses som en företeelse för andra och någonting ouppnåeligt. Vi fick in många bidrag från våra elever och det var oerhört jämnt eftersom alla noveller var fantastiska. Vår förstapristagare blev Kapi Makanda med novellen Thorildsplans hemlighet och Robert Jonsson blev vår andrapristagare med novellen Tavlans hemlighet.

lilla thgpriset1 2

Grattis och tack för en härlig dag!

/Tehres Lindskog och Einar Spetz, gymnasiebibliotekarier på Thorildsplans gymnasium

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder

Kulan och KUL1415 på SETT

Monterföreläsningar och aktiviteter

I Utbildningsförvaltningens monter på SETT (F:50) kan du pröva på att animera och redigera film, göra egna animationsfigurer i lera. Just detta erbjuder vi mellan 10-12 på torsdag den 16 april. Du kan även se Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visa hur du filmar och redigerar med iPad, tisdag den 14 april kl 9.30 i montern. Elisabet har under KUL1415  hållit workshops i filmredigering för lärare. Sten Canevall, lärare från Lillholmsskolan finns i vår monter onsdag den 15 april kl. 12.30 och pratar om ORD, BILD och PUBLIK. Ni som har löst seminariebiljett kan höra Sten ge en längre föreläsning på temat, kl 11.00 samma dag i sal ES. KUL1415 har också anlitat Sten under året för att prata om bokproduktion.

Har du frågor och vill veta mer eller tycka till om KUL1415 och Kulan finns Elisabeth Söder i montern under tisdag och onsdag.Kom förbi och säg hej.

Föreläsningar med Kulan och KUL1415-anknytning

  • Från mitt flippade klassrum till vårt

khemri 1

I en artikel på Pedagog Stockholm finns en intervju med läraren Malin Larsson där hon bland annat berättar om hur hon och klassen arbetar med att stjäla på rätt sätt från olika författare. Artikeln handlar framförallt om hur klassens tillägnat sig Jonas Hassen Khemiris berättarteknik . Malin Larssons klasser är så klart också med och producerar böcker inom KUL1415. Några av dem träffar ni tillsammans med Malin på tisdag, klockan 14.30  sal M6,  Från mitt flippade klassrum till vårt . Malin började arbeta med flippat klassrum men upptäckte att det endast var hon som kommunicerade. Nu bekräftar eleverna sitt eget lärande genom att ”flippa” tillbaka.

  • 1:1 med helt nyanlända på språkintroduktion

båten 7

Alexandra Ljunkvist Sjölin, lärare på Sprintgymnasiet låter eleverna arbeta med alla sinnen för att kommunicera. Bilden ”Drömmen” kommer från en av de böcker som Alexandras elever har producerat inom KUL1415. På onsdag kl 14.30  sal E5  kan du höra Alexandra och Karin Rehman prata om, 1:1 med helt nyanlända på språkintroduktion.  Seminariet är för dig som undrar vad som kan fungera och hur du förbereder dig så det fungerar, i klassrummet.

  • Sten Canevall, en fena på att hitta externa samarbetspartners

cane2

På bilden håller Sten i en tavla från projektet, Kliv i konsten med Nationalmuseet. En av de mest omtalade projekten kom till genom ett samarbete med Nationalmuseet, Kliv in i konsten. Lokaltidningen Södra sidan skrev en förhandsrapport från samarbetet med Livrustkammaren. Eleverna valde varsin tavla från Nationalmuseet och med hjälp av kläder från Livrustkammaren har de gått in i tavlan med hjälp av Photoshop. Uppgiften är att bli en del av målningen och leva sig in i tiden så att de kan skriva en inre monolog till bilden utifrån det århundrade de valt. Har du inte möjlighet att höra Sten föreläsa på SETT har Kulan i fler inlägg bloggat om Stens verksamhet, bland annat det här inlägget som ger många bra tips om webbpublicering. Inlägget kommer från ett seminarium som Sten och hans kollega TuvaStina höll för lärare som anmält sig till KUL14154.

Onsdag 11.00-11.45, sal E5 föreläser Sten om ORD, BILD och PUBLIK. I den svenska skolan pågår ett förstklassigt pedagogiskt arbete. Resultatet når sällan utanför klassrummets och skolans väggar. Att få känna att man kommunicerar på riktigt, att de ord och bilder man tålmodigt och uthålligt producerat faktiskt når, påverkar och berör människor, är en magisk och stärkande erfarenhet. Om detta – digital tekniks underbart kommunikativa egenskaper och om hur vi når en balans mellan den och traditionella och analoga uttrycksformer handlar denna föreläsning.

  • Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

P1000018

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen. På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av hur Maria Bryant arbetar kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och Kulor i hjärtat, pp-presentation

Maria föreläser på tisdag 17.00-17.45, sal M6 – Multimodalitet och det vidgade textbegreppet – men vad bedömer vi?  Maria inspirerar och lyfter fram den nya idén litteraciteten i framtidens klassrum-

  • Varför arbeta med estetiskt lärande i alla ämnen?

bild till info

Det är rubriken på en heldag vi hade med Ylva Pettersson och namnet på en film med Ylva som  på några minuter visar på skillnader i elevers djupkunskaper beroende av om de enbart fått konsumera lärostoff eller om de arbetat som producenter  och estetiskt lärande.

På SETT pratar Ylva om ”Att bli en webbstjärna” onsdag kl 11.15 i sal M4 

  • Föra tanken vidare

Ulla i Bibblan

På KUL1415 finns två filmer där Ulla Wiklund tillsammans med Paul Collard pratar om estetiskt lärande. Bilden är från en Mötesplats som Kulan anordnade för kulturproducenter och kulturombud.

Torsdag 15.15-16.00, sal M5, Föra tanken vidare. Hur höjer vi kvaliteten i verksamheten genom reflektion? Kulturens och estetikens betydelse för en språkande förskola där både barn och vuxna lär sig reflektera. Ulla ger färgstarka och vägledande bilder av en förskola som bygger, tänker, leker, sjunger, målar, läser, skriver, dansar och prövar. När barnen börjar i förskoleklass ska de ha fått redskap att reflektera över sitt eget och andras skapande.

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder

Improvisera mera

hälsa 3

Jag är på väg till ett kvällsuppdrag med Kulan. Trött och frusen promenerar jag i duggregnet från Odenplan till Hagagatan 48 där Improvisation & Co huserar.

Kulan har bjudit in till kulturombudsträff och vi ska få vara med om ett möte som ska handla om berättelsen, ett möte med playback och Teater X.  Jag har fått äran att vara gästbloggare av Elisabeth Söder. Igen. Jag är nervös. Improvisationsteater eller playbackteater känns inte som min grej. Jag är mer introvert lagd och gillar att hålla mig i bakgrunden. Hur ska det här gå?

Lokalen ligger en trappa ned. I källaren. Det är lite dunkelt. Inredning i svart och rött. Jag möts av en sådan där mysig och spännande teaterkänsla. En svag doft av damm. Det finns en bar. En scen. Sittplatser för en liten publik. Och pelare. Perfekt. Då kan jag gömma mig bakom någon av dem. Improvisationsteater. Det är nog inte något som jag klarar av. Och jag känner mig ju lite trött ikväll. Då börjar det.Kulturombuden delas in i grupper. Uppvärmning. Jag lyssnar, observerar och kikar fram bakom mitt gömställe:

hälsa

Övning 1:

Deltagarna delas upp i par. De står vända mot varandra. Tillsammans ska de turas om att räkna till 3. En börjar och säger 1. Den andra fortsätter och säger 2. Och den första säger 3. Sen börjar den andra om och säger 1. Den andra 2. Och så vidare. 1,2,3. Varannan gång. Så snabbt som möjligt. Det är viktigt att hålla ögonkontakt. Få in en känsla för när det är dags att säga nästa siffra. Man måste vila i uppmärksamhet i den andre. 1. Paus. 2. Paus. 3. Det är lätt att säga samma siffra två gånger i rad. Ja. Ibland är det svårt. Att räkna till 3.

För att göra det ännu svårare kan man byta ut en siffra mot en klapp. 1, klapp, 3. Och byta ut 3 mot ett pipljud. 1, klapp, pip.
Det är inte så lätt att räkna till pip heller.

Övning 2:

Helgrupp. Alla går runt i en ring i rummet. Här handlar det om att lyssna och känna in hela gruppen. Och följa ledaren. Någon, vem som helst som känner sig manad, kan ta ett initiativ och göra något som resten av gruppen ska härma. Det kan vara att stanna upp. Fortsätta gå, introducera en klapp eller, långsamt, sträcka upp armarna. För att introducera ett hopp kan den som tar initiativet visa vad som är på gång genom att först böja på knäna. Det gäller att ha ögon i nacken. Det här är en bra gruppstärkande övning. Deltagarna får träna sig på att leda och följa. Och vara uppmärksamma. Mot varandra.

följa john

Övning 3:

För att värma upp kroppen, rösten och sin spontanitet ska alla ställa sig i en ring och först göra ett ljud. I turordning. En i taget. Den första kan smacka, nästa kan göra ett tjut, nästa gäspa och så vidare. Tills alla har gjort ett eget, spontant läte. Under nästa varv lägger var och en till en kroppsrörelse. Ett hopp. En skakning. En klapp. Eller vad som nu faller en in. Spontant.

klapp 1

Övning 4:

Jag är ett träd.

Alla står i en ring. En initiativtagare, vem som helst, som känner sig manad går in i mitten och säger:

– ”Jag är ett träd”.

Sedan går nästa manade person in i mitten, ställer sig vid personen som är trädet och säger:

-”Jag är grenen som svajar i vinden”.

Så bygger man på. Deltagare efter deltagare.

-”Jag är en julgran”, – ”Jag är en julgranskula”, -” Jag är förväntan.”

-”Jag är den dåliga lukten som sprider sig i rummet”.

Alla har vi våra egna associationer till olika slags träd. Och högtider. Det blir tydligt här. :)

P1000249

Övning 5:

Deltagarna delas in i två grupper. Den ena gruppen bestämmer ett tema för den andra gruppen.

Tema: matsal

En deltagare tar initiativet och ställer sig i mitten och säger:

-”Jag är köttbullen”.

Nästa deltagare ställer sig bredvid och säger.

–”Jag är snyggaste tjejen”.

Nästa:

–”Jag är morötterna i den där salladen”.

Den fjärde deltagaren:

– ”Jag är den som inte vill äta maten”.

Och den sista:

– ”Jag är knäckebrödet du får istället”.

Nu är gruppövningarna klara och deltagarna får sätta sig och vara publik. För nu blir det improvisationsteater. På riktigt.

teater x

Jag står kvar bakom pelaren.

Det som händer sedan. Det som skådespelarna nu låter oss uppleva, i kombination med de övningar som jag just bevittnat, förändrar hela min förutfattade syn på improvisationsteater. Det är första gången jag är med om denna form av teater. Och jag fryser inte längre. Jag är inte längre trött. Jag är inte längre blyg. Det här är så roligt.

Jag vill vara med!

Playback handlar om samarbete mellan aktörer och publik. Det handlar om att bygga broar av samhörighet genom att berätta berättelser och känna igen sig i dem. Övningarna som dessa fantastiska skådespelare lotsade oss igenom passar alla åldrar. Och när det gäller energi kan det gå från 0-100. Snabbt.

Nästa gång ska jag sätta mig längst fram i publiken. Jag är ett träd. Och snart är det vår.

För Kulan/ Monica Eriksson

Tanken bakom Kulturombudsträffen

Tanken med det här kulturombudsmötet var att låta kulturombuden göra och uppleva övningar som är lätta att göra i klassrummet: samarbets-.
märkvärdiggöra berättelser-, gruppstärkande-. lära sig lyssna-, leda och följa-övningar. Också ett bra sätt att låta klassen/eleverna se sin berättelse utanför sig själva.

Vi gjorde övningarna för att belysa vårt kulturombudsuppdrag . Tack Teater X för inblick i hur vi kan arbeta med playback i klassrummet. För att citera en deltagare appropå kulturombudsuppdraget, ”nu djävlar” . Här finns en 150326 Kulturombudsträff Playbackteater med TeaterX 1 med övningarnas namn.

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder