Visar alla blogginlägg från: november 2015

Barbiedocka istället för en pistol – en psykologisk betraktelse

barbara 3

Teatern gestaltar livet och vad det innebär att vara människa. Psykologi är ett ämne som ligger nära konstformen teater. I en föreställning möter vi rollfigurer med olika psykologiska och fysiska särdrag, sinnelag och energier. Rollfigurer som har tagits fram genom noggrann research av mänskliga karaktärer. Vad är det som driver en karaktär? Vad har den för bakgrund, egenskaper och temperament? Hur kommunicerar den? Vad fungerar väl och vad fungerar mindre bra?

Vi som arbetar med teater som konstform, ser dagligen dess potential även som kommunikativt verktyg. Den mångfacetterade teaterföreställningen lämpar sig väl som utgångspunkt för att diskutera små och stora frågor och bjuder in till ämnesöverskridande möten. Den blir i kombination med utarbetade lärarmaterial eller workshops, ett effektivt pedagogiskt verktyg, som kan väcka tankar och förmedla kunskap på ett känslomässigt plan.

Inbjudan till Barbie-Nils seminarium – Psykologer går på teater!
Torsdag den 3 dec kl 18.30, gästas  Teater Barbara  av Psykologer går på teater. De analyserar barnföreställning Barbie-Nils och Pistolproblemet ur ett psykologiskt perspektiv. Psykologerna är dessutom författare,  Jenny Jägerfeld och Calle Brunell. Föreställningen Barbie-Nils och Pistolproblemet, för 4-7 år, belyser frågor om identitet och genus, mod och barns rätt, men också svårigheten i att vara förälder. Publiken inbjuds att delta i diskussionen och även regissörer och skådespelare med.

barbara5

Föreställningen Barbie -Nils och pistolproblemet
Som litet barn och ännu omedveten om de begränsningar och outtalade normer som finns i ett samhälle blir man ändå tidigt ”utsatt” utför genustänkande, utan att själv kunna sätta ordet på det. T.ex att rosa färg är förknippat med flickor och blå färg med pojkar, men varför?
Pojken Nils 5 år och ska få välja vad han vill i leksaksaffären. – ”Wow, vad jag vill”?!
Han väljer en Barbiedocka i rosa balklänning. En docka är dock inte riktigt vad pappan hade tänkt sig, och han försöker med alla medel få honom att välja en pistol istället. – ”Men du Nils! Om du har en pistol måste folk göra som du vill!”, säger pappa och Nils får en idé…

Barn känner igen känslan av förväntan och magi på födelsedagen, men också känslan av att få konstiga reaktioner från vuxna och en förälder som sviker fast den egentligen menar väl. På slutet försonas pappan och Nils och pappan ber om ursäkt. Men Nils har blivit lite mer luttrad och fått en glimt av den värld han kommer att möta mer i framtiden

Program för seminariet Barbie Nils:
18.30 Insläpp och mingel
19.00 Föreställningen Barbie-Nils och Pistolproblemet
19.30 Paus med kaffe och kaka
19.40 Samtal med efterföljande frågestund
20.30 Avslut

Samtalsledare:
Jenny Jägerfeld, leg. psykolog, författare och frilansskribent. Jenny debuterade 2006 med romanen “Hål i huvudet”. 2010 gav hon ut sin andra roman “Här ligger jag och blöder” som fick Augustpriset i kategorin barn- och ungdomslitteratur. 2013 kom hennes tredje roman “Jag är ju så jävla easy going” ut. Tillsammans med Jonas Mosskin driver hon samtalskoncepten Psykologer läser böcker, Psykologer tittar på film och psykologer går på teater.

Calle Brunell, leg. psykolog och författare, Calle har tidigare arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nu jobbar han med mäns sexuella hälsa på Stockholms Mansmottagning och undervisar i normkritik. Calle debuterade år 2011 med romanen Brev från en bruten horisont.

Anmälan till seminariet Barbie -Nils
Kostnadsfritt för lärare, men förbokning krävs, senast ons den 2 dec, till info@barbara.nu
Mer info: www.barbara.nu/psykologer-gar-pa-teater/

Bokning av föreställningen Barbie Nils
Blir du intresserad av att boka föreställningen Barbie- Nils och pistolproblemet så har den Kulanpremie.

Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar

Naturvetenskap och teater – en lustfylld kombination!

På vilket sätt kan teaterformen bidra när det gäller att väcka barns lust till naturvetenskapliga ämnen? Teatergruppen Kung och drottning  spelar sedan en tid tillbaka föreställningen Känslolaboratoriet för årskurs 3 till 6 runt om i Sveriges skolor. Det är en föreställning om naturvetenskap och känslor som syftar till att väcka lusten till de naturvetenskapliga ämnena bland barnen.

kun 2

Vetenskapsfestival med teater

Våren 2016 är föreställningen inbjuden att spela på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som just detta år firar 20-års jubileum! Med det som utgångspunkt ville producent Isabelle von Saenger undersöka vad kombinationen Naturvetenskap och Teater kan innebära för lärare och elever.

Madeleine Koncilja, ansvarig för skolprogrammet på Vetenskapsfestivalen berättar mer;
Festivalen syftar bl.a. till att barn och skolungdomar ska bli sugna på att veta mer kring populärvetenskap och forskning. Särskilt viktigt är det att så ett frö till att utveckla ett undersökande och ifrågasättande sätt att tänka. Varje år deltar mellan 20 till 25 000 elever i de ca 100 programpunkter skolprogrammet erbjuder. Vetenskapsfestivalen i stort engagerar ca 70 000 besökare årligen.

På vilket sätt kan teaterformen bidra när det gäller att väcka barns lust till naturvetenskapliga ämnen?
Det är värdefullt att kunna göra ett lite svårt och abstrakt ämne mer gripbart genom att visualisera det med hjälp av bild, rörelse, ljud och ljus. Det är också känt att man minns något bättre om det hela framförs i ett kreativt och oväntat sammanhang, i en form som kanske skiljer sig från den vardagliga klassrumssituationen.

Vad hoppas du att Känslolaboratoriet ska bidra med till festivalen?
Förutom att manuset är kul och intressant är det värdefullt med den genomtänkta lärarhandledningen som lärarna och klasserna kan jobba med både innan och efter föreställningen. Ett plus är såklart också att det finns ”kändisar” i er ensemble! Kan ju vara kul för barnen. Känslolaboratoriet kommer bli en fin pusselbit i vårt varierade och breda utbud av elevaktiviteter! (Skådespelaren Kari Hamfors Wernolf spelar bl.a. med i det populära barnprogrammet Biss och Kajs)

Ja, hur tänker då författaren till ovan nämnda lärarhandledning när det gäller just barn och naturvetenskap? Vi frågade honom!

Beppe Singer från Hjärnkontoret har skrivit lärarhandledningen

Hej Beppe Singer, du är ju inte bara kemilärare utan även uppskattad föreläsare, författare och programledare för bl.a. Hjärnkontoret. Dessutom har du skrivit lärarhandledningen till föreställningen Känslolaboratoriet. Hur ser du på barns relation till naturvetenskap?

Omotiverat försiktig. De naturvetenskapliga ämnena har av tradition skrämt bort många barn. På grund av att ämnena upplevs som svåra och ibland elitistiska och exkluderande. Men nu för tiden börjar relationen till det se annorlunda ut. Mycket tack vare de många populärvetenskapliga initiativen som finns därute i olika former, alltifrån roliga TV-program, bra och genomtänkta teaterpjäser och mitt arbetsmaterial för skolan.
Vilken roll tror du att teatern kan ha i detta?

En väldigt viktig huvudrollsinnehavare i alla former utav lärande är enligt min mening dramaturgin. Konsten att på ett lustfyllt och spännande sätt förmedla kunskap är ingen lätt uppgift där många pedagoger nu vänder sig till nya format så som TV-program och teateruppsättningar för att helt enkelt få hjälp med att berätta en riktigt bra och fängslande historia för eleverna. Detta grepp har i dagens samhälle blivit alltmer viktigt då pedagogernas roll har förändrats från att vara informatörer till att bli inspiratörer.

Vetenskapsfestivalen pågår mellan den 11-22 april 2016 i Göteborg, men föreställningen Känslolaboratoriet finns att beställa till skolor under hela våren och hösten 2016. Inom Stockholm stad utgår dessutom möjligheten till s.k. Kulanpremier, dvs. ett ekonomiskt stöd på 50 kr per elev.

Är du NO-lärare eller kulturombud på din skola?
Hör av dig till teatergruppen Kung och Drottning

Missa inte Kulan på facebook och twitter . Tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
/Elisabeth
kulan_avatar

Krakel Spektakel och hans vänner

Tips på var du kan hitta rim och ramsor och bli inspirerad.

krakel

Rim och rytmik på Kulan

  • Undra sa flundra   En lekfull musikföreställning fullproppad med ord, vilda associationer, rimstuga och rytmikövningar. Micaela Gustafsson med gitarren i högsta hugg framför här några av sina svängiga barnvisor tillsammans med musikern och slagverkspedagogen Mikael Lönnbjer som också brinner för ett gott rim och en god ramsa. Mikaels virtuosa slagverksspel sätter knorr på föreställningens alla ordkrumbukter och språng. Låtarna varvas med olika interaktiva rytmik- och rimlekar.
  • Berättarmagi – språkutveckling i sagoskogen .  Vilken ramsa säger man när man svingar med trollspöet? Vad äter egentligen en trollunge? Eleverna får en skjuts rakt in i sagans förtrollade värld. Sagoskogen är en dramatiserad berättelse där barnen själva får deltaga och träffa på möss troll och pysslingar. Den innehåller även rim och ramsor.
  • Nära dig  Ett interaktivt musikäventyr för dig och din bebis med i Ensemble Yrias. En interaktiv konsert med nyskrivna ramsor, rörelse- och vaggvisor för de allra minsta bjuder på trollbindande upplevelser för alla sinnen i en vacker klangvärld, som gläder stora som små. Babykonserten Nära dig framförs i allt från det lilla intima rummet till den stora konsertlokalen. Var med och sjung och gunga med din minsting eller bara luta dig tillbaka och njut. Var nära ditt barn mitt i musiken.Ljud, rytm och rörelse betyder mycket för det lilla barnets fysiska och psykiska utveckling och det är du som tillför stimulans genom din aktiva närvaro. Nya synintryck, ljud och upplevelser hjälper till att göra barnet mottagligt för en större och mer spännande värld. Nära dig finns även som skiva med musiken och ett genomillustrerat konvolut med bilder, som hjälper dig att minnas de olika rörelselekarna från konserten
  • Inspirationskurs för personal med Susanne Lind och Marco Rios . Ramsor, danser, rytmer för personal som arbetar med barn. inom förskola och skola.
hellsing


Filmer och radioprogram med anknytning till Lennart Hellsing

  • Medioteket har köpt in många filmer och radioprogram från UR med anknytning till ennart Hellsing
  • Lennart Hellsing framför egna verser tillsammans med barn. Vi får till exempel höra Snälla söta Sockerbeta, Maskeradbalen, Tre små rödbetor och Där uppe i himlen. Musik av bland andra Knut Brodin och Lille Bror Söderlundh som framförs av Klas Widén.

Länksamlingar med rim och ramsor

  • Sagokistan är en webbplats med många rim och ramsor.  Birgitta Cabo Galindo  som arbetat länge inom förskolan delar med sig av sånger och ramsor.
  • På bloggen Sthrids lärande finns rim, ramsor och sånger för språklek, både klappramsor och räkneramsor. ”Klappa i takt för att träna rytmik och att vara i takt med varandra. Använd dem för att veta vem som ska ”vara” när man leker olika lekar.”

    kulan_avatar

    Missa inte Kulan på facebook och twitter . Tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
    /Elisabeth

    Varför fungerar vissa föreställningar så klockrent?

    På Kulan har vi några föreställningar som lever kvar år efter år utan att vi upplever någon mättnad i publiktrycket . Går det att hitta några gemensamma nämnare för framgångsfaktorer ? Linda Gribbe från Zebradans har intervjuat koreografen och dansaren Claire Parsons  om hennes dansföreställningen Marmelad .

    marmelad o barn

    Vad tror du själv är anledningen till att Marmelad blivit så uppskattad av barn och deras vuxna? 

    Ja vad är det som gör att man känner när något verkligen fungerar, går rakt in och är en upplevelse? När jag tänker tillbaka så tror jag det är olika viktiga element: Mira och Viktor som har gjort föreställningen med mig. Zebra som beställde föreställningen, var och tittade och gav konstruktiva kommentarer. Bitte som gjorde kostym, Gunilla mask, Mikael som arrade musiken och Anna Nyberg som skapade scenrummet. Från början kunde man känna att här fanns ett speciellt tilltal!

    Jag tror det är för att Mira och Viktor säger hej till varje person i publiken innan de börjar föreställningen.

    För att man sitter inne i spelplatsen. För att det är väldigt väldigt visuellt och för att Mira och Viktor bjuder in oss till en marmeladvärld där vi alla ska se vad som kan hända. Sen tänker jag att det finns olika referenser för barn och för vuxna att gå igång på; musiken är delvis från Fellinifilmer och det visuella är så helgjutet, jongleringen och överraskningarna genuina för alla. Ja, kanske är det ungefär så!

    clarie

     -Ni har ju ganska nyligen varit på turné i bl.a. New York. Kan du berätta lite om den upplevelsen? Hur var t.ex. den amerikanska publiken jämfört med den svenska?

    Det är verkligen kul att spela i andra länder. Mira och Viktor har lärt sig det dom säger på ryska, litauiska, holländska och flamländska förutom engelska – hittills. Vi har valt detta just för att bibehålla det personliga mötet med publiken. Och det har varit viktigt. Denna omgång i New York (det var fjärde gången vi var där) spelade vi utomhus på Summer Stage och i Washington DC och det var deras första satsning från att visa dans på gräsmattan och inte på traditionell scen. Vi är ju vana vid det här i Sverige på ett annat sätt. Sen tycker vi nog att publik inte skiljer sig så mycket som man kan tro – grönt slime är lika kul och stora fluffiga bollar som blir kjolar är lika spännande överallt!  Skillnaden är nog att vi efteråt fick höra både att vi borde spela på Broadway och att det var jättekonstigt på samma gång från publiken. Den amerkanska publiken är mer samtalsivrig efter föreställningen!  Att bli uppmärksammad utomlands är väldigt roligt både för svensk scenkonst och för oss. Det är många i USA som sagt att det vi gör är ”riktig konst” jämfört med den amerikanska kommersiella scenkonsten.

    Att åka till Seoul

    Vi har just varit i i Sydkorea med föreställningen Burken av Anna Vnuk och vi lyckades spela fyra fina föreställningar. Jetlag, magsjuka, trafikstockningar och livsfarlig teknik till trots!

    Publiken var fin, det finns en tradition av att bekräfta det som händer på scenen, det gäller både barnen och deras föräldrar. Kanske har det med artighet att göra men i slutändan så kan bejakandet faktisk ta bort vissa spärrar och föra publiken och de som är på scenen närmre varandra! En annan reflektion är att vi alla i begynnelsen är lika, barn på Södermalm och barn i Gangnam skrattar åt samma saker. Tänk om vi kunde skala av alla lager av kulturell identitet och börja om från början. Kanske skulle vi då komma lite bättre överens.

    Turnén genomfördes i samarbete med Svenska Institutet, Kulturrådet och Svenska Ambassaden i Seoul och med på resan var dansarna Tarika Wahlgren och Knut Vikström Precht samt tekniker Heida Kristin Ragnarsdotter-

    marmelad 10

    Om Marmelad ”I ett magiskt rum trollbinds den minsta publiken av grön dallrande slime, körsbärsröda tyllbollar och två dansanta figurer som låter barnen känna, nudda och svara. Orden blir rörelse som blir delikata smaksensationer. Ett helt perfekt samspel mellan dans, cirkus, musik och scenografi.Från Bibujuryns motivering 2014. Marmelad har också blivit inbjuden till många internationella gästspel. Ett blogginlägg av Claire från gästspelet i  New York.

    Kulan kan du välja mellan över 400 kulturupplevelser, Vill du begränsa sökningen så du får färre träffar, välj vilken målgrupp du tänker på, kulturform. Och glöm inte att kolla vilka som erbjuds med Kulanpremie. Kulanpremien ger 50 kronor i rabatt per elev och föreställning. Du kan boka hur många föreställningar som helst med Kulan premie och det gäller både om du tar föreställningen till skolan eller om ni besöker scenen. Har du blivit intresserad av att boka dans? Ta kontakt med Kulans dans- och cirkuskonsulenter på DIS ( dans i Stockholms stad och län)

    Missa inte Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

    /Elisabeth

    Att sätta ihop en pjäs med en klass, från idé till färdigt resultat!

    Det här blogginlägget är det första i en rad planerade inlägg som från ax till limpa låter oss ta del av ett Skapande skola projekt med drama och bild. Skapande skola projektet är ämnesövergripande, främst i svenska och samhällskunskap.

    Catharina Dreiman,  lärare i klasss 4 på Gärdesskolan delar med sig av stort och smått, problem och glädjeämnen. Följ inläggen för inspiration och tips på hur du själv kan tänka när du planerar ett kulturprojekt/Skapande skolaprojekt. I vår kan vi se det färdiga resultatet i Gärdesskolans aula.

    /Elisabeth

    Att sätta ihop en pjäs från idé till scen, pricken över i:et i undervisningen
    Jo, jag hade en idé om att eventuellt sätt ihop en pjäs tillsammans med min nya klass 4C på Gärdesskolan redan i början på terminen. Mina tidigare erfarenheter av att sätta upp teater med barn och ungdomar i skolan har alltid varit så oerhört roliga, givande och värt varenda slittag. Du får minst tio dubbelt igen i glädje, samstämmighet och inre tillfredsställelse. Till råga på allt utvecklar man sig själv och sina elever ytterligare i tålamod, samarbete, i fantasi, i användandet av sin föreställnings- och improvisations förmåga och man får uppleva kraften i sina tankar, känslor och erfarenheter.

    Att jobba med gestalten av en roll och med allt annat som ingår kring att sätta upp en pjäs innefattar så mycket, inte minst är det pricken över i:et i undervisningen i svenska med analys av text och ord, röst övningar, övning i att stå inför publik och försöka beröra.

    Nåväl, vi är i startgroparna, det började med att jag några veckor in på denna hösttermin 2015 bestämde mig för att föreslå en pjäs för klassen som jag tyckte skulle passa denna klass och tid. Det finns en poäng med pjäsen också med tanke på många stora frågor som vårat samhälle idag kretsar kring.

    catharina

    Den övergivna dockan med inspiration av Brechts Kaukasiska kritcirkeln

    Jag presenterade pjäsen Den övergivna dockan för klassen lite kortfattat och berättade om rollerna och hörde mig för vad olika elever i klassen direkt lockades av angående pjäsen och rollerna.

    Mycket kortfattat handlar pjäsen om en flicka vid namn Rosita som har “allt” och en annan flicka vid namn Paca som har “inget”, särskilt inte materiellt. Flickan som har allt får en fin docka av sin far men är inte intresserad utan  har sönder den och slänger den, Paca hittar den en dag och den blir hennes allt. Hon gör en lång resa bland stadens alla hantverkare och hennes älskade barn, docka blir helt som ny igen. Rosita, den första ägaren möter en dag Paca med dockan och hävdar att det är hennes. En stor konfrontation uppstår där många ögonvittnen i staden vittnar och ett dramatiskt utspel av en lump samlare, flickorna och en “kritcirkel” på gatan får avgöra tvisten.

    Jag har satt upp pjäsen för några år sedan med elever som var cirka ett till två år yngre, de var alltså 8-9 år, mina nuvarande elever är 10-11 år, föreställningen då blev ett underbart minne som eleverna och jag inte glömmer och förhoppningsvis inte heller publiken. Alfonso Sastre heter dramaturgen som skrivit Den övergivna dockan .

    Vad händer om Paca blir Paco?
    Tillbaka till första dramalektionen med nuvarande klass. Redan under första tillfället hörde jag noggrant på vad de olika barnen sa om pjäsen och dess roller och det roliga var att en pojke utbrast med en upprörd och känslig röst: “men jag vill spela Paca!” “Jaha, vill du?” svarade jag i ackompanjemanget av några retsamma kamraters försiktiga buande. Vi pratade om hans önskan och jag lade det på  minnet. Kommande helg cirkulerade pojkens vision i mig och efter överläggning under helgen var jag så övertygad att jag på måndagen sa till klassen: “ det är klart vi kan ha två pojkar i huvudrollerna istället, ja, visst Patrik, visst kan du få spela Paca, kanske Paco?” efter en viss förtjusning hos klassen och när vi började se pjäsen lite med andra ögon blev den än mer intressantare och vi började redan efter att jag läst hela pjäsen för dem (cirka 50 min lång pjäs) med alla roll karaktärernas olika utspel denna lektion, dök vi ned i den första utmaningen vi plötsligt stod inför, att ändra något i vissa av Rositas och Pacas repliker som vi var överens om faktiskt inte fungerade och frågor varför  de inte fungerade dök upp.

    Vi var mitt inne i analysen redan andra lektionen
    Hör på det här alla läsare! “Pappa säger att jag är hans lilla ros”, nä det går inte, Nicholas som ska spela Rosita eller en så länge bara, Rosti, kan inte säga så, det blir helt enkelt fjolligt”, men vad ska han säga? Ja, denna lektion kom vi inte på något bättre, något senare kläckte vi “Pappa säger att jag är hans lilla prins” men vi vet inte om vi är riktigt nöjda med det, herregud vad säger pappor till sina söner nu förtiden? Vi har i varje fall bestämt att det inte ska vara en spansk gammal by som det står i manus utan utspela sig i modern tid (gjorde en spansk gammal by förra gången). Ja, det är väl där vi är någonstans, förutom att alla arton elever också fått två manus var, i plastmappar med etikett, namn och klass, en att lägga under huvudkudden tills det är premiär och en som jag tar hand om, som vi plockar fram när vi varje onsdagseftermiddag arbetar med pjäsen.

    Stöd av Kulan och Skapande skola
    Vi har glädjande nog tilldelas via Skapande skola en välsignad peng så vi har råd att anlita en professionell scenograf som kommer arbeta med barnen och mig under den här resan under ett antal tillfällen ända fram till en beräknad premiär i maj, pengen önskar vi också ska räcka till vissa materialkostnader.

    Det känns fantastiskt att inte stå helt själv med projektet och eleverna, det är jag annars van vid att göra, utan denna gång får jag dela det med någon som arbetar med teater dagligen och brinner för det lika mycket.

    Ni som brinner för teater,  kom fram!
    Det finns faktiskt eldsjälar inom teater också i skolvärlden, fram med er nu! Våga! Jag tror inte ni kommer ångra er om ni drar igång ett teaterprojekt. Har man dragit ihop säcken en gång till föreställning, vill man göra det fler gånger. Med Kulan och Skapande skola kommer ni lättare kunna ta er igenom projektet, läraren behöver inte då stå helt själv med regi, scenografi, dekor, kostym, ljus, ljud, osv.

    Nästa blogginlägg 
    Jag ser fram emot detta och längtar som barnen till våra onsdagseftermiddagar. kommer kontinuerligt skriva, fota, filma och dela med mig till er som vill veta vad som går bra och om  svårigheterna och motståndet vi också kommer möta i vårt arbete. Har så mycket mer att  berätta, gissar att jag skriver om cirka två veckor igen,  välkomna då att kika in i klass 4 C:s bubbla igen. Kramar från oss!

    Catharina Dreiman
    Gärdesskolan

    cathartina

    Varför kallas Strindberg kvinnohatare när du sa att han förespråkade kvinnlig rösträtt i Giftas?

    Ett tips, låt teatern komma till skolan innan besöket. Så här skriver Strindbergs Intima Teaters producent, Katharina Lind om klassrumsbesöket.

    12208577_10153262486848811_5175056741128733526_n  I dag besökte Strindbergs Intima teaters producent en härlig klass på  Bernadottegymnasiet. En introduktion av Strindberg, Intima teatern och Pelikanen fick eleverna i form av bildspel, stumfilm från tiden och några av Strindbergs citat att ha på livets väg. Några av de kända citaten.  Nu tror vi att de är peppade att se föreställningen på teatern nästa vecka. Läraren Michelle såg vårt evenemang på Kulan! När vi hinner så åker vi ut gratis till skolor när de bokar en klass för föreställningen. En fråga kom upp idag från en elev. Varför kallas han kvinnohatare när du sa att han förespråkade kvinnlig rösträtt i Giftas. Ja varför? Kanske vi ska omvärdera Strindbergs kvinnosyn? Vad tycker ni lärare?

    Pelikan 11

    Pelikanen av August Strindberg

    Strindbergs Intima teater. Pelikanen har kallats Strindbergs sista stora kvinnodissekering. Det är ett familjedrama om arvsynd och moderskärlek. Det instängda huset luktar granris och karbol. Den döde har just burits ut. Det spökar. Struntsaker samsas med livsavgörande beslut. Richard Turpin har formulerat sin syn på saken: När vi nu sätter upp Pelikanen på samma scen på vilken den uruppfördes tänker vi inte rygga för att dra upp ridån ordentligt och riktigt blotta den härva av liderliga begär, habegär, maktbegär och alla andra frustande begär som leder denna lilla familj till undergångens brant där den av nödvändighet vågar det avgörande språnget.

    Har du besökt Strindbergs egna teater?

    SIT_Affisch_300%20kopieraStrindbergs Intima Teater invigdes 1907. Teatern ligger vid Norra Bantorget i Stockholm. Det var August Strindberg och den unge skådespelaren August Falck som tog initiativet till verksamheten. Man ville starta en internationell försöksteater med Strindbergs egna pjäser på repertoaren. Scenen skulle vara liten och intim och pjäsens optimala längd var fem kvart. Strindberg var inte bara husförfattare. Han titulerade sig ”förste regissören” men valde att agera som sceninstruktör genom att skicka brev och biljetter till sina skådespelare. Hans iakttagelser finns publicerade i bl. a Öppna brev till Intima teatern.

    Allt du behöver för att arbeta med Strindberg

    Ett halvt ark papper finns novellen inläst på mer än 40 språk, du hittar bilder, filmer, lärarguider.  Den novellsamling som Ett halvt ark papper ingår i heter Sagor, men bakgrunden till historien är långt ifrån påhittade fantasier. På Strindbergs handskrivna manuskript kan man se att novellen först hette Telefonlistan. Tittar du på Strindbergs egen telefonlista är det lätt att se var han hämtade sin inspiration. En bakgrund till novellen får vi i Alf Lindvågs artikel ”Sagan och verkligheten3”. Torbjörn Forslid ger en översikt av Strindbergs liv och verk i artikeln Strindberg HYLLAD & HATAD4. En artikel som behandlar Strindbergs liv och gärning, skriven av litteraturvetaren Ulf Olsson finns på Riksarkivet. Lars Gustafssons parafras på Halvt ark papper, Omkostnader i rörelsen5  sammanfattar på 21 rader August Strindbergs liv och författargärning. Läs mer på webbplatsen Ett halvt ark papper

    /Elisabeth

    Filmanalys med elever

    Mitt senaste inlägg på Kulanbloggen  handlade om en Kulturupplevelse som blir katastrof och sedan braksuccé. Vi såg filmen En handfull flugor och det som gjorde att besöket blev en succé var filmpedagogen som fick oss att reflektera och samtala på ett sätt som förmodligen ingen av oss som var med om upplevelsen kommer att glömma. Jag fick ett tackbrev från filmpedagogen Anna Söderberg från Folkets bio som jag publicerar eftersom jag tycker att det så bra berättar om vad som kan hända när vi förstärker filmbesöket med en filmpedagog.

    Med filmanalys kan mycket hända
    ”Vad glad jag blev när jag läste detta!! Jag minns mycket väl filmen En handfull flugor. Tänk att Susanne vände er upplevelse på det sättet!

    Det händer allt som oftast, vi visar en film som eleverna säger är tråkig, men efter 1 timmes (!) samtal har något hänt. De har fått nya perspektiv. Förhoppningsvis har vi lyckats vända upplevelsen av tråkig film till i alla fall intressant film…

    löfte 1

    Jag glömmer aldrig en av min första filmanalyser i slutet av 90-talet. Jag visade filmen Ett löfte av bröderna Dardenne för ett gäng måttligt intresserade gymnasieelever. Den handlar om lojalitet och frihet, om en far som sviker och om hur en främling kommer in i 15-årige Igors liv och ställer allt på ända.

    Filmen är en fiktionsfilm, berättarstrukturen klassisk dramaturgi, men filmen liknar mer en dokumentär mycket tack vare att den är filmad med handhållen kamera. Dessutom finns till exempel ingen musik som berättar för oss vad vi ska känna, som beskriver vad karaktärerna känner. I långa partier i filmen ser vi filmens Igor som far fram på sin moped. Inget annat än en bild av honom på mopeden om och om igen. Vi diskuterade innebörden av hans framfart, känslan av frihet i farten. Vi vände och vred på filmen, tittade på klipp och de diskuterade med mig, först motvilligt men sedan mer intresserat. 1 timme hade gått och klassen gick ut. Men en kille stannade kvar. Han tog mig i hand och frågade var han kunde hitta fler filmer som Ett löfte. Han var tydligt omtumlad.

    Ja, som sagt vissa saker glömmer man aldrig. Detta händer fortfarande, efter 18 år som filmpedagog har jag det privilegiet att ge nya perspektiv.

    Filmtips

    2dagar1natt_2 (250x166)Tack för att du tog upp det i din blogg! Tack för att du hjälper oss att nå skolan. Ikväll visar förresten SVT bröderna Dardennes senaste film Två dagar, en natt. En fantastisk film som inte bör missas!  När Sandra kommer tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning för depression får hon veta att hon inte längre behövs. Kollegorna har fått välja om de vill ha en bonus eller låta henne komma tillbaka. Sandra lyckas förmå ledningen att genomföra en omröstning. Nu har hon två dagar och en natt på sig att övertyga sina arbetskamrater att offra sina bonusar så att hon kan få behålla sitt jobb.

    Om två veckor kommer 80 gymnasielever till Zita för att se filmen.”

    /Elisabeth

    Missa inte Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

    Kulturupplevelse blir katastrof och sedan braksuccé

    fluga 2Har du tagit med dina elever på en misslyckad kulturupplevelse som sedan  vände till en braksuccé? Om det besöket och hur vi kan förbereda och efterarbeta kulturupplevelser så att det blir meningsfullt handlar det här inlägget.

    Jag och mina gymnasieelever hade tillsammans valt att gå på skolbioföreställningen En handfull flugor på biografen Zita. En film av Monica Pellizzari. Filmen utspelar sig i ett litet samhälle i Australien. Där bor familjen Lupi, en italienskättad och strikt katolsk familj. Vi får följa dotterns Marias tonårstid. Maria börjar på att upptäcka sin sexualitet  och det är en utmaning för föräldrarna som på alla sätt försöker kväsa sexualitetens olika uttryck.  

    Hemsk paus
    Vi hade bokat ett paket med filmpedagog och när vi efter filmen stod och väntade på pedagogen så pratade eleverna mycket upprört om filmen. Det var många scener som de upplevde som provokativa, exempelvis en scen när Maria onanerar under täcket och en annan där vi på långt håll ser mamman sitta och kissa på en väg. Elevernas frustration sköljde över mig, ”Elisabeth hur kan du ta med oss på en sån här trist och hemsk film!” Jag var ganska matt när jag bänkade mig i salongen igen tillsammans med klassen och filmpedagogen. Jag förstod att det skulle bli en fruktansvärd timme eftersom eleverna var så negativa till filmen.

    En skicklig filmpedagog
    Jag vet inte om vår filmpedagog Susanne Kocsis märkte elevernas inställning till filmen när hon började prata. Vi fick se olika filmklipp från filmen vi just sett och Susanne fick igång ett engagerat samtal där alla hade tolkningar och synpunkter på de bilder och scener vi pratade om. Vi upptäckta att när vi lyssnade på varandra växte en helt annan film fram. Och det bästa av allt, det var mina elever som såg olika symboler, tecken i filmen och kom med olika frågor och analyser. Så arbetar en skicklig filmpedagog.

    När timmen med Suzanne var slut och vi stod utanför biosalongen var jag så nöjd med upplevelsen tills några av eleverna återigen kom fram till mig och var upprörda. Va nu då !? Men nu var de upprörda över att så få elever skulle se denna film eftersom filmen bara gick att se på Zita i Stockholm.

    Många år har gått sedan den upplevelsen men det är en av mina starkaste upplevelser som pedagog. Hade vi inte fått chansen att prata om upplevelsen med en bra handledare hade de flesta elever gått hem med de  första orden som yttrades  vilket var ”vilken skitfilm” .

    Med den upplevelsen i bagaget arbetar jag på Kulan för att alla elever skall få chansen att uppleva kultur som också utmanar, både i innehåll och form under skoltiden. Det får dem att växa och vidga sitt revir. Skolan har inte tid och råd att gå på föreställningar, film och utställningar som de ändå kommer att se under fritiden.

    kärrtorp

    Scenkonst som upprör och berör
    Planerar du att ta med klassen på scenkonst som du tror  eleverna är ovana med eller har ett innehåll som väcker känslor som du vill ha hjälp att hantera?

    Går ni på film så ger Svenska filminstitutet ut filmhandledningar  som går att ladda ner. Allra bäst är så klart att boka ett paket med filmpedagog, det blir också indirekt kompetensutveckling för dig som lärare. Här är biograf Zitas filmpedagoger och skolpaket. På Kulan hittar du många filmpaket och filmpedagoger.

    De flesta teatrar erbjuder workshops i anslutning till föreställningen och har lärarguider att ladda ned. Regionteater Väst har tagit fram ett material som jag varmt rekommenderar för all scenkonst. De också tagit fram en handledning till en föreställning om sorg som går att applicera på många föreställningar med det temat. Suzanne Osten skrev ett viktigt inlägg om vikten att inte undvika kulturupplevelser som berör i Svenska dagbladet, Förändra inte verkligheten – censurera inte konsten ”Barn behöver starka berättelser om sanna saker, gjorda med kvalitet. Istället för att stoppa skolklasser från sådan teater, låt barnen tala, ta tid med dem, måla, prata om upplevelserna.”

    Karin Helander har för Riksteatern skrivit broschyren Att öppna nya världar som går att ladda ned från webbplatsen. Att öppna nya värdar är mest en introduktion till teater och vänder sig främst till dig som arbetar med de yngre barnen.

    Dans  som inte är streeetdance och Bounce kan många elever vara ovana att se. Hur fördjupar vi upplevelsen efter dansföreställningen?  Dans i Stockholms stad och län /DIS har gett ut en lärarhandledning om hur vi kan prata om en dansföreställning .

    Lärare håller sokratiska samtal om kulturupplevelser
    I ett tidigare blogginlägg har kulturombudet Lars Håkan Larsson berättat om hur han för och efterarbetar kulturupplevelser, alltifrån enkla frågor på väg hem som exempelvis ”vad var det du fastnade för i föreställningen” till sokratiska samtal och så klart vikten av att undvika  frågor som lockar fram svaren bra eller dåligt.  

    /Elisabeth

    Missa inte Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.