Visar alla blogginlägg från: januari 2016

Filmarbete som Skapande Skola på Högalidsskolan

Det är en torsdag i början av december, lunchrasten på Högalidsskolan i Stockholm har precis tagit slut och ute har det börjat skymma. I ett av klassrummen har tolv elever från årskurs 7A samlats. Denna eftermiddag är det dock inte deras ordinarie undervisning som står på schemat, istället ska de få kliva in i rollen som filmskapare och göra sina egna kortfilmer tillsammans med en professionell filmpedagog.

Högalidsskolan har sedan några år tillbaka valt att fokusera på film inom Skapande skola. Det här året är det konst- och performancegruppen Zirkus Lokomotiv som tillsammans med filmpedagogen Helene Berg arbetar med projektet.

  • Mötet med eleverna, att kunna inspirera, ge verktyg och guidning i deras eget skapande är det som är roligast med att arbeta i skolan, berättar Helene Berg.

högalidskolan 4

Under vårterminen började hon att handleda elever på Högalidsskolan när de under en halvdags workshop fick göra porträttfilmer med identitetstema. Eleverna fick filma med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev väldigt lyckat och fortsatte under hösten.

När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Innan den praktiska delen av filmarbetet startar upp träffar Helene de inblandade lärarna och besöker respektive klass för att pratat om den kommande filmworkshopen.

  • Samarbetet med skolan fungerar strålande. En stor fördel är att jag har haft möjligheten att presentera projektet för hela lärarlaget innan det börjar, vilket gör att alla är involverade och engagerade i projektet, och det märks i arbetet med eleverna, berättar hon.

Dagens workshop börjar med att Helene går igenom filmarbetet där eleverna ska gestalta den text som de har skrivit. Gymnastikläraren och en av klassens mentorer, Tommie Jerneke, kommer förbi för att se hur arbetet går. Han är väldigt glad och positivt inställd till filmarbetet och tycker det är fantastiskt att se vad eleverna lyckas prestera.

Högalidskolan3

Under workshopen är eleverna är uppdelade i fyra grupper där varje grupp börjar med att fotografera sina målningar som sedan kommer att användas som bakgrundsbild i filmen. Därefter består filmarbetet av två delar, ljud och filmning. Hälften av eleverna får börja med att skapa musik samt läsa in den text som de har skrivit, resten får starta med att filma. Helene har med hjälp av ett stort grönt skynke, den så kallade greenscreenen, delat upp rummet i två inspelningsstationer. Flera av eleverna är vana vid att filma och använda sig av iPads. Helene ger tips och idéer, men eleverna får själva tänka ut vad just de vill filma och hur deras film på bästa sätt kan gestalta den text de har skrivit.

Alice, Axel och Pablo utgör en av grupperna och deras film handlar om vad identitet är. Det är första gången de arbetar med film på Högalidsskolan men Axel berättar att han tidigare har gjort film under elevens val på sin gamla skola och att han ibland gör film på fritiden. Även Pablo har tidigare erfarenhet av filmskapande och han har bland annat gått en animationskurs.

  • Det är jättekul att få arbeta med film i skolan, säger Alice och de andra håller med. Man lär sig att bli mer kreativ, fortsätter hon.
  • Att få arbeta med greenscreen uppskattas också. Det är kul att få lära sig jobba med en greenscreen eftersom jag kanske vill jobba med film när jag blir stor, säger Axel.
  • Helene tycker att det finns många fördelar att arbeta med greenscreen, framförallt vid kortare workshops. Arbetssättet väcker lekfullhet och nyfikenhet. Möjligheten att arbeta med lager på lager och placera in handlingarna i andra miljöer ger nya, intressanta och överraskande möjligheter, förklarar hon och fortsätter; Jag har älskat den tekniken själv sen jag var liten och såg tv-serien Den osynlige mannen. I och med att utvecklingen kommit så långt går det numera att både filma och använda sig av den tekniken med iPads.

Efter tre intensiva timmar är grupperna färdiga och vid ett senare tillfälle kommer klassen att ha en gemensam filmvisning. Nu har mörkret lagt sig och skoldagen är slut. Resultatet av eftermiddagens workshop är fyra fina och personliga porträttfilmer, och att få ta del av både dem och elevernas kreativitet och energi värmer i decemberkylan.

Helene ingår i Film Stockholms filmpedagogpool som är ett nätverk av kunniga och inspirerande pedagoger med olika kompetens som kan anlitas för filmpedagogiska projekt.

Reportage: Johanna Thelander

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Boktips på film – en väg för unga att upptäcka filmskapandets möjligheter

Boktipspafilm 4
För ungefär ett år sedan träffades för första gången fyra ungdomar på Kista bibliotek. Genom Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade de fått feriejobb och under jullovet skulle de nu arbeta tillsammans och lära sig hur man gör film; från idé till premiärvisning. Resultatet blev Boktips på film. Fyra kortfilmer där personer med stark anknytning till Järvaområdet fick ge tips och berätta vad som är speciellt med just den bok de valt och varför de ville förmedla det vidare.

Vad har arbetet med boktips på film  betytt för eleverna?
Vi gör ett besök på Kista bibliotek för att få veta lite mer. Här träffar vi Miriam Habtemariam, en av ungdomarna som var med under jullovsarbetet och då gick första året på gymnasiet. När hon sökte feriejobb genom stadsdelsförvaltningen visste hon inte vilket slags arbete hon skulle få, men i sin ansökan skrev hon att hon tyckte om Kista bibliotek. Kanske var det vad som gjorde att hon tillsammans med tre andra ungdomar: Hermona Beyene, Sara El Kelany och Takwa lahwal fick jobb på biblioteket. Ingen av dem kände varandra, de bodde på olika ställen och gick på olika skolor och Miriam berättar att hon inte hade någon tidigare erfarenhet av att göra film, utan allt var nytt för henne.Det är ju mycket, mycket roligare att få göra ett sådant här jobb än att till exempel bara få städa som jag gjorde på mitt första feriejobb. Det här ger ju så väldigt mycket mer, berättar hon och fortsätter: För det första så lär man sig någonting, och för det andra så får man även en ny hobby, ett nytt intresse.

5 dagars yrkesutbildning, sedan popcorn
Rebecca Medici, barn- och ungdomsbibliotekarie på Kista bibliotek, var delaktig i projektet och berättar hur ungdomarna under fem intensiva dagar lärde sig hur man gör film. Tillsammans utvecklade de idén, lärde sig hur man filmar, arbetar med ljus och ljud och hur man redigerar. Filmerna blev så fina och vi kände att det var viktigt att de fick en plats här på biblioteket och att de presenterades ordentligt. Därför arrangerade vi en filmpremiär med popcorn där ungdomarna själva introducerade filmerna. Vi visade filmerna från stora scenen och har sedan visat dem i våra utställningsboxar under ganska långa perioder, berättar Rebecca.

Vad hände sen?
Jullovsarbetet öppnade upp många dörrar för deltagarna och de hann både lära sig mycket och har dessutom på egen hand fortsatt att arbeta med film tillsammans. Bland annat har de filmat författarsamtal på biblioteket och under barnkulturfestivalen KUL 1415 dokumenterade de och intervjuade deltagare och ansvariga för festivalen.

Järvaplayredaktionen startar
I slutet av maj anordnades även , en ny festival för unga medieskapare på Kista bibliotek. Miriam och Rebecca berättar varmt om festivalen då den blev mycket lyckad och aktörer från hela Järvaområdet bjöds in. Under två dagar visades kortfilmer och det anordnades workshops och seminarier. Miriam och hennes medarbetare visade upp sina filmer och när festivalen var slut startade de upp Järvaplayredaktionen tillsammans med några andra ungdomar som deltagit.

Världens bästa bibliotek

När Kista bibliotek tidigare i höstas blev utnämnd till världens bästa bibliotek bestämde sig Järvaplayredaktionen för att göra en film om biblioteket. Just det här projektet var väldigt spontant. Jag läste i tidningen att Kista bibliotek hade vunnit priset, skrev till de andra tjejerna och sedan samlades vi här dagen efter, berättar Miriam. Genom intervjuer med framförallt ungdomar och barn ville de visa vad besökarna tycker och tänker. Resultatet blev en kortfilm som hade premiär på Kista biblioteks ettårsfest i november.Det tar ju jättemycket tid att göra film så det var fantastiskt att de fick ihop det! Filmare kom fram efteråt och frågade om de verkligen hade gjort filmen själva och undrade hur mycket de hade jobbat med film tidigare. Det var festens höjdpunkt skulle jag säga, menar Rebecca.

Snart dags för nästa filmfestival
Det är svårt att hitta tid till att påbörja ett nytt projekt då alla deltagarna samtidigt studerar på gymnasiet. Men Miriam berättar att det finns massor av idéer; några vill göra en kortare spelfilm, några är intresserad av att göra en reportagefilm. Och nästa år är det dags för Järvaplay igen.Vi vill vara med då. Vi kommer behöva sätta oss ner när vi har hunnit andats ut efter det här, för att komma på vad vi vill bidra med till den festivalen, säger hon. Miriam har ännu inte bestämt sig för om hon vill arbeta professionellt med film i framtiden, men har lärt sig att filmarbetet innebär massor av möjligheter.Jag märker ju att filmen är ett bra sätt att få ut sina tankar, idéer och budskap. Och det är någonting som jag vill göra, kunna bidra med något. Film kan mycket väl bli forumet jag använder, men det är alltid bra att ha flera vägar att gå, avslutar hon.

Ungdomshuset Reactor i  Husby
Projektet initierades och handleddes av Amra Heco som arbetar som producent på ungdomshuset Reactor i Husby. Det är en del av satsningen på kultur i området, som bland annat sker genom nätverket Husby kulturkvarter som Film Stockholm är med i. Sommaren 2015 följdes också jullovsarbetet upp av sommarjobb inom kultur till ungdomar i Stockholms läns.

Reportage: Johanna Thelander

Bild: Från vänster: Derya Kucukgöl, Sara El Kelany, Naima Ibrahim, Miriam Habtemariam, Takwa Lahwal. Längst till höger är Elisabeth Aquilonius, chef Kista Bibliotek som intervjuar dem om arbetet med filmen. (filmare som inte är med på bild Zahra Abdulla)

Gilla Kulan
Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

kulan_avatar

Hur uppmärksammar du Shakespeare i år?

001acdf8-aa63-4bf5-aa0e-16dc5aa68f09 foto lefteris Pitakakis/AP

I år är det 400 år sedan  William Shakespeare dog och det uppmärksammas i stora delar av världen. Mitt blogginlägg handlar om dramatikern, skådespelaren och dramaturgen William Shakespeare. Shakespeare skrev 38 pjäser och många av dem toppar fortfarande topplistorna över spelade verk i världen.  Jag tipsar om aktuella föreställningar, resurser och pedagogiska handledningar av lärare för dig som vill arbeta med Shakespeare i skolan. 

df317d41dec4ac96c4943125340ae773 6738d969591e7dd384b6b5d25432a281 96bd3d23eea56b88b12ba2028df84655

Föreställningar med anknytning till Shakespeare på Kulan

Alla Shakespeares 37 verk på 97 minuter!  Boulevardteatern  ”Ett höghastighets-, berg- och dalbanekoncentrat av Shakespeares alla pjäser. Se Titus Andronicus som matlagningsprogram, Othello som rap och Hamlet framlänges, baklänges och i slow motion!”

Monologen Shakespeares dotter som spelas på Strindbergs intima teater. I föreställningen/ monologen Shakespeares Dotter ”tar Görel Crona oss rakt in i  1600-talets England. Under ett ödesdigert dygn får vi ta steget över tröskeln till Hall’s Croft och se på när William Shakespeares dotter Susanna tvingas trotsa förbudet för kvinnor att blanda medicin – och därmed riskera att bli bränd på bål ”.

Workshop med SEST   ” Romeo and Juliet – English workshop, The Stockholm English Speaking Theatre is now offering the unique opportunity for students aged 14-18 to experience Shakespeare’s Rome and Juliet through a dynamic and exciting workshop. SEST provides a walking tour through the plot, discussing the main themes and motivations of the characters and occasionally stopping to perform some of the most poignant scenes of the play. ”

Dramaten hade också planerat att sätta upp Hamlet men premiären har skjutits på framtiden och vi hoppas få se den senare under året.

Shakespeares manus och kända citat

Wikiquote har gjort en sammanställning av de vanligaste citaten med i de flesta fall en källhänvisning som exempelvis ”Att vara eller inte vara, det är frågan: månn’ ädlare att lida och fördraga ett bittert ödes styng och pilar eller att ta till vapen mot ett hav av kval och göra slut på dem med ens. Ur Hamlet akt 3 scen 1.[1] Och på engelska  Wikiquote To be, or not to be,—that is the question:  Hamlet (1600–01), Act III, scene 1.

Enotes har också en samling av citat med källhänvisning, insatta i ett sammanhang och med kommentarer.

Projekt Runeberg har manus i svenska översättning av Carl August Hagberg.

Shakespeares teater, the Globe

På Youtube finns många filmer om Shakespeare och hans pjäser. Filmen nedan berättar på ett lättillgängligt sätt om teatern och hur det var att arbeta i  teaterkompaniet eller att vara en i publiken. Låna gärna filmen Shakespeare in love ( finns på SLI/Medioteket). Filmen blandar fakta med vad man tror sig veta i en härlig skröna om Londons teaterliv i slutet av 1500 talet. Filminstitutet har gjort en filmhandledning om filmen .

Shakespeare har inspirerat många andra

Shakespeares återkommande teman – förbjuden kärlek, svek och makt avhandlas  fortfarande och det finns många filmer som lånat betydligt mer av Shakespeare, för att ta några exempel: filmen Lejonkungen med kopplingar till Hamlet och den aktuella filmen Star Wars är ju nästan Shakespeares samlade verk .

Filmatiseringar av Shakespeares dramer

Många mediecentraler erbjuder Köpmannen i Venedig, Hamlet, Macbeth och Romeo och Julia för att nämna några av alla filmatiserade verk. Medioteket erbjuder 9 långfilmer baserade på Shakespeares dramer. Har du inte tillgång till en mediecentral finns många filmer även på YouTube. Vill du inte visa en hel föreställning finns många kända scener upplagda på YouTube. Här har Dramaten lagt upp balkongscenen med Christoffer Svensson och Sofia Pekkari från 2011.

Romeo-och-Julia_LL-001

 Romeo-och-Juliet-001-168x300Böcker från Mediotekets Cirkulationsbibliotek

Vill du låna Romeo och Julia i gruppuppsättning finns den i olika versioner att låna från Cirkulationsbiblioteket. Cirkbloggen har gjort ett intressant inlägg om de olika versionerna. ”Den äldsta kända berättelsen om Romeo och Julia skrev Matteo Bandello på 1500-talet. Här har vi en fin utgåva som LL-förlaget gjort. Texten är återberättad till lättläst löpande text av Ingamaj Beck och Eva Ede står för de fina illustrationerna. Denna utgåva ger oss dramat med alla de olika scenerna i översättning av Göran O. Eriksson. Han har skrivit ett förord till utgåvan som dessutom innehåller en ordentlig kommentarsdel i slutet. Som synes på omslaget till vänster är titeln här Romeo och Juliet, värt att notera om man ska söka den i bibliotekskatalogen! ”


Lättlästa böcker och serier om Shakespeares verk

LL-förlaget har gett ut Romeo och Julia, Othello och Hamlet. Hamlet  finns även som ljudbok.

Du har väl inte missat Classical comics? Där kan du köpa dramer på engelska, original-, nutida- och lättläst engelska som du ser exempel på på bilderna.

rj-ot rj-qt rj-pt

Några av seriealbumen har också tomma talbubblor för elever att själva fylla med text. Alla böckerna är fantastiskt illustrerade av olika konstnärer.  På webbsidan finns många dramer att ladda ned utan kostnad. Lärare har ett samlat resursrum.  Så här skriver Classical comics om syftet med klassikersatsningen  ”Our main aim is to make classical literature appealing to all; needless to say, this starts with younger readers and in education. To aid in differentiation in classes of mixed abilities, our range provides multiple text versions of each title, with the range broken down into ”Shakespeare” and ”Classics”.

Shakespeare och musik

I Stockholm kan vi avnjuta Romeo och Julia kören . Den bildades 1991 för att fungera som musikaliskt inslag i en uppsättning av Shakespeares Romeo och Julia på Dramaten och framför framförallt musik från Shakespeares tid . I filmen nedan visar Akali att nutida Hip Hop också har kopplingar till Shakespeare i en Ted-föreläsning.

Historia och samhällsliv

I tidskriften Populär historia har Kent Hägglund skrivet artikeln Shakespeare – teatergeni i turbulent tid . Den berättar både om Shakespeares liv och aktuellt samhällsliv. På köpet får eleverna bekanta sig med ord som: kyrkoplikt, obestånd, landstrykare, puritan och pest. På Shakespeares sällskapets webbplats  finns artiklar om dramer och intervjuer med regissörer och skådespelare.

Engelsk webbplats med samlade resurser

Den här är den bästa webbplats jag sett om Shakespeare. Sidan är ett samarbete med bland annat the British museum.  Den innehåller allt som kan tänkas efterfrågas i skolarbetet, uppdelat på tema, kontext, genre och dramer.

header h header header s

Lärare berättar hur de arbetat med Shakespeare

Jordi Almeida från Sturebyskolan berättar i den här filmen om varför han som lärare i engelska arbetar med drama och Shakespeare. I slutet av filmen får vi också höra elever berätta om arbetet. Eleverna har arbetat med Shakespeare under helt år med och gör en slutproduktion som de spelar på Stora scener i Stockholm.

Malin Appeltofft, lärare på Blommensbergssskolan berättar: Mina elever i en åk 8 för 3 år sedan gjorde ett Shakespeare-projekt där jag matade dem med fakta om Shakespeare genom faktatexter, filmer och läromedel och sedan fick eleverna bestämma hur de ville redovisa sina kunskaper och de gjorde affischer, power points, filmer, sånger mm. Det roliga var att många elever var skeptiska till projektet från början men när de själva skulle producera något började de ställa frågor som tex vad Shakespeare åt till frukost eller om han hade glasögon. Flera redovisningar blev fantastiska. De ligger kvar på Blommensbergsskolans hemsida under arbetslaget Granit, på YouTube. Någon av filmerna med pappersdockor lades upp på Pedagog Stockholm. En film heter Shakespeare och stress, missa inte sista minuten där scenen ändras och du får se ett Romeo -musikalnummer. Eleverna som skrivit manus, producerat, agerar och sjunger  heter Ebba, Emmy och Agnes.  Filmen nedan gjordes av Hannes, Ludde, Erik, Joar och Kim från Blommensbergsskolans team/Granit.

Filmer av klasser som arbetat med Shakespeare

Hamlet är mäkta populär att filmatisera, en anonym skola/klass som berättar storyn på några minuter. Romeo och Julia berättad med legofigurer av elever i Peder Skrivares skola. Samma skola har också på sitt eget sätt tolkat Trettondagsafton . Det finns många filmer där elever valt att byta kön och titel, till Romeo och Julian exempelvis eller som i den här musikalen Julia och Julia från Karolinska skolan ( estetprogrammet årskurs 3). Hässelbyskolan har överfört Romeo och Julia, framförallt släktfejden till ett nyhetsinslag med både reklam och bloopers på slutet. En Midvinternattsdröm, elever i Funäsdalens skola år 9 framför en fri tolkning av Shakespears ”En midsommarnattsdröm”. På Akademi Båstad Gymnasium hålls varje år den prestigefyllda Agardhsgalan, där eleverna i årskurs 2 arbetar med, och filmatiserar, renässansdraman av Shakespeare och Moliére, en av filmerna som tävlade var Mac Beth . Herrgardsgymnasiet ger oss en en minecraftversion av Kung Lear  .

Didaktiska tips för klassrummet

På Shakespeares sällskapets webbplats finns ett förslag av Linn Heiel Ekeborg  på hur du kan arbeta med Shakespeare genom att utgå från känslor och konflikter som eleverna är förtrogna med ; skadeglädje, elakhet, förlåta och lita på. Alla känslor och situationer konkretiseras med scener från olika dramer.

First-page-first-folio-tempest Faksimil av första sidan i The Tempest från First Folio, publicerad 1623

feuer Donya Feuer, In the company of Shakespeare

In the Company of Shakespeare

Donya Feuer, regissör och dansare på Dramaten startade på 90-talet In the company of Shakespeare för Stockholms skolor. De lärare som anslöt sig till projektet fick tillsammans med eleverna läsa Shakespeares sonetter och pjäser på gammal engelska. Så här säger Donya i en intervju i DN ” – När man översätter förstår man verkligen. Och Shakespeare måste alltid översättas, också för en engelsman. Detta blir deras dikt, som de får med sig vidare i livet, liksom deras stund på scenen blir ett viktigt minne, ett band till Shakespeare och till teaterscenen.”

Under 15 år arbetade Donya med Shakespeare tillsammans med tusentals elever från grundskolan och gymnasiet i Stockholm. Hon kallade eleverna för ”groundings”,  alltså samma sak som man kallade den stående publiken på Shakespeares egen teater, det vanliga folket, de som löst den billigaste biljetten.

Maria Östling som då var elev på lärarhögskolan och under lång tid arbetade med Donya Feuers In the company of Shakespeare har publicerat artikeln Återblick på ett kulturprojekt och dess betydelse för ungdomars psykologiska utvecklingsprocess i mellanrummet i Shakespearsällskapet. I artikeln beskriver Maria arbetsprocessen med Donya och vad deltagandet betydde för henne som person. Jag rekommenderar artikeln varmt.  Läs artikeln i sin helhet här  Ett utdrag från artikeln: ”Vår arbetsprocess utgick alltid från förhållandet till texten. Vi började ofta med att läsa högt för varandra. Processen av att lyssna på de andras röster minns jag som värdefull. Vi översatte sedan texten till svenska med så många synonymer som möjligt, gärna på ett associativt sätt. Jag tror att detta gjorde oss medvetna om de många möjliga översättningar och tolkningar som en textrad kunde ha. Vi visste ofta, men inte alltid, vilken pjäs texterna kom från eller något om dess sammanhang i pjäsen. När vi hade översatt gick vi alltid tillbaka till engelskan igen, för att lära oss raderna utantill. Detta gjorde vi genom upprepningar av texten enskilt och tillsammans, och i en fysisk iscensättning av orden i en repetitionssal, ett rum eller på en scen. Donya regisserade scener där vi fysiskt rörde oss i förhållande till varandra i rummet och riktade replikerna på ett medvetet sätt. På detta sätt var det som att vi kunde låta språket komma in i kroppen och inte bara stanna i ett analyserande, reflekterande förhållningssätt till orden.”

Kristina Lugns skriver om att lära sig innantill  ” By heart, Det betyder av hjärtat”. Det betyder också att kunna något utantill. Att kunna någonting utantill är att så av hjärtat ha läst innantill att texten blivit ’översatt’. Vi översätter från främmande språk till svenska. Vi översätter från svenska till vår egen svenska. Det vill säga att vi gör litteraturen till vår egendom genom att bokstav för bokstav tillägna oss diktarens personliga språk för sina erfarenheter.”
Att nå utanför klassrummets väggar var en viktig del i  Donyas metodik. Donya var noga med att betona att eleverna inte spelade teater utan att de läste/gestaltade en text . Maria Östling skriver i sin artikel att framförandet var fysiskt, eleverna sprang, hoppade och gick enskilt eller i grupp medan de sa, sjöng, mumlade eller skrek sina repliker. Det tror jag var en av anledningarna till att det var så lätt för eleverna att våga sig över ”rampen och att komma ihåg ibland mycket långa textsjok.Jag har sett många av elevernas föreställningar, mycket beroende på att min äldsta dotter först genom skolan och sedan även på sin fritid blev uppslukad av In the company of Shakespeare . Föreställningarna framfördes för vänner och familj på Dramaten, Kulturhuset och Moderna museet. I föreställningarna var några textrader som återkom oavsett ålder på eleverna, bland annat den här strofen från Stormen ”Scen  II. Another part of the island. What have we here? A man or a fish? Dead or alive? A fish: he smells like a fish;” Kanske inte den mest djuplodande strofen men eleverna älskade att gestalta den.

Jag är övertygad om att The company of Shakespeare lever kvar hos varje elev som hade förmånen att få vara med och att de aldrig glömmer arbetet med ” ”When my cue comes…” , vilket för övrigt gäller många kultur-och Skapande skola projekt. Så tack Kulturrådet för Skapande skola och att alla skolor har möjlighet att söka bidrag för att arbeta med estetiskt lärande.  

   

Kulan i social medier

Missa inte att gilla Kulan på Facebook och twitter , där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

kulan_avatar