Visar alla blogginlägg från: februari 2016

Skolbibliotek 2015

Under hösten 2015 fick jag genom Medioteket gå på en riktigt bra konferens; Skolbibliotek 2015 som anordnades av Teknologiska Institutet. Konferensens syfte vara att peka på skolbibliotekens betydelse i skolans verksamhet och att det genom samarbete går att bygga en verksamhet med goda förutsättningar för eleverna och för deras utveckling. Under konferensen fick vi möta personer, både föreläsare och deltagare som brinner för sitt arbete och denna fråga. Vi fick lyssna på hur man kan skapa ett pedagogiskt samarbete och tänka runt verksamheten, hur man kan öka läslusten och läsförståelsen hos eleverna. Sammanlagt fick vi ta del av sju praktikfall och två workshops i källkritik och informationsökning.

Den första föreläsningen hölls av Anne Ljungdahl, skolbiblioteksutvecklare. Hennes föreläsning hette Mål för skolbibliotek: och konsten att göra en handlingsplan. I sin föreläsning tog hon upp och gav deltagarna handfasta knep i hur man gör en handlingsplan för skolbibliotek. Vad bör en handlingsplan innehålla? Vem gäller målen för? Ann menar att en handlingsplan bidrar med att öka elevers lärande, blir lättare för rektor att ta ansvar, att styra och leda, att lättare utforma kollegialt lärande och marknadsföra biblioteket, att verksamheten går att följa upp och man lättare kan utveckla skolan/biblioteket, skolorna blir likvärdiga och ökar därigenom tillgängligheten och man kan genom en handlingsplan utföra ett bra kvalitetsarbete. Sist men inte minst man får Skolinspektionens gillande menar Anne. Förutom planens innehåll trycker hon även på vikten av bemannade skolbibliotek och menar att 1 heltid per 500 elever ska finnas på plats, bemannat under dagtid av utbildad och kompetent personal. En skolbibliotekarie har ju flera kompetenser, som media- och bibliotekskompetens, didaktisk- och social kompetens vilket är viktigt i skolans värld.

En annan viktig del är att titta på målgruppen som biblioteket skall arbeta emot; hur många elever finns i respektive årskurs; hur många elever är pojkar respektive flickor; hur många elever finns det med läsnedsättning och hur många elever finns det med annat modersmål? Vilka är de i så fall? Att ha en bra översikt av dessa målgrupper innebär att man kan se vilka resurser, förutsättningar och ramar som behövs men även belysa det som redan finns.

Anne menar att det är viktigt med en mål- och handlingsplan för att skolbiblioteken skall utvecklas till en att vara en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet och aktivt bidra till ökad måluppfyllelse. En bra struktur bör finnas för målgruppen, men även inom intern- och extern samverkan. För att kunna se om det man gör är relevant för verksamheten bör man även genomföra en kontinuerlig uppföljning av verksamheten. Hon ger exempel på SMART modellen, ursprungligen en engelskspråkig modell som man kan använda i juste detta syfte. Vidare bör man uppdatera handlingsplanen en gång per år för att verksamheten skall fungera och må bra.

Som sagt en intressant föreläsning och jag tror som Anne att genom att införa handlingsplaner på skolbiblioteken kan man skapa likvärdiga bibliotek ute på skolorna vilket borde vara ett mål för alla att uppnå inom skolvärlden.

Varför finns tre av Sveriges 16 bästa skolbibliotek i Lund?

Två av bibliotekarierna, Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask, från Polhemsskolan menar att det finns flera faktorer som har påverkat just varför så många skolbibliotek i Lund och de själva fått utnämningen skolbibliotek i världsklass, Årets Skolbibliotek och Årets skolbibliotekarie. Båda menar att det framförallt beror på att man redan sedan 1970 haft skolbibliotekscentral, bemannande skolbibliotek där budgeten för varje elev är 60: -, modellbibliotek, driftiga skolbibliotekarier, läsfrämjande verksamhet och ett stort kollegialt utbyte. Även kommunens Biblioteksplan och kompetensutveckling för bibliotekarierna inom Biblioteks & Informationsvetenskap har påverkat denna positiva trend. Polhemsskolans framgångskoncept för att skapa ett bibliotek för alla elever och vägen till att få utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass innebär att de utvecklat en handlingsplan för sin verksamhet, de har ledningens fulla stöd, skapat en tydlig struktur och har en bra förankring i skolan, det skall finnas fackutbildad personal med erfarenhet. För att uppnå en likvärdighet för alla elever skapade bibliotekarierna en handlingsplan tillsammans med rektorn och olika samarbetsgrupper, en process som tog ett år. Polhemsskolan är en stor skola med 2350 elever ca 200 pedagoger, två bibliotekarier, en assistent och man har både teoretiska och praktiska program, språkintroduktion och spetsutbildning i matematik och fysik. Det är således en stor skola vilket innebär att man måste vara strukturerad för att kunna nå alla inriktningar och alla elever. För att kunna bygga upp och få ett fungerande skolbibliotek måste även biblioteket få en bra budget från skolan för att kunna anpassa sina resurser till elevernas lärande och kunskapsutveckling. De har därför tio databaser, däribland EBSCO som är anpassade till gymnasielever, 20 000 volymer, fyra dagstidningar och 50 tidskrifter. Eleverna skall inte behöva resa eller besöka folkbibliotek för att kunna hitta information till sina arbeten.

Lotta och Petra visade i sin föreläsning sitt starka engagemang för att utveckla skolbiblioteken och för att hur viktigt det är med fungerande skolbibliotek och hur man kan arbeta för att eleverna skall uppnå måluppfyllelserna i skolan.

Konferensen var mycket givande och många nya tankar väcktes.

// Tehres Lindskog

Verksamhetsansvarig på Thorildsplans gymnasium

 

 

Lundautmärkelserna

Världsklass:

  • 2015 Backaskolan, Gunnesboskolan, Polhemskolan
  • 2014 Backaskolan, Gunnesboskolan, Lerbäckskolan
  • 2013 Hagalundsskolan, Lerbäckskolan, Norra Fäladens skolområde

Årets skolbibliotek:

  • 2011 Norra Fäladens skolområde
  • 2000 Gunnesboskolan

Årets skolbibliotekarie:

  • 2009 Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bas
  • 2003 Christina Lundborg

Kriterier
Ett skolbibliotek i världsklass:

  • är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
  • samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
  • stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
  • stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
  • erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
  • har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

En skola i världsklass har skolbibliotekarier som:

  • är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
  • ger eleverna verktyg för källkritik
  • lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
  • är navet i den digitala kunskapsskolan!

Cirkus i skolan?

Välkommen till en kväll utöver det vanliga. Kliv rakt  in i cirkusens värld, se scener från föreställningar, delta i workshops, prata med oss från Kulan och träffa andra kulturombud. Vi har valt att enbart fokusera på cirkus denna kväll. Cirkus och dans är ett språk som alla förstår oavsett ålder och språk. En del av övningarna vi visar kan du själv göra med eleverna  i klassrummet. Övningar som är bra för fokus och spring i benen.

Kvällens artister och deltagande lärare

Trupp Trunk föreställning – Karin Svensson, Petter Wadsten och Camilla Rud. Tillsammans ska tre entusiastiska akrobater spela en cirkusföreställning, men allt går inte riktigt som de tänkt sig. Den visuella formen som utgår från kroppsspråk och publikkontakt passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Trupp Trunk aktiverar kroppens alla sinnen och med humor och värme gör de tre clownerna tillsammans med publiken en annan värld möjlig.

Pär Söderlund – Kan man öka elevers fokus med jonglering? Pär Söderlund har jobbat med elever och lärare och skapat en metod. En paus med jonglering, balansövningar  sänker elevernas stressnivåer,  förebygger långvarigt stillasittande och övar koordinationen.

brain-resized-365x258

Tyska skolan mötte Franzelle i ett Skapande skolaprojekt. Artisterna och pedagogerna Franziska och Pelle från Franzelle och läraren Nina Hamann från Tyska skolan berättar om cirkusprojektet  som eleverna fick ta del av. Ett värdegrundsarbete som utrycktes genom dans och rörelse.

Workshop med  Franzelle,  Franziska och Pelle låter oss få prova på några cirkusövningar som är bra för att öva upp balansen.

Claire Parsons, koreograf till föreställningen And then … och sen. Claire Parsons berättar om hennes tankar kring sin senaste föreställning. En visuell blandning av dans och cirkus med inspiration från bl a Fellinis filmer.

David ErikssonMachokultur, våga visa sitt inre. David har gjort en enmansföreställning om att våga. David berättar om föreställningen Pink on the Inside… och om reaktioner och samtal han fått från ungdomar. En svidande uppgörelse med grupptryckets mekanismer och självpåtagna krav som begränsar många killar. En artikel från DN där de samtalade med några killar som nyligen sett Davids föreställning 

 Between Someonesons  –  Patrik Elmnert och Wes Peden. Patrik och Wes visar en kortare version av sin föreställning som de turnerar med runt om i världen. Flera elever i Stockholms län har sett den, den finns på KULAN  och ikväll får ni ta del av den. Det blir en fartfylld stund med jonglering på mycket hög nivå.

Målgrupp: kulturombud och intresserade lärare
Tid: förtäring serveras från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00
Plats: Danscentrum, Jungfrugatan 7

 Anmälan till kulturombudskväll

kulan_avatar Kulan på Facebook och twitter  kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Bokpåsar – samarbete mellan bibliotek och förskolor

bokpås

Under hösten påbörjade Vällingby bibliotek ett samarbete kring bokpåsar med tre förskolor: Grönkulla, Mumindalen och Brandliljan i Hässelby och Vällingby. Det finns sedan tidigare ett samarbete mellan alla kommunala förskolor och bibliotek i stadsdelen i och med lässatsningen Stockholm högläser som startade 2014 med mål att öka läsning och berättande på förskolorna i Stockholm.

Bokpåsarna är en del i ett fördjupat samarbete mellan de tre förskolorna och Vällingby bibliotek. Alla tre förskolorna jobbar målmedvetet med läsning på förskolan. För att få föräldrarna mer engagerade i att läsa för sina barn har Vällingby bibliotek satt ihop 50 bokpåsar. Bokpåsarna består av fem bilderböcker, information om vikten av högläsning samt bibliotekets öppettider – om man blir sugen på att besöka biblioteket och läsa mer! Bokpåsarna hänger i anslutning till förskolans hall. Föräldrarna skriver upp sig på en lista när de lånar en påse med sig hem och stryker sig sedan när de lämnar tillbaka påsen till förskolan.

Bokpåsarna har används flitigt. Pedagogerna har märkt att de föräldrar som tidigare läste för sina barn läser ännu mer och de föräldrar som tidigare inte läste nu har börjat läsa för sina barn!

Rose-Marie Nilsson

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Museum, skolor och sanna eldsjälar

mycket att välja bland

mingelJag är i Tensta. På väg till Tensta konsthall där den årliga mässan Museum+Skola=Sant äger rum i år.

Inne i lokalen myllrar det av folk. Lärare från Stockholms alla håll och kanter. Nästan alla museum i Stockholm står uppradade vid sina bord och banderoller längs väggarna i utställningslokalerna.

I mitten av den stora hallen står en stor ek. Den är en installation och del av en produktion av Goldin+Senneby i samarbete med författaren Jonas Hassen Khemiri som visas i Tensta konsthall just nu och resten av våren. Standardlängden av ett mirakel. Eken kommer under utställningsperioden att fungera som en samlingspunkt för samtal och seminarier. Snickaren Moa Ott kommer att tillverka nya sittmöbler av trädet som placeras runt om i lokalen.

Jag slår mig ned på en stubbe. Smaskar i mig utsökta etiopiska och eritreanska röror och bröd som bröderna Alexander och Samuel Berhane bjuder på. Sen börjar dagens föreläsning av Sally Tallant. Under eken.

mat

artSally Tallant är konstpedagog och curator. Just nu arbetar hon som chef för Liverpool-biennalen som är Storbritanniens största konstfestival. Sally pratar snabbt. Och visar bilder i en lika rasande fart. Hon berättar om Liverpool. Stadens befolkningsmängd har halverats från slutet av 1930-talet till idag. I Liverpool finns det barn som växer upp i familjer där ingen har haft ett jobb under fyra generationer. Men. Med hjälp av olika konstprojekt som genomförs tillsammans med Liverpools invånare, från liten till stor, skapas hopp och framtidstro.

Sally berättar om projekt där lärare har praktiserat hos konstnärer. Konstnärer som har flyttat in sina ateljéer i skolorna och under ett helt år arbetat tillsammans med eleverna. Barn och unga som tillsammans med arkitekter skapat sina egna skolgårdar och skateboardparker.

Sally är en eldsjäl. Det märks. En av alla världens eldsjälar som ju är en förutsättning för att sprida konst. Över världen. Och in i klassrummen. En sådan eldsjäl som alla de lärare och museiarbetare som idag minglar runt i Tensta konsthall. Också är.

Jag sammanfattar detta blogginlägg på samma sätt som Sally inledde sitt föredrag, med ett citat av William Morris:

I do not want

Art

For a few

Any more than I want

Education

For a few, or

Freedom

For a few

William Morris (1834-1896)

ek

För Kulan – för att barn och unga växer med kultur/ – Monica Eriksson

Nu är klass 4 i Gärdesskolan dramaturger

Drama- och språkprojektet Den övergivna dockan med inspiration av Brechts Kaukasiska kritcirkeln. Följ läraren Catharina Dreiman och klass 4 c i arbetet med att sätta upp Den övergivna dockan för Gärdesskolans scen.  I Första inlägget berättade Catharina om hur hon introducerade pjäsen för klassen. Andra inlägget innehåller många praktiska övningar, både gruppstärkande- och röstövningar för att eleverna skall nå utanför scenrampen. I det  tredje  inlägget tar sig eleverna an dramaturgens, scenografens och rekvisitörens uppgifter.

thMX50NFDH

Eleverna ändrar tid och rum

Strax efter juluppehållet satte jag och eleverna i 4 C på Gärdesskolan igång att leka dramaturger, ändra vårt manus från förgången tid till modern tid. Jag delade in klassen i fyra grupper på cirka fyra, fem elever i varje grupp. Eleverna fick tre sidor var ur manuset och sedan bar det av. Endast en lektion tog det att föda pjäsen ur den kokande gamla spanska byn till att landa en het vårdag på Valhallavägen vid Karlaplan. Exempel på förvandlingen: En peseta-en femtiolapp Kokerskans dotter-lokalvårdarens son Bröd och vatten-hamburgare på Donken Många tjänare-senaste elektroniken Trashank-slashas Moderskapsmål-faderskapsmål Portvakt på godset-ordningsvakt på Fältöversten.

Dessa manusförändringar innebar så klart att jag åter fick kopiera upp nya dubbla exemplar av det nu nya manuset så kallad: ”Version 2″ (Vi har strukit i orginalmanuset och ändrat så tydligt vi kunnat. Alla elever fick ett nytt manus med sig hem och ett att använda i skolan.

Släppa manus och tänka på timing

Med ny iver och kraft tog repetitionerna fart. Efter cirka tre repetitioner börjar nu en del av eleverna släppa pappersmanuset på scengolvet, replikerna börjar så smått att sitta och är under utveckling, eleverna har också börjat mötas på riktigt på scenen och vi tänker en hel del på timingen.

läser från manus

läsa

Rekvisita

Eftersom jag tidigare för några år sedan satt upp pjäsen med originaltexten och då också som en spansk gammal by, har jag dockan vi använde kvar, en docka lite gammaldags till utseendet och hon är i porslin. Än så länge använder vi den då vi repar eftersom den nya dockan i denna nya pjäsen ej är färdig, tankarna och ritningarna på den nya dockan är inte klara, tanken är att vi ska låta en riktig teaterverkstad få tillverka henne så att hon kan fungera som vi önskar. Till exempel bör hon ha en trasig arm och rygg, risigt hår, smutsig och till och med ett hjärta som håller på att trilla ut (står så i manus). Hos hantverkarna på Valhallavägen kommer dockan successivt med hantverkarnas professionella behandlingar bli hel igen och självklart också med hjälp av sin ömme far.

 

Ljus och ljud

Efter jul fick våran klass två nya pojkar i klassen, den ena pojken Simon frågade redan under sitt besök i klassen före jul om han kunde få stå för ljudet, bli vår ljudtekniker då han fått höra om vårt projekt. Japp! Sa 4C överlyckligt för ljudet hade vi knappt hunnit tänka på.

När den andre nya pojken dök upp frågade vi om han ville bli vår ljussättare eftersom han helst inte ville stå på scen och rollerna var ju också redan satta. Japp! Sa August och ljus blev till!

Efter lite om och men fick vi lov att använda både ljusbord, tillhörande strålkastarna i aulan och ljudskåpet. Hörni! Vi är igång!

Vår fina lilla berätterska i pjäsen, Charlie och hennes vackra berättarröst gör succe tycker vi, under detta nya strålande ljus på scenen. Åh! Vad roligt vi har! Funderar ni på att göra teater med er klass, tänk inte mer! Bara gör det och följ vågorna! Hjälp! Strömmar! Ja, det finns strömmar, vad kan det vara för motstridiga strömmar? Panik? Hur ska vi hinna? Fastslaget datum för premiär, 27 maj! Det blir uppspel för några av skolans klasser denna dag och föräldrar, familjer och vänner till eleverna på kvällen. Veckan efter kommer vi troligen ha fler uppspel för klasser och eventuellt en kväll för allmänheten om vi känner oss trygga.

Lugn, lugn, bara lugn, det finns bot för panik, punkta upp i kalendern med repetitioner, alla besök på kostymateljeé  inlämningar av elevernas ritningar för rekvisita, så klart tillsammans med eleverna, fler dagar för extrarepetitioner sista två månaderna. Följer man de extra planeringspunkterna så bra som möjligt, håller sig själv och eleverna vid gott mod och önskar, hoppas att inget sjukdomsfall under viktiga repetitionstillfällen inträffar eller vid självaste speldagar.

Nåväl, under en vanlig repetition med 4C har jag turen och möjligheten att dela upp klassen i två delar, de som är med första halvan av pjäsen startar med mig på scenen, Anna som är resurs i vår klass några tillfällen i veckan har det andra gänget i klassrummet tills vi hämtar dem. Det blir mindre rörigt såhär, det kan vara svårt att som 10, 11-åring ha endast några minuters repliker under cirka två timmars repetition. När vi gör såhär att vi delar upp eleverna har vi märkt att det som sagt blir mer fokuserat. Anna gör dramalekar och improvisationer med andra halvan i klassrummet och håller dem varma tills jag tar emot dem i scenrummet, där jag just regisserat och övat med första gänget.

Vi brukar hinna igenom pjäsen under ett reptillfälle, det tar än så länge nästan hela våra två lektionstimmar, pjäsen i sig själv kommer så småningom ta kanske 50 minuter att spela.

Än så länge har vi endast en dubbellektion på onsdagseftermiddagen då vi övar. I onsdags var det ett sjukdomsbortfall på sex av arton elever, vi sådana tillfällen får man fokusera på sådant där de närvarandes uppgifter överväger.

Besök av scenograf

Vi har haft vår scenograf Caroline Romare som vi anlitat via Kulan hos oss. Caroline samtalade mycket med dekor, rekvisita/kostymgruppen i klassen som också hade gjort sina ”läxor” Caroline givit dem strax innan jul. Dekor, rekvisita/ kostymgänget hade fått i uppgift att tänka ut varje scen i pjäsen, rita upp i häften vilka som deltar i varje scen, vad de ska ha på sig, vilken rekvisita som behövs, vilken dekor osv. Ett stort arbete kan tyckas men de har faktiskt kommit en bit på väg.

Vid en lektion utanför vår onsdagseftermiddag fick dekor, rekvisita/ kostymgruppen redogöra inför klassen vad de kommit fram till. I många av förslagen instämde de flesta, kanske la till något men i bland blev det så klart tungt motstånd när det gällde kostymer för några av rollkaraktärerna. Våran ballongförsäljare (en roll) vägrade till exempel ha rödvitrutiga byxor, de förvandlades snabbt till mer yllegrå, något mer åt gubb- byxor. Vita tajts blev svarta tajts för Rosti, en av huvudrollerna och hans far. Rosti och fadern kommer under en scen öva balett. Tja, ganska lindriga kontroverser så att säga.

När Caroline var hos oss talade vi lite om att ideen som föddes tidigare, att hantverkarna i pjäsen ska sitta på någon slags hög stol, är bra, att ideen håller. Hantverkarna kommer att dingla lite med benen men sitta högt. Rollkaraktärerna är ju höga i sig själva men på något sätt också lite utsatta allihopa i vår pjäs.

Dagen efter Carolines besök hos oss på skolan bläddrade jag i ett reklamblad från ÖoB (Överskottsbolaget) och finner plötsligt att ”Nytt för veckan” är en hög pall i metall och en lägre pall, mer liknande en stubbe med ull på…

ullpall

plåtpallGenom överläggning tillsammans med dekor, rekvisita/ kostymgruppen var vi överrens om att dessa två pallar passar till hantverkarnas scen och till en av huvudpersonernas långa monologscen. Efter ett samtal med Caroline och efter att jag sms:at henne bilderna på pallarna bestämde vi oss för dem och jag och min make släpade kommande helg dessa två pallar via tunnelbanan från ÖoB till Gärdesskolan, där pryder de nu mellanstadiets lärares arbetsrum.

-Så vi håller på med våra projekt! Som en kollega uttryckte det, men det är det värt, tänkte jag gnolandes och 4C och jag gnolar och knogar verkligen vidare…..

Gnola med oss i våran nästa blogg och må så gott! Bästa hälsningar Catharina Dreiman och 4C på Gärdesskolan i Stockholm.

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Inspireras av lyckade Skapande skola-projekt

Kulan har anordnat flera möten för kulturaktörer och lärare där vi har resonerat om varför det är så svårt för kulturen att komma in i skolan. Nu går vi vidare och tittar in till några skolor där kultur används i undervisningen. På Mötesplats Kultur Skola den 24 februari berättar lärare och kulturaktörer om kultur-Skapande skola-projekt inom teater, musik, film och dans.

bild mötesplatsVi har bett dem berätta om ursprungstanken med kulturprojektet.
Vad det blev?
Framgångsfaktorer?
Hur lades samarbetet upp?
Har det satt avtryck i klassen?
Vad skall ni göra annorlunda nästa gång?

Följande Skapande skola-projekt presenteras från scenen:

sprint 3Sprintgymnasiet , Alexanda Sjölin, Aziza Ali och Hanna Roth från Unga Klara berättar om hur de arbetar med nyanlända och i många fall illiterata elever. Projektet utgår från elevernas erfarenheter och drömmar. Alexandra har tidigare skrivit ett blogginlägg om arbetet för Kulan.  Eleverna fick fylla en väska med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi . Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev sedan en kortfilm 

balett 1

Gärdesskolan, läraren Catharina Dreiman sätter tillsammans med sina elever i klass 4 upp pjäsen Den övergivna dockan i samarbete med bildkonstnären Caroline Romare. Ett ämnesövergripande projekt i svenska och samhällskunskap. Via Kulan bloggen har du möjlighet att följa arbetet med pjäsen från ax till limpa, stort och smått, problem och glädjeämnen. Du får konkreta tips på hur du själv kan tänka när du planerar ett dramaprojekt. I vår kan vi se det färdiga resultatet i Gärdesskolans aula.

sorg

Höglandsskolan; kulturombudet Lars  Håkan Larsson presenterar tillsammans med dansare från Dottertumören ett värdegrundsprojekt med dans och bild. När det värsta händer? Hur tar vi upp det i skolan och i klassen? I ett blogginlägg berättar Lars om hur de arbetade med sorg och saknad.

Högalidskolan3

Högalidsskolan, läraren Cecilia Askesjö och filmpedagogen Helen Berg berättar. Kulturprojektet inleddes med en halvdags workshop. Eleverna fick göra porträttfilmer med identitetstema. De filmade med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev lyckat och fortsatte under hösten. När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Läs om projektet på Kulanbloggen

axelsson

Östermalmsskolan tillsammans med Svenska Gospelverkstaden. Med Skapande skola projektet Keep The dream Alive vill de levandegöra den afroamerikanska historien med musik, bild  och berättelse som redskap. Keep The Dream Alive är en resa genom den musiken och historien. Från work songs och spirituals på slavfälten, via frihetsånger på gatorna och gospel i kyrkorna i 60-talets USA, till nutid och låtar som eleverna själva väljer. Allt vävs ihop till en föreställning som berör. Keep The Dream Alive har fokus på grundläggande värden enligt Lgr 11 och öppnar för ämnesintegrering mellan många olika ämnen, t ex historia, samhällskunskap, svenska, engelska och musik.

axelsson 2

Och mycket mer

Under kvällen kommer det att finnas tid att gå runt och titta på andra Skapande skola projekt som presenteras och så klart äta tillsammans med lärarkollegor och kulturarbetare för ett gemensamt utbyte av kultur i skolan. Kvällen inleds med en mingel- och mat-timme som ackompanjeras av musikerna Matti Norlin som spelar Kitchen sink blues. . Programmet från scenen pågår mellan 17.00 -20.00 med en rejäl kaffepaus och tid för samtal i mitten.

Anmälan

Kvällen bekostas av Skapande skola och är utan kostnad för skolan men anmälan är obligatorisk

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Vill dina elever uppträda på Kungsträdgårdens scen under Eurovision Song Contest?

toppbild-artwork-22-1-jpg

900px-KungsträdgårdenStockholms stad och SVT arbetar för fullt med att arrangera Eurovisionen Song Contest i Globen. Biljetter till evenemanget räcker inte till alla Stockholms skolor men vad är väl en bal på slottet?

Under Eurovisionsveckan pågår samtidigt en stor folkfest i Kungsträdgården och Skeppsbron för alla Stockholmare och tillresta schlagerfans. Kungsträdgården byter skepnad till Eurovision Village.  Från en stor bildskärm på Stora scenen kan vi utan biljetter följa repetitioner och finalen i Globen.

Under dagtid vecka 19 i Kungsträdgården ges Stockholms skolor en möjlighet att uppträda på en nyuppförd scen. Har din klass eller några elever något som passar att framföra på scenen? Musik, glödande tal, poesi, dans, modevisningar, vetenskapliga experiment, akrobatik med mera, allt som passar att framföras från en scen är välkommet.

kul1415 kungsan 509 (3)minskad

9509556_origNå utanför klassrummet

”Att kommunicera med en verklig publik utanför klassrummets väggar, är en djupt genomgripande, inspirerande och motiverande erfarenhet. Förstår de vad jag vill säga, fungerar mitt språk, lyckas jag beröra dem, nå deras hjärtan, på riktigt? ” …… Bättre kan vi pedagoger inte erbjuda”  Citat från läraren Sten Canewall, Lillholmsskolan 

Eftersom 43 länder deltar i tävlingen och vi har många språk som talas i Stockholms skolor hoppas vi att detta också kommer att märkas från scenen.

Anmäl ditt intresse

Sprid denna inbjudan till elever och kollegor. Redan den 22 februari vill undertecknad,  elisabeth.soder@stockholm.se ha en intresseanmälan. Det ni vill göra på scenen behöver inte vara klart. Jag vill främst veta vad ni funderar på och hur vi skall hjälpa er vidare. Nästa deadline är den 11 mars. Efter det tar vi inte emot fler intresseanmälningar och börjar planera programmet.

Elevernas scen

Deltagande elever kommer att få ett varmt välkomnande och erbjudas ett professionellt stöd under framträdandet. Scenen har ett tak och är 8 meter lång och 7 meter djup. Det innebär att vi inte kan ha stora körer, orkestrar eller hela musikaler. Små scener från musikaler kan vi ha.

En standardsättning på scenen är backline med trumsett , bas- och gitarrförstärkare . Övriga önskemål får vi ta ställning till vart efter. Scenchef och ljudtekniker finns med under uppträdandet och ni hälsas välkommen upp på scenen av vår scenchef.

Välkommen som publik

Skolor/klasser är så klart också välkomna som publik  till musik och folkfesten i Kungsträdgården. Det är inte varje år som Stockholm får anordna en fest för 43 länder.  Planera redan nu för ett besök under vecka 19.

 Information och stöd till lärare

Här finns stadens information om evenemanget. I den öppna faceboookgruppen  KULSTHLM lägger jag upp information kontinuerligt och berättar om vad som är på gång. Sidan är öppen, vi är alla redaktörer, lägg gärna upp information om hur du arbetar i skolan med Eurovisionfesten  i Kungsträdgården.

aeurovision

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Får vi några elever som skriver och framför en schlager?

På lördag börjar Melodifestivalen och snart är det dags för Eurovision Song Contest i Globen. Under veckan som Eurovisionsfesten pågår är Stockholms elever välkomna upp på scenen i Kungsträdgården. Information om erbjudandet. 

Ägna en lektion i svenska till att skriva schlagers

Vi har redan fått in många intresseanmälningar från skolor och det kommer bland annat att framföras blues, rock och smäktande ballader. På facebooksidan KULSTHLM lägger jag upp intresseanmälningar jag får in. Men inga har hitintills anmält att de vill sjunga en schlager.Varför inte det? Är det inte ett roligt upplägg för en lektion i svenska eller svenska som andra språk?

Eftersom vi har 43 länder som är med och tävlar vill vi visa våra gäster att det sjungs på många språk i Stockholms skolor. En schlager har ofta två till tre verser och en återkommande refräng. Enkla berättelser  med meningar som går att återvinna i refrängen. Det innebär att eleverna kan lägga engagemanget på att skriva texter som berör istället.

Litteraturmagasinet Babel ställde frågan: Hur svårt är det att skriva en schlager och bjöd in 10 författare att skriva en text till en nyskriven melodi av Benny Andersson. Några av de som skrev var: Camilla Läckberg (som för övrigt tävlar i årets melodifestival med en låt) Jan Guillou, Göran Greider, Susanna Alakoski, Horace Engdahl och John Ajvide Lindqvist. Författarnas låttexter finns kvar på Babels webbsida . Benny Anderson säger i programmet att det är en svår konst att skriva schlager och pop eftersom du skall få in en hel berättelse med få tecken. Björn lyfter fram Björn Ulvaeus texter ”som är som små filmer”

Gör musik av texten

 scorecloud3  h    untitled 9

Vill eleverna  tonsätta sin text utan att kunna noter finns appen Score Cloud . Eleverna nynnar sin melodi i mobilen, datorn eller paddan och så får de ut noter inom en minut. Därefter är det bara att hämta instrument från samma app och lägga på och pröva sig fram .

Irland har slagit Sverige på mållinjen i schlagerkampen

 abba    Herrey_51 2    carola

Man kan inte tävla i musik men om det gick skulle vi kunna dra oss till minnes att Sverige haft ett fantastiskt resultat i Eurovision Song Contest. Bara Irland har vunnit festivalen fler gånger. Måns Zelmerlöw, orsaken till att vi får ha festivalen i Sverige vann med Heroes, Herreys med Diggi-loo diggi-ley, Carola Häggkvist med Fångad av en stormvind, Charlotte Perrelli med Take me to your heaven, Loreen med Euphoria och ABBA med Waterloo.

Tricks och tips för att skriva schlager

Vad skall jag tänka på när jag skriver? Tonartshöjning är viktigt, det har vi lärt av Jonas Gardell som för övrigt skall ha en schlagerskola på SVT inför Eurovisionen. Eftersom jag hoppas att vi också får höra några nyskrivna schlagers på skolornas scen i Kungsträdgården ger jag några tips här:
I artikeln Jakten på en hook och tre perfekta minuter tipsar låtskrivaren Linnea Deb om sina bästa trick: En refräng inom en minut är bra, hooken måste etableras. Ha inte för mycket text i refrängen och var enormt tydlig. Du har bara tre minuter på dig. DN 2016-02-03

På webbsidan Poplåtar finns många konkreta råd för att du skall komma igång. Där finns text och ackord på kända schlagers. Du kan lyssna, titta och spela med.

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth