Visar alla blogginlägg från: mars 2016

Rörelse, balans och koncentration i klassrummet

Tips på övningar, rörelseprojekt och artister för klassrummet och skolan. Övningar som leder till skratt, rörelse, bättre balans  och koncentration. Blogginlägget är från en kulturombudsträff med cirkustema och artisterna som nämns kan du boka via Kulan.  

atrunk a trunk 2Först ut på programmet är Trupp Trunk; Camilla Rud, Petter Wadsten och Karin Svensson. Tillsammans ska  akrobaterna spela en cirkusföreställning, men allt går inte riktigt som de tänkt sig. Fantasi och magi blandas med förstklassiga cirkustricks och fysisk komedi.

acecilia

aemiliaDärefter berättade och visade Pär Söderlund hur jonglering i klassrummet kan vara ett stöd för att öka elevers inlärningsförmåga. På Pärs webbsida Jongleringslektioner finns e-kurser i jonglering att använda sig av. På bilderna ser ni läraren Cecilia Askesjö från Högalidsskolan öva med tunna dukar och läraren Emilia Romans från Martinskolan som är duktig på att hålla många bollar i luften samtidigt.

Ett tips är att börja jonglera med tunna dukar. Som lärare kan du lätt ta med dem till olika klassrum . De väger inte mycket och tar inte lika mycket plats som om du släpar med dig 90 jongleringsbollar. För många elever är det viktigt med rörelse i inlärningen,  som Aryilette, 8 år säger  ”Talen kommer lättare till mig när jag står upp”. Pär  tog också upp en sekundärvinst  vi kanske inte tänker på med jonglering. Oavsett om eleven är proffs eller amatör på att jonglera kommer hen att tappa bollar på golvet vilket leder till en extra rörelse och knäböj är bra för kropp och knopp.

Nina Hamann, lärare på Tyska skolan, och danspedagogerna Franziska Kusebauch och Pelle Tillö, gruppen Franzelle berättade om hur de arbetat med 24 elever från årskurs 4. Tio st 40- minuterslektioner slogs ihop till tre 80-minuters lektioner och en 60-minuters lektion. På denna tid arbetades en föreställning fram. Lokalerna som användes var ett klassrum och skolans aula. Utrustningen som behövdes var en projektor, en musikanläggning och stolar. Temat var genus och identitet och i projektet användes cirkus som en scenisk konstform där eleverna fick skapa och visa själva. Allt grundat från barnkonventionen artikel 31 och med anknytning till grundskolans läroplan. Nina, Franzi och Pelle sammanfattade sina erfarenheter från projektet med att cirkus är en tillgänglig och tillåtande konstform. Den skapar samarbete, rörelse och kreativitet. Eleverna får en känsla av: -Jag är stark! Jag klarar det! och att alla är konstnärer från dag ett. Vi fick också delta i en workshop med Franzelle.

workshop

franzelle 2

Claire Parsons presenterade föreställningen ”And Then…Och sen” och vad det är som hon gillar med cirkus. Claire använder sig av cirkus i sina dansföreställningar och det är användande av saker i förhållande till kroppen som inspirerar henne särskilt. Här hittar du Claire på Kulan

David Eriksson är ”Pink on the inside”. Davids föreställning kan du läsa mer om och boka på Kulan. d  I artikeln  ”För att bli populär måste man vara bad boy” av Ulrika Bye i DN pratar några unga killar om mansrollen i anslutning till att de sett Davids förställning Pink on The inside.  David har aldrig varit bra på att berätta med ord. Men han är bra på att berätta med kroppen! I sin enmansföreställning, som först gjordes för en vuxenpublik i Polen, funderar han över de normer som killar har att förhålla sig till. En föreställning om förutfattade meningar och rädslor. För killar. På insidan. En rolig, tankeväckande och intensiv hårdrocksshow där publiken får huka sig för att inte få en pingisboll i plytet.

APatrik&Wes2(EinarKlingOdencrants) ettt

Patrik&Wes4(EinarKlingOdencrants)Kvällen avslutades med ett 17 minuters inslag från föreställningen ”Between Someonesons” med Wes Peden och Patrik Elmnert. Patrik och Wes kan du läsa mer om och boka på Kulan.

Vi fick  17 magiska minuter med Patrik och Wes. Jag har, i likhet med David Eriksson, svårt att beskriva just det här numret med ord. Att dricka en flaska vatten kan vara konst. Varför göra allt lätt för sig här i livet? När man kan jonglera? Jag är hypnotiserad. Och gråter. Cirkus och dans gör något med en. Prova.

Kulturombudsträff med cirkustema

Kulturombudsträff med cirkustema på Danscentrum, cirkus och dans, hör ihop, liksom. Platsen har kunglig anknytning. Scenen var en gång i tiden Gustav V privata tennishall. Det kan du se spår av om du tittar upp och ser det bågformade taket. Genom åren har väggarna fått bevittna såväl bollspel som balett och kinesisk svärdsdans. Kulturombudsträffen anordnas i samarbete med  DIS, Dans i Stockholms stad och län. Kulturombud och intresserade lärare får se en del av Kulans utbud av cirkus, varieté och akrobatisk dans.

För Kulan /Monica Eriksson

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Fem exempel på lyckade Skapande skolaprojekt

I det här blogginlägget från Mötesplats Kultur Skola presenterar lärare och kulturaktörer fem lyckade Skapande skola-projekt inom teater, film, dans, musik och scenografi. Du kan läsa mer om projekten och få kontaktuppgifter från ett tidigare inlägg på Kulan där programmet presenterades. Kulturaktörerna går att boka på Kulan.

/Elisabeth

th gerhard

thDen 24 februari arrangerade Kulan i samarbete med Skapande skola en mötesplats för kulturaktörer, kulturombud och andra intresserade lärare från Stockholms skolor. I anrika Citykonditoriet, som också varit ett nöjespalats under den tidigare delen av 1900-talet, minglade lärare och kulturproffs under kristallkronorna. Musikern Matti Norlin bjöd på blues från den scen där även Ernst Rolf, Karl Gerhard och Duke Ellington uppträtt.

Kvällens tema var att utbyta erfarenheter kring lyckade skapande skola-projekt. Timmarna tickade snabbt förbi och vi fick ta del av en hel kavalkad av goda exempel.

Dans

Höglandsskolan inledde med att berätta om deras skapande skola-projekt som blev en dansföreställning. Dansaren och pedagogen Linnea Sundling skapade tillsammans med eleverna en föreställning som hade sorg som inspiration. Ursprunget kommer från Ester Erikssons seriealbum ”Dottertumören” och Linneas personliga erfarenhet av att förlora en förälder som ung.

Eleverna fick i workshop-form, oftast i grupper med max 15 elever, arbeta fram rörelser och skapa texter. Mycket kraft lades på att jobba med relationer och tillit till varandra. Eleverna funderade på frågor som: Vad innebär det att vara beroende av någon? Vad är det att förlora någon? Vad är minnet av någon? Vad är saknad? Vad är sorg?

Enligt Höglandsskolan är de viktigaste ingredienserna i ett lyckat skapande skola-projekt lyhördhet och att elever, lärare och föräldrar informeras om processen under vägen.

Teater

Catharina Drejman är svenska och so-lärare på Gärdesskolan. Hon berättade om hur det var när hon satte upp en pjäs med klass 4C. Från idé till färdigt resultat. Klass 4Ca hade haft det lite stökigt en tid och Catharina tänkte att det här projektet skulle kunna vara ett sätt att arbeta med sammanhållningen i klassen. Med stöd från Kulan och skapande-skola medel anlitades en professionell scenograf, Caroline Romare, som skulle hjälpa dem att sätta upp pjäsen ”Den övergivna dockan”, Brechts Kaukasiska kritcirkel.

Eleverna analyserade pjäsen. Beskrivningarna passade liksom inte ihop med hur eleverna upplevde sin värld. Idag. Så en spansk by blev ett kvarter vid Karlaplan, till exempel. Och ett nytt manus växte fram. Meningar som ”Det var en vacker vårdag på Valhallavägen, skapades. Helt och hållet av eleverna själva. Trygghetsövningar behövdes under projektets gång. Med hjälp av ramsor övades magstöd och artikulation.

Klassens scenografigrupp besökte Operan där de fick visa sina ritningar i smedjan och snickeriet och komma tillbaka till skolan med ny inspiration. En elev i klassen dansar balett och fick bli koreograf. Andra, som nytillkomna elever i klassen, eller de som inte ville vara med på scen agerade ljud- och ljustekniker.

Catharinas slutord var: Ni som brinner för teater i skolan: Kom fram! Tänk inte mer! Bara gör det! Följ vågorna! Och använd Kulan och Skapande Skola!

Musik

Sen var det dags för sång. Äppelviksskolan bjöd in Svenska Gospelverkstaden för att sjunga med eleverna i ett skapande skola-projekt. Rektorn hade en enda målsättning. Att varenda elev skulle vara med och tycka att det var roligt. Men. Hur skulle de lyckas? Motsättningar fanns. Hur skulle vi få tid till det här? Det löste sig. Projektet startade den 9 februari. Den 23 februari var det föreställning. Under dessa två veckor lyckades Svenska Gospelverkstaden med konststycket att få 100 elever att sjunga så taket lyfte. Hemligheten låg i att under processen fick varenda elev känna att ”min röst duger”. Att alla fick vara sig själva. Och att alla är med och skapar. Redskapet var berättandet. Med Afroamerikas historia som tråd och inspiration av medborgarrättsrörelsen och Martin Luther King. Eleverna fick formulera sina egna drömmar, reflektera kring den musik och de låtar som de lyssnar på idag och lära sig sånger och citat utantill. Tillsammans med professionella musiker från Gospelverkstaden.

Teater – nyanlända

Kvällen fortsatte med att Sprint-gymnasiet berättade om sitt arbete med nyanlända elever. Gymnasieskolor kan ju tyvärr inte få pengar från Skapande skola, men istället så används bidrag från Konstnärsnämnden som går att söka.

Sprint-gymnasiet har bara nyanlända elever. Vissa har aldrig gått i skolan och kan inte läsa eller skriva. Men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt. Sprintgymnasiet har arbetat i projekt tillsammans med teatergruppen Unga Klara. De nyanlända eleverna fick skapa en väska. Ett minne, där de berättar hur det var, när de mötte Stockholm med sin väska. Med berättelserna som underlag improviserade Teater Klara, tillsammans med eleverna, fram en film som blev slutprodukten av projektet.

Några erfarenheter som läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin har från projektet är att eleverna är väldigt beroende av läraren. Läraren är deras trygghet i livet. Är läraren med i projektet så vill eleven också vara med. Därför måste lärare, elever, regissör och skådespelare samarbeta. Nära. Det handlar om pedagogik och teater. I samklang. Alla måste ha lika stor del i processen. Sen är det viktigt att eleverna blir medvetna om att teater är ett jobb. De måste fokusera och vara med hela tiden. Teater är som att lära sig ett nytt språk. Det är ett hårt jobb, men vi gör det tillsammans. Under arbetets gång måste alla också vara beredda på att det kan bli rörigt. Man måste orka med det. Att känna att det är ok med kaos.

Sammanlagt så spenderar eleverna tre heldagar på teatern. Innan så har teatern växt fram under svenskundervisningen i skolan. Studiehandledning på modersmålet kan vara nödvändigt att ta till under tiden. Det är ett hårt jobb. Att genomföra detta. Men belöningen är effekten för eleverna. Att eleverna inte alltid känner sig begränsade av att inte kunna svenska, känslan av att inte kunna uttrycka sig och bli ansedda som dumma. Att de kan få känna. Att de kan få briljera på åtminstone en arena i samhället. Delar av föreställningen Drömmar  filmades:

Bild och film

Kvällen avslutades med att filmpedagogen Helen Berg och Cecilia Askesjö, lärare på Högalidskolan berättade om sitt filmprojekt med elever från årskurs 7. Temat var identitet i en ämnesövergripande mix av svenska, so och bild. Helen och Cecilia sammanfattade med att berätta om vilka faktorer som bidrog till att projektet blev lyckat:

  • Skolledningen stod bakom projektet.
  • Alla lärarlag var informerade.
  • Tid för stormöten med hela skolan.
  • Alla elever var informerade.
  • Eleverna fick se exempel på filmer som kunde skapas.
  • Tydliga förväntningar.
  • ALLA TYCKTE DET VAR KUL!

Kultur är kul. /För Kulan: Monica Eriksson

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Vi mår bättre av musik

Vi kan också lära oss mer med musikens hjälp. Därför har Kulans träff för våren musik som röd tråd. Vi vänder oss till kulturombud och intresserade lärare: Till alla som vill använda musik som ett redskap i undervisningen och få en glimt av musikutbudet på Kulan under 2016.

Program på Musikaliska

Läraren Annelie Drewsen och organisten Mats Stenlund berättar om ett text- och musikprojekt med somaliska ungdomar som skall framföras i S:t Tomas kyrka i Vällingby. Verket Stabat mater av Karl Jenkins  skall framföras med delar av ungdomarnas texter insprängda. I texterna har flyktingbarn skrivit om sin längtan efter mamma. Stabat Mater, som vanligtvis spelas i kyrkan till påsk, handlar om moder Marias smärta inför sonens lidande. Ett sätt att få detta verk att landa i vår tid är att låta flyktingbarn berätta om sina erfarenheter, att skiljas från sina nära och kära. Ungdomarnas berättelser ger en stark koppling till vår tid och kommer att ge en otrolig nerv till konserten, säger organisten Mats Stenlund.”    ”Målet är att vi ska få en berättelse där alla ungdomarnas röster finns. Texterna ska läsas upp till musiken, och kanske tryckas, men inte tonsättas, säger Annelie Drewsen. Citat kommer från DN Prio 4 mars 2016. Här kan du läsa artikeln i sin helhet, text- och musikprojektet .

drewsson

Gästspel från Kuba, Barrida Quinteto, fem musiker som spelar bolero, cha cha cha, rumba, reggaeton. Rytmsektionen ångar av energi, nytänkande och afrokubansk puls! Vi får inblickar i både vardag och fest på Kuba. Sångernas innehåll är skiftande, jag hoppas att vi får höra  ”dra ut den värkande kindtanden” i  cha cha chan Sácate la muela och kärleksdramat De mal en peor. En salsa  som handlar om hur vi ibland vandrar ur askan in i elden. Innan kvällen är till ända hinner du  också fått pröva på grundstegen i salsa. Rytmsektionen ångar av energi, nytänkande och afrokubansk puls!

Elisabeth Berg, lärare på Eriksdalsskolan berättar om hur hon använder sig av  Länsmusiken för att få tips på intressant musik för skolan. Vi kommer att få höra om en  vecka för högstadiet med operatema. Under veckan fick alla elever  lyssna och vara delaktiga i Operaimprovisatörernas konsert. Elisabeth kommer också att ge tips på hur du kan använda musik för att konkretisera ämnet matematik.

Våga Mozart

Våga Mozart med Operaimprovisatörerna. Vi får vara med om en improviserad operaföreställning inspirerad av Mozarts musik där vi i publiken är med och bestämmer plats och handling, ja i stort sett det mesta. Efteråt blir det ett samtal med gruppen som berättar om sin metod som är en korsbefruktning mellan opera och improvisationsteater och hur vi kan arbeta med metoden i skolan.

Framtidskören av och med vanliga skolbarn i åk 3-5. Körpedagogerna Charlotte Rider Norlander och Marie Bejstam berättar och visar film om kultur- och konsertprojektet där barn får chansen att skapa och framföra en körkonsert på en riktig konsertscen tillsammans med professionella musiker och som stärker barnens känsla av delaktighet i Stockholms mångkulturella kulturliv.

Varmt välkomna! Kvällen arrangeras i samarbete med Länsmusiken i Stockholm.
Elisabeth Söder, ansvarig för kulturombudsnätverket

Plats , tid och anmälan

Framsida-WEBB1-1024x703

Plats: Musikaliska¸ Nybrokajen 11
Tid: 11 april. Lätt förtäring serveras från 16.30 Programmet pågår mellan 17.00-20.00 med paus för kaffe och sötsak
Pris. Utan kostnad för pedagoger i Stockholm, bekostas av Kulan
Klicka här för att anmäla dig.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

SKRIVPROJEKTET SOM ÖPPNADE MÅNGA DÖRRAR

FB_IMG_14534590976851080

Att kliva in som lärare i ett klassrum med sjuåringar framkallade en känsla av mild nervositet, färggrant glädje och glimmande framtidshopp. Jag har alltid jobbat med äldre barn. Hur ska det gå?

I augusti bytte jag skola och stadiet. Med mig tog jag alla idéer som fanns i huvudet redan och envishet i beslutet att lyckas. Jag tog med mig även erfarenheten att ämnesintegrering är det ultimata arbetssättet som jag måste behålla eftersom jag inget annat kan.

Vad betyder lyckas behöver jag filosofera ett tag till för att formulera några rader med någorlunda ödmjukhet.

Dagarna tillbringar jag på Björkhagens skola med en klass som jag beundrar och bär högt.

Ungarna har otroliga föräldrar som engagerar sig, byter skift för att kunna följa med på utflykt, ordnar kulturaktiviteter, hjälper till med praktiska trådar i mitt evinnerliga försök att bedriva en hållbar undervisning som består även av återanvändning av olika material som blir skräp där hemma men användbara delar av ett bygge eller pyssel här på skolan. De flesta hinner prata med barnen om skoldagen och läsa dagsrapporter på klassens Facebookssida. Att som förälder ha förväntningar på skolan är självklart, att som förälder kunna visa att man är nöjd är mindre självklart och något som jag upplever varje dag.

FB_IMG_14470731738151242

Tidigt såg jag mina elevers kreativitet genom muntliga redovisningar om saker de gjort, om känslor och händelser. Genom egna teckningar skapade de berättelser om livsviktiga saker som lek, skola, jämlikhet, mat, hem, kompisar, konflikter, nyfikenhet, fantasi, känslan att vara behövd och fika.

20151105_122233

SKAPANDE OCH ELEVINFLYTANDE

En elev ritade och tecknade i mängder från första skoldagen. Filmer och serier han sett hemma var stor inspiration. Papper översvämmade både hans bord och min kateder. Det upptog nästan all hans tid vissa dagar. Teckningarna bar på en berättelse som han och fyra kompisar till hittade på medan de lekte med lego.

En dag sa eleven: ”Jag vill göra en bok och den ska vara på biblioteket. På stora biblioteket. Borta i Björkhagen, du vet där vid kiosken! Inte kiosken i T-banan utan vid affären. Jag vill vara känd och rik. Folk ska köpa mina böcker. Du kan få rabatt Lili om du hjälper mig skriva!”

Vad gör man inte för lite rabatt när man uppbringar en lärarlön?

Vi bestämde att få ordning både på teckningar och berättelsen. Han berättade, jag skrev. Vi ändrade, han ritade mer. Vi berättade för klassen vad vi gör.

Alla skrek: Vi vill också skriva böcker!

Sagt och gjort. Hela november var en tecknar- och skrivarverkstad. Boksläppet med alla föräldrar ägde rum i samband med Luciafirandet. Under denna månad hände något med mig som lärare för yngre barn. Det uppstod en trygghet och erkännande att jag alltid vill vara där.

KREATIVA PROJEKT- TILLFÄLLE FÖR BEDÖMNING AV OLIKA FÖRMÅGOR

Jag fick lära känna mina elever på ett sätt som förde oss närmare, gav mig en riktig bild hur de tänker, hur de förstår en fråga, hur mycket de kan skriva, vilken hjälp de behöver i sin utveckling som berättare, vilka strukturer jag behöver skapa för att leda framåt.

Biblioteket i Björkhagen tog emot oss med öppna armar.

Hur gör jag för att eleven ska börja sitt kändisskap som han förknippar med författarjobbet? Den lokala tidningen Hammarby Skarpnäck var snabbt på plats när vi tågade till biblioteket i början av december. Utställningen varade i över en månad; klassen fick många fina skriftliga hälsningar av unga och äldre besökare.

20151221_100034

ELEVERS ALSTER MÅSTE UPPMÄRKSAMMAS

I mitten av januari flyttade utställningen till skolbiblioteket. På Björkhagens skola går 860 elever. En central plats vid ingången är tydlig uppmuntran till elevernas skrivande och bekräftelse att olika rum tillhör dem också. Att elever kan skapa kultur och dela med sig!

20151214_101407 (800x600)

VAD HÄNDER SEDAN?

I februari implementerar vi elevernas böcker i värdegrundsprojektet Alla är viktiga. Vi läser en bok per dag. Jag har redan innan ordnat diskussionsfrågor, diagram och stödet för kamratbedömning.  Eleverna ska få möjlighet att ge respons till sina kamrater och ur diskussioner få ännu bredare verktyg för framtida skrivande. Jag kommer att luta mig bakåt med ett leende och konstatera att nervositeten som jag nämnde i rad ett är helt borta. Kvar är känslan att allt går. Det gäller att lyssna, höra, uppmuntra,slita av allt arbete och pröva. Se ingångar som väntar på att överträdas.

FB_IMG_14533679653423825

Innan böckerna tar plats i var och ens hem bygger eleverna bokens landskap i lera och placerar den på en kakelbit.

Det ligger kakelbitar i många källare. Ta vara på det.

Det finns författare i varje klassrum. Låt de ta plats i det offentliga rummet.

20151214_101429

Lili Kapper, lärare i 1c, Björkhagens skola, Johanneshov

Lili Kapper var med i bokprojektet KUL1415 med sin klass och boken Mystiska ungar på Kungsholmen. På Kul1415.se/skola finns den och alla andra böcker tillgängliga.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth