Kulturens väg in i klassrummen

folkoperanwebb

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade samma status som vilket annat läromedel. På kulturombudsträffen berättade Lisa hur hon arbetar för att sätta in kultur i ett lärandekontext.

Monica Eriksson berättar om kvällen och Lisas föreläsningen i blogginlägget.
/Elisabeth

Kulturombudsträff på Folkoperan

folkoperanfoaje

Skolverksamhet

Det har börjat bli sådär höstgrått ute. Kvällarna börjar mörkna allt tidigare och motståndet mot att gå ut ökar. Det tar emot att, istället för att ta tåget direkt hem från jobbet, ta tunnelbanan till Mariatorget och från uppgången gå i blåsten genom parken. Jag förbannar valet av alldeles för tunn jacka. Jag längtar efter en soffa, en kopp te, en filt och ett doftljus. Varför gör jag det här?

Väl inne på Folkoperan möts jag av ett sorl. Det är ett femtiotal lärare och kulturombud från Stockholms skolor som samlats i foajen. Jonas Palerius, producent på Folkoperan, tar till orda och berättar om Folkoperans skolverksamhet. Han berättar att de kan utföra operaattacker. Under en lektion dyker de upp i klassrummet. Helt oförberett för eleverna. Under devisen ”Gör din unga röst hörd – använd magstödet” uppmanas eleverna att träna sina röster. Genom att sjunga opera. Efter denna upplevelse, får eleverna se en föreställning på Folkoperan. Där kan de i sin tur studera aktörerna, se hur de gör sina röster hörda. Och vad de säger. Med magstöd, ljud, ljus, kostymer, peruker och rekvisita.

Ordet ”Operaattack” får mig att haja till. Det är ett sådant lysande ord att använda i dagar som dessa, tycker jag. Attack andas krig, våld och hetsiga presidentkandidatdebatter. Clowner härjar på gatorna och får oss att längta efter att Batman ska komma och rädda oss. Världen tycks vara upp- och nedvänd. Som en konstig, skrämmande serievärld fylld av märkliga karaktärer.

En operaattack, kan kanske vara något som världen behöver just nu? Särskilt en attack som är uppfyllt av det budskap som Philip Glass opera, Satyagraha, vill få fram. Satyagraha, sanningens väg, berättar om den unge Mahatma Gandhis tid i Sydafrika. En tid som skulle bli början på det vi kallar civilt motstånd och att göra sin röst hörd, med fredliga metoder. Den operan ska alla kulturombud från Stockholms skolor få uppleva ikväll. Men först får vi lyssna till Lisa Eklövs inspirerande föreläsning om hur hon använder konst- och kulturupplevelser i sin undervisning.

Folkoperanlisa

Kulturombud, lärare och numera även rektor, Lisa Eklöv

När Lisa Eklöv arbetade som lärare i naturkunskap på gymnasiet såg hon kulturinslag i undervisningen med samma ögon som andra läromedel. Att gå på en teater- eller dansföreställning var inte ”trevliga happenings” utan upplevelsen hade för henne precis samma status som vilket annat läromedel som helst. Lisa citerade ur läroplanen, Gy 11, att det är skolans ansvar att varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Att eleverna ska kunna hämta stimulans ur kulturella upplevelser och att eleverna har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Lisa citerade även Ellen Key: ”Bildning är det man har kvar när man glömt allt man lärt sig”, och berättade att en elev hon haft uttryckt sig på följande sätt efter att ha tagit del av några teaterpjäser: ”Jag minns inget av någon av pjäserna vi såg, men den där med rullstolen sitter kvar här inne i bröstet”. Trots motståndet från eleven, och konstaterandet att han inte mindes, eller hade lärt sig något av teaterpjäserna. Så fanns något kvar. Inom honom.

För visst är det så att elever och andra lärare kan känna motstånd till att använda sig av kulturinslag i undervisningen. Eleverna kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
Varför måste vi gå på teater”?
”Ska vi inte ha någon uppgift- det blir så flummigt annars?”
”Ska jag anteckna under pjäsen, för att vara förberedd inför provet?


Andra lärare kan komma med invändningar och ifrågasättanden som att:
”Hur ska jag hinna få in det i en redan pressad kursplan?”,
 ”För krångligt att styra om schemat”,
”Jag är ingen kulturtyp, gillar inte teater och sånt”
 ”Jag vet inte vad som är bra, eller hur jag ska följa upp
det, än mindre använda i bedömning…?”

Ja visst är det så, kommenterade Lisa kring det motstånd som kan komma från elever och andra lärare. Det kan vara svårt och krångligt att få till en kulturupplevelse i undervisningen. Det krävs praktisk planering, ekonomiska förutsättningar, tid, samarbete med andra lärare, logistik och så ska eleverna ha lunch. Det krävs didaktisk planering. Hur ska det följas upp? Hur ska kunskaperna examineras? Det krävs mental förberedelse, självförtroende och omdöme. Vi lärare måste fråga oss själva vad som krävs för att jag ska finna något meningsfullt med att använda mig av kulturupplevelser i min undervisning. Elever förväntas ta till sig allt. Är vi själva beredda att ta till oss allt? Vilka invändningar kommer jag med? Varför gör jag det?

”Man kan inte leda någon dit man själv inte vill gå”.

En elev i årskurs 2 på gymnasiet som Lisa undervisat, berättade, efter att ha deltagit i kulturupplevelser med klassen:

Innan jag gick på Författarna så hade jag aldrig tänkt tanken på att gå på en teater självmant men nu så skulle jag nog kunna gå på en pjäs på min fritid förutsatt att den handlar om något som jag är väldigt intresserad av. Resten av besöken var bara flummiga enligt mig och det ledde till att jag inte var lika fokuserad så jag har inte så mycket att säga om dem. Det rörde mig inte alltför djupt med det öppnade definitivt mina ögon för kultur vilket jag aldrig riktigt varit i kontakt med.”

En elev i årskurs 1 på gymnasiet konstaterade:

Till en början förstod jag inte varför vi gick och såg dessa teatrar. Men efter alla händelser som pågått i Kärrtorp under hösten och vintern så har jag börjat förstå. Jag kan se att behovet av att se och höra om dessa pjäser är viktiga för att förstå att ideologier som t ex nazismen bygger på falska grunder och hur dessa kan påverka människor som inte kan tänka kritiskt och våga ifrågasätta”.

Lisa gav flera exempel på vilka slags reflekterande frågeställningar som eleverna fått arbeta med som uppföljning och examination efter att ha studerat kulturläromedlet.

  • Vad har filosofen Platon, konstnären Hilma af Klint och filmen the Matrix gemensamt? Förklara med filosofisk terminologi.
  • Vilken/vilka punkt(er) i centralt innehåll för kursen Nk1 berörs i denna pjäs? Motivera!
  • Vågen, Vårt förakt för svaghet, Dr. Glas, A Clockwork Orange – Vilken passar minst in? Motivera!

Efter Lisas föreläsning gick vi sedan in i Cirkus Cirkörs- Folkoperans, Philip Glass opera, Satyagraha, Mahatma Gandhis värld. Några av de texter, citat som projiceras på väggen under föreställningen hittar du längst ned i blogginlägget.

gungbräda

När jag steg ut i höstmörkret igen efter föreställningen var jag uppfylld av musik, visdomsord, balansakter på brinnande linor och jättegarnnystan. Jag hade fått förnyad energi. Jag kände glädje. Och jag kunde svara på frågan. ”Varför gör jag det här?”

Hur skulle du som lärare vilja använda operan Satyagraha i din undervisning?

Berätta för oss i Kulan. Vi och dina lärarkollegor vill veta.  Gör din röst hörd! Med eller utan magstöd men fredligt. Tack.

På Folkoperan har ungdom till och med 26 år  50 % rabatt på föreställningar. Bokar du i sista minuten betalar du 50 kr på utvalda platser i salongen.

För Kulan /Monica Eriksson

Citat och text i Satyagraha

Akt 1

Scen 1 Kuru Field

s 1 – 16

Jag ser dem samlade här
inför striden.
Sålunda talar Arjuna till Krishna
som placerar sin vagn mellan arméerna.
Arjuna sade:
Hela mitt vara är besegrat
av försvagande medlidande
Vilket är det rätta,
undrar jag förvirrad.

s 23

Krishna sade:
Se till att likställa
njutning och plåga,
vinst och förlust,
seger och nederlag.

Scen 2 Tolstoy Farm

s 42

Vis är den som har uteslutit
begär och syfte från sina handlingar,
och som har låtit sitt arbete
uppgå i kunskapens eld.

s 46 – 53

Teori och praktik
är två skilda ting
säger de enfaldiga.
Men utför det ena
och skörda samtidigt frukten
av det andra.
Gör ditt arbete
ty handling är bättre än icke-handling,

Scen 3 The Vow

s 74 – 79

Den som avstår från en handling
för att den är svår
eller medför fysisk smärta,
avstår av egennytta och
skördar aldrig någon frukt
genom detta offer.
Men om en handling görs
för att den måste göras,
och överger all tanke på frukterna,
skall detta ses som gott och sant.

 

s 84 – 87

Liv av föda, föda av regn,
regn av offer, offer av handling.
Den som på jorden
inte håller hjulet i rörelse
lever för njutningar, meningslöst.

Akt 2

Scen 1 Confrontation

s 128 – 148

”Uppfyll mitt begär!”
”Döda fienden!”
”Ge mig makt!”
”Gör mig lycklig!”

s 149 – 153

Så tänker de,
dessa förlorade själar
Besatta av ouppnåeliga begär,
fyllda av hyckleri, arrogans och stolthet
får de världen att gå under.

Scen 2 Indian Opinion 

s 174

De mindre kloka handlar
med en bindning till handlingen,
medan de kloka handlar
utan bindningar
och gör de handlingar som måste göras.
Så uppnår människan det högsta.

s 208

Om jag inte utförde mina handlingar
kommer dessa världar att gå under.

Scen 3 Protest

 s 216 – 217 

Krishna sade:
Människan skall inte hata någon,
vara fri från tankar om ”jag” och ”mitt”,
oberörd av njutning eller plåga.
Lyckliga de som kämpar
och befinner sig i en sådan strid.

Akt 3

 Newcastle March

s 267 – 268
Den vise som nöjer sig
med kunskap och insikt,
som står stadig och behärskad,
för vilken lera, sten och guld
är ett och samma
skall kallas upplyst och närvarande.

 

s 277

Eld, ljus, dag, månen blir allt större,
Jag har många födslar bakom mig,
Jag är ofödd och mitt jag
är oföränderligt,
men trots att jag är herre över allt levande
styr jag min egen natur
och skapar mig själv.

s 315

Närhelst orättvisan reser sig,
då framträder jag.
För att skydda det goda,
för att lägga grunden för rättvisa,
uppstår jag i varje tid.

Scener

Akt I Tolstoj 

Kuru – Rättvisans fält
Ett stort slag förestår. Guden Krishna samtalar med prins Arunja (eller är det Gandhi).

 

Tolstoj-farmen – Sydafrika (1910)
Gandhi organiserar motståndet mot Sydafrikas rasistiska förtryck av de indiska immigranterna.En kooperativ arbetsgemenskap upprättas.

Svärandet av eden (1906)

Samtliga indier i Sydafrika ska registrera sig, alltid medföra uppehållstillstånd och lämna fingeravtryck. Det beslutas att göra motstånd mot lagförslaget – intill döden.

 

Akt II Tagore

Konfrontation och räddning (1896)

Gandhi har utomlands rapporterat om de indiska immigranternas situation i Sydafrika. När han återvänder förföljs han av en uppretad folkmassa. Polischefens hustru ingriper och sluter upp vid hans sida.

Indian Opinion (1906)

Proteströrelsens egen tidning Indian Opinion blir ett viktigt internationellt vapen i kampen för rättvisa och spridandet av Satyagraha – Fasthållandet-vid-sanningen.

Protest (1908)

Gandhis anhängare provocerar fram arresteringar och fyller fängelserna. Om inte regeringen drar tillbaka lagen, kommer de att samla in alla indiska pass och bränna dem. Regeringen vägrar. Gandhi håller ett bönemöte innan samtliga pass läggs på bålet.

 

Akt III – King

 Newcastle-marschen (1913)

Gandhi samlar femtusen arbetare vid gruvorna i Newcastle. De ska marschera de fyra milen till Transvaals gräns. Antingen kommer de att arresteras vid passkontrollen, och skapa ett administrativt kaos. Eller så tillåts de fortsätta till Tolstoj-farmen och kan där utöka strejken. I bägge fallen kommer regeringen att pressas att dra tillbaka de rasistiska lagarna – allt enligt de regler som föreskrivs av Satyagraha.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.