Drama underlättar språkinlärning

Arbetsprocess för att arbeta med drama

När jag började som lärare på Sturebyskolan och skulle hålla min första lektion var jag nervös. Hur skulle eleverna vara mot mig? Vad skulle de säga? Men när lektionen väl började märkte jag att väldigt få elever överhuvudtaget ville prata eller svara på frågor. Hur skulle de då lära sig ett nytt språk? Det var då jag förstod att jag måste hitta andra sätt att undervisa på, berättar Jordi Almeida, lärare i engelska på Sturebyskolan.

Jordi medverkar i Kulanträffen den 9 februari. Jordis elever kunde läsa och skriva engelska men ändå inte använda sig av språket. Han fick dem att pröva att jobba med kroppen; med rytm, rörelse och ord — och nu talar de ledigt. Han jobbar ämnesintegrerat med många ämnen.

jordi

Tips inför att skriva dramatik

Instruktioner som Jordi ger sina elever: Se till att göra förarbetet ordentligt! Det gör att det blir mycket lättare att jobba med scenen sedan. Beskriv så mycket ni kan.

  •  Kom ihåg att en scen inte behöver börja med, ” hej vad heter du?” Utan kan vara mellan människor som känt varandra i många år. Se till att din karaktärs intention är tydlig för dig själv. Då blir det lättare för er att skriva scenen samt för publiken att förstå vilka ni är och vad scenen handlar om. Bygg upp scenen i tre faser, en introduktion, en höjdpunkt och en vändpunkt/avslut. Scenen ska vara 4-7 minuter lång, varken mer eller mindre
  • Vad? Vad handlar er scen om ? Vad hände innan scenen börjar och vad händer efteråt?
  • Vem?  Vilka är karaktärerna? Vad har dom för intressen? Hur gamla är dom? Hur ser dom ut? Är de tjocka, smala? Har de mycket muskler? Är de svaga? Har de något handikapp? Är de sjuka, lyckliga, ständigt rädda, tuffa, har de långt/kort hår, tatueringar e.t.c.. Hur går din karaktär? Om din karaktär vore ett djur, vilket skulle han/hon vara? En elak person kan t.ex. liknas vid en orm eller ödla och kan till och med röra sig lite som en sådan. En rädd och stirrig person kanske liknar en ekorre i sitt sätt att vara. En person som både är elak och rädd och alltid vill komma undan, kanske bättre som råtta. Använd fantasin.
  • Vilken tid? Varför är ni där, vad har era karaktärer för intention/avsikt, vad vill de uppnå i scenen? Vill de såra, berätta något jobbigt, att se till att den andra karaktären inte lämnar rummet, att inte avslöja att din karaktär är kär i den andra karaktären, att stjäla något ur rummet utan att han/hon märker något?
  • Vad finns det för hinder för att kunna fullfölja karaktärens intention? Om en kamraten vill berätta för sin kamrat att han/hon är homosexuell, så kan ett hinder vara att kamraten har homofobi.
  • Vilken plats ? Är ni ute, inne, hos vem, hur ser platsen ut där ni är? Rita gärna!

Exempel på dramaövningar

följa john

De börjar alltid med olika uppvärmningsövningar för att skapa en förståelse för vad som krävs för att en scen skall bli bra.

1: övningen.  Syfte med övningen, nu har vi en scen, men vad vill karaktärerna? 

Eleverna i en ring och två frivilliga inne i ringen. Instruktioner: Person A skall jaga person B. A är handikappad och haltar och B har den egenheten att han spyr om han springer för fort. Uppgiften är löst när  A får fatt i B. Efter en stund så bryter Jordi och ställer frågan till gruppen, ”varför jagar A B” ? Olika förslag som ex.vis våldtäkt, ta pengar. Gruppen enas om att B tagit pengar eller sak från A. Jordi  pratar om hur man kan vända förloppet för att strama åt det dramaturgiskt , vad händer om A tappar något så man förstår att det är han som är skyldig till det han anklagar B för? Med övningen som utgångspunkt introducerar Jordi uppgiften att skriva för scenen. Han kopplar också jagad sekvensen till En midsommarnattsdröm med Helena och Demetrius  där Helena jagade Demetrius tills vändningen  kom med Pucks trolldryck. Om man har läst sig en scen utantill men glömmer bort texten kan man improvisera om man är kristallklar på vad karaktären vill.  Hur kan man driva scenen framåt genom en vändning /vändpunkt?

2:övningen. Syfte med övningen; bra att ha konkreta uppgifter

Tre personer inne  i ringen, två killar och en tjej. En av killarna bor ihop med tjejen. Flickvännen har gått till jobbet. Då passar pojkvännen på att bjuda hem sin kille, detta vet flickvännen inget om. (varken pojkvännen eller besöket) Nu börjar scenen med att flickvännen kommer tillbaka eftersom hon glömt sina nycklar i sovrummet. Jordi ställer följande frågor till aktörerna  ”Vad är din uppgift?” Publiken får svara på frågan: Kan vi ge han/hon en uppgift. Kan han/hon få en konkret uppgift? Publiken bestämmer att killen som gömmer sig i sovrummet är irriterad på sin pojkvän för att han inte berättat om deras relation för flickvännen och att han därför kommer att nysa oförsiktigt så att flickvännen hör att det är någon i sovrummet. Flickvännen försöker naturligtvis ta sig in i sovrummet men hindras av sin pojkvän som försöker med avledande manövrar, tills vändningen kommer, en nysning .

3: övningen. Syfte med övningen, vikten av att alla spelar med, att alla på scenen säger ja fysiskt och verbalt och bjuder in till samspel Jordi berättar att det är svårt att improvisera, om man ber några elever att improvisera så blir det lätt ”hej” , ”hej”, ”vad heter du?” De gör en övning där en kille är ute och går med en hund och vilken skillnad det blir när den som spelar hund spelar med och inte bara går med. Då får också hundägaren något att spela mot. Jordi är tydlig med att alla i gruppen skall säga ja till de omständigheter som skapas.

4.övningen. Syfte med övningen, det blir bättre och mer autentiskt ju mer specifik du är Viktigt att skapa sig en egen bild över scenen, fundera på hur man gör saker fysiskt , observera andra, exempelvis hur går olika personer ut med en hund. Att ha något att göra fysiskt på scenen så att man kopplar i autopiloten och bara är istället för att spela. En elev får komma fram i ringen och får till uppgift att diska. Först får hon bara stå en stund och diska och sedan kommer frågor duggande från Jordi. Var är kranen?, var är diskhon?, var är spisen? Etc, nästa fas är att han ger snabba instruktioner; plocka upp en tallrik, låt vattnet rinna av, skölj under kranen, lägg ned en svamp…………. Tredje fasen, han för in ett problem: i går åt du avokadomousse, en fläck från den finns kvar på tallriken, du har ont om tid, du tar kniven, du slinter, skär dig, tar en handduk, handduken tar eld på gasspisen……  

följa john 3

5:övningen. Alla förstod att syfte med övningen var att få alla att våga, släppa loss inför varandra . Utrymme skapas så att alla kan röra sig fritt i rummet, och därefter Jaleken. Eleverna delas in i grupper på två eller tre personer. Instruktioner: Ni får inte säga nej, en i gruppen skall hitta på rörelser, göra det fulaste, märkligaste den kan men alla måsta ha omdöme, inga trakasserier. Den som leder bestämmer själv när den skall byta det de gör. Jordi bestämmer när man skall byta ledare i gruppen. Eleverna fick därefter svara på frågan ” Varför gör vi det här?” och sedan Hur funkar  gruppen som grupp?  

följa john2

6:övningen. Syfte med övningen, 4 minuter är en lång tid på scenen om man inte fyller den och framförallt skillnaden mellan att spela att man letar och att leta.

Alla i en ring och så får en frivillig veta att hon skall låtsas leta efter en gömd 500 kronors sedel någonstans. Hon har 4 minuter på sig. Intresset från publiken svalnar ganska så snabbt och flickan drar pliktskyldigt ut alla lådor. Alla inser att 4 minuter är långt, det gäller att fylla scenen med något. Efter 4 minuter säger Jordi att det verkligen finns en 500 kronors sedel gömd i köket och att hon har 4 minuter på sig att hitta den Nu spelar hon inte att hon letar efter en 500 kronors sedel, hon letar efter en sedel och skillnaden är tydliga för oss alla som tittar. Under de 4 minuter om går så kommer Jordi också med inpass som ex.vis,  jag ser sedeln. Slutord Det vi gör här inne stannar mellan oss  

 Att läsa , tänka på till nästa gång gruppen träffas/läxa:

  • Läsa Skriva dramatik
  • Leta uppgifter i vardagen, om man ser någon elev tjafsa med en lärare, hur föräldrarna reagerar om man kommer upp tidigare än vanligt till frukost i skolveckan etc.
  • Fundera också på hur ni gör saker fysiskt allt fysisk kopplar bort det yttre. Hur diskar ni, tittar er i spegeln, sätter på ytterkläder?
  • Skrattar alla när de är glada?  De som är arga, ser de alltid arga ut? Robert de Niro har alltid ett litet leende i mungipan när han är elak.

Sturebyskolan spelar på stadens scener

Jordis dramaklass avslutar alltid läsåret genom att spela en föreställning utanför skolan och bjuder in kollegor, klasskamrater och vänner som publik. I maj har de flesta teatrar inte så många föreställningar, scenen står oanvänd och ljud- scen- och ljustekniker har inte mycket att göra. Det innebär att ni kan ha tur och få utnyttja teaterns scen utan att betala så mycket. De flesta teatrar och musikscener är också måna om att etablera goda kontakter med skolor i sitt närområde. Förra teateruppsättningen Signalfel spelades på Dansens hus. Bilden nedan är från Kulturhusetstadsteaterns stora scen. Scenframträdandet skedde inom ramen för Ta rummet i besittning, ett samarbetsprojekt mellan stadsteatern och Stockholms skolor.

???????????????????????????????

???????????????????????????????

Film från Sturebyskolans framträdande på Kulturhusetstadsteaterns Stora scen

En amatörfilm från Sturebyskolans framträdande på stadsteaterns stora scen 205 med föreställningen Life, Death och Lousy dinner . Tre akter framfördes på engelska. Filmen inleds med att dåvarande utbildningsministern Ibrahim Baylan inviger språk- och teaterprojektet Ta rummet i besittning. Ibrahim säger att skriva för teatern är ett språkbad och att det är ett viktigt steg föra att göra skolan och kulturen mer levande. Sturebyskolan börjar en bit in i filmen, 10.17. Vill ni se en fäktningsscen skall ni titta 20.48. Att prata engelska när en springer hoppar och rör sig i grupp måste vara optimalt för språkinlärningen, alla sinnen medverkar.

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.