Tips från rektor, så här får kulturen plats i skolan

I rollen som kulturombud på gymnasiet har jag ofta skrivit och talat om hur vi ska få in kultur på olika sätt i skolan. Som rektor har jag därför känt att jag ju måste visa att det går och att det inte behöver handla om lärare som enskilda eldsjälar. Lite rädd var jag nog att jag skulle drunkna i alla rektorssysslor och nödgas prioritera bort kultur, och lite rädd var jag också att jag inte skulle hitta naturliga sätt att få in kultur när jag nu inte har någon undervisning att knyta kulturinslagen till. Men det visade sig inte vara så mycket svårare som rektor än som lärare att få in kulturupplevelser som lustfyllda inslag i det vi ändå gör. Jag utgår alltid ifrån att kulturevenemang inte får vara något utanpå allt annat, utan tvärtom ska ingå på ett naturligt sätt. Några konkreta exempel på kulturfrämjande som inte krävt några större insatser: prata-hogre-karin-049_platt_fri_press_gul

  •  Utse flera kulturombud. Ordinarie mötestid får bytas ut mot kulturombudsträff.
  • Afterwork” med personalen när vi gått på något tillsammans ex X på Unga Klara, Mad Men Band på Capitol, Prata Högre Karin!kretsteatern… Istället för julbord i december gick vi på Dramaten i januari och såg Tänker på dig! Liv Strömqvist.
  •  Auskultera: lektionsbesök genom att följa med klassen på teater. Det är inte mindre lektion för att det är utanför skolan och läraren är verkligen inte mindre in action. Tvärtom får jag en bra bild av hur klassen är och hur läraren organiserar.
  • Föräldrasamverkan: många föräldrar uppskattar erbjudande om att följa med klassen och det är en ytterst liten kostnad att boka några extra biljetter.
  • Kulturerbjudanden av olika slag skickas ut, med möjlighet att bli kompenserad tidsmässigt.

Viktigt att bearbeta kulturupplevelsen

Samtidigt som jag vill erbjuda elever och personal många olika upplevelser, landar jag ofta i slutsatsen att vi ändå ska våga hålla oss till färre händelser. Däremot tror jag på att vi om och om igen ska återkomma till något vi upplevt. Forever Alone är exempel på det: tre klasser såg pjäsen, men vid olika tillfällen. (Den elev som råkat vara sjuk kunde då få gå med en annan klass.) Att klasser går vid olika tillfällen gör att händelsen hänger kvar längre och blir mindre flyktig. Första omgången kom tillbaka med affisch och tatueringar och skapade förväntningar hos andra klasser.

Biljettforum_1280x720-NY

Lisa Eklöv har i ett tidigare blogginlägg berättat hur de för och efterarbetade kulturupplevelsen ”Reflektion i klassrummet skedde direkt när eleverna sett Forever Alone och bilder på olika scener sattes upp i korridoren. Bilder nära kön i matsalen leder till naturligt pratande elever emellan. Efter ett tag bearbetades pjäsen inom bild: var och en ritade med vit pastellkrita på vitt papper = osynlig teckning. Därefter skickades de osynliga teckningarna runt och varje elev var utrustad med en vattenfärg och målade ett fält. När pappret var täckt framträdde teckningen. Tack vare samarbetet med färgläggandet hade vars och ens teckning blivit synlig. Vi gör varandra synliga.

Fler inlägg av Lisa Eklöv

  • Lisa har också skrivit om möjligheten att maxa kultur till skolan utifrån lärarperspektivet  och uppdraget som kulturombud i inlägget IKT-K som i kultur.
  • Om du funderar på hur och varför du skall använda kultur i  ditt ämne har Lisa också skrivit om det i blogginlägg för Kulan

Så här arbetade jag med kulturombudsuppdraget

Lisa Eklöv, rektor på Filosofiska i Skarpnäck

Kulan i social media

kulan_avatar Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.