Visar alla blogginlägg från: mars 2017

Dans om stress

Med föreställningen TILLFÄLLIGT AVBROTT vill danskompaniet Framework belysa den stress som elever på högstadiet och gymnasiet idag känner genom skola, sociala medier och omgivningens förväntningar. I intervjuer och workshop med målgruppen har vi fått ta del av deras personliga erfarenheter om ämnet.

Under våren 2016 mötte vi högstadieelever på Skarpnäcks Fria skola/Filosofiska i intervjuer om stress. Intervjuerna spelades in då vår idé var att använda deras röster som bakgrund till vissa delar av föreställningen.

Vad är eleverna stressade av?

Några exempel på saker som stressade elever var skolan, prov, att bli bedömd och mobilen. iPhone 1

Hur känns stress fysiskt och mentalt?

“Det är som ett tryck i hjärtat och magen”

“Det är ganska lätt att man blir ledsen, inombords”

“Man kan få ont i huvet och så och då kan man inte hantera nånting av det man ska göra, man blir stressad av allt”

Eleverna delade också med sig av några tips på hur de brukar varva ner:

“Ta tre djupa andetag, räkna sju sekunder andas in och sju sekunder andas ut.

“Att inte hålla på med mobilen så mycket”

Sluta tänka på allt du ska göra och tänk lite mer på alla ljud som du hör istället, eller vilken temperatur luften har”

Så här blev dansföreställningen

Det färdiga resultatet blev ”TIllfälligt Avbrott”, en föreställning med humor och allvar som byggts på elevers tankar om ämnet och fakta om den fysiska påverkan som stress har på kroppen. Med dans, tal och interaktion med publiken vill vi informera om ett mycket aktuellt ämne och bjuda in till reflektion om hur vi kan hjälpas åt att hantera vardagens stress.

I april återvänder vi med föreställningen till Skarpnäck!

Datum och tid: 19/4 kl 10.00
Plats: Skarpnäcks Kulturhus
Biljetter: Ordinarie pris 120:-/elev, med Kulanrabatt 70:-/elev.
Boka här: https://kulturdirekt.se/kulan/?p=event&id=71014
Frågor: info@fwda.se 0768515251

Vilka vi är

Framework Dancing Art och är ett danskompani som gillar att kombinera dans, teater och humor när vi skapar scenkonst om vardagliga ämnen.

Kompaniet består av Veronica Lidén och Catrin Jonasson som är koreografer och dansare. Nu vill vi berätta om vår dansföreställning “Tillfälligt Avbrott” som handlar om stress och vad den gör med oss

Hoppas vi ses!

/Catrin Jonasson & Veronica Lidén

Skapa bra-känsla – sexualundervisning med animerad film som verktyg

”Om man ska göra det själv, alltså göra en film om det sen, så blir det både lättare och mer intressant att lyssna och prata om, man lär sig lixom direkt”, elev årskurs 7.

Oavsett ämne så gör kunskap om ämnet en tryggare. Får man kunskap blir det också lättare att veta vad man vill säga ja till, vad man vill säga nej till och vad man vill vänta med. Och får man använda sin kreativitet och skapa något av det man fått lära sig sätter sig också kunskapen på ett annat sätt. Och när ord som kanske annars används som skällsord blir till något som man klipper ut och glittersprayar för att använda i en film, händer också något väldigt positivt med både stämning och attityd i klassrummet.

Presentation av projektet Skapa bra känsla

Ämnesövergripande projekt i svenska, samhällskunskap, biologi och bild

RFSU Stockholm och Fanzingos samarbetsprojekt Skapa bra-känsla startade i en vilja i att hitta metoder för att stödja lärare att arbeta med ämnesintegrerad sexualundervisning. RFSU Stockholm har sysslat med sexualupplysning för skolelever sedan 1996 och Fanzingo har arbetat med mediepedagogiska processer sedan 2006. Tillsammans har vi tagit fram en metod som berör svenska, samhällskunskap, biologi och bild på ett tydligt sätt. Eleverna får jobba med manus, bildskapande och lära sig om kroppen, om normer kring sex och sexualitet och om vikten av ömsesidighet bland annat. Eleverna gör sedan egna filmer av det de lärt sig via animationstekniken stop-motion. Det viktigaste med filmskapandet är budskapet i filmen. Och budskapet ska bygga på vad man själv som elev tycker är viktigt att lära andra, av det man själv fått veta mera om.

”Jag tycker det var bra eftersom vi fick lära oss mycket om sex och hur man gör olika grejer och hur man har säkrare sex. Vi fick också prata mycket själva och säga våra egna åsikter”, elev årskurs 8.

Vad är normalt? Eleverna berättar

Det är viktigt med ömsesidighet tycker eleverna

Att få använda kreativa uttryck underlättar sexsnack i klassen

Skapa bra-känsla har testats och utvecklats tillsammans med 200 högstadieelever från olika skolor i Stockholm under 2016. I utvärderingarna har eleverna beskrivit att arbetet med animerad film som verktyg har underlättat för samtal om sexualitet. De beskriver också att kunskapen man fått genom sexualupplysningen förankrats genom att man fått göra egna filmer om det man lärt sig.  Att man tycker att det varit roligt och lärorikt handlar mycket om att man själv fått diskutera och bestämma vad man vill lära andra och varför. En styrka med metoden är också att eleverna lär sig mycket även runt själva filmbordet på ett mer avslappnat sätt. När klassen delats in i mindre grupper för att göra varsin film cirkulerar sexualupplysaren bland grupperna och eleverna får då chansen att fördjupa sig i vissa samtal och frågeställningar i mindre grupper.

RFSU 5

”Detta var så oerhört bra!! Eleverna växte en halvmeter under dessa dagar och gruppen stärktes. Och som en av eleverna sammanfattade det hela: ‘Vi har lärt oss att det inte måste vara pinsamt att prata om sex’ – bättre betyg kan ni inte få.” Olof Olsson Klugman, lärare i svenska 7 – 9 Engelska skolan Norr

Skapa bra-känsla funkar som ett bra komplement till skolans ordinarie sexualundervisning. Och är det något som vi fått med oss under metodutvecklingen så är det lärarens centrala roll för bra sex- och samlevnadsundervisning. Skolan är en viktig informationskälla när det kommer till sex och samlevnad, speciellt när det gäller unga killar (Ungdomsbarometern, 2014) och att få flera chanser att ta in samma kunskap möjliggör att man faktiskt får kunskapen när man behöver den. Lärare som deltagit i projektet har tyckt att det gett konkreta verktyg att ta med sig in i andra lektioner, och en del har också beskrivit det som en ”kick off” för att komma igång med sexualkunskapen. Många har också sagt att insatsen med Skapa bra-känsla gör något mer än kunskapsinhämtning. Det kreativa och skapande i projektet gör något väldigt positivt för gruppdynamiken i klassen.

Rfsu

Vill du att vi kommer och jobbar kunskapande med dina elever träffar vi dem gärna. Skapa bra-känsla och Skapande skola  kan man beställa via Kulan

Samarbetsövningar för att skapa tillit

Andra delen av blogginlägget från Pantominteaterns lärarkväll. Jag berättar och visar några av de samarbetsövningar vi hann göra under kvällen. Om Alexandras föreläsning om att undervisa nyanlända och föreställningen HOPPET – för jag dog inte kan du läsa om här.

marionettscenworkhsop

I anslutning till Pantominteaterns föreställningar erbjuds skolklasser att boka workshops i olika teatertekniker som kan anpassas till olika teman/frågeställningar. De har utvecklat ett koncept utifrån fysisk kommunikation, mim och akrobatik. Vi fick under kvällen testa några övningar som de kallade vänskapsövningar. ”Workshopen är skräddarsydd för att fungera också med nyanlända, utan att alla deltagare behärskar svenska. http://pedagogblogg.stockholm.se/kulan/2017/03/22/samarbetsovningar-for-att-skapa-tillit/.” Hämtat från Pantominteaterns webbplats.

Jag har filmat övningarna under kvällen med min iPad så tekniken är inte lika proffsig som det vi fick uppleva under kvällen. Men ni hör skratt och tipps och tricks, så välkommen att dela vår glädje.

Samarbetsövningar

Publiken bjöds upp på scenen och fick i uppgift att ställa sig med någon de inte sett förut. Uppgiften var att få ned varandra och lyckades en med det fick man en poäng. Upplägget var ett till tio vilken ingen lyckades med. Några tips vi fick från workshops ledaren var att stå med benen brett isär. När vi kände oss trygga med varandra uppmanades vi att finta som exempelvis att ta ett steg tillbaka. Workshopen leds av de skådespelare vi tidigare sett i förställningen Hoppet – för jag dog inte : Sara Runsten och Nadi Vilejka

Trygghetsövning, samarbete och ordlös kommunikation

Så här jobbar Pantomteatern med workshops

Cecilia avslutade workhopspasset med att berätta att de turnerat de turnerat med Cirkus Cirkör i Ruanda och Kenya. I Kenya hade de haft gjort vänskapsövningar med patienter döende i aids som berättade att de inte på många år fått uppleva känslan att bli omhändertagna, att någon rört vid deras kroppar. I Ruanda sa en av deltagarna att efter det här vill man ju inte slå någon. Ja ni förstår, inte ett öga torrt bland oss i publiken.

Andra workshops som Pantominteatern erbjuder

Läs mer på Pantominteatern webbplats om alla workshops och förslag till Skapande skola som erbjuds. Exempelvis Commedia dell arte  ”Tillsammans med skådespelarna får eleverna prova karaktärer med traditionella commedia dell´Arte masker. Vi improviserar kring frågeställningen: Vad är en arketyp? och improviserar kring nutida arketyper. En arketyp är en karaktär som kan igenkännas i varje by, skola och/ eller grupp, t.ex. clownen, mobbaren, den mobbade och flörtisen. Detta är en workshop där eleverna får ett litet smakprov av maskers magi och där de får chansen att pröva på att spela en annan karaktär än sitt vanliga jag. Lämplig från 9 år och uppåt. ”

workshop2_galleri

Kulan i social media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

kulan_avatar

HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar

Bob Dylans liv- fantastisk grund för ämnesintegrerat arbete

HÄNDELSER NÄRA OSS INSPIRERAR

Några dagar innan Sara Danius ställde sig inför journalister och fotografer och kungjorde Akademiens beslut om  nobelpristagare i litteratur pratade vi i 2c på Björkhagens skola om Alfred Nobel i klassen. Lekte med begrepp glädje och applicerade det till ett glatt konstverk. En film om Nobels liv visade hur han drabbats av både framgångar men också sorg och oplanerade förödande explosioner.

Vi firar nobelpristagare med tårta

11243991_1749133795298492_2586162665458933831_n1 (3)

Vi pratade om vapen men också om fred och alla som kämpar för olika bra saker för att världen skulle bli bättre. Om Malala och Tranströmer.  Jobbade med begreppet tabell och placerade alla svenskar som fick nobelpriset hittills i de olika rutorna. Lärde oss om cirkeldiagram och matade in data med olika länder och antal pristagare och såg att många kom från USA.

  • Det är ett stort land Lili, det är därför. Blir du ledsen för att Kroatien aldrig får ett pris?
  • Sverige är litet men ändå har några.
  • Vi har skrivit böcker så vi får priset också snart!

Jag passade på och berättade för mina åttaåringar hur min tidigare klass åkte till Runmarön 2012 för att plantera en rododendron vid Tranströmers sommarställe, hur det regnade  apokalyptiskt denna dag och hur Maggan Isaksson som bor där tog  emot hela klassen för att torka kläderna, äta matsäck och  dricka te inne i hennes stuga. Jag visade bilder och alla vill dit. Och det får gärna regna för de vill träffa Maggans hundar också. Jag kunde inte lova min nuvarande klass en sådan resa men absolut att vi ska åtminstone till söder och fota oss framför huset där Tranströmer bodde fram till sin död. Han levde under mina elevers första levnadsår. Vi firade hans födelsedag. Alla läste hans verser. Sju år gamla kids läser så man känner  hur man ”går genom skogen, hasar fram på skidor i vintersolen, börjar längta vilt efter grönska”

Radion är på och vi hör att Bob Dylan tilldelas nobelpriset i litteratur. Jag formulerar tyst för mig själv uttrycket poesins synliga användbarhet.

  • Är det någon som vet vem Bob Dylan är? vaknade jag ur min innersta jubel.
  • Jag vet, svarade en flicka, min pappa lyssnar på hans musik. Han älskar Bob Dylan. Han lyssnar på LP skivor.

dylan skiva

Vem är Bob Dylan?

Jag lät bli att visa bilder på Dylan samma dag och ordnade däremot ett galleri till dagen efter. Varje elev fick en bild från olika perioder av Dylans liv och fick gissa vem det kunde vara, var personen bor, vad han jobbar med, vad brukar han beställa på restaurang. Tänk att gissningar kan vara en så rolig läsning:  ”Han heter Ragnar och jobbar på ett stall!” ”Han  heter Rolf och är fiskare”

512060-665x

Några dagar senare läste jag högt för klassen en liten tidningsnotis där det stod att Bob Dylan inte hört av sig angående Nobelpriset. Vi hade en lång diskussion kring det. Vett och etikett, förväntningar, hans ålder och mycket annat. Vad eleverna trodde att Dylan skulle göra med pengarna, hur ska vi få honom till Sverige?  Är han bara oförskämd eller kan det vara något annat? Tankarna och åsikterna regnar. Jag skriver ner barnens tankar så de kan se på activeboard hur deras tankar ser ut som skrivna ord, att det man säger spelar roll. De låter högt när jag stavar fel.

  • Vi kan skriva brev till honom! Och bjuda honom hit! På skollunch!
  • Eller så kan vi åka dit och leta.

Innan rasten markerade vi delar som vi kan ha med i ett brev.

Brev till Fredrik Virtanen som hjälpte klassen att skicka brevet till Bob Dylan
Nu läser vi Fredriks förord till den nya Dylanboken.

Dylan Virtanen

Når utanför klassrummet

När klassen kom tillbaka från lunchrasten har jag kopierat deras ord i ett brev. Ibland räcker det att skriva för sig själv, oftast för fröken och klassen men denna gång bestämmer vi oss att kontakta TT och redaktioner till de lokala tidningarna. 

Brevet publicerades i media från Haparanda till Kristianstad. Tidningarnas telegrambyrå tyckte att brevet var värt att följa upp, deras journalist och fotograf kom och åtföljdes av flera redaktioner dagarna därpå. Brevet publicerades i media från Haparanda till Kristianstad.  En stolt klass tränade på att prata med journalister och vågade resonera utifrån sina erfarenheter.

dylan media

Brevet till Bob Dylan

Här är brevet som gjorde att klassen kallades dylanbarnen och citerades både i radio och sociala media.

Stockholm, 2016, oktober
Hej Bob Dylan!

Grattis till Nobelpriset! Vår fröken har sagt till oss att du inte hört av dig. Vi tror att du är någonstans där man inte har TV, tidning eller bra signal.

Eller så vill inte du bli fotograferad! Vi tror att du blev glad av att få priset. Nu blir du kändis! Hur känns det?

Vi tror också att du kanske sitter i trädgården och undrar vad du ska göra av hela 8 miljoner. Vi har en idé. Eller kanske två: låt oss tillsammans bygga upp Haiti och Florida som nu drabbats av orkanen. Och köpa poliovacciner på UNICEF.

Vi tror att du kanske är nervös av att träffa vår kung, men oroa dig inte för det! Han är en vanlig människa! Och han ska bara ge dig en medalj.

Vår klass arbetar med Tomas Tranströmers dikter, men nu ska vi läsa och sjunga dina också. Säg till om du vill komma och träffa oss. Du får sjunga med om du inte är nervös.

Några av våra föräldrar säger att du är deras idol. De vill säkert träffa dig också. De kanske klättrar till fönstret med stege och köar hela natten för att få plats.

Vi skriver dikter också. Man liksom säger en massa ord och man kastar om dessa, sätter ihop, gör små rader och så kan man få Nobelpris. Vi kanske får det också.

När man läser dikter ska man tala långsamt och pausa och så fastnar det i hjärtat.

Vi vet att det är många som vill vara kompisar med dig nu och att du inte hinner svara på vårt brev. Men vi hoppas ändå.

Vet du att de letar efter dig? Och vill att du ska säga tack eller att du inte trodde att du kan få priset, men du kan säga precis vad du känner.

Några av oss tror att du har svårt att sitta i Stadshuset och är orolig för Nobelmiddag. För att det är trångt och mycket folk. Du kan be om ett eget rum kanske där du kan vila lite och sedan komma tillbaka.

Du kan komma till oss och äta lunch, Larry gör bästa skolmaten i hela världen. Men vår fröken brukar också tvinga folk att berätta om deras jobb när de kommer. Om du inte har något jobb kan du bara hitta på. Sedan kommer vi att fråga dig hur gammal du är. Det brukar vi fråga.

Fröken säger att litteraturpristagare brukar gå till Rinkeby och att du kanske inte hinner till oss, men vår fröken kanske kan ha fel ibland. Vad tror du?

Vi vill gratulera dig och skickar våra dikter som vi skrivit tillsammans under hösten.

Ta med dig varma kläder när du kommer till Sverige, det är lite kallt!

Om någon vill ge dig surströmming till frukost säg att du gillar köttbullar bättre. Lita på oss!

Välkommen till Sverige!

Alla vi elever i klass 2c, Björkhagens skola, Stockholm, 8 år gamla

Bob Dylans liv- fantastisk grund för ämnesintegrerat arbete

Dylan priser och pseudonymer

Klassen arbetade ämnesintegrerat resten av terminen med temat Dylan: Dylanbiologi, Dylanmatte och lärt sig läsa Dylans verser. Verserna inspirerade till konstskapande. Vår nobelmorgon var en succé. Föräldrarna applåderade. Alla elever fick nobelpris. Några andra klasser besökte oss. Då fick Tuva och Hedda pris som barnboksförfattare och illustratörer och bara sedan dess har de skrivit minst tio böcker.

Teknik, miljö, fysik/ljud och konstruktion
Vi byggde instrument som fadderklassen fick pröva på, 120 elever testade

dylan instsrument

Teknik, musik i geometriska former

dylan geometri

Bob Dylans liv i en pizzakartong

dylan pizza

Kemi och fysik; Coola ner er , vi hittar Dylan!

dylan kemi

Konstverk: Bob Dylan du är hittad. Jag ser dig bakom björken!

Dylan träd

Serier om Bob Dylan

dylan serier

En proffsdansare kom och lärde oss stegen till Blowing in the Wind

Vi samlade pengar och köpte poliovacciner hos UNICEF. Bob Dylans far hade polio.

Ämnesintegrering är det mest optimala sättet i 2c på Björkhagen att hålla intresset på topp, att jobba med innehåll som läroplansmässigt tilldelas de äldre barnen, att alla i gruppen ska känna sig inkluderade, vara bra på något och lära mer av varandra. Att skapa kultur och dela med sig.

Lyrikens plats i skolan

Alla i klassen lärde sig 1-2 verser och läste dem på Nobelmorgonen

dylan poesi

Alla elever fick också välja en vers från någon låt och illustrera
Agnes valde One too many mornings

15179110_1848699485341922_3187943682353499468_n1

One too many mornings

Hundar hörs i fjärran
Dagen rinner ut
Hundarna ska tystna
Ljuset ska ta slut
Men tankarna i mitt huvud
blir bara fler och fler
Jag är allra minst en morgon
och tusen mil för sent

(översättning Mikael Wiehe)

Att göra något på riktigt och nå en publik

Att vi arbetat med Dylan var viktigt: brevet vi skrev är riktat till en riktig person, hans poesi är kända texter för väldigt många; dikter som textform är eftersatta i skolan. Om det nu är läroplanens fel eller tolkning av denna spelar ingen roll. Men det är viktigt att skolans arbete med olika textformer då och då ger lyriken större utrymme. Det är inte fel att styra mot något som uppmärksammats av hela världen – nobelpris i litteratur.

Några månader senare frågade jag elever hur hade det blivit om Bob Dylan hörde av sig samma dag som han fick veta om priset. ”Vi skulle aldrig bli kändisar!” säger en pojke.

Medias artiklar om Dylanbarnen

Läs mer om Björkhagens åttaåringar:SVD Åttaåringar skickar brev till Dylan

Stockholm direkt, Barn i Björkhagen skickar brev till Dylan, nu blir du en kändis

eller följ deras arbete dagligen på Facebook   2c Björkhagens skola Stockholm

Lili Kapper, lärare

Kulan i social media

kulan_avatar

Vad kan skolan göra för att bryta uppgången av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Bris årsrapport är viktig läsning för oss som arbetar med barn och unga i skolan.  Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen under 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.  Bris årsrapport bekräftar att psykisk ohälsa ökar bland barn. Ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skiljer ut Sverige, med en klart sämre utveckling än många andra länder. Därför lanserar Bris nu  #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga. Läs mer på psykbryt.nu.

psykbryt

Vi har tidigare i Kulan haft flera inlägg om hur drama i klassrummet kan vara förebyggande och stärka klassens gemenskap. Ett av de mest lästa är läraren Jordi Almeidas tips. Många av Stockholms teatrar spelar pjäser som handlar om elevers utsatthet i klassrummet och erbjuder ofta workshops i anslutning till föreställningen. Söker du på värdegrund i Kulan får du upp 21 förslag.  

En av dessa kulturaktörer är Teater Pero som i blogginlägget berättar om en lärarkväll med tema värdegrund. Lärare fick se föreställningen Ensamma Krigare och lyssna på  en föreläsning med Niklas Odén. En av Sveriges mest  efterfrågade föreläsare när det gäller värdegrunds och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Föreställningen Ensamma Krigare har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt per biljett när du bokar via Kulan. Tack Karin Westholm för ett värdefullt blogginlägg

/Elisabeth

eec96bbbd8f0ab375f432451edac7c87

Trygghet i skolan – en kväll på Teater Pero med föreställning och föreläsning

På måndagskvällen anordnade vi på Teater Pero en inspirationsträff för lärare och kulturombud där vi fördjupade oss i temat Mobbning och Trygghet i skolan och jag tänkte i detta blogginlägg beskriva kvällen i korthet.

I samband med alla våra premiärer här på teatern har vi för vana att bjuda in er som jobbar i skolan till en exklusiv VIP-kväll där vi visar vår nya föreställning, bjuder på något gott att äta och dricka samt bjuder på en spännande föreläsning med en expert som utvecklar ämnen som berörs i pjäsen.

Ensamma krigare

Den 10 februari hade vi nypremiär på klassrumsföreställningen Ensamma Krigare som vänder sig, i huvudsak, till mellanstadiet. Föreställningen bygger på böckerna Ensam Krigare och Ensam med hajar som är skrivna av Eva Wikander. Den handlar om Johan och Peter som berättar om hur det var när de var 10 år och gick i 4:an. Båda hade det tufft på olika sätt.

Peter berättar om hur han och hans familj under denna tid lever under ständigt hot om våld från Peters pappa. Peter flyr in i sin fantasi om att en dag bli en dykare. Peters otrygghet gör honom arg. Ilskan måste ut.

Johan, i sin tur, berättar om hur han dag efter dag utsätts för kränkningar och mobbning från Peter. Även han har en fantasi att fly till när det blir svårt. Han blir Tappra Björnen, en indian, som står emot de grova kränkningarna. Tillsammans beskriver de ett händelseförlopp som eskalerar tills de båda tappar kontrollen. Vuxna i deras närhet orkar varken se eller agera när våldet trappas upp. Och hur skulle de annat kunna göra när Johan och Peter, och alla barn runtomkring, är mästare på att dölja vad som pågår?

Föreställningen spelades mycket under åren 2008-2010 och den har sedan dess legat vilande. Vi har saknat den sedan dess eftersom vi tycker att det är en så fruktansvärt bra historia och eftersom vi såg att berättelsen gjorde skillnad. Vi märkte att föreställningen gav lärarna en bra startpunkt att prata med eleverna om värdegrund. Det kan vara svårt att komma till kärnan i diskussioner om mobbning när elevernas egen verklighet är utgångspunkten eftersom någon lätt kan känna sig utpekad. Historien om Johan och Peter blir en bra och neutral plattform för fortsatta diskussioner i klassrummet. Därför tar vi nu upp föreställningen igen. Den är fortfarande lika angelägen. Tyvärr.

Ensamma krigare TEATER PERO 3

Niklas Odén om sitt skoluppdrag

Efter pausen samlades vi igen på stora scenen och lyssnade på Niklas Odén som är en av Sveriges mest erfarna, kunniga och efterfrågade föreläsare, metod- och materialutvecklare samt projekt- och handledare när det gäller värdegrunds-, förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolor och andra ungdomsmiljöer. Niklas driver hemsidan Skoluppdraget.se. På webbsidan finns PDF.er att ladda ned: Konsten att vara snäll och bli klok i skolan, Att skapa en röd tråd i det förebyggande arbetet och Konsten att kommunicera och göra suceé på föräldramöten. Niklas har i över tjugo års tid anlitats av myndigheter, organisationer och skolor. Han höll en spännande föreläsning med fokus på vad det är som skapar trygghet hos unga och hur vi vuxna kan eliminera riskfaktorerna och förstärka skyddsfaktorerna i ungas vardag.

Skolans riskfaktorer

Vi fick bl.a. lära oss att skolan är den miljö där det är vanligast att unga utsätts för brott, kränkningar, hot och våld. Dessa tendenser frodas i de fall där skolan har en passiv hållning. Det gäller att se skolan som möjligheternas arena där vi faktiskt, genom en medveten hållning och genom att låta värdegrundsarbetet genomsyra allt på skolan, kan utveckla en god miljö och få trygga elever som i förlängningen blir trygga samhällsmedborgare.

Niklas pratar om riskfaktorer och skyddsfaktorer i barnens omgivning. Man kan säga att dessa faktorer finns på individnivå, familjenivå, skolnivå, fritid/vänner och samhällsnivå. Det är viktigt att vara i balans här. Man kan ha riskfaktorer på några av dessa punkter men man kan balansera upp detta med att ha skyddsfaktorer på andra av dessa punkter. På så vis blir skolan väldigt viktig eftersom den kan skapa balans i tillvaron även om t.ex. en elevs familjeförhållanden är svåra.

Skolans skyddsfaktorer

Goda och tillitsfulla relationer; Trivsel, Trygghet, Att bli sedd (få uppmärksamhet och förväntningar), Att bli inkluderad och Att få lyckas (skolframgång).

Man kan arbeta med skyddsfaktorerna i skolan och komma långt genom enkla åtgärder. Till exempel kan man öka tryggheten genom att fråga eleverna var på skolan de känner sig otrygga och sedan använda denna information som ett underlag för att bygga bort otrygga platser. Det är viktigt att ställa denna fråga återkommande genom nya mätningar eftersom det snabbt kan förändras på en skola.

Det som kanske förvånar är att man i undersökningar har kunna konstatera att den allra starkaste skyddsfaktorn är; ”Att få lyckas – (skolframgång)”. När man t.ex. tittar på vad som är den största gemensamma nämnaren hos personer dömda till fängelse visar det sig att de flesta har det gemensamt att de inte gick ut nian.

Det fiffiga med oss människor är att vi njuter av att vara snälla. Det har gjorts en mängd undersökningar som alla pekar på samma sak. När vi behandlas väl och bemöts av snällhet så bemöter vi själva andra på ett bättre sätt.

De skolor som lyckas bäst med resultat i skolan är de skolor som lägger ner mycket kraft på det sociala.

Niklas ger oss några handfasta tips till oss, till exempel: Var generös och uppmärksamma goda idéer. Tänk på att bestraffningar skapar avstånd mellan lärare och elever så välj dina strider. Var ett gott föredöme för dina elever. Tänk på att vi lär oss genom härmning.

Han avslutar med att summera det hela; Kan vi få till en majoritet av alla de möten som sker dagligen på en skola så att de blir positiva möten, då har vi kommit en bra bit på vägen till en bättre skola och, i förlängningen, ett bättre samhälle.

Boka Ensamma krigare

Det var en mycket fin kväll här på teater Pero som inspirerade till spännande samtal i pauserna. Mitt intryck är att de lärare som var här denna kväll sög i sig kunskapen och informationen och att de kommer att sprida den vidare på sina skolor. Vi har redan, sedan kvällen gick av stapeln, spelat föreställningen Ensamma krigare för en del elever vars lärare var här och fått ett fint bemötande. Föreställningen spelas på Teater Pero 22, 24 mars kl. 9.30 + 10.45 och är berättigad till Kulanpremie. Vi spelar den på skolorna under mars och april och föreställningen spelas även nästa läsår. Niklas föreläser gärna på skolor och nås på hemsidan skoluppdraget.se.

Välkomna att höra av er till mig på tel. 08-458 94 10 för mer information.

Karin Westholm; producent på Teater Pero

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Skapa en tillåtande och kreativ stämning genom drama

Del två i workshop med syfte att skapa ett tryggt, tillåtande och kreativt gruppklimat. Vår lärare, Jordi Almedia, lärare i drama och engelska på Sturebyskolan menar att vi klass- och ämneslärare inte skall undervärdera vår egen kompetens i att använda drama i klassen. Som undervisande lärare har vi större chans att få med alla i gruppen än en obekant dramaledare som kommer in tillfälligt. Vi känner eleverna och kan tänka strategiskt på hur vi skall para ihop elever och vilka roller vi skall ge dem, tänka ut vilka färdigheter vi vill att just den eleven skall träna. Ibland behöver övningarna inte ha något annat syfte än att bryta av ett tungt block och få in en paus med rörelse och skratt för att vi sedan med fördjupad koncentration skall kunna arbeta vidare.

P1020748

Självklart är det stimulerande att även få in dramalärare i klassen som komplement. På Kulans sida med rådgivare hittar du kontaktuppgifter till dramatiker och dramapedagoger. Du kan också få tips på en mängd  dramaövningar på webbsidan Dramaövningar .  I blogginlägget publicerar jag några filmer från våra dramaövningar. Tanken med att visa filmerna är att ni förutom att få övningen gestaltad även skall kunna iaktta Jordis aktiva ledarstil. Tack alla kulturombud som generöst ställde upp på att bli filmade! Har du missat första inlägget från Jordis workshop? Det finns här: Dramaövningar i klassrummet ? Del tre från Kulans blogginlägg med Jordi kommer att handla om kunskapsrelaterade dramaövningar.

Träna lyhördhet

Vi fortsätter med enkla dramaövningar för att värma upp klassen. En uppvärmningsövning som går fort är räkna till 10. Tio deltagare ställer sig i en ring och skall räkna till 10 utan att kommunicera med varandra om vem som skall börja och vem som kommer säger nästa siffra. Syftet med övningen är att arbeta med lyhördhet och känslan att vara en del i ett sammanhang. Vår grupp klarade uppgiften med bravur på andra försöket.

Skapa en tillåtande stämning i gruppen

När vi skall göra att grupparbete krävs det att vi bejakar varandra för att få upp att få fram många idéer. Då kan det vara bra att mjuka upp gruppen genom att göra ja-leken. Den tar inte många minuter från lektionen. Som en introduktion till ja-leken och följa John fick vi börja med att vända på det och säga nej till alla förslag. Trots att vi visste att det var en övning kändes det hårt att få nej på våra förslag.

Nej-leken

Ja-leken eller Följa John

Vi delade snabbt in oss i grupper om tre eller fyra med roterande ledarskap. I övningen är det viktigt att inte tänka, vi gör rörelsen tills vi får en ny impuls, byter ledare men stannar inte upp. Tempo, tempo, tempo är en nyckel för att det skall bli bra gruppdynamik. Om eleverna stannar upp och tänker blir det prestationsinriktat.

En bejakande övning som gjorde oss varma och glada. Jordi berättade att han ibland bara nämnde ja-övningen utan att göra den i klassen för att de skulle komma ihåg vikten av generositet och öppenhet mot varandra. Det är också en övning i att lita på sina impulser. Så fort vi börjar att stanna upp och tänka förlorar övningen i värde. Övningen går bra att utveckla genom att ledaren lägger till uppgifter, att de skall styra med huvudet, magen , höften exempelvis.

I övningen försvinner för en stund klassens gruppindelningar vilket också är positivt.

Kreativitetsövning med högt tempo

Blocket uppvärmningsövningar avslutade vi med en kreativitets övning som även den även den byggde på snabbt tempo.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

 

Stockholm är världsunikt med sitt stora utbud av scenkonst för barn och unga

Bakgrunden till det här inlägget är en krönika av Johan Hilton i DN, Dramatisk förnyelse sker ofta i skuggan av de stora scenerna. Om jag säger teater för barn och unga i Stockholm, vilka teatrar tänker du på? Kanske först på Unga Dramaten och Skärholmens barn och ungdomsscen.

Bildarbete av Emma A, åk 6

Men i Stockholm finns det många fler teatrar som valt att spela för barn och unga. Vi är faktiskt unika i världen med vårt stora utbud. Vi på Kulan hoppas att stadens elever får ta del av många sceniska uttryckssätt, för som Johan Hilton skriver ”Var började till exempel Mikael Persbrandt? Inte i en Beckfilm, kan jag försäkra, utan på en liten, anslagsberoende och avantgardistisk scen som Galeasen. Var har alla andra folkkära svenska filmidoler utvecklat sina uttryck? Tro inte att de bara ställde sig framför en kamera en vacker dag och blev filmstjärnor, i nittionio procent av fallen har de harvat runt i åratal på diverse småscener som kulturens räknenissar inte skulle ta i ens med tång. Samtidigt har de allra flesta berättargrepp, trender och skådespelartraditioner som vi i dag knappt ens tänker på sitt ursprung inom avantgardismen och sågs som både kontroversiella och svåra på sin tid.”

Därför ägnar jag det här blogginlägget till att puffa för de teatrar du hittar på Kulan. Teatrar med tillgång till en fast scen och som har föreställningar med Kulanpremie (50 kronor i rabatt per biljett). Vi har också många teatrar utan fast scen som du kan boka till skolan via Kulan men de förtjänar ett eget blogginlägg.

5512c2653447eaf6d45bb21c1fd4789d© Strindbergs Intima teater

Fria teatrar på Kulan

Strindbergs Intima Teater

Barnens underjordiska scen, BUS

Teater Tribulanalen

Unga Klara

Teater Barbara

Pantominteatern

Turteatern

Teater Tre

Dockteatern Tittut

Pygmeteatern

Teater Bara

Teater Pero

Teater De Vill

Boulevardteatern

Fria Teatern i Högdalen

Mittiprickteatern

Cirkus Tigerbrand

Uusi teatteri

Elisabeth Söder för barn och ungas rätt till kulturupplevelser och skapande, Kulan


Omslag GymnasietOmslag Grundskolan