Visar alla blogginlägg från: januari 2018

FRANKENSTEIN – en modern myt med många bottnar

Teater Barbara gör teater av Mary Shellys roman Frankenstein som lämnade tryckpressarna första gången för 200 år sedan. Pjäsen passar perfekt att spelas för årskurs 8, 9 och gymnasiet.

frank1

Bild: Tomas Åhnstrand i rollen som Victor. Foto: José Figueroa

Hur känns det att vara 15 år och gå sista året i grundskolan?

Att stå på tröskeln till vuxenlivet. Pubertetens känslostormar rasar inom en och de föräldrar som fram till nu för det mesta har varit till stöd och hjälp förvandlas till främlingar i en mörk och gåtfull värld där ingen förstår hur det känns. Ingen fattar. Också kamrater och lärare blir potentiella hot mot ens integritet. Själens obotliga ensamhet. Att se sig själv i spegeln och inte känna igen sitt eget ansikte. Att bära hela sitt jag inom sig och känna att alla tankar och känslor bara är ens egna. Ingen annan kan förstå. Och sen ilskan och till och med hatet mot de som obekymrat lever på och skrattar och pratar och umgås som om allt är som vanligt. Utanförskapet och ensamheten. Ensamheten. Och föräldrarna som inte kan förstå hur deras lilla unge förvandlats och verkar angripen av ett ondskans virus. Som fräser och snäser ifrån så fort de vill prata. Detta barn som tills alldeles nyss har varit deras älskling och som inte kunnat få nog av kramar och kärleksbetygelser. Nu i puberteten uppvisar det ett svart och till och med ondskefullt beteende.

De vuxna och tonåringarna befinner sig på olika planeter.

Otyglad kraft och behovet av kärlek

Johan Ehn som har skrivit manuskriptet till Teater Barbaras stora satsning Frankenstein har tagit till vara på allt detta när han har dramatiserat Mary Shelleys odödliga roman om Victor Frankenstein och det monster som han skapar.

Monstret som uppvisar en tonårings alla karaktärsdrag och dessutom är så övermänskligt starkt att det dödar sina antagonister. I Johan Ehns version så leder historien fram mot en uppgörelse mellan monstret och hans skapare.

Victor Frankenstein som tidigt i pjäsen, när han har gett liv åt monstret och inser att det inte är så fogligt och undergivet som han önskar, förskjuter sin skapelse.

Inte förrän i slutet kan de försonas men då är det försent. I en storslagen slutscen möter vi monstret i ett snötäckt Antarktis. Hukande omfamnar han sin skapare, den döende vetenskapsmannen, och viskar: -Jag vill bara att du ska älska mig.

Denna eviga längtan efter kärlek och att få bli älskad för den man är blir Teater Barbaras grundsten i projektet Frankenstein.

Frank3

Bild: Happy Jankell i rollen som Elisabeth. Foto: José Figueroa

Skapande skola

Om man vill så kan vår uppsättning av Frankenstein vara användbar i skolans arbete.

Ett lärarmaterial med förslag på frågeställningar och övningar att arbeta vidare med, kommer att utformas. Detta kan användes när man vill koppla föreställningen till undervisningen i svenska men också filosofi, religion, naturvetenskap och historia.

Teater Barbara har tidigare gjort flera uppsättningar som har kunnat kopplas till skolans NO-ämnen, en av våra inriktningar som vi kallar ”vetenskapsteater”. Frossa, Serendip och Åsiktsmaskinen är Teater Barbara-föreställningar som tar upp och behandlar svåra naturvetenskapliga dilemman. I Frankenstein, som skulle kunna benämnas som en modern myt – möts Teater Barbaras två teaterinriktningar – myterna och vetenskapsteatern.

Etiska och moraliska frågor

Frankenstein eller egentligen, Frankenstein eller den moderne Prometeus, som i Engelskans original heter Frankenstein; or, The Modern Prometheus, var den unga Mary Shelleys debutroman och gavs ut 1818 för exakt 200 år sedan. Prometheus var i den grekiska mytologin den som stal elden av gudarna och gav den till människorna. Straffet för detta blev att Prometheus ådrog sig mänskligheten och gudarnas vrede. Undertiteln ”den moderne Prometeus” visar att Mary Shelley hade en ambition att med sin roman också diskutera vetenskapens ansvar.

frank10

Bild: Carina Jingrot i rollen som Mamman till Frankenstein. Foto: José Figueroa

Historien är full av galna vetenskapsmän och att diskutera dessa frågor är viktigare än någonsin. Är vetenskapliga landvinningar alltid av godo? De som är unga idag kommer under sin livstid att ställas inför en rad svåra beslut av både teknisk och moralisk art:
Artificiell intelligens; hur intelligenta och farliga kan datamaskinerna bli?
Extrema klimatförändringar; vilka beslut måste vi ta för att jorden ska fortsätta vara en bra plats att leva på?Medicinsk forskning; Hur länge kan man och bör man hålla liv i en människa och hur tidigt kan och bör vi hjälpa ett foster att överleva? Krig; Hur kan vi förhindra att världens konflikter inte leder till ett krig där vi förstör eller t.o.m. förintar vår egen jord?

 

frank13

Bild: Happy Jankell och Tomas Åhnstrand i rollerna som Elisabeth och Victor. Foto: José Figueroa

Odödlig berättelse

En ofantligt lång tidsrymd, två hundra år, har passerat sedan boken med historien om Victor Frankenstein och hans skapelse lämnade tryckpressarna.

Den blev en omedelbar succé i 1800-talets London och har alltsedan dess behållit sin arketypiska sprängkraft.

Mary Shelleys berättelse har också filmats otaliga gånger och den kanske mest kända versionen har Boris Karloff i huvudrollen som monstret. Visst var Karloff skräckinjagande men kanske ändå mer ingav han en känsla av medlidande. Dömd till livslång ensamhet.

Man skulle kunna tro att det är skräcktemat som har gjort romanen odödlig vilket delvis stämmer, men det ”nyfödda” monstrets kamp att förstå livets villkor är också ett odödligt tema och en minst lika betydelsefull anledning till att Mary Shellys roman fortfarande är så aktuell.

Temat med kärleken och alla dess aspekter var välkända tankar för den unga Mary Shelley. I samband med hennes födelse så dog hennes mor, den stora kvinnosakskvinnan Mary Woolstonecraft, i barnsäng. Detta ledde till ett livslångt grubblande över kärleken och skulden.

frank12

Bild: Jessica Svenson Reijs sminkar Johan Ehn till monstret.

Teater Barbaras dramatisering

Teater Barbara utlovar en spännande föreställning med fem namnkunniga skådespelare och regi av den omskrivna regissören Daniel di Grado. Åldersgräns 14 år.

Vi vill att vår uppsättning av Frankenstein ska knyta an till den unga publiken med ett direkt tilltal och frågeställningar kring deras egen dagliga verklighet i skolan och på fritiden. Men också leda vidare ut mot större sammanhang som handlar om jordens framtid och människans överlevnad.

PREMIÄR 12 mars 2018

Frankenstein produceras av Teater Barbara och spelas på nybyggda och lyxiga Playhouse Teater på Drottninggatan i Stockholms city. Föreställningen har Kulanpremie . För ungdomar från åk 8 och vuxna. Obs – kort spelperiod! Dagföreställningar kl 13.00: 21, 22, 23, 26, 27, 28 mars samt 9,13 & 19 april Kvällsföreställningar kl 19.00: 12, 18, 25, 26, 27, 28 , 29 mars samt 8, 9, 19 & 22 april
Längd: ca 80 min Mer info och bokning:

info@barbara.nu Biljetter till de offentliga föreställningarna:

Manus: Johan Ehn Regi: Daniel Di Grado Medverkande: Johan Ehn, Happy Jankell, Anders Jansson, Carina Jingrot och Tomas Åhnstrand Scenografi och kostym: Gabriel Stuart Musik och ljud: Rickard Folke Ljusdesign: Mikael Tham Maskdesign: Jessica Svensson Reijs Projektioner: Silvio Entertainment Producenter: Moa Hjärtström, Erika Häll och Nicholas Olsson Foto: José Figueroa Affisch: Pär Åhlander

Frank7Bild: Playhouse Teater. Foto: Playhouse Teater

Elever fixar mötesplatser för språkintroduktionselever

Hej! Jag heter Sofia Xu och går andra året på Södra latins gymnasium. Tillsammans med tre andra gymnasieelever har jag varit med och skapat den ideella föreningen Gränslöst skapande. Hannah Green har tidigare bloggat och berättat om projektet på Kulan men det har hänt en hel del sedan dess! Gränslöst skapande har som syfte att skapa en mötesplats mellan språkintroduktionselever och elever från de nationella programmen.

11011112_1600617093514318_6787468393936337197_n

Kreativa workshops

Mötet kommer att ske med hjälp av kreativa workshops med inriktningarna konst, skrivande och musik. En ändring som har skett i upplägget sedan Hannahs senaste inlägg är att göra musikdelen fri, alltså att den är mindre uppstyrd. Istället kommer det bland annat finnas instrument, högtalare och noter på plats och det är upp till var och en vad de vill göra. Skriva musik, umgås, prova på instrument eller lära sig spela sina favoritlåtar på keyboard. Innan hade vi även tänkt att deltagarna skulle få välja en workshop och därefter hålla sig till den under alla fem veckor, men för att främja möten och uppmuntra kreativt skapande är det nu ändrat så att man inte är låst till en workshop utan kan gå mellan dem.

skrivgäris

Skrivarworkshops

Vi har också bjudit in erfarna konstnärer och författare som ska föreläsa och handleda under vissa workshops. Bland annat lyckades vi ta kontakt med administratörerna för Skrivgäris, en grupp på Facebook med 4707 medlemmar. De kommer närvara på det tredje tillfället och vi är supertaggade!

titlar kopiera

Hur få kontakt med elever i språkintroduktionsklasser?

Den fjärde december lanserades Gränslöst skapandes hemsida och sociala medier. På Facebook  publicerar vi information om projektet och hur man går tillväga för att anmäla sig. Där har vi just nu 260 gillamarkeringar och det är en effektiv plattform att kommunicera med målgruppen! Vi har även ett instagramkonto som heter @granslostskapande där vi peppar och avslöjar våra föreläsare och workshopshandledare!

En att våra största utmaningar har varit att nå ut till språkintroduktionselever och få de intresserade för projektet. Vår lösning har varit att gå runt till olika gymnasieskolors språkintroduktionsklasser för att presentera Gränslöst skapande och uppmana dem till att delta. Det har gått jättebra och de 100 platserna är nästan fyllda. Dock finns det ett fåtal kvar, så om du är gymnasieelev i ett av Stockholms kommunala gymnasium är du varmt välkommen att anmäla dig! Formuläret finns länkad på vår Facebooksida.

Skärmavbild 2018-01-15 kl. 14.55.16

Snart dags för den första workshopen i Gränslöst skapande

Just nu befinner vi oss i slutspurten av planerandet och håller på att finalisera det sista. Till exempel går vi igenom workshop för workshop, ser till att allt material finns, köper in fika, affischerar på skolor och löser trassel som uppstår på vägen. Eftersom det är första gången vi alla gör detta stöter vi på många problem och inser saker vi borde tänkt på tidigare. Men hitintills har allt löst sig och vi lär oss massvis på vägen. Den första workshopen äger rum den 24 januari och vi ser fram emot den med skräckblandad förtjusning! Har ni frågor eller tankar kring Gränslöst skapande kan ni kontakta oss via våra sociala medier eller maila oss på granslostskapande@gmail.com!

26169667_10155995910575419_4823222602693986622_n

Filmpedagogisk termin med Skolbio Stockholm

Under vårterminen erbjuder Skolbio Stockholm ett nytt filmpedagogiskt flerstegsprogram som vänder sig till lärare och pedagoger i årskurs 4 – gymnasiet.

cloudboy_still_06 Cloudboy
  1. Filmworkshop med Ipad för lärare: Vi går igenom filmskapandets grunder och provar att göra enkla kortfilmer med Ipad som verktyg. Anmäl dig och en kollega till den kostnadsfria grundkursen Filmworkshop med Ipad på Medioteket den 8/2 klockan 14.00-17.30. Läs mer om kursinnehåll och anmäl dig på stockholm.se/anmalan
  2. Skolbiobesök med elever: Ta med en klass för att se någon av skolbiofilmerna:
    Det här är vår värld för årskurs 4–6
    Cloudboy för årskurs 4–7
    The Square för årskurs 9–vux.

the_square_02_00104762 The Square
  1. Filmsamtal och workshop på skolan med en klass: Planera in en schemabrytande dag. En av Mediotekets filmpedagoger kommer till skolan och håller i filmsamtal med klassen. Eleverna gör sedan tillsammans egna filmer utifrån skolbiofilmen vi sett och samtalat om.
  2. Filmfestival på biograf: Terminen avslutas med en filmfestival för alla deltagande klasser och skolor den 4/6 kl. 9.00-12.00 på biograf Grand. Eleverna får då visa upp sina filmer för varandra.

Pris: Skolbiobesöket kostar 40 kronor per bokad plats. En kostnad som går att använda skapande skola-medel till. Övrigt är kostnadsfritt.
Läs mer om filmerna och boka en visning.

För att ta del av programmet behöver du och en kollega anmäla er till kursen den 8/2 Anmäl dig och din kollega här
Antal platser är begränsade, anmälan är bindande.

För mer information: Elisabet Jonsved  Telefon: 08–508 32 815 E-post: elisabet.jonsved@stockholm.se

#MeToo, sätt normer i rörelse

Lärare inbjuds till en kväll där vi genom dans- och dramapedagogiska övningar reflekterar i förhållande till #MeToo.

utmana-workshop-ht-2014-11 2b

Hur gör vi nu? Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna? Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa? Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap att förhindra att den här sortens utsatthet? Hur kan vi agera som individer, i grupp och påverka strukturer?

 

Program och workshopsledare

Gruppen Utmana har skapat dansmetoden Framsteg som ger elever möjlighet att utveckla sin kroppskännedom, tilltro till kroppen och kroppslig kommunikation. På träffen fördjupar vi oss i hur kropp, genus och normer sitter ihop och provar på enkla rörelseövningar från metoden. Gruppen Utmana finns att boka Kulan med Kulanpremie.

Dramapedagogen Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån leder övningar som får oss att reflektera i förhållande till #MeToo, normer och makt.

Information och anmälan

Målgrupp: Pedagoger från skolor i Stockholms stad
Tid: 20 februari, förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17.00-20.00
Plats: Zebradans, Renstiernas gata 48,buss 3 från Slussen eller Skanstull. Hållplats Gotlandsgatan
Kostnad: Kostnadsfritt, bekostas av Kulan
Antal deltagare: Eftersom kvällen består av workshops har vi begränsat antalet deltagare till 20 stycken. Först till kvarn gäller.
Här anmäler du dig

Varmt välkommen!

Christina och Elisabeth

Inbjudan, filmvisning med samtal

636465114822399869_79de6eb357d648c69b5e05429103ba4a

Välkommen till kväll med tema normer och normkritik. Vi visar filmen Silvana – väck mig när ni vaknat. ”På några få år har rapparen och aktivisten Silvana Imam blivit en tongivande person på den svenska hiphopscenen, och en förebild för unga människor i marginalen. Men det är en roll som har kostat på.

I dokumentären Silvana – väck mig när ni vaknat har tre kvinnliga regissörer fångat hennes uppgång, kollaps och återkomst – och ljuva små ögonblick från den spirande romansen med popstjärnan Beatrice Eli. Filmen ger ingångar till samtal om representation, mediebilder och vad som händer när både de som är framför och bakom kameran är kvinnor.” citat från Svenska filminstitutets filmhandledning.

Silvana erbjuds som skolbio under våren, läs mer om våren skolbio här

garfell

Producenterna Stina Gardell och Anna Weitz följer upp Silvana med ett samtal. Stina har i en artikel i Svd svarat på frågan om det krävs mycket mod för att göra dokumentärfilm ”– Det är inte vi som gör dokumentärer som är modiga utan dom som är med! Vilket extremt mod att våga visa sina dåliga sidor, sina rädda sidor, sina övergivna sidor. Det är så modigt att våga visa sig svag och jag tror att det är det som förändrar världen.”

normbild
Filmpedagogen Elisabet Jonsved har varit med och arbetat fram materialet Visuella mönster – om könsnormer i bildspråket till Statens Medieråd som presenteras under kvällen. ”Könsnormer i bildspråket är ett pedagogiskt material som visar hur vi ständigt kommunicerar med bilder och hur vi behöver analysförmåga för att kunna demaskera och förstå bilders budskap. Tränar vi på att läsa bilder blir vi bättre på att analysera, förstå och problematisera det vi ser.”

10155406_301412560009659_1397385610_n

Under tiden vi serverar matigt tilltugg har du möjlighet att hämta ditt kulturkort och prata med oss från Kulan och med Carina Häll, skolbioansvarig.

Information och anmälan

Målgrupp: Kulturombud, lärare och skolbliotekarier årskurs 7–gymnasiet
Datum:  12 februari klockan 17.00–20.00. Lätt förtäring serveras från klockan 16.30
Plats:  Klarabiografen i Kulturhuset.

Anmäl dig här

Ämnesövergripande arbete om författare och böcker

När klass 2c i Björkhagens skola fick veta att Bob Dylan inte skulle komma till nobelprisutdelningen skrev de ett brev till pristagaren i litteratur 2016 och hälsade honom välkommen. Brevet fick stor spridning i svenska press men Bob Dylan lät sig inte bevekas. Brevet  i sin helhet kan du läsa här

dylan svd

Lili Kapper, lärare i klassen har i ett tidigare inlägg på Kulan skrivit om brevet och hur de arbetade ämnesövergripande med Bob Dylan.  Eleverna fortsatte på den inslagna vägen och byggde modeller av favorithus i staden som de gärna ville visa när han kom för att hämta priset. Boken Stockholmsguide för Bob Dylan är ett resultat av arbetet med att locka Bob Dylan till Stockholm och så påpassligt en bild av vårt och Per Anders Fogelströms Stockholm. I inlägget från Lilli får du som har yngre elever tips på hur du kan arbeta ämnesövergripande med Per Anders Fogelströms stadsserie och författare i största allmänhet. Lili avslutar inlägget med 4 konkreta och roliga uppgifter du kan göra oavsett vilken författare du arbetar med.

Stockholm är en vacker stad Bob Dylan

Vi har byggt 21 platser och byggnader för dig. Några av oss har suttit länge och fått hela familjen att gilla  gips, vårt klassrum så ut som Slussen ett tag: en rörig bygg- och målarplats. Platserna vi skapat har med historia, musik, konst, vetenskap, byggkonst, trädgårdar, evenemang, natur och djur att göra.

bob8

Läraren älskar kursplaner

Du skall veta Bob Dylan att vi inte slarvat med något, precis när vi tänkte gipsa och måla och tyckte om att slippa lektioner hördes en röst som sade: I ämnet bild lär vi oss hur man arbetar med formbara material, hur man tar hand om redskap, hur vi kombinerar olika material.  Hur historiska bilder kan  hjälpa oss att förstå tiden som varit. Du förstår kanske redan att det inte gick att ha bild hela tiden. Fröken tjatade att historia är viktigt, att kunna tala inför folk också, att förstå olika begrepp är avgörande för framtida studier.

Vi tränade på att förvandla en text från internet till vår egen, lärt oss dessa och framföra för en klass, föräldrar och släktingar. Under skolans kulturfestival ställde vi ut våra byggen så att alla på skolan kunde se dessa. Vi övade på att bli guider och museivärdar .  Alla var imponerade!

bob7

bob4

Inte bara bild

Du förstår kanske redan att det inte gick att ha bild hela tiden. Fröken tjatade att historia är viktigt, att kunna tala inför folk också. Att förstå olika begrepp är avgörande för framtida studier. Att kunna skriva olika texter för hand  och digitalt. Att kunna förstå och analysera en text är målet för läsinlärningen. Att vara stolt över sina väl utförda arbeten är förutsättningen för att lyckas med sina idéer när man blir vuxen.

bob12

Fyra roliga uppgifter

Galnaste uppdraget vi jobbade med var att omvandla ett svartvitt porträtt av Fogelström till en rolig och färgglad snubbe. Han skulle säkert gillat att det växte morötter ur hans kavaj, att han hade en hatt som ser ut som en frukttårta och hans öga  ser ut som Globen och att han håller i en skylt där det står 3C äger!

Vad säger Fogelström?
En dag fick vi stora papper och en liten papperslapp. På papperslappen stod några rader som Fogelström skrivit. Vi fick läsa, klura och diskutera vad han säger, vad som finns mellanraderna och så fick vi måla i vattenfärg.

bob20

Exempel på några av de citat som eleverna fick illustrera

”Hamnen var ett mörkt valv mot ett ljust stråk. Över dem som arbetade där reste sig berget brant och svart och eländiga trätrappor klättrade mot ljuset. Magasinshus, krogar och småindustrier tryckte mot bergskanten för att ge plats för kajens myller av gods och avskräde.”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmar stad, 1960: P A Fogelström

Burar med svin och höns staplades mellan kaffebalar, skinnbuntar och silltunnor. Högar av hästspillning hopades utanför det offentliga avträdet och varje natt fylldes stadens orenlighet i latrinpråmarna vid Lokattstrappan”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmars stad, 1960: P A Fogelström

Vid bryggor och träkaj låg skutorna tätt, stuvare och sjömän trängdes (…)    Men utanför allt det mörka och trånga låg vattnet och blänkte i morgonsolen, ett ljusblått och öppet stråk mot främmande länder och äventyr.”En skildring av Stadsgårdshamnen i Mina drömmars stad, 1960; P A Fogelström

Pojken snodde runt för att hinna uppfatta allt, höll nästan på att ramla av kärran när den skakade till över något av de många avrinningsdikena i gatan. Mina drömmars stad; P A Fogelström

Nu stog både Henning och Tummen utan arbete. De jagade tillsammans och tog extra påhugg där de kunde få. Tills det plötsligt yppade sig en möjlighet genom Tummens morbror, kallad Beckis. Mina drömmars stad; P A Fogelström

 kapperakvarell

 

Gissa vem
En rolig övning vi hade var att alla fick olika bilder på Per Anders Fogelström ( men vi visste inte att det var han) och så fick vi skriva vad vi trodde att personen heter, var han bor, gillar att äta och arbeta med. Vissa bilder vara svårare än andra men han blev både bonde, professor, chef på radio, fattig pensionär och trött lärare.

Haikudikter och raplåtar
När vi skrev haikudikter lät vi bli att räkna stavelser för att vi inte kan det så bra men att dikten ska vara liten och förmedla en känsla klarade vi jättebra. De som ville kunde under en lektion rappa sin text.

bob14

bob23

bob dylan1

bob26

Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

/Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

bob15

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på filminspelning.
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Är det rimligt att arbeta med Mina drömmars stad och Fogelström i årskurs 1?

När vi erbjöd klasser från Stockholms skolor att trycka böcker under Fogelströmåret med temat Mina drömmars stad tänkte vi främst på gymnasieelever eftersom vi av erfarenhet vet att våra yngre elever tycker att det är svårt att läsa Mina drömmars stad. Eleverna tycker att det förekommer många svåra ord som; gelbjutare, ångslop, logare, mursmäcka och sumprunkar för att nämna några. Långrandiga miljöskildringar som sträcker sig över flera sidor och sparsamt med händelser. Något som mina vänner och kollegor över 40 år har svårt att förstå eftersom de själva minns vilken läsupplevelse det var när de läste stadsserien. En intressant uppgift att ta sig an för en läsforskare.

bryggartäppan 1

Kunde årskurs ett ta sig an Mina drömmars stad med behållning?

Ja här måste jag erkänna att vi tänkte fel när vi i första vändan enbart vände oss till äldre elever. Vi blev vi tagna på sängen av att så många yngre klasser var beredda att ta sig an Fogelströms Stockholm. Jag har fått in så många härliga böcker från våra yngsta elever. En förklaring till det är säkert att det är lättare att arbeta ämnesövergripande i de yngre klasserna som inte styrs av nationella prov och att pedagoger därför känner sig friare att ägna tid åt kreativt gestaltande.

Något som underlättade var att Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum hade artiklar med tema Fogelström på webben med utvalda citat och fotografier som gav upphov till många frågor och funderingar hos äldre såväl som våra yngsta elever. Många lärare med unga elever startade också temat med stadsvandringar på Södermalm som avslutades i lekparken Bryggartäppan vilket var ett bra sätt att väcka intresse för Fogelströms Stockholm. På bilden ser ni elever från 5 C, Skönstaholmsskolan besöker parken.

Högalidsskolan deltog med många klasser i bokprojektet och i inlägget visar jag utdrag från en bok av klass 1 A. Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

Klass 1 A har både läst och lajvat Mina Drömmars Stad

”Vi är 24 elever i klassen. Under höstterminen 2017 har vi arbetat med historia om tema Fogelström. Det är 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes. Vi har lärt oss något om hans liv och författarskap och fått mer förståelse för hur det var att vara barn förr i tiden, jämfört levnadssätt förr och nu och fått uppleva en gammaldags skoldag. Vi har även vandrat på Södermalm och tittat på gamla byggnader och trähus. I vår bok visar vi vad vi har ritat och skrivit i temat och även tagit med bilder från vår gammaldags skoldag.” Varje uppslag i boken har en bild och förklarande text.

högalid1

 

högalid3b

högalid4

högalid6b

högalid7Högalidarglärarehögalid11

högalid2

Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

/Elisabeth Söder, Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret

Kreativt skrivande med gestaltning på gymnasiet

Liv Lantz, lärare i svenska på Östra Reals gymnasium har förmånen att kunna samarbeta med en bildlärare i projektet Mina drömmars stad. Det resulterade i detta upplägg:

ac431b541dfba231803c0d44bb55ddea

Per Anders Fogelströms stilfigurer

I klass Sa16c på Östra reals gymnasium startade vi bokprojektet Mina drömmars stad med att läsa Fogelströms roman Mina drömmars stad. Vi inledde med att titta på hur Fogelström arbetar med språket när han beskriver sin stad. Intressant har bland annat varit att titta på de första två sidorna där staden beskrivs som ett levande väsen med hjälp av stilfiguren gestaltning. Vi tittade även på vilka andra stilfigurer Fogelström använt i de två första sidorna och vilka effekter de olika stilfigurerna gav (Wikipedia, Stilfigur språkliga redskap för att skapa stilistiska effekter)

Eleverna fortsatte sedan med att på egen hand läsa romanen och att svara på frågor i anslutning till de olika kapitlen som vi sedan diskuterade på lektionen. Några av frågorna handlade om att titta på företeelser då och jämföra dem med företeelser nu. Ex alkoholkonsumtion, könsrollsmönster, arbetsvillkor, fattigdom. Eleverna fick i grupper titta på dagens siffror och statistik kring utvalda samhällsfrågor i som behandlas i romanen och presentera dessa för varandra. De fick även läsa Mustafa Cans artikel Stockholm skapar mer ångest än drömmar som publicerades i SvD 19 augusti 2017. I Cans artikel hänvisar han till Fogelström och många stilfigurer som Fogelström använt går igen i den samtida artikeln. Can ser på dagens Stockholm med en kritisk blick och jämför det han ser med de drömmar han haft kring staden och sitt liv där.

Sånger om Stockholm

Efter att ha arbetat med andra skildringar av Stockholm, sångtexter som Kapten Röds När solen går ned och Petters  Stockholm i mitt hjärta samt Lasse Berghagens Stockholm i mitt hjärta fick eleverna börja med sin egen skildring.

Gestalta en känsla

I svenskan arbetade vi med gestaltandet av en känsla samt stilfigurer som kan stärka denna känsla. I ämnet medieproduktion fick eleverna undervisning om fototeknik och bildanalys. Målet var ett uppslag per elev med en text och ett foto som understryker den känsla eleven vill visa med texten. I vår kommer vi att se uppsättningen ”Mina drömmars stad” på Stadsteatern tillsammans och nästa projekt för eleverna blir att hålla utredande tal om sådant som är drömlikt eller mindre drömlikt i Stockholm. Mvh Liv
Liv Lantz, gymnasielärare i svenska och religion

Exempel från elevernas bok

I blogginlägget nedan visar jag några exempel på uppslag från boken. Boken i sin helhet kan du bläddra i här.

östra7

 

östra5

östra2

Östra3

Östra10

Elisabeth Söder, ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret.
Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.

Hur många ord behövs för att fånga läsaren?

I bokprojektet Mina drömmars stad har många klasser har valt att skriva micronoveller eller som det också kallas, flash fiction. Korta noveller som helst inte skall ha mer än 400 ord. Novellen ska ha en huvudperson,  en början och ett slut. För att fånga läsaren på några korta rader är det viktigt att få med en vändpunkt tidigt i berättelsen.

En mästare på att uttrycka sig kortfattat är Ernst Hemmingway som lär ha skrivit följande berättelse på sex ord, ”FOR SALE, BABY SHOES, NEVER WORN.” En annan kort novell är Ett halvt papper av August Strindberg. Utifrån en telefonlista med namn och nummer får vi på färre än 600 ord en tillbakablick på huvudpersonens senaste två år – två år av förväntan och motgång, glädje och sorg. Ett liv, på ett halvt ark papper, briljant novell men eftersom den har 600 tecken så kvalar den kanske inte riktigt in som micronovell.

Foto: Jonn Leffmann Foto: Jonn Leffmann

Råd inför att skriva micro-novell

David Gaffney delar med sig av 5 tips i The Guardian:

  1. Start in the middle. You don’t have time in this very short form to set scenes and build character
  2. Don’t use too many characters. You won’t have time to describe your characters when you’re writing ultra-short. Even a name may not be useful in a micro-story unless it conveys a lot of additional story information or saves you words elsewhere.
  3. Make sure the ending isn’t at the end.In micro-fiction there’s a danger that much of the engagement with the story takes place when the reader has stopped reading. To avoid this, place the denouement in the middle of the story, allowing us time, as the rest of the text spins out, to consider the situation along with the narrator, and ruminate on the decisions his characters have taken.
  4. Sweat your title. Make it work for a living.
  5. Make your last line ring like a bell. The last line is not the ending – we had that in the middle, remember – but it should leave the reader with something which will continue to sound after the story has finished. It should not complete the story but rather take us into a new place; a place where we can continue to think about the ideas in the story and wonder what it all meant. A story that gives itself up in the last line is no story at all, and after reading a piece of good micro-fiction we should be struggling to.

Mälarhöjdens skola arbetar med micronoveller  i årskurs 8

En av de skolor som skrev micronoveller i bokprojektet var Mälarhöjdens skola , årskurs 8. Eleverna läste inledningen till Mina drömmars stad, om mötet mellan Henning och staden . Därefter gjorde de en stadsvandring på Södermalm för att lära känna Fogelströms miljöer och med kameran dokumentera staden  och elevernas möte med den. Parallellt så läste de romanen Apelsinflickan av Lena Kallenberg som handlar om Signe och Alice som växer upp på Södermalm i slutet av 1800-talet. De hade även besök av författaren och fick höra mer om industraliseringen och om livet som ung flicka under den tiden. Till bilderna som eleverna tog på sin södervandring skrev de micronoveller  som resulterade i boken Möten i staden i bild och ord. micronovell 1 ”Genom att kombinera olika texttyper, estetiskta uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap” Lpo 11 micronovell3 micronovell5micronovell4 Ulrika Randel, lärare i svenska och Rikard Nilsson lärare i bild, Mälarhöjdens skola. /Elisabeth Söder Ansvarig för Stockholms stads bokprojekt Mina drömmars stad under Fogelströmåret. Söker du på Fogelström2017 i Kulan bloggen får du upp alla inlägg som jag skrivit under Fogelströmåret.