Visar alla blogginlägg från: mars 2018

Välkommen till ett möte mellan tidsepoker och kulturer på Drottningholms Slottsteater

Vi hoppas få till ett samarbete mellan Drottningholms Slottsteater och scenprojektet Ung i STHLM i höst. Vi vill att elever skall få uppleva vårt gemensamma kulturarv, musik med rötter i persisk-, barock-, och nutida musik. Någon klass kanske också vill delta i workshops med musiker från Drottningholms Slottsteater?

Med anledning av detta besökte jag och Alexandra Ljungkvist Sjölin teatern för att tillsammans med Maria Lindal, musikalisk ledare, Sofi Lerström, teaterchef och Tuvalisa Rangström regissör och ansvarig för pedagogmaterial för skolor spåna och drömma hej vilt om vad vi vill åstadkomma.

salongen
Vad det innebär konkret för Stockholms skolor återkommer vi till. Tills dess, följ med på min och Alexandras rundvandring på Drottningholmsteatern, lyssna på åskmaskinen och förundras över scenbyten som sker manuellt. Men först, du har väl anmält dig till lärarträffen den 19 april?

LÄRARTRÄFF 19 APRIL

Kvällen börjar med en guidad visning av Drottningholmsteatern. Sen bjuder teatern på en matig smörgås i vackra Déjeunersalongen. Det blir samtal med regissören Pia Forsgren och Maria Lindal, Drottningholmsteaterns musikaliska ledare. De två står bakom idé och koncept för Syskonen i Mantua, en föreställning som tar upp frågor om utanförskap och integration. Vi lyssnar på underskön musik och får veta vad teatern kan erbjuda gymnasieskolor.

Om föreställningen
Syskonen i Mantua är en nyskriven opera som bygger på en skatt av sällan spelad barockmusik. Det är den sanna berättelsen om ett ungt judiskt syskonpar som levde i Mantua för fyrahundra år sedan och utmanade föreställningen om att ingå i flera olika gemenskaper. Salamone Rossi var en nyskapande tonsättare som skrev den tidens moderna musik och Europa Rossi var en av världens första professionella operasångerskor. Tack vare sitt konstnärskap fick de möjlighet att röra sig fritt mellan det judiska ghettot och furstehovet. Men vem är man om man lever och verkar i två kulturer? Vilken gemenskap tillhör man?

Tid: torsdagen den 19 april kl 17.30–19.30
OSA 16 april till elin.west@dtm.se
Skolprogrammet för gymnasiet innehåller:
• Biljetter till en föreställning av Syskonen i Mantua 11, 13, 17 eller 20 september kl 19.30. Biljettpris gymnasieskolor 100 kr per elev.
I samband med föreställningen finns resurser som kan utnyttjas var för sig eller kombineras:
• Ett fördjupande skriftligt material
• Besök på skolan innan föreställning av personal från teatern
• Samtal med delar av ensemblen efter föreställningen gång

Följ med oss på rundvandring

På lärarträffen i april är det förhoppningsvis varmare, Alexandra är stel som en pinne som du ser. Bredvid Alexandra vår eminenta guide.

framför teatern23

Plats på scenen, Alexandra och Elisabeth. Scengolvet sluttar och vi får testa den fantastiska  akustiken och förmodligen för sista gången uppleva den vackra 1700-tals salongen från scengolvet.

på scenen2

Jag glömde att fråga vilken opera vi befinner oss i men det framgår tydligt av scenografin att vi är på havet och att vågorna sinnrikt kan ge sken av kraftig storm.

vågor1

Under och ovanför scenen finns ett maskineri som drivs genom muskelkraft. Rekvisita kan komma från taket, sidan och från golvet. Oväder kan mullra med hjälp av åskmaskinen som sitter uppe på vinden. Det är en stor trälåda fylld med sten som med ett rep vickas fram och tillbaka, stenarna låter då som åska. Tillsammans med vindmaskinen kan det bli en ordentlig storm på scenen. Upplev effekten i vår enminuters film.

imponerad24

 

Det är spännande att få undersöka vad som finns under scengolvet.

trappa280

Under en föreställning är det fullt med scenarbetare som nästan springer på varandra i de trånga utrymmena. Eftersom de är nära scenen och publiken är det viktigt att de vet vilka 1700-tals plankor de kan gå på så att inte publiken får höra oplanerad ljud.

 

knarr280

Det är tungt arbete med tunga tåtar att dra i eller driva karusellen som drar fram olika kulisser. Men teaterarbetarna har nytta av Newtons lagar i maskineriet. På bilden ser du karusellen som drivs av 4 män eller kvinnor under föreställningarna. Under scengolvet ser vi också falluckor som gör att sångarna snabbt kan försvinna ned i underjorden.

dra kuliss2

Besök i en teaterns finaste loge som kallas Primadonnelogen. Trots det vackra rummet hade de skådespelare som uppträde på teatern på 1700-talet inte det så bra. De flesta hämtades från Frankrike och var inte förberedda på kylan i Sverige och det svenska hovlivet. Flera försökte rymma men blev oftast upphittade innan de hunnit till Drottningsholmsbron och återfördes till teatern. 

tapeter80

På rundvandringen under lärarvisningen kommer du också få se några av de scenkostymer som burits av 1900 talets sångare.

kläder23

Livet på Drottningholm under Gustav III

På vår rundvandring i teatern fick vi höra talas om Hedvig Elisabeth Charlotta som 15 år gifte sig med Karl X111. ”Med sitt kvicka och livliga temperament vann hon snart allas tillgivenhet, kanske med undantag för de bägge drottningarna Sofia Magdalena och änkedrottningen Lovisa Ulrika som tyckte hon var alldeles ”för yr och orädd om etiketten”. Hos sin svåger Gustav 111 blev hon däremot genast en favorit, och det berättas att han efter deras första möte skall ha sagt; ”så väljer den, som får välja själv”.” Citat hämtat från Historiesajten .

F3_21feb_Laestadius_Larsson_Rbg0060-stl-540

Det som gjorde oss så intresserade av Hedvig Elisabeth Charlotta var att hon skrev dagbok om livet på Drottningholm och med det också gav en inblick i hur slottsteatern nyttjades på 1700-talet. Dagboksanteckningarna är öppenhjärtliga om hovlivet. Dagboksanteckningarna finns förvarade i arkiven. De har även getts ut i bokform.

2016-02-26-17_53_34-e1456506591330

”Måndagarna är det opera och därefter stor supé hos kungen, tisdagarna kur och offentlig supé. Onsdagarna är det antingen supé, åtföljd av en bal hos änkedrottningen på Fredrikshov, dit den unga drottningen och hela familjen äro inbjudna, eller också franskt spektakel hos kungen jämte stor supé för änkedrottningen; det senare inträffar dock oftare än det förra. Torsdagarna är det operaföreställning, åtföljd antingen av stor supé hos kungen eller också supé hos någon af statsfruarna för ett mindre sällskap, varvid kungen och drottningen bruka vara närvarande. Fredagarna maskeradbal, före vilken det alltid är supé hos någon statsfru.”

Vi ses på lärarvisningen

Alexandra Ljungkvist Sjölin, lärare, Elisabeth Söder, Maria Lindal, musikalisk ledare, Sofi Lerström, teaterchef, Elin West och Tuvalisa Rangström regissör och ansvarig för pedagogmaterial . På bilden brainstormar vi om hur Stockholms skolor och Drottningsholms slottsteater kan samarbeta. Information om vad det blir kommer att gå ut till stadens kulturombud.

sammanträde25

Alexandra och Elisabeth för Ung i STHLM

Ung i STHLM

 

Berättelser om starka livsöden och kampen för demokrati

Vem är hon? Varför hänger hon i luften? Nordiska museets skolprogram Rätten till en röst

haxprocesser-och-paskkarringar-n1_09675-peter-segemark

Att passera Elin Andersdotter i utställningen Traditioner med en grupp elever utan att säga något går nästan inte. Hon hänger i utställningen som ett levande bevis på en historisk händelse.  När vi skulle välja ut personliga berättelser som skulle ingå i skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst var hon en given kandidat.  Elin är ett typexempel på en otroligt stark historisk karaktär som representerar de svaga i samhället.  Hon anklagas på 1600-talet för att vara häxa och ställs inför rätta. Hon är en av folket, troligtvis analfabet, som utan juridisk representant ställs inför kyrkan och staten, som redan har bestämt hennes dom. Elin nekar till att vara häxa, men efter många rättegångar, massiva påtryckningar och tortyr erkänner hon till slut. Även Elins man Ifwer blir anklagad för att vara häxa.

I trolldomskommissionens protokoll står det ”Ehuruväl desse arme förförde människor oaktat åtskillige actiberande tortyrer, och prov på vattnet, hava uti det längsta nekat till det med Satan ingångne förbund. Hava de likväl omsider gått till en sann och frivillig bekännelse.”

I skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst får elever med lärare under en timme ta del av fem personliga berättelser från olika århundraden som belyser hur de svaga i samhället behandlats genom tiderna. Vi vill med detta skolprogram visa vilka starka livsöden det finns i vår historia och hur de alla är en del av sin samtid. Att vi idag i Sverige har ett demokratiskt land med sociala skyddsnät är inte något självklart som alltid funnits utan något som växt med fram genom människors kamp. Hur såg Sverige ut innan det var ett demokratiskt land och hur kunde det drabba enskilda individer.

Nordiska museets pedagoger: Katarina Hellstrand, Christina Araskog-Toll, Weronica Meijer, Leif Henrikson och Lena Bergqvist.

Skolprogrammet Demokrati-rätten till en röst går att boka på Nordiska museet.

Museets skolprogram och handledningar
Det pågår även en insamling om demokrati via minnen.se

Teaterpjäs med tema rätten till en röst

2018 är det valår i Sverige och Unga Klara spelar Torget -en föreställning om demokrati på skolor runt om i Stockholms län. För många elever är det första gången de får rösta. Vad innebär det att delta i den demokratiska processen? Vad innebär det att avstå? En gemensam teaterupplevelse ger en fantastisk möjlighet att lyfta diskussionerna om demokrati i klassrummet. Torget betraktas som demokratins urscen, en plats där medborgarna samlas för att gemensamt fatta politiska beslut. Men vem har egentligen tillträde dit? Vem räknas som medborgare? Vem plockar upp skräpet när mötet är över? Och vad händer om de egentliga besluten fattas någon annanstans? Torget är en pjäs i collageform om demokrati, som riktar sig till förstagångsväljare.

torget

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

Benny Fredriksson, tack från Stockholms skolor

Tack vare ditt och Stockholms stadsteaters generösa initiativ att upplåta Stora scenen till Stockholms skolor för språk- och demokratiprojektet Ta scenen i besittning, eller som vi sedan valde att kalla det,  Ta rummet i besittning så fick elever uppleva detta: ???????????????????????????????

”Det är en stor grej, man kan skryta om det”, ” lärt mig samarbeta i grupp, lyssna på alla”, ”Det är en sak man kommer komma ihåg resten av livet ”, ” Det har gjort en säkrare inför andra och man har lyckats att börja och avsluta ett projekt”, ” ”Dels att jag har blivit bättre på att strukturera upp mina tankar och även lyssna på varandra vilket jag tror kommer att hjälpa mig i mitt framtida yrkesliv, ” Självförtroendebildande”, Ett minne för livet med klasskamraterna”, Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle vilja, jag känner mig stolt”,

???????????????????????????????
”Nu känns det att jag kan stå och säga vad jag tycker och känner framför stora grupper. ”det kommer att hjälpa mig mycket för att jag har lärt mig att inte vara rädd för folk utan vara stolt över det jag gör. Man lär sig att tro på sig själv och sin förmåga. Jag fick i alla fall en starkare självkänsla och kommer nog aldrig att tvivla på min förmåga, jag kommer att våga uppträda även fast jag skulle göra bort mig”,

hjorthmedh-det-syns-inte-45
Jag tycker att det här hittills varit ett jättekul projekt. För två år sedan hade jag aldrig vågat stå och prata inför 30 personer, nu  har jag pratat för 700!” , ”När jag skrev mitt manus så övade jag på att skriva och på grammatik. När jag jobbade med att lära mig texten så jobbade jag med uttal och flyt i språket och när jag spelade upp det fick jag självförtroende” ”Jag tycker jag har lärt mig väldigt, väldigt mycket.
Rävholmen 129
Att man utifrån någonting så minimaliskt som en mening eller ett fåtal ord kan man utveckla en idé till något monumentalt”, Att lära sig medvetenhet om mottagaren” Insikten om att någon faktiskt ska lyssna till det jag skriver är viktigt”, ”Hela klassen har kommit mycket närmare varandra”.

???????????????????????????????  

Ett axplock av elevernas kommentarer om Stockholms stadsteater

”De fick mig att vilja gå på teater!”, ”En plats där man inte blir bedömd och fylld med kultur”, ”Om man går på en pjäs nu efter att man stått på scenen så förstår man hur det känns för dom däruppe”, ”  Det betyder väldigt mycket, jag är verkligen glad att jag har fått ta del av det här projektet”, ”Den är en kultur, ett sätt att få alla att umgås, gemenskap”, ”man kan inte beskriva det men det var en skön känsla”  ”Jag har lust och vill vara med igen”, Nu vet jag hur det känns att stå där uppe och hur viktigt det är för publiken att visa respekt”, ”Jag är stolt att jag stått på Sveriges största scen”,

Rävholmen 068

Allt, jag lärde mig att prata bra svenska. ”Det var ett kul projekt, ” Jag har blivit inspirerad till teater och skulle gärna se fler pjäser på Stockholms stadsteater”, ”En rolig plats långt ifrån regnbågen”, ”Bra upplevelse och erfarenhet”, ”mer än vad det gjorde förut”, ”Det betyder mycket mer”, ”En teater jag spelat på”.

???????????????????????????????  

Ta rummet i besittning, Skolelever tar över Stora scenen

Från artikel i SVD. ”Under det gångna läsåret har ett flertal grund- och gymnasieskolor i Stockholm bjudits in att delta i projektet Låt eleverna ta Stockholms stadsteaters scen i besittning. Som namnet antyder handlar det om att under en dag bereda plats för ungas perspektiv och stimulera till att berätta deras egna historier på en scen som annars ofta tillhör den äldre generationen. Initiativet till projektet kommer från Stockholms stadsteater i samarbete med utbildningsförvaltningen. – Vi vill hjälpa skolorna att använda teater som ett pedagogiskt verktyg och i en tid av besparingar där dramapedagoger blir alltmer sällsynta fick jag idén att öppna Stora scenen och låta elever spela egenskrivna pjäser på teman som de tyckte kändes relevanta, berättar projektledare Maria Edholm-Chami på Stadsteatern som också hoppas att initiativet leder till att teatern breddar sin publik, framför allt bland unga och de med invandrarbakgrund.

???????????????????????????????
De skolor som anmält intresse fick skriva egna manus på mellan fem och tjugo minuter och sedan repetera pjäsen för egen maskin. Stadsteatern har bistått med enklare scenljus, minimal rekvisita i form av bord och några stolar och handledning för de lärare som önskat vid ett antal seminarietillfällen. Ljud har eleverna fått fixa själva och det märks att musiken spelat en viktig roll för flera av pjäsförfattarna. Det dunkar högt och ofta av allt från Britney Spears till Latin Kings under föreställningarna som avlöser varandra under dagen.
???????????????????????????????
Salongen är full av klasskamrater och familjemedlemmar och då och då hörs rop och visslingar. Stadsteatern inbjuder till kursen ”Ta rummet i besittning, du når ut!” om metoder för estetisk lärande för lärare i årskurs 7–9 och gymnasiet. Där ingår bland annat skrivarverkstad med författaren Mats Wahl, skådespelarna Gerhard Hoberstrofer och Linda Kjellgren.

IMG_0012
Workshops med regissören och koreografen Birgitta Egerbladh, skådespelaren Ann Petrén och Anna Takanen, regissör och skådespelare på Unga Klara.
  Alla skolor som deltar i kursen får också möjlighet att vara med på genomläsningar av manus, öppna repetitioner och rabatterade och kostnadsfria föreställningar. Som avslutning inbjuds skolorna att sätta upp elevernas egna pjäser på Stadsteatern i slutet av vårterminen. ”

??????????????????????????????? 

Film från Stora scenen ,Ta rummet i besittning

Inte ens alla skådespelare får spela på stora scenen

Repliken kommer från en ung kille som blir intervjuad av Lilla löpsedeln efter sitt framträdande på Stora scenen  

Vill du läsa mer om Ta rummet i besittning?

Eftersom det är ett projekt som jag känner varmt för så har jag skrivit flera blogginlägg om projektet på Kulanbloggen 

Inte bara Benny Fredrikssons förtjänst

Tacket skall så klart delas med många på Stockholms stadsteater,  främst Maria Edholm Chami som redan är omnämnd i inlägget. Maria kom på den briljanta idén att Stora scenen ibland stod tom i slutet på maj. Samtidigt fanns det personal kvar att bemanna den. Maria tänkte ”varför inte upplåta den till elever från Stockholms skolor som vill ta scenen i besittning? Maria knackade på hos teaterchefen Benny Fredriksson som instämde i att det vore en bra sak att erbjuda skolor.

Maria, jag är så glad att du bjöd in Stockholms skolor till detta fantastiska projekt och att jag fick arbeta tillsammans med dig och vara ansvarig för skoldelen. Men Benny som garant för scenprojektet gick det sedan lätt att få med andra på teatern. Alla som vi mötte på teatern under arbetsprocessen mot att spela på Stora scenen till själva finalen på teatern bemötte eleverna med så stor värme och tillmötesgående.

hjorthmedh-det-syns-inte-30
Under de år som projektet pågick hann vi arbeta med flera hängivna producenter som gav allt, tänker på er Anders Frennberg, Lisen Boalt och Niklas Borefors. Skådespelare som på olika sätt stödde projektet: Gerhard Hoberstorfer och Linda Kjellgren som hade inspirerade, roliga och insiktsfulla workshops för deltagande lärare, Helena Bergström som arbetade som moderator under två finaler, skådespelare som arbetade som coacher för klasserna varav jag måste nämna Leif André som gav allt för att eleverna skulle vara trygga och trivas under arbetsprocessen och på scenen. Ni ser också Leif på en bild från Stora scenen med ”sina” elever tidigare i inlägget. cb_STADSTEATERN_LEIF_TACK_OCH_FORLAT_01
Strindbergs Intima teater som upplät era lokaler för våra helgworkshops för lärare, hos er trivdes vi!  Dåvarande undervisningsrådet Ulla Wiklund på Myndigheten för skolutveckling som under alla år stöttat språkprojektet. När datumet för final på Stora  scenen närmade sig fick vi träffa scenmästare och pröva på att nå ut till sista raden, eleverna fick god tid att prata om sin scen med ljus och ljudtekniker. Jag kan inte föreställa mig något bättre grammatikpass än att sätta ljus på sin egen text. Under själva finaldagen var det dessutom många publikvärdar, scentekniker, producenter som var involverade. För eleverna och för undertecknad var det lärorikt att bli varse alla som behövs för att att vi skall få uppleva teatermagi. En teaterbiljett är inte dyr!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Och vad skulle det blivit av alla våra storslagna planer om vi inte fått alla modiga och fantastiska lärare och elever att vilja vara med?

strindbargssenilabäst
Från hela mitt hjärta, tack Benny för att du upplät Stora scenen till Stockholms skolor och fick oss att känna oss som dina VIP-gäster. Elisabeth Söder

???????????????????????????????

Första filmlektionen i Ung i STHLM

Vi kommer att berätta om alla lektionsupplägg så att du som inte är med i Ung i STHLM kan inspireras till filmarbete i din klass. Här är vår iPad vagn på väg till Östra Reals gymnasium.

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion skall arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna skall känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med en grupp som tagit för sig av våra mackor.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.

Scen, klipp och bildutsnitt

I det första passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin började med att visa två korta filmer med samma motiv och handling. En man som dricker kaffe. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Eleverna får jämföra med filmen de sett tidigare. Vad är skillnaden? Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action som en elev säger. Med den filmvisningen har vi introducerat tre facktermer, scen, klipp och bildutsnitt.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen upplever vi motivet på olika sätt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet. 

extrem närbild b Extrema närbilder där kameran befinner sig mycket nära motivet ger ofta ett dramatiskt intryck. Skräckfilmer har en förkärlek för extrema närbilder, där kanske bara huvudpersonens öga syns. En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Till exempel i en scen där en person glömmer ett par nycklar kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

Kameraposition

Vi fotar ofta från ansiktshöjd, normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden. Vad har fotografen för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre  än motivet och filmar uppåt? Det gör att motivet upplevs större. Denna typ av kameravinkel används t.ex. när en person ska upplevas hotfull, så kallat grodperspektiv. Det är ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt. När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt upplevs motivet upplevs mindre, fågelperspektiv. En person som är filmad uppifrån kan upplevs som svag och i behov av hjälp.

Objektiv kamera. Vi ser en person.​ Subjektiv kamera. Vi tittar igenom personens ögon, vi ser det personen ser som om kamera vore placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskolan

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Elin går igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4911

Därefter lägger de klippen på rad i iMovie. Övningen går ut på att:​ Praktiskt prova filma med ipad, Prova att filma korta klipp​, Prova att filma med olika bildutsnitt​, Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

De arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

IMG_4887

övning närbild

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

 

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tild och panorering och börjar fundera på sitt bildmanus.

Hej från Ung i STHLM, Elisabeth

IMG_4888

Tidigare blogginlägg

Ung i STHLM, film och scenprojekt i Stockholms skolor

Ung i STHLM

Ung i STHLM, film-och scenprojekt i Stockholms skolor

Stockholms grund- och gymnasieavdelning har gett Medioteket i uppdrag att erbjuda kommunala skolor film- och scenprojektet Ung i STHLM — ett språk-, demokrati- och integrationsprojekt.

Ung i STHLM

Med filmprojektet vill vi skapa möjlighet till naturlig samverkan mellan klasser på språkintroduktion och övriga gymnasieprogram. Under vårterminen 2018 deltar klasser från Blackebergs-, Spånga- och Östra reals gymnasium.

Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt och har då möjlighet att bjuda in tio kommunala högstadieskolor. Scenprojektet erbjuds till nyanlända elever på högstadiet som läser svenska som andra språk eller går i förberedelseklass och elever i ordinarie klasser.

Deltagande klasser får besök av film- respektive dramapedagog cirka åtta gånger. Resterande pass handleder respektive lärare själva utifrån ett färdigt upplägg.

Vårens filmprojekt avslutas högtidligt med filmvisning på biografen Grand den 28 maj med skolborgarrådet Olle Burell som invigningstalare. Scenprojektet under hösten avslutas i december 2018 med final på en av stadens större scener.

En av våra deltagande grupper i Ung STHLM

Samhällsvetarklass med medieinriktning och språkintroduktion från Östra Reals gymnasium

IMG_4969 (004) c

 

Temat är trygghet

Eleverna får reflektera kring begreppet trygghet och gestalta det i en film under våren eller i en valfri scenframställning under hösten. Vi har valt att arbeta med trygghet eftersom det är ett tema som förenar snarare än visar på olikheter. Unga ska känna sig trygga, respekterade och våga ta plats i klassrummet, skolan och staden. Projektet vilar också på värdegrundsord från Stockholms stads nya skolprogram: likvärdighet, kunskap och trygghet.

Filmprojekt pass 1: samarbetsövningar

Eftersom eleverna från de olika klasserna inte känner varandra, inte ens till namn, är den första lektionen upplagd med enkla namn- och samarbetsövningar med syfte att skapa en trygg storgrupp.

IMG_4953

Inför det allra första passet var vi lite oroliga för att eleverna skulle uppfatta lektionsupplägget som barnsligt och efterfråga filmteori från första stund, men alla elever gick in för uppgifterna och bjöd på sig själva. Vi fick uppleva många härliga skratt och fniss. En bidragande orsak till att det gick så bra är vår dramalärare i projektet, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

alex

Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet

I filmprojektet lånar Medioteket ut iPads och stativ till de skolor som inte har. Utöver det krävs samplanering av deltagande lärare eftersom  klasserna arbetar tillsammans. Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa. Det svåraste har varit att hitta lokaler med plats för två klasser. När vi har dramalektioner krävs dessutom fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten. Innan eleverna gick upp på scen fick de skriva sitt namn på en tejpbit och sätta den på sig. Sitt namn skulle alla få höra många gånger under lektionen!

black13bc

Namnövning

I en av de första övningarna delades gruppen upp i två cirklar. (Antal cirklar kan varieras efter hur många som deltar i övningen.) I varje cirkel fick eleverna i uppdrag att söka ögonkontakt med någon annan i cirkeln och sedan säga dennes namn högt med hjälp av namnskylten/tejpbiten. Vi andra i ringen repeterade namnet högt gemensamt. Därefter bytte de två plats i ringen. Alla som fått sitt namn uttalat markerade det genom att hålla ena handen på magen. En bra instruktion för att inte missa någon i ringen. Alexandra var tydlig med att ingen i gruppen fick komma med några kommentarer alls till varandra under övningarna, även om de var välmenta.

Titta på varandra och ta kontaktövningar

I den här korta filmsnutten ser du en annan titta på varandra övning. Eleverna går runt på scenen. När de får/tar ögonkontakt med någon så hoppar de båda och klappar varandras händer. Det gäller att anpassa hoppet till den andres längd.

I en liknande övning gick eleverna runt på golvet. När de fick ögonkontakt lade de sig ned med örat mot golvet och sa hej på sitt språk. Den andre repeterade hejet och sa sedan hej på sitt vis.

black12b

black14b

Katapultövning

Här går vi runt i rummet, när vi får ögonkontakt  tar vi personen i handen, böjer på knäna och lutar oss bakåt och drar varandra framåt så att vi byter plats i rummet . Tänk katapult. En övning som definitivt får fart på eleverna med många skratt. På bilden ser du deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

IMG_4923 (002)

Lektionen på Blackebergs gymnasium avslutades med att eleverna fick gå in i ringen och snabbt göra en gest som stod för trygghet eller otrygghet. Här var det viktigt med tempo betonade Alexandra eftersom det annars riskerade att bli för pretentiöst om vi skulle stå och fundera på någon bra gest.

Statyövning

Här visar Alexandra tillsammans med några elever från Östra Reals gymnasium hur statyövningen går till . En elev går in i ringen och gör en rörelse, rörelsen fryses och därefter går nästa in i ringen, och nästa och nästa…

IMG_4960

Bilder som visas i blogginlägget

Eftersom det är ett filmprojekt vill jag betona att det inte är vår filmpedagog Elin Jönsson som håller i kameran och dokumenterar utan undertecknad. Syftet med bilderna och filmerna är att ge dig ett hum om upplägget, i fall du vill göra övningarna med din grupp. Rekommenderar alla övningar som jag berättat som en bra ingång för att bygga upp ett bra samarbetsklimat i klassen.

Nästa inlägg handlar om filmprojektets upplägg.

Då får du hör Elins föreläsning som handlade om att ”Att berätta med kamera”. Eleverna blev introducerade till begreppen bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin visade hur det filmiska språket byggs upp med hjälp av klipp, kameraperspektiv och olika bildutsnitt. Därefter fick alla grupper filmen en kort sekvens och i den visa att de förstått filmteorigenomgången. Alla grupper klarade uppgiften med bravur.

IMG_4879

grand

Vill du veta mer om Ung i STHLM?

I ett tidigare blogginlägg om Ung i Sthlm har jag berättat om bakgrunden till projektet och varför vi valde tema trygghet.
Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska, har skrivit ett inlägg för oss om varför det är så bra att göra film på gymnasiet. Hon kommer också medverka i ett seminarium kring bedömning av multimodala texter.

För frågor om filmprojektet eller om du vill du vara med i nästa filmprojekt: kontakta Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, elin.s.jonsson@stockholm.se
För frågor om scenprojektet eller om du vill vara med: kontakta Elisabeth Söder, samordnare på Kulan, elisabeth.soder@stockholm.se
Mer information om projektet finns på Mediotekets webbplats, Ung i STHLM. Sidan kommer att uppdateras kontinuerligt.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM

Från oss alla i Ung i STHLM
Hälsningar Elisabeth

Ung i STHLM finns på facebook, följ oss gärna där!

#Tystiklassen, så här jobbar vi

I det förra blogginlägget berättade jag om vår kulturombudsträff, Sätt normerna i rörelse. En kväll som tillägnades #tystiklassen.  Hur kan vi förebygga en kultur som sitter i skolans väggar? Där elever agerar i enlighet med de förväntningar de förknippar med sin roll. I inlägget gav jag teater-, film- och litteraturtips som alla var för sig är en bra ingång för att samtala om rätten att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar.

Forumspelsövningar

I det här inlägget berättar jag om några övningar vi gjorde på kulturombudsträffen med dramapedagogen Agneta Josephson för att arbeta med #tystiklassen. Övningarna gav oss en ökad medvetenhet av vikten av att träna på att hitta ord och bemöta verbala kränkningar. Vi fick instruktioner som var lätta att tillämpa och göra även tillbaka i skolmiljön. På bilden ser du Agneta i full färd att introducera en övning. Bilden gör inte Agneta rättvisa. Hon ser sträng ut och pekar med handen men hon var raka motsatsen. Oerhört lyhörd inför gruppen. Men också tydlig med sin roll som ledare och vad övningarna gick ut på vilket gjorde att vi alla som deltog  i övningarna kände oss trygga.   
  
Teater de vill 6
 

Hur hjälps vi åt för att stoppa kränkningar?

Vi utgick från det som stod i inbjudan ”: Hur medverkar vi till att utveckla vår beredskap, liksom deras beredskap, att förhindra den här sortens utsatthet. Hur hjälps vi åt att handla för att stoppa den här diskrimineringen, de här kränkningarna. Hur kan vi medverka till att elever förblir, eller blir, uppmärksamma och handlar i situationer som dessa?

Forumspel

Agneta Josephson började med att ge en kort bakgrund till Forumteater och Forumspel, två kunskapssökande metoder som syftar till att bryta handlingsmönster. Tänk en scen i tunnelbanan, vi ser att en person blir utsatt för oönskad närhet. Vi är många i tunnelbanevagnen. Kan vi dra nytta av att vi är många? Gör det att vi kan resa oss upp och säga till de andra ”kom med mig, vi sätter oss bredvid tjejen /killen”? Vad finns det för andra alternativ? I Forumspelet kan vi pröva och testa olika ideér som därefter sitter i ryggmärgen och gör att vi nästa gång vi ser någon blir utsatt för kränkningar har en handlingsberedskap med ett batteri med alternativ beroende på hur situation är.

Vill du veta med om forumspel rekommenderade Agneta böcker av Katrin Byréus. Söker du på nätet hittar du bland annat en PDF om forumspel som Katrin har skrivit. För dig som vill arbeta med normer och normkritik rekommenderade Agneta,  Normkritisk pedagogik. För att arbeta med härskartekniker och motstånd, Fem härskartekniker 

Teater de vill 5

Lärakännaövningar med dubbelt syfte

På Agnetas webbsida har hon skrivit:  ”hur vi rör oss spelar roll. Hur vi lyssnar spelar roll. Hur vi säger det vi vill säga har betydelse. Att säga ifrån, liksom att ta in varandras perspektiv, avgör framtida möjligheter” och det var något vi fick uppleva under kvällen .

Vi började med uppvärmning. Alla fick sätta på sig namnlappar och ställa sig i en ring. Därefter blev en av oss tillsagd att gå fram till en person och säga dennes namn. Paret bytte sedan plats. De som fått sitt namn uppläst satte handen på magen för att visa att de blivit omnämnda. En enkel namnövningen alltså. Men så viktigt det är att höra sitt namn! För mig var det en ny gest med att sätta handen på magen för att markera att jag hade hört mitt namn. Det gjorde att ingen i gruppen riskerade att bli bortglömd.

Sedan utvecklade vi övningen med att gå fram till varandra men med olika instruktioner: som att gå med långa steg, korta steg, med axlarna bakåt, titta ned på något. Dessa instruktioner var det enda som Agneta sa. Det blev mycket tydligt för oss när vi därefter samtalade om övningen i par att röstläget hade förändrats när vi rörde oss på  olika sätt. När vi gick med axlarna bakåt talade vi myndigt och när vi tittade i golvet viskade de flesta av oss. Så stor förändring i en liten förändring i kroppshållningen. Värt att fundera på, får vi för mycket träning på vissa kroppsbeteenden? En ishockeyspelare exempelvis , tar hen med sig kroppsspråket utanför rinken och därmed också röstläget? Hur påverkas vi när vi möter hen i skolkorridoren? Övningen blev en snabb isbrytare för oss.

Det blev också tydligt att vi så snabbt anpassade oss till de andra och att det var den som började som satte tonen för gruppen.

IMG_4744

#MeToo repliker

Därefter fick vi bilda ett par med den som stod närmast. Eftersom vi rört om i grytan rejält i övningen tidigare var det ingen som kom att stå bredvid en vän. Ett smidigt sätt för en ledare att uppnå detta utan att komma med instruktionen ”Ställ dig bredvid någon du inte känner”.

Par om par fick vi samtala om #MeToo repliker. En replik som göra att någon blir utsatt, som är kränkade, går över gränsen. Några axplock från vår övningen: Visa pattarna, jag vet att du vill, håll käften din hora, du stinker billigt, kom igen, jag vet att du vill, lilla gumman det var väl inte så farligt, du har väl inte varit med om mycket du, tyst med dig, tänker du springa undan på toa nu? kom igen nu, jag veta att du vill, ryck upp dig för fan, skall du fega ut igen?  Vi fick därefter räkna till tre och tillsammans säga varandras repliker, först i vårt normala tonläge, därefter högt, viskande och sist med stark attityd.

Hur kan vi säga emot? Vi utforskar

Vi gör en ny parkonstellation och funderar på hur vi kan säga emot? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en arbetskamrat? Hur kan vi säga ifall vi hör någon säga så till en elev? Vi fick säga varandras taskighetsrepliker och den som uttalat den i ringen fick fundera och ge svar på tal.  Därefter tillbaks till ringformationen och vem som helst i ringen fick svara på taskighetsrepliken. Vi ger tillbaka ansvaret till den som  handlar eller säger repliken.

När vi sa våra kränkande repliker kände vi verkligen det massiva motståndet från gruppen. Men som Agneta sa, ”Det finns ett värde i att utsätta sig för obehagligheter när det är en trygg miljö. Få känna hur det känns att få mothugg. Vi  behöver träna på det”.

Efter övningen pratade vi om risken med utnötning. Faran med att vänja sig, är det någon ideé att jag säger till? I vissa skolor finns en tuff attityd och språkbruk. Vi kände att vi måste vara alerta och hålla ut och hela tiden markera, det är inte okey!

Vad händer om jag svarar med samma mynt och kränker den som kränker mig? Eskalerar det? Är det synd om hen? En av våra deltagare tog också upp det vanligt förekommande ”kvinnliga ansvaret” att vi kvinnor måste sluta att både ta ansvar för sig själv och den som kränker.

Det kan också vara tryggt för den som kränker att någon ställer krav, att skolkulturen har tydliga gränser. Kan det vara skillnaden mellan skolor där taskiga repliker och beteenden är starkt förankrat?

Vi i gruppen pratade också mycket om vikten av att kännas sig trygg i rummet. Något som vi gjorde i alla övningar och som vi måste uppleva när vi agerar i skolan. Många av oss tänker därför träna på övningarna från kvällen med kollegor under trygga förhållanden.

Kvällen avslutades med att alla med en mening fick säga en tanke som vi tar med från kvällen, en efter en.

Tack Agneta för en viktig och rolig kväll!

Elisabeth

Teater de vill 2

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på 
facebook

Hur kan vi stoppa kränkningar i skolan?

När jag tänker efter i vilka situationer jag sett elever kränka varandra ser jag framför mig alla gånger jag sett killar hålla fast tjejer mot väggen. När jag stannat och sagt till så har nästan undantagslöst alla tjejer svarat att det bara är på skoj. Jag svarar då att jag inte tycker att det är ett roligt skämt men i de fall jag inte har eleverna i någon klass har jag låtit det stanna vid det.

Nu efter #MeToo har vi alla läst om betydligt värre kränkningar i #Tystiklassen. Jag har också lärt mig ett annat förhållningssätt genom Kulans kulturombudsträff som jag skall berätta om i inlägget.

Skärmklipp

#MeToo, sätt normer i rörelse

Jag minns också många samtal med elever, både killar och tjejer som menade att det var så befriande att börja i gymnasiet och slippa alla påklistrade masker och stereotypa krav på hur killar respektive tjejer skall vara. Med det i bakhuvudet planerade jag kulturombudsträffen #MeToo, sätt normer i rörelse.

Jag var tidigt på det klara med att jag ville ha med en dramapedagog som kunde leda forumspel relaterat till temat. Vill vi öka vår beredskap och handlingsbenägenhet räcker det inte med information. Jag kontaktade Agneta Josephson från Dramapedagogbyrån. Agnetas metod utgår från ett ett samtalande och gestaltande arbetssätt och det hade räckt väl för att fylla kvällen men eftersom det var en kulturombudsträff kändes det också viktigt att få med en kulturupplevelse. En föreställning som har #Metoo som tema och finns subventionerad på Kulan är Längtan som spelas på Play house teater. Ett gripande och hoppfullt drama om ömhet, sexuella övergrepp, rädsla för närhet och ungdomar i desperat behov av kärlek.

Men jag vill att kvällen skulle fokusera på något vi alla känner igen från vår skolmiljö. Där vi uttrycker oss och agerar  som vi tror förväntas av vår stereotypa könsroll.  Jag hade nyligen sett Seek & hide med #metoo som tema av Teater De Vill och den kändes klockren för kvällen. Seek & hide handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. Om att hitta sig själv bakom alla lager av masker, uttryck och förväntningar. En pjäs som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav. Till pjäsen finns en Lärarhandledning SeekHide  Efter varje föreställning stannar skådespelarna kvar för samtal med eleverna. Föreställningen är subventionerad med 50 kronor om du anmäler intresse på Kulanwebben.

Uppnåddes syftet med kvällen?

Några kommentarer från Kulans utvärdering av kvällen:

Ideer till undervisning styrka, skratt
Hur viktigt det är att arbeta med #MeToo med ungdomar
Teatern och dramaövningarna !
Ideer till undervisning, styrka och skratt.
Bra att få se och diskutera innehållet i pjäser som vi är intresserade av att boka för våra elever.
Vikten av att bearbeta stora tunga frågor genom upplevelser och övningar. Att bara prata räcker inte. Detta verkar jag för i kollegiet.
En betydligt större medvetenhet om hur kränkningar drabbar individen  och vikten av att träna på att hitta ord att bemöta verbala kränkningar.
Nya möjligheter vid hantering av kränkande språk.
Hur oerhört viktigt det är att vi reagerar och agerar när kränkningar förekommer.
En bra föreställning som vi förhoppningsvis kan arbeta utifrån i vårt värdegrundsarbete.
Dramapedagogen Agnetas övningar och instruktioner som verkar lätta att tillämpa, både med kollegor och elever.
Egen utveckling utifrån alla tankar och funderingar samt deltagarnas egna erfarenheter som vi delade med oss av

Filmer på tema #MeToo

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan kostnadsfritt låna eller se strömmande filmer på temat
Kulturombudsträff med tema metoo feb 2018filmer

Skönlitteratur på tema #Metoo

Mediotekets Cirkulationsbibliotek tipsar om böcker som handlar om att stå upp för sig själv och gå sin egen väg, om att inte vilja eller kunna motsvara andra förväntningar. Lärare i Stockholms kommunala skolor får fritt låna gruppuppsättningar exempelvis följande böcker på temat:

Abdel -Fattah, Randa: Ser mitt huvud tjockt ut i det här?
Alexie, Sherman: Den absoluta sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
Hassen Khemiri, Jonas : Jag ringer mina bröder
Herrström, Christina: Tusen gånger starkare, boken finns att låna på Cirkeln och som film på SLI
Kadefors, Sara: Lex bok
Kinkaid, Jamacia: Lucy
Levithan, David: Ibland bara måste man
Lövenstam, Sara: Som eld
Niemi, Mikael: Skjut apelsinen
Olsson , Hans: Spelar roll

Nästa inlägg på #MeToo tema

Då berättar jag om några av de övningar vi gjorde med dramapedagogen, Agneta Josephson och som förhoppningsvis alla oavsett om ni var med på träffen kan göra i skolan.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook