Visar alla blogginlägg från: april 2018

Högstadieklasser bjuds på teater- och mediefestival

Festivalen på Unga StDH, Stockholms dramatiska högskola pågår den 18–22 maj.  Fri entré!
Boka din klass och/eller ställ frågor till ungastdh@uniarts.se.

 

Kulan_Unga StDH 2018 (002)

Det här är ett erbjudande till dig som är högstadielärare: anmäl dig och din klass till Unga StDH, en festival som skapas av ca 90 studenter vid Stockholms dramatiska högskola. Studenterna utbildar sig inom områdena film- och media, scenkonst och skådespeleri.

Hur är det att vara 13–15-åring idag?

Den frågan har studenterna stött och blött under sina arbeten med att forma festivalens sju olika föreställningar. De har besökt, intervjuat och umgåtts med högstadieelever från olika skolor runtom i Stockholm.

Hur ser deras vardag ut? Vilka är deras drömmar och rädslor? På vilka sätt umgås de med sina vänner? Det är några av frågorna som tonåringarna har fått svara på. Utifrån det har sedan manus vuxit fram som våra studenter har bollat fram och tillbaka med eleverna. Några av våra skådespelarstudenter har också fått följa med i en högstadieskola under en dag.

Genom denna gedigna research som grund och utgångspunkt för festivalens tillblivelse, hoppas vi kunna erbjuda högstadieeleverna en spännande festival där de får uppleva, känna, reflektera och engageras av föreställningarna och allt som händer däremellan.

Du anmäler din klass till ett förmiddags- eller eftermiddagspass. De får då se två produktioner à 40 minuter.

NÄR:

  • fredag 18 maj för skolklasser under skoltid
  • (lördag 19 maj för allmänheten)
  • måndag 21 maj och tisdag 22 maj för skolklasser under skoltid

Du väljer mellan dessa pass:

    • Förmiddagspasset kl. 10.00–12.00 med paus kl. 10.45–11.15.
    • Eftermiddagspasset kl. 13.00–15.00 med paus kl. 13.45–14.15.

VAR:

  • Stockholms dramatiska högskola (StDH) på Valhallavägen 189, Gärdet i Stockholm

Boka din klass och/eller ställ frågor till ungastdh@uniarts.se.

Läs mer på vår hemsida

Kort info om varje föreställning:

Blodmåne -97 (Scenkonstteam 1)
En fysisk och bultande skräckföreställning om förvandlingens ambivalens – sex, våld och undertryckta begär.

Fyra ungdomar möts i en lekpark på natten och genomför en ritual – de ska aldrig bli vuxna. Något går fel och istället börjar de, en efter en, förvandlas. Hemligheter kommer fram, skam bearbetas, begär utforskas. Vem skickade egentligen ut inbjudningarna till ritualen och varför just till dem? Vad är farligast: hotet utifrån eller det som pressar på djupt inifrån? Vad händer om du släpper kontrollen och vågar kasta dig ut?
Canis Lupus (Scenkonstteam 2)
Ett verk om frigörelse.

Året är 1786. Två systrar bär på en hemlighet som blir allt svårare att dölja när en ny elev börjar på deras skola. Runtomkring dem ruvar en skog som lockar ut någonting förbjudet. Korsetterna måste sprängas och något nytt födas. Revolutionen ligger i luften.
Falla (Scenkonstteam 3)
Vem måste jag vara för att bli älskad?

Det är måndagsmorgon. Sara förmår inte att ta sig upp ur sängen. Innan hon kliver upp måste hon bearbeta helgens händelser. Vad var det egentligen som gick fel? Risken med att att försöka vara någon annan än den vi är, är att vi förlorar oss själva. Frågan är vad som är viktigast, att bli älskad för bilden av den jag är eller för den jag faktiskt är?
Fem fåglar (Scenkonstteam 4)
Fem ungdomar blir inlåsta tillsammans i ett kvarsittningsrum och där kommer deras förflutna ikapp dem. En händelse från deras barndom, som ingen av dem har kunnat glömma, kräver nu sin upplösning.

Fem fåglar är en pjäs om ensamhet, vänskap, rädsla för döden och om känslan av att ingen annan kan förstå det man själv går igenom.
Gömmaren (Medieteam 1)
Sju ungdomar är spårlöst försvunna. Är du den nästa?

Helikoptrar surrar i luften och skallgångskedjornas ficklampor jagar genom skogen. I Gömmaren ikläder sig publiken äventyrets olika roller medan de vandrar genom föreställningen. Rösten i dina hörlurar för dig framåt och du blir en del av mysteriet som nystas upp.
Måltiden (Medieteam 2)
En restaurangupplevelse att ta med sig i graven.

När Måltiden öppnade revolutionerade restaurangen bilden av fine dining. Stockholms alla finsmakare flockades och väntelistan tyckes oändlig. Trots att både klimat- och hälsoexperter hyllat restaurangens koncept skapade den samtidigt snabbt en internationell debatt. Måltiden fick överge sina lokaler och tvingades gå under jord. Men till vår stora glädje kan vi nu meddela att Måltiden återuppstått på hemlig ort. Du har fått en exklusiv inbjudan, men frågan kvarstår om du är tillräckligt god för att förtjäna denna upplevelse?
Institut Salus (Medieteam 3)
I den här uppdragsbaserade audiowalken sövs du ner och förstår att du blivit lurad in i ett experiment. Ett institut som skulle rädda mänskligheten kommer istället utföra fruktansvärda experiment på din kropp. MEN. Du kommer ges en möjlighet att ta dig ur tillståndet och tillbaka till verkligheten. På 30 minuter kommer du rymma genom fasansfulla rum och tvingas lösa uppdrag för att låsa upp dörrarna ut ur det fruktansvärda Institut Salus.

Modalitetens betydelse

Jag bad gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter vara med på ett seminarium om multimodal bedömning för lärare som deltar i filmprojektet Ung i STHLM   Efter det att Katarina tackat ja bad jag också om en text om bedömning av multimodala texter till lärare.

IMG_4879

I brevet från Katarina tar hon upp hur lite stöd det finns för bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven i svenska på gymnasiet. Brevet är riktat till lärare som är med i filmprojektet UNG I STHLM men jag tycker att det är så viktigt resonemang att jag bad om lov att få dela med fler på Kulanbloggen. Vill du höra hur Katarina och andra resonerar  i bedömning av multimodala texter är du varmt välkommen till ett seminarium på Medioteket den 7 maj, Multimodal bedömning, så här tänker vi. Det är gratis att delta men anmälan är obligatorisk eftersom vi bjuder på filmisk förtäring.

feedback-3240007_1920

Katarina har tidigare skrivit ett inlägg om varför det är bra att arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet 

Modalitetens betydelse…

ett brev till svensklärarna som deltar i Stockholms stads filmprojekt Ung i STHLM

Jag vill inte skriva den här texten! Tanken var – och är fortfarande – att vi skulle ha ett samtal, kanske att jag skulle föreläsa lite eller hålla en längre inledning till ett samtal om bedömning av multimodala texter… inte att jag skulle leverera en skriven text. När uppdraget omvandlas till en skriven text förändras så mycket av förutsättningarna. Ord och tankar sätts i en helt annan kontext. Möjligheten att genom röst och gester tona ner, lägga in tvekan, öppna för ifrågasättanden… det blir något helt annat med bokstäver på skärm eller papper. Modaliteten har betydelse.

Just därför, just för att modalitet har betydelse, tror jag att vi gymnasielärare i svenska verkligen behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling. Ett samtal om detta, kopplat till projektet Ung i STHLM, kommer vi att ha den 7 maj. Se alltså denna text som en start på det samtalet, som de utgångspunkter jag vill bidra med i vårt gemensamma tankearbete framåt.

Min första utgångspunkt:

Vi som lärare har ett professionellt ansvar att läsa styrdokumenten med all den kunskap om världen vi besitter. I grundskolans svenskämnesbeskrivning kan texter vara “texter där ord, bild och ljud samspelar”, och där talas också dessa kombinats “dramaturgiska komponenter”, beskrivningar som betonar att mening skapas med olika modalitet. Grundskoleelever ska alltså kunna arbeta med att skapa mening i olika modaliteter. Vad säger det oss på gymnasiet?

I syftestexten för svenskämnet på gymnasiet står att vi ska ge eleverna “förutsättningar att utveckla sin förmåga i att orientera sig i, läsa sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter”. Vi som arbetar på gymnasiet behöver därmed ta ställning till vad en “textvärld” är. Innefattar den ljud, bild, rörlig bild? Mitt eget svar är ja. Det vill jag diskutera med er.

Min andra utgångspunkt
Vi har mycket lite stöd för vår bedömning av ett breddat meningsskapande i kunskapskraven. Svenskkurserna på gymnasiet har snarast snävats in till att verkligen fokusera på enbart det verbala, och i första hand skriftspråkliga, meningsskapandet. Nu vet vi att det är både nödvändigt och nyttigt att ha ett starkt fokus på skrivande – men utifrån förståelsen att textvärldarna våra elever (och vi) har att förhålla oss till är multimodala med betoning på multi, kan vi inte släppa att det utöver verbalspråket finns andra modaliteter som används och behöver värderas. Elever ska kunna producera “texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation” (Sv1) – och då måste vi resonera, både med varandra och med våra elever, om vad som kännetecknar en sammanhängande, begriplig och mottagaranpassad multimodal text. Det vill jag diskutera med er.

Min tredje utgångspunkt
Det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar? Jag tror att det finns en poäng att i projekt som Ung i STHLM naturligtvis ha siktet mot en färdig produktion, men att kanske ha bedömningsfokus snarare i processen och de begreppsliga redskap som eleverna får använda där. Det vill jag diskutera med er.

Jag ville inte skriva den här texten – men nu är den här, bokstäver mot vitt. Den 7 maj ses vi, med andra förutsättningar. Jag ser fram mot det! Katarina Lycken Rüter

katarina

Modell för teatersamtal

Känner du dig osäker på hur du ska inleda efterarbetet med din klass efter en föreställning? Du är inte ensam. I en enkät av Regional Väst uppger majoriteten av de tillfrågade att det är svårt att hålla i ett samtal som inte utmynnar i åsikter som hämmar fördjupad diskussion som , ” föreställningen var bra/ dålig. Det finns modeller för att undvika att hamna i denna fälla. Anna Berg, dramaturg på Unga Dramaten berättar om sin modell Prata scenkonst i blogginlägget.

dbpm_170111_ct0077

 Föreställningsanalys

Teatersamtal är spännande att leda och att lyssna på. Känner eleven sig trygg med att upplevelsen ligger i betraktarens öga blir det garanterat många olika berättelser och reflektioner och när alla fått komma till tals har berättelsen vuxit och teaterupplevelsen fördjupats.

Metoden bygger på tre regler;

  •  Värdera inte
  • Allt kan tolkas
  • Utgå från dig själv

brattom_1504

Beskriva tecken i föreställningen

Om alla i gruppen börjar med en minnesrunda och berättar vilka tecken de upplevde kommer det med säkerhet fram många iakttagelser som tillsammans bidrar till en fördjupad upplevelse. Som lärare kan du hjälpa eleverna att komma igång genom en förberedd text med. Låt var och en tänka igenom tyst en stund och be sedan klassen försöka hitta så många svar på frågan som möjligt.

När började och slutade föreställningen, tyckte du?
Vilka var beståndsdelarna? skådespelare, musiker, dansare, rörelse, röst, ljud, ljus, mask, kostym, scenografi, rekvisita, koreografi m.m.

Olika aspekter av tid? Tidsepok, kronologi, tidshopp? Temp och rytm?

Tolka föreställningen

Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention. Varför ser rummet ut just så där? Varför rörde sig skådespelarna med det kroppsspråket/tempot?  Vad betydde färgen, musiken, scenografin?  Såg ni några tecken som hänger ihop, några som gjorde er förvirrade? Hängde skådespelarnas kläder ihop med hur de uttryckte sig…… Om inte vad fick det för konsekvenser?

dsc_3694

Reflektera

Som avslutning på teatersamtalet fria associationer och reflektioner. Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter. Med vilken känsla lämnade ni föreställningen? Om ni var regissör, scenograf, koreograf, skulle ni ha ändrat på något? Finns det någon moral, filosofisk fråga som genomsyrar föreställningen. Kan det finnas något bakomliggande syfte med att sätta upp föreställningen?  Glöm inte följdfrågorna som: hur menar du då? Kan du ge exempel?

Prata scenkonst

Här kan du hämta Anna Bergs PDF, Prata scenkonst .Bilder i inlägget är från Unga Dramatens föreställningar

prata scenkonst

/Elisabeth Söder för Kulan. En digital och fysisk mötesplats för inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola. Följ Kulan på facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Inbjudan: Multimodal bedömning, så här tänker vi

Vi lärare behöver diskutera och utveckla vår gemensamma förståelse av hur vi lär elever att förstå och använda multimodala uttryck, och hur vi bedömer deras kunskapsutveckling.

feedback-3240007_1920

Kvällen har tillkommit för att vara ett stöd för de lärare på gymnasiet som tillsammans med sina klasser är med i film- och scenkonstprojektet Ung i Stockholm.  Men vi har vidgat målgruppen till alla lärare som är intresserade eftersom vi vet att det finns en osäkerhet bland lärare om hur multimodala texter skall bedömas. Vi hoppas även att du som redan känner dig trygg i att bedöma multimodala texter anmäler dig och deltar med dina erfarenheter och tips. Vi utlovar en biobiljett per tips.smiley-163510_960_720

Program

Upplägg för seminariet – vi varvar föreläsningar  och praktiska workshops med resonemang om multimodal bedömning. Medverkande under kvällen är Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, lärarna Katarina Lycken Rüter och Anna Bergkvist.

  • Elin Jönsson, filmpedagog, pratar grundläggande om kamerans alfabet och grammatik. Elin visar exempel på hur hon planerar en filmuppgift för att underlätta bedömning och delar med sig av sina erfarenheter. Passet avslutas med en praktisk övning.
  • Anna Bergqvist talar om sina elevers deltagande i filmprojektet Ung i STHLM och vilken betydelse det haft för deltagande klasser. Anna kommer dessutom att berätta hur hon använder film – och bedömer densamma – i svenskundervisningen. Vi får se några elevexempel från litteraturundervisningen i svenska 3 och höra hur Anna tänker vid bedömning av dessa. Anna är lärare på Blackebergs gymnasium.
  • Katarina Lycken Rüter för ett resonemang om lärande, det finns lärande där processen skapar större insikt och mer kunskap än slutresultatet alltid visar. Det är inte säkert att det behöver bli “en bra film” trots att elever lärt sig mycket om dramaturgi, rytm, berättarperspektiv, textens tomrum och annat i filmskapandet. Kanske har elever utvecklat ett nytt ämnesspråk, internaliserat begrepp och fått verktyg för fortsatt analys av multimodala texter – även om den film de producerat är ganska kass, eller kanske inte ens blev klar?

bildmanus panorering_tiltKLAR

Kontakt och anmälan

Målgrupp: lärare på högstadium och gymnasium
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor, Liljeholmen.
Tid: 7 maj, 17.00-20.00. I pausen serveras filmisk förtäring.
Kostnad: gratis för lärare i Stockholms kommun.
Ung i STHLM bekostar arrangemanget.
Anmälan Ung i STHLM

Kulankampanj för angelägna kulturupplevelser på tema #metoo, jämställdhet och trygghet

Erbjudande gäller föreställningarna Min trygga plats och Seek & Hide  och möjlighet ges att de tal av dessa viktiga föreställningar helt kostnadsfritt! Boka senast den 30 april. Utvalda datum i maj och september. Begränsat antal platser. Välj en av de erbjudna föreställningarna och kontakta kulturproducenten för att komma överens om datum, tid och antal platser.

Gå in på Kulan och klicka på Boka med Kulanpremien för att ta del av erbjudandet. Fyll i och skicka bokningsformuläret. Kulturproducenten bekräftar sedan bokningen. OBS: bortse från prisuppgift i det automatiska bekräftelsemejl som du får från Kulan. Högstadie- och gymnasieelever i Stockholms stad går kostnadsfritt på en av dessa föreställningar så långt platserna räcker.

Min trygga plats

 

  Min trygga plats av Carl Olof Berg och Co är en klassrumsföreställning med berättelser om kropp, sexualitet och trygga platser. Föreställningen kommer till skolan och kan spela för 30 elever åt gången.

  • Datum: 23-25 maj, 3-7 september samt 10-14 september (max 30 elever per föreställning)
  • Bokning: post@carlolofberg.com eller 070-720 02 00.
  • Två föreställningar kan bokas samma dag på samma skola.

Min trygga plats ställer frågan: Vilka berättelser om sexualitet och överlevnad göms bakom våra manliga och kvinnliga kroppar? Koreografen Carl Olof Berg har intervjuat elever på sin gamla högstadieskola om kropp, sexualitet och trygga platser.
Elevernas röster och Karin Boyes dikt ”Jag vill möta …”  varvas med berättelser av bl.a. Saga Becker, Olof Palme och Beatrice Eli. Hur ska vi förhålla oss till ord som hora, bög, lesbisk och trans?

8de26da5e5a51c294221f151a8e33789

Min trygga plats ger dig några förslag att fundera kring, själv eller tillsammans med andra. Planera gärna in en timmes samtal med klassen i anslutning till föreställningen. Samtalet arrangeras av skolan. Handledningsmaterial kan fås i samband med bokning av föreställningen.  Länk till information och Boka med Kulanpremien:

Seek & Hide

Seek & Hide har #metoo som tema och handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. En kurragömmalek, en fysisk labyrint om att hitta sig själv bakom alla lager av masker, uttryck och förväntningar. En pjäs som är baserad på ungdomars egna tankar och frågor kring inre och yttre krav. Vem är jag? Och vem bestämmer det? Teater blandas med parcour, akrobatik, musik, dans och mim. Det är lekfullt och humoristiskt men också på blodigaste allvar där smärtpunkterna rymmer hög igenkänningsfaktor och autenticitet.  Länk till information och Boka med Kulanpremien

Den spelar både på Scenen Pipersgatan 4 på Kungsholmen och uppsökande, dvs. den kan även komma till skolan.

Pressbild_SH3

Seek & Hide av Teater De Vill handlar om att sätta gränser och om vad man får och inte får göra mot någon annan. Den spelar både på Scenen Pipersgatan 4 på Kungsholmen och uppsökande, dvs. den kan även komma till skolan.  

Kulan anordnade en kulturombudsträff på Teater de Vill där vi såg föreställningen och arbetade med dramapedagogik tema #Metoo

  • Datum scen: 16-18 maj på Scenen Pipersgatan 4, Kungsholmen
  • Datum turné: 15 maj, 21 maj, 24-25 maj samt 3-7 september på skolan (max 100 elever per föreställning).
  • Bokning: info@teaterdevill.com eller 08-652 08 01

Kulturombudsträff för ökad rörelseglädje i klassrum och på raster!

”Det finns studier som visar att elever som deltagit i fysisk aktivitet innan lektioner i språk och matematik fått 40 procent bättre skolresultat. Och att två extra idrottslektioner i veckan höjer elevernas resultat. Andra positiva effekter är att upplevelser av stress, depression och ångest minskar, säger Christer Oja som är projektledare för Spring i benen, ett projekt som erbjuds Stockholms skolor. Därför väljer vi/ Kulan att ha en kulturombudsträff på temat rörelseglädje med dans och akrobatik.
fou2

Program

Under kvällen får du ta del av:

  • En workshop i hur vi kan hitta ett lustfyllt och enkelt sätt att röra oss mer under skoldagen.
    Vi lär oss också grundläggande begrepp inom dans och koreografi. Workshopen leds av Maria Nordlöw,  danspedagog och dramapedagog, lärarutbildare, högskoleadjunkt på SMI-Stockholms Musikpedagogiska Institut.
  •  Hur jonglering, akrobatik och balans kan vara en paus i skolarbetet, Krisoffer Sylwan från Cirkus Le Fou håller i workshopen.
  • En dans och musikföreställning med Sadunära, en humoristisk och interaktiv föreställning som utforskar lusten till lek. Med dans och spegellek till levande musik, leder, följer och härmar vi varandra. En trygg och rolig stund tillsammans där vi förundras och ler – och rätt som det är kanske även publiken dansar! Sadunära har Kulanpremie
  • Sadunära visar också några rörelselekar som går att göra i klassrummet.
  • Dans i Stockholms stad och län, DIS berättar hur de kan stödja skolan med dans och rörelse
9f0a6357693eb0f08e8077347cac8344 foto Sadunära: Jonas Jörneberg

Kontakt och anmälan

Plats : Zebradans Renstiernas gata 48, buss 3 från Slussen eller Skanstull, hållplats Gotlandsgatan el. 10-15 min promenad från Skanstull.
Tid: 30 augusti klockan 16.30 – 20.00. Vi serverar lätt förtäring och delar ut kulturkort mellan 16.30-17.00
Målgrupp:  kulturombud, fritidspedagoger och intresserade lärare
Kostnad: bekostas av Kulan
 Anmäl dig här
Varmt välkommen!
Elisabeth och Christina

Hundraåttio berättelser med utgångspunkt i personliga föremål

”Mamma, hoppas vi träffas en gång till”. Det är Ashos hjärtskärande ord och de går inte värja sig mot. Hon flydde ensam från Somalia till Sverige endast 13 år gammal. Hennes mamma är kvar i hemlandet och sålde sitt hus för att Asho skulle kunna fly till ett drägligare liv i Sverige, till sin syster som redan bodde där. När Asho kom till Märsta kunde hon inte läsa eller skriva och det var där jag träffade henne.

EPSON MFP image

Jag är scenberättare och dramapedagog och ledde ett projekt med målet att få nyanlända barn och ungdomar att skapa berättelser med utgångspunkt i personliga föremål. Ett språk- och identitetsprojekt.Första gången jag träffade Asho hade hon med sig ett papper där en berättelse om hennes mamma var nedskriven. Asho hade berättat, systern hade skrivit då Asho var analfabet. Men längst ner hade hon ritat två gråtande kvinnor. Den ena var Asho, den andra hennes mamma.

Du får bara ta med ett föresmål , vad skulle du välja?

Hundraåttio berättelser med utgångspunkt i personliga föremål

Bloggbild1b

På bilden ser du Asho, Bushra, och Bayan. Asho  var ett av 180 barn som var delaktiga i berättarprojektet som gjordes i två omgångar i Märsta och Sigtuna. Det skapades 180 unika berättelser om föremål som en minion från Mc Donalds eller om ett halsband med hajtänder från Syrien. En pojke valde att skriva om sin färgglada, hemsydda groda, en flicka om en pingisboll hon fått av sin kusin som flytt till Finland. Det var sedlar från hemlandet, spelkort, klänningar, fotbollar, mobiltelefoner. Ja, allt ni kan tänka er som är viktigt för barn i mellan- och högstadieåldern. Men berättelserna handlade inte bara föremålen. De innehöll saknad av en moster i Afghanistan, längtan efter fotbollsplanen i ett sönderbombat Mogadishu. Ett par rödvitrandiga kalsonger blev en berättelse om flykten från hemlandet. I kalsongerna hade Muhammeds mamma sytt in två fickor där han skulle ha sina pengar, närmast kroppen. Många berättelser handlade om sorg och saknad av vänner men även om drömmar om en framtid i Sverige.

Enbitavmig4c

Berättarprojekt blev ett scenprojekt

Barnens och ungdomarnas berättelser blev starkare ju mer tid de fick arbeta med sitt material. Deras kreativitet sprutade ut berättelser fulla av liv, så viktiga. Till sist skapade det sådana känslor i mig att jag var tvungen att fråga om barnen ville framföra sina berättelser på en scen. Det skulle bli som ett levande brev från dem till publiken. Alla ville vara med och i ett tredje projekt i Märsta fick jag möjligheten att jobba med en hel klass under några månader. Det blev en föreställning med personliga berättelser blandat med folksagor från deras hemländer. Men det blev endast ett tillfälle och det här behövde ju framföras i hela Sverige. Det var 2016 och Sverige hade tagit emot rekordmånga flyktingar. Jag visade berättelserna för min kollega, musikern Anders Peev, och vi insåg det enorma värdet i berättelserna. Skulle det vara möjligt att vi gjorde en föreställning med barnen på scen tillsammans med oss? Några enstaka föreställningar kanske skulle fungera men tyvärr inte en hel turné eftersom barnen går i skolan.

Bloggbild3b Riad är från Marocko och Aisha kommer från Uganda

Tretton starka berättelser

Men vi ville att barnen skulle vara på scenen tillsammans med oss, det är ju deras ord, deras berättelser som ska framföras under föreställningen. Hur skulle vi lösa det? Jo, självklart skulle vi filma dem och spela in deras röster, då kan vi vara på scen samtidigt. Jag framför deras berättelser live och Anders skapar magi med sin nyckelharpa i samspel med filmer på barnen. Vi valde ut 13 starka berättelser av 180, många fler ville vara med, och det blev ett unikt samarbete mellan Musikteater Unna och 13 nyanlända barn och ungdomar. Filmerna skapades av filmkonstnären Ida Lindgren. Vi lanserade idén för Kulturbryggan som nappade och tillsammans har vi skapat en stark och empatisk föreställning om saknad och framtidstro. En bit av mig är ett samarbete mellan generationer, mellan barn och konstnärer.

Bloggbild4 Zarif var analfabet när han kom till Sverige från Afghanistan. Nu är han en av 13 ungdomar som skrivit berättelser till föreställningen

Upplev föreställningen på Teater Tre

Nu har du möjlighet se hur det unika samarbetet blev på Teater Tre den 24 och 25/4. Musikteater Unna spelar endast fyra föreställningar i Stockholm. Är du intresserad så hör av dig till Anna Holmlin Nilsson som är teaterns producent. anna@musikteaterunna.se eller 070-7526445. Läs mer på www.musikteaterunna.se.

Bloggbild5 Anders Peev och Johan Theodorsson under en föreställning av En bit av mig

 

Blogginlägg av Johan Theodorsson, dramapedagog i de tre berättarprojekten i Märsta/Sigtuna och scenberättare i Musikteater Unna som har producerat föreställningen En bit av mig.

Finns det konst som inte är lämplig i skolor och offentliga miljöer?

I förra blogginlägget berättade jag om Anna Bergs föreläsning på Unga Dramaten, Konst i skolan. Detta inlägg är inspirerat av Annas föreläsning och bränsle för att skriva ytterligare ett blogginlägg fick jag från en artikel jag läste i helgens DN, SD kritiska mot konst i tunnelbanan. Konsten de syftar på är serietecknaren Liv Strömqvists The Night Garden  som går att se i Slussens tunnelbana.

SkärmklippSD

I facebookinlägget som publicerats på SD facebooksida Stockholms läns landsting förordrar de konst som tilltalar allmänheten i offentliga miljöer. De har lämnat in en motion som går ut på att lyfta det lokalhistoriska arvet. I facebookinlägget ger de exempel på vad de menar med det lokalhistoriska arvet: Målningen Utsikt från Brunnsbacken över Saltsjön av Johan Sevenbom.

08f11d63-c63a-406b-99e9-060650793718

I förra inlägget berättade jag om målningen Övermålningen i en skola. En målning som också väckt debatt och som politiker ville måla över med argumentet att det väckte anstöt att eleverna såg en kvinnas vagina.

Skall politiker bestämma vad som är konst?

Konst anses vara så viktig att den finansieras av gemensamma medel. De skattefinansierade verksamheternas roll är att säkerhetsställa konst av god konstnärlig kvalitet. För att uppnå de kulturpolitiska målen skall kulturpolitiken:

  • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
  • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
  • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
  • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
  • särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur

Än så länge har säkert de flesta den uppfattningen att kulturpolitikens roll inte är att påverka konstens innehåll och uttryck. Håller du med? Visst är det en intressant diskussion att ta upp med eleverna?

Hur ser partiernas kulturprogram ut? Har alla en handlingsplan?

Vänsterpartiets kulturprogram

Miljöpartiets kulturprogram

Sverigedemokraternas kulturprogram

Socialdemokraternas kulturprogram

Liberalerna

Moderaterna

KDS

FI

Elisabeth Söder, Kulan, inspiration och guide till aktuellt kulturutbud för förskola och skola.
Följ Kulan på facebook10155406_301412560009659_1397385610_n

Konst i skolan, varför då?

På ett seminarium med Unga Dramaten presenterade dramaturgen Anna Berg en modell för att samtala om konst. En modell som fungerar lika bra för att samtala om dans, teater och musik . I det här inlägget visar jag hur modellen kan tillämpas på bildkonst.

Vad är konst?

Enligt Wikipedia är ”konst ett begrepp som omfattar en rad olika företeelser och som definierats mycket olika vid olika tidpunkter och platser”. Tycker alla i klassen att graffiti är konst? På  bilden ser du verket  Flicka angripen av en bankomat av Banksy .

800px-Banksy_Girl_ATM_crop

När Anna är ute i klassrummen för att prata om kulturupplevelser visar hon Sömmerskan av Christina Krogh och använder den klassiska bildanalysmodellen i samtalet med eleverna. En viktig utgångspunkt för samtalet är att eleverna skall utgå från sig själva, att de förstår att:

  • Konst hävdar ingen sanning
  • Konst ligger i betraktarens öga
  • Konst hjälper dig att se dig själv

sömmerskan 2

Upplägg för konstsamtal

Beskriv
Så sakligt som möjligt: stil, teknik, ,material, antal, färg, storlek, placering, position, riktningar, likheter, skillnader, rytm, intervaller och mönster

Tolka
Vad får det för betydelse här? stämning, situation, betydelse, berättelse, tema, avsikt och intention

Reflektera
Vad betyder det för just mig? Igenkänning, ställningstagande, associationer, minnen, känslor och åsikter

Övermålningen av konstnären Carolina Falkholt

Efter att ha samtalat om Christian Kroghs realistiska målning kan det vara intressant att tillämpa modellen för konstsamtal på den 12 kvadratmeter stora väggmålningen Övermålningen av Carolina Falkholt som beställdes till högstadieskolan Alpha i Nyköping. Målningens titel anspelar på övermålning. I graffitivärden är det accepterat att måla över graffiti om den som gör det kan göra något bättre. Därför täckte Carolina först betongväggen med nedsättande könsord om kvinnor som är vanligt förekommande i skolkorridoren för att sedan övertäcka orden med den i folkmun omtalade målningen, Vaginan.

Konstverket väckte debatt och kommunens konstansvarige bad konstnären måla över verket. Carolina vägrade och menade att det sänder ut signaler om att ”Har du en vagina ska du skämmas och inte prata om det”.  Det resulterade i att verket doldes bakom en vägg och bara speciellt inbjudna fick se Övermålningen. Men slutet gott, rektor Harke Steenbergen kämpade för att få tillåtelse att ta bort väggen och numera diskuterar lärare i skolan värdegrundsfrågor med konstverket som utgångspunkt.

Harke Elin

Konstens metoder

Genom att arbeta med estetiska lärprocesser får eleverna kunskap:

  • OM konst.
  • I konst
  • MED konst
  • GENOM konst

Modellen kommer från Lars Lindström, professor i pedagogik på Karlstad universitet.  Likande tankar finns bakom Kultur i ögonhöjd, Stockholms styrdokument för barn- och ungdomskultur ”För, med och av barn och unga”. Alla barn och unga oavsett förutsättningar och uppväxtvillkor ska få uppleva kultur, få uttrycka sig genom att skapa och vara delaktiga.

anna1

Övergripande läroplansmål

När vi tolkar konst tillsammans uppfyller vi många av läroplansmålen:

konst

Elisabeth Söder