Visar alla blogginlägg från: november 2018

Se film, prata om film och skapa film

Tips på aktörer som visar skolbio och erbjuder workshops i att göra film.

Alla elever i Stockholms skolor har möjlighet att se subventionerad skolbio. Under hösten 2018 har vi också en skolbiokampanj med några utvalda filmer som klasser kan se utan kostnad för skolan. Alla  skolbioföreställningar har filmhandledning med förslag på uppgifter och ingångar för samtal.

caroline_eriksson_004_beskuren Att i skolan få uttrycka sig med film är viktigt. Det ökar förmågan att läsa filmens språk. Elever tycker att det är roligt att göra film. Att filma och redigera med iPad är enkelt vilket innebär att eleverna kan fokusera på filmens innehåll och språk.

Vill du ha fortbildning i att arbeta med film erbjuder Medioteket kurser utan kostnad för lärare i Stockholms stad.

Workshops i filmskapande för elever

  • Porträttfilmer med greenscreen

green 1 583aec0be05d7ef57bcd58674431c347 Tillsammans med filmaren Helene Berg får eleverna utforska hur de kan använda greenscreen teknik för att filmisk gestalta en text. Eleverna arbetar fram ett text och bildmaterial under lektionstid. Filmworkshop med greenscreen därefter byts den gröna bakgrunden ut mot den målade bilden. Eleverna målar, filmar, redigerar och ljudlägger sina filmer. Syftet med projektet är att erbjuda olika verktyg för lärande och att väcka lust till ett eget skapande. Den digitala tekniken blir ett hjälpmedel för att kombinera olika typer av uttrycksformer på ett lekfullt och inspirerande sätt.


  • Dans och film

greeen2 a678de56a453c6d00711678fa63b44bb

Tillsammans med koreografen Amanda Norlander och filmaren Helene Berg (Create motion) får eleverna utforska olika sätt att göra dans och film samtidigt. De utgår från olika filmiska begrepp som t.ex. bildutsnitt, tempo och perspektiv och provar hur det går att överföra till kroppens rörelser. Eleverna får testa olika filmtekniker som t. ex. pixilation, en stop motion teknik där man animerar liverörelser och objekt genom enbildstagning, och greenscreen, där eleverna dansar en rörelsesekvens framför en enfärgad fond som sedan kan bytas ut mot en egen skapad miljö.Finns det möjlighet integrerar de gärna andra ämnen i projektet. Det filmade materialet klipps ihop till en dansfilm och projektet avslutas med en filmvisning för elever, lärare och föräldrar.

Projektet genomförs i form av olika workshops. Beroende på antal klasser och elever skräddarsyr de ett projekt utifrån budget och skolans önskemål. Genom att skapa egna dansfilmer stärks elevernas förmåga att samarbeta och att hitta ett kreativt rörelse- språk. Här kan elever upptäcka en skaparlust med sina egna rörelser vilket stärker identiteten, självkänslan och lusten att röra sig.


  • Digital Biografi- en filmberättelse

green 3 34ca5805ebf0c3038834499760e26dc1

Digital Biografi av Cyntia Botello vill ge unga plats och utrymme att berätta på ett mer konstnärligt sätt och hitta sin egen estetik och våga experimentera.
Deltagarnas berättelser och personliga erfarenheter samlas in på deras egna villkor och tas tillvara. Vi alla har en bakgrund och livshistoria som är intressant att berätta. Syftet är att synliggöra, ta tillvara och levandegöra unga nyanländas bakgrund, erfarenheter, livsvillkor i dag och deras bild av hur framtiden kan utvecklas för dem.
I projektet gör eleverna korta filmer där de kan forma sina egna berättelser: ta utgångspunkt i vem de är, var de kommer i från, deras familj, erfarenheter de har, intressen, drömmar, kanske beskriva sin resa till Sverige, hur man har det i dag i ett nytt land, tankar om framtiden eller annat relaterad till deras liv.
Tanken med Digital Biografi är att skapa möten mellan nyanlända unga ungdomar födda och uppvuxna i Sverige. De får i projektet bekanta sig med att skriva ett manus och göra en film genom foto, redigering och produktion som konstnärlig uttrycksform. Digital Biografi är utformat så att alla kan vara med, både de som inte är bekanta med digitala resurser och/eller filmande till de som är mer erfarna. När filmerna är klara visas filmerna för varandra internt i gruppen.


  • Animation på iPad

green 91fe1bc9507eb87dbb937c1020f175ae4

Den Pedagogiska Designbyrån lär eleverna att animera och redigera på iPad!
De kommer ut till er och gör filmer av berättelserna tillsammans med eleverna. Den Pedagogiska Designbyrån arbetar med iPads och erbjuder klasser att arbeta med greenscreen, cut-out, lera eller pixilation. De har all teknisk utrustning som behövs, och arbetar alltid två stycken mediepedagoger tillsammans. Eleverna arbetar under handledning, allt från att skapa karaktärer till att animera och redigera i iMovie.
I slutet av dagen ordnas en filmvisning.

  • Digitalt Berättande

green 10 993015c65caeaf2fa28da2afc47f12d7
En av de metoder Unga berättar använder är digitalt berättande. Det är en kort film, helst bara 1 minut lång. Den som skapar en digital berättelse börjar med att skriva ner sin historia och ofta finns det ett specifikt tema man jobbar utifrån. Berättelsen skall vara ur ett jag-perspektiv och den som gör berättelsen spelar in sin röst. Sedan gör man bildmanus och bestämmer vilken typ av bilder som ska vara med i filmern. Det kan vara teckningar, fotografier, animationer eller filmklipp. Eleven sätter ihop bilderna med röstinspelningen.
När berättelsen är klar avslutas workshopen med en gemensam visning och efterföljande diskussion om filmernas olika innehåll.

    • Gör film i skolan

green 6 44c2bcfb83e2dae624bb22ca7193ed3b Ge eleverna nya perspektiv och låt dem kliva in i rollen som regissörer, filmfotografer och skådespelare för en skoldag – närsomhelst på året! Med Stockholms filmfestival Juniors Mobila filmverkstad erbjuds  alla grundskolor och gymnasier i Stockholms län att skapa egna filmer tillsammans med deras  erfarna filmpedagoger. Under en skoldag får eleverna vägledning i arbetet att spela in en 3 minuter lång film. Tillsammans med filmpedagogerna får de lära sig allt från att skriva manus, filma och redigera Skolorna som medverkar i den mobila filmverkstaden väljer själva vad de vill att filmerna ska handla om. Kanske vill de integrera filmandet i något skolämne, så som samhällskunskap, naturvetenskap eller kanske historia? Göra en dokumentär eller en film om vänskap eller bearbeta mobbning? Filmpedagogerna hjälper eleverna att hitta på egna historier på plats eller jobba utifrån ett tema.  Stockholm Filmfestival Junior står för all utrustning och material som behövs.


  • Filmcentrum

filmcentrum

Hos FilmCentrum kan du beställa film för visningar i klassrum, anlita professionella filmpedagoger och boka hela projektpaket för Skapande skola. De erbjuder regissörbesök, fortbildningar, filmworkshops och filmprojekt för skolor som vill arbeta med Filmanalys, MIK (Medie- och informationskunnighet) och praktiskt filmskapande.

Från vårterminen 2018 erbjuder FilmCentrum Skapande skola-arbeten kopplade till de Globala målen. Skapande skola-arbete kring film är en utmärkt metod för att förena obligatorisk hållbarhetsundervisning med prioriterad MIK/medie- och informationskunnighet.


Kompetensutveckling för lärare

      • Språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM har tolv lektionsplaneringar, färdiga att använda i klassrummet. Från filmens språk till redigering och publicering. I blogginläggen finns bilder, filmer och Powerpoints.
    • detaljplanering

avatar (1)

      • Mediotekets kurser i filmpedagogik

Black6b

Medioteket  ger kurser i filmpedagogik, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna.

Filma med iPad,  en kurs för dig som vill ha lite skjuts på vägen för att komma igång och filma med iPad tillsammans med dina elever. Du får lära dig grunderna i hur du berättar med en kamera. Filmpedagogen går igenom hur du skriver filmmanus, ritar bildmanus och filmar för att slutligen redigera materialet till en färdig film med förtext, eftertext, ljud och musik. Genom att själv göra en enkel kortfilm lär du dig grunderna i det filmiska språket.

IMG_4899


Skolbio

green 8Medioteket_SkolbioStockholm_HT18_Miraklet-pa-berget Medioteket arrangerar filmvisningar för elever på biografer runtom i Stockholm. Från och med vårterminen 2018 kostar ett skolbiobesök 25 kronor per plats tack vara den nya Skolbiopremien. Filmerna ”Amatörer”, ”Jimmie”, ”Just Charlie” och ”Lady Bird” ingår i en kampanj för högstadiet, gymnasiet samt fritids- och ungdomsgårdar. Erbjudandet gäller skolor i Stockholms kommun.  Skolbio har för närvarande visningar på följande biografer: Tellus, Victoria, Sture, Bio Rio, Filmstaden Vällingby, Grand, Reflexen, Zita, Filmstaden Kista och Årsta Folkets hus.


Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Ett språk- och inkluderingsprojekt

Eugenia Hådén, lärare i SVA i förberedelseklass på Gärdesskolan berättar hur hon och Mia Asplund, lärare i drama arbetat med språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM

eugenia 2b

Under höstterminen 2018 träffas 28 nyanlända och etablerade elever (svenskfödda elever eller elever som bott i Sverige en längre tid) på Gärdesskolan en gång i veckan tillsammans med två lärare i drama samt svenska som andraspråk. Gruppen har förutom våra lektioner även träffar med teaterlärare Alexandra Ljungkvist Sjölin från Ung i STHLM. Alexandra har försett oss med övningar vi kan göra med klassen när hon inte är med på lektionen.

eugenia1 b c

Syftet med projektet är att mötas samt utveckla språket på ett aktivt och kreativt sätt. Idag stod Ung i STHLM:s tema  kontakt på schemat.

Vi använde oss av ”Think, pair, share!” Think, pair, share är en bra metod för att få eleverna att prata och våga diskutera. På svenska kallar vi den EPA (enskild, par, alla). Vi började med att dela in eleverna i blandade grupper. Sen skrev vi gemensamt upp ordet ”kontakt” på tavlan på allas modersmål.

Sen fick eleverna starta med, enskild skrivning på en post-it lapp (steg 1). De skulle skriva ner precis vad de tänker kring frågorna ”Vad betyder kontakt och möten, vad betyder trygghet just för dig?

Nästa steg är att eleverna tillsammans, i par eller i grupp läser upp vad de skrivit och fortsätter diskutera (steg 2):
Kan du beskriva trygga/otrygga möten?

  • Finns det trygga/otrygga platser?
  • Trygga/otrygga personer?
  • Kan du ge exempel på trygga/otrygga situationer?

noter 2

Till sist sammanfattade grupperna sina tankar och idéer inför helklass (steg 3).

Så här tyckte eleverna:

  • Roligt att få nya kontakter och vänner
  • Kontakt skapar trygghet
  • Bra att vi fick använda valfritt språk
  • Det var bra att jag fick använda mobilen och förbereda mig genom att slå upp ord
  • Jag gillade att ta del av olika kulturer, vi kom varandra närmare, men en nackdel var att vi fick sitta stilla så mycket. Jag älskar drama och fysisk aktivitet!

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Vi ser nu fram emot fortsättningen på projektet och hur vi kan arbeta vidare med några av dagens formuleringar. Vidare kommer vi att med hjälp av dansare Emelie Enlund från dansgrupen JUCK gestalta temat Kontakt till scenframställningen den 26 november på Intiman. På bilderna ser du dansgruppen Juck och Alexandra från Ung i STHLM  som inspekterar Intimans scen.

IMG_5707

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Läsinlärning med hjälp av scenkonst

Tips på fyra teater-, dans- och musikföreställningar som bygger på lusten att arbeta med bokstäver och ord: Bokstavsbyrån, Dansa en bok, Ett ord är ett ord och Atchoo Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar.

Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar. Teater om bokstavsaffär där du kan handla långa och korta ord, ord som rimmar, snälla och arga ord och ord som lyser som solen. Hur blir en krumelur en bokstav? Sammansatta ord får eget liv och plötsligt dansas orden till en härlig låt! Disco…och kula…disco…och svans…disco och DANS blir discodans! Publiken är med och ljudar och hjälper till med olika ord. Sång om bokstäver och ord på ett lustfyllt och medryckande sätt.  Föreställningarna är subventionerade av staden och har Kulanpremie.


Dansföreställningen Bokstavsbyrån från Zebradans

bokstavsbyrånfd557deff952d9c00085008912c0eb64 fotograf Magnus Thelin

Inger och Sanna har mycket att göra! Telefonen ringer stup i kvarten och olika läs- och skrivuppgifter ska lösas. Åt vilket håll skrivs ett brev? Hur blir en krumelur en bokstav? Sammansatta ord får eget liv och plötsligt dansas orden till en härlig låt! Disco…och kula…disco…och svans…disco och DANS blir discodans!

Publiken är med och ljudar och hjälper till med olika ord. Efter föreställningen ingår en dansverkstad med lek- och rörelsebaserade övningar. Bokstavsbyrån utgår från läroplanen. Föreställningen kompletterar den ordinarie läs- och skrivundervisningen, via estetiska läroprocesser och levande scenkonst. I ett lekfullt sammanhang och med hjälp av danskonsten tar de fasta på fantasi, lek och rörelse för att arbeta med barns språkutveckling.

Boka med Kulanpremie,
Du kan lägga till att danspedagogen My Gren kommer med en dansverkstad till förskolan/skolan efter att barnen varit på ZebraDans och sett en föreställning. Ur ett lekfullt perspektiv dansar vi på allvar. Tillsammans minns vi föreställningen vi sett och får möjlighet att göra själva. Element ur föreställningen plockas upp, fördjupas, omskapas och ägs av barnen. Upplägg, datum och tider sker i samråd med ZebraDans danspedagog My och förskolan/skolan.

Dansa en bok med SFM Performance

dansa en bok 7f45466380dceab5bf604df797521667 Dansa en bok är en metod som på ett annorlunda sätt gör läsinlärningen lustfylld. Genom att dansa det vi läst får barnen uppleva boken i kroppen! Dansa bokstäver, dansa ord och dansa meningar. Med Dansa en bok kan vi presentera ett kreativt och spännande arbetssätt som stimulerar till läsning. Genom att dansa det vi läst får barnet möta litteratur på ett annorlunda sätt. Metoden utgår från barnets egen fantasi och unika rörelsespråk. Detta kombineras med special skriven musik av Peter Lagergren.

De erbjuder en workshop där en danspedagog kommer ut till er verksamhet och dansar en valfri bok med barnen. Som lärare är du varmt välkommen att delta för att inspireras till att själv använda metoden Dansa en bok. Den kräver ingen tidigare danserfarenhet och är lätt att använda. Det du lär med kroppen fastnar i knoppen! SFM Performance och Dansa en bok består av projektledare Sophia Färlin-Månsson och danspedagogen Matilda Johansson. Båda utbildade på Dans & Cirkushögskolan i Stockholm

Läs mer och boka. Aktiviteten har Kulanpremie. Handledning till Dansa en bok


Ett ord är ett ord på Teater Pero

Vad ska man göra när batteriet laddar ur och skärmen slocknar!? Man kan väl inte bara sitta och göra ingenting!

I den här berättelsen dröjer det inte länge förrän fantasin sätter fart och man vill leka…leka affär! Plötsligt bubblar kreativiteten igång och allt blir möjligt. Här öppnas en ordaffär i vilken det säljs allehanda ord; långa och korta ord, ord som rimmar, snälla och arga ord och ord som lyser som solen. Föreställningen frossar i språk och inspirerar till fortsatta lekar med orden och dess betydelse.

Den kan med fördel användas som en del i ett större läslustprojekt. Lärarhandledning och skräddarsydd workshop kommer att erbjudas de förskolor och skolor som arbetar med Skapande förskola/-skola. Kontakta oss för mer information. Föreställningen har Kulanpremie. Det finns lärarhandledning till föreställningen


Atcho med Orkesterpop

Atchooo bygger på musiken till Bolibompas succè Stava med skägg och vann Grammis för bästa svenska barnskiva 2011, musik Mija Folkesson, text David Shutrick.
David och Mija sjunger och pratar om bokstäver och ord på ett lustfyllt och medryckande sätt. David tar också upp hur svårt han själv haft det med bokstäver pga sin dyslexi. Föreställningen tar också upp enkla och livsviktiga ämnen som att känna sig utanför, att jämföra sig och inte tycka att man duger eller passar in. Räkna med en tänkvärd och rolig föreställning där barnen inbjuds att delta i form av rörelse, samtal, bus och framförallt mycket sång.
Sångerna till föreställningen går att lyssna på via deras  hemsida. Det ger alla barn en ingång i handlingen, härlig allsång och språkträning.
Uppsökande pris 10 000 kr, lokalen begränsar antalet barn. Orkesterpop spelar även utomhus och kan då spela för ett obegränsat antal barn. Aktiviteten har Kulanpremie

10155406_301412560009659_1397385610_n Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

Hjärnan i klassrummet, teater och föreläsning

Flera teatrar för barn och unga arrangerar lärarträffar inför nya föreställningar. Förutom att du får se hela eller delar av aktuell produktion bjuds du på en fördjupning av innehållet som gör att du kan förbereda och efterarbeta föreställningen i klassrummet. Fördjupningen tar fasta på teateruttrycket eller innehållet och kan vara allt ifrån en workshop i rörelse, göra skuggspelsdockor till en föreläsning från någon forskare som teatern har inspirerats av när de arbetat med sin föreställning. En teater som ofta bjuder in forskare eller författare till sina lärarträffar är Teater Pero.

Lärarträffen jag ska berätta om i det här inlägget handlade om hjärnan i klassrummet. Vad krävs för att omvandla information till kunskap? Hur kan vi bäst skapa förutsättningar för att detta ska ske? Vi fick en föreläsning av Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och se föreställningen Vad vet man? En evidensbaserad pjäs om den forskning som är sann just nu. Eftersom alla teatrar vet att lärare kommer direkt från skolan bjuds det alltid på lätt förtäring i pausen.

Skallen stående

 Hjärnan i klassrummet

Skådespelarna Pernilla Göst, Peter Åström och regissören Peter Engkvist har intresserat sig extra mycket för den senaste hjärnforskningen. De tyckte att det saknades en pjäs som på ett lättfattligt sätt kunde inspirera lärare och elever att fundera på hur vi lär oss bäst. Genom att vi lär oss hur vår hjärna funkar kan vi träna oss i att bättre utnyttja vår egen kapacitet och överlista hjärnan när den lägger krokben för oss.

Under ett år hämtade skådespelarna och regissören inspiration från följande personer: James Doty, Emma Frans, Anders Ericsson, Ayako Sakakibara, Torkel Klingberg, Albert Einstein, John O Keefe, May-Britt Moser, Edvard Moser, Ludwig van Beethoven, Carl Wieman, Carol Dweck, Don Airely, Daniel Siegel, Oliver Sachs, Paul Gilbert, Brené Brown, Ron Evas, V.S Ramachandran m.fl. Resultatet blev klassrumsföreställningen Vad vet man? på Teater Pero.

Föreställningen har Kulanpremie när du går via Kulan. Du som bokar föreställningen har också möjlighet att arbeta vidare med klassen i en workshop som teaterns dramapedagog leder. På Teaterns webbplats finns en lärarhandledning med tips på övningar för att träna arbetsminnet och studieteknik.

Vill du som lärare se föreställningen i sin helhet innan du bokar? Ta kontakt med Teater Peros producent Karin Westholm, karin@pero.se  på telefon  08-458 94 10 så skickar hon en länk till en film som visar hela föreställningen.

Vad vet man?

Sissela Nutley föreläser om hjärnan och lärandet

Sissela började med att visa en bild på våra 100 miljarder nervceller som bygger upp våra hjärnor. När vi föds är de flesta hjärnceller separerade från varandra på grund av brist på stimulans. Men som du ser på bilden nedan blir det en snabb förändring när barnet blir äldre och redan vid sex år görs en miljon nya kopplingar per sekund och det blir allt mer komplexa nätverk. Hur komplexa nätverken blir hänger samman med att och hur hur vi stimulerar hjärnan. Får vi möjlighet att använda alla sinnen och blir vi utmanade att pröva på och tänka nytt, desto fler kopplingar.

sisslea nervceller

Hur omvandlar vi information till kunskap?

Sissela ägnade en stor del av föreläsningen till att prata om arbetsminnet, lärandets flaskhals innan information flyttas över till långtidsminnet.  Arbetsminnet kan beskrivas som en liten hall där informationen hanteras. I arbetsminnet regleras medveten uppmärksamhet och framkoppling ut långtidsminnet. Framkopplingen från långtidsminnet underlättas om det är information där vi har förkunskaper så att den kan krokas fast på en gren där vi redan byggt en trädkrona. Arbetsminnet hjälper oss att hålla igång mer än en tanke åt gången och har en avgörande betydelse för förmågan att lösa mer komplexa tankeuppgifter. Ingen av oss har plats för många enheter information i arbetsminnets hall. Vi klarar inte att minnas ett tiosiffrigt telefonnummer om vi inte systematiserar numret .

Arbetsminnets kapacitet har stor betydelse för hur våra elever klarar skolan. Redan vid tre år ålder kan forskare förutspå vilka som kommer att hoppa av gymnasiet. I årskurs två kan skillnaden vara 8 år mellan de som har det lägsta arbetsminnet. Sissela gav ett exempel på hur många elever i klass som vanligtvis kan hänga med i en lång muntlig instruktion:

I denna centrala del regleras medveten uppmärksamhet och framplockning ur långtidsminnet.

1. Då tar vi upp matteboken
2. …slår upp den på sidan 153 ….                                 här försvinner tre elever
3. …och för dem som blev klara med avsnitt 4 ..      här försvinner 5 elever
4. …kan ni hoppa över avsnitt 5 …                               här försvinner 5 elever
5. …och börja på avsnitt 6 …                                         här försvinner 5 elever
6. .. som börjar högst upp på sidan 155.                     här försvinner 3 elever
7. …Gör gärna 5 uppgifter …
8. … och räck upp handen när ni är klara

I exemplet har alltså 3 elever tappat bort sig redan innan uppgiften börjat.

sissela2

Hur kan det se ut när en elev har lågt arbetsminne?

Påbörjar uppgiften men byter spår eller gör något helt annat
Distraherad, stör i klassrummet
Knäckt läskoden men problem med läsförståelse
Förstår matteuppgiften men får ofta fel summa
Sen med att släppa fingerräkning
Tar inte anteckningar
Klagar när det ska göras uppgifter som kräver koncentration
Stör i klassrummet
Svårt att hänga med i långa instruktioner

Vi kan underlätta för arbetsminnet

Sissela 6

Viktiga faktorer för inlärning

I skolan kan vi arbeta med :
Elevers förväntningar på deras egen prestation är en av de viktigaste faktorerna för inlärning
Bygg upplevelser, det vi upplevt är mycket bättre än passiv inlärning, uttrycket learning by doing är ingen slump
Öva på framkoppling av inlärt material
För långvarigt lärande, utspridd repetition av material på mer än 30 dagar
Bra konstruktiv återkoppling
Belysa nya koncept och problem från olika vinklar
Motivation och emotionell koppling till materialet
Ju fler sinnen desto mer minnen
Använda tekniska verktyg som fasciliterar lärande
Lära ut och öva på strategier
Bygga vidare på förförståelse och elevens erfarenhet
Rörelse och fysisk aktivitet både i klassrummet och på skolgården. I klassrummet kan 5 minuters jonglering göra underverk
Skratt
Upplevelser som berör
Ha en strategi för mobiltelefoner i klassrummet.

I hemmet:
Sömn, även vakenvila, mindfulness
Begränsa tid med sociala media, digital teknik och TV
Fysisk aktivitet, tre gånger i veckan minst 20 minuter
Sociala relationer, skratt, meningsfullhet och närhet
Vid råplugg hinner hippocampus inte med, den har inte fått tillräckligt med sömn och repetition.
Mat är bränsle för hjärnan. Är det en slump att mat som ser ut som en hjärna är särskilt bra som exempelvis valnötter och broccoli?

hjärnan

Vad har hänt i samhället som kan påverka inlärningen?

Sissela avslutade sin föreläsning med att prata om de farhågor hon som forskare såg med överanvändning av smartphonen. Elever kollar mobilen 150 ggr per dag i snitt. Det är det första de tittar på när de vaknar och det sista det gör innan de somnar. Några har också telefonen vid kudden vilket innebär att hjärnan registrerar varje klick från telefonen. Vi vet att det påverkar möjligheten att komma ned i den djupa drömsömnen som är viktig för god psykisk hälsa.

Mätningar visar att den psykiska ohälsan har ökat bland unga från år 2002. Det finns forskning som visar på ett samband mellan ohälsa och överanvändande av mobiler, detta oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass, kön och ålder. Men det är givetvis en hönan och ägget-samband. Personer som överutnyttjar sin telefon har inte lika mycket tid åt att röra sig, umgås och sova. Faktorer som påverkar hälsan.

Något som kan upplevas som positivt är att sexdebuten sker senare än för 20 år sedan men det kan också vara en indikation på att vi umgås på ett annat sätt med färre fysiska mötesplatser. Vi träffas digitalt. Vi har också krav på oss att motsvara idealbilder som sprids i sociala medier vilket gör oss osäkra och inte så benägna att inleda relationer

Aldrig tidigare har vi haft så mycket lättillgänglig och riktad underhållning som Netflix, Youtube och instagram. Vi blir i mycket större omfattning underhållna istället för att själva vara aktiva.  Det kräver en stark impulskontroll för elever att efter skolan sätta sig med arbetsuppgifter istället för att med ett enkelt tryck klicka fram underhållning. I klassrummet har forskning visat att närvaron av mobiltelefoner påverkar eleven. Det dras kognitiva resurser bara genom att låta bli att titta på telefonen.

Allt detta kommer det att finnas spår av i hjärnan, hjärnan svarar på sin miljö, den kommer att ändras. Hur ska vi skolan arbeta för att ta upp kampen?

Sissela0

Kom i kontakt med Sissela Nutley

Undertecknad rekommenderar varmt Sissela som föreläsare. Sissela är forskningschef på Pearson Assessment och brinner för att sprida kunskap om hjärnan och psykisk ohälsa. Du når henne på sisselanutley@gmail.com

Tips på forskningsrapporter:

  •  https://www.mrc-cbu.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2013/01/WM-classroomguide.
    pdf
  • Mindset interventions in Academic Settings (Miller, Rudman, Högman & Gustavsson, 2016).
  •  The Far-Reaching Effects of Believing People Can Change: Implicit Theories of Personality Shape Stress, Health, and Achievement During Adolescence (Yeager
    et al 2014. )

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook