Visar alla blogginlägg från: maj 2019

Muntligt berättande på Hjulsta grundskola

På Hjulsta grundskola har vi varje år ett stort gemensamt tema: Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ALMA. Vi gör allt möjligt bra och roligt, välkomna att titta på vår webbplats Världens Alama där vi dokumenterar det mesta av vad vi gör.

cropped-böcker-till-sidhuvud-klar-1

Bland annat har vi alltid en tävling som heter Hjulstas ALMA dit eleverna brukar lämna litterära verk eller beskrivningar av hur de gjort något läsfrämjande. I statuterna för riktiga ALMA står att priset också kan gå till en muntlig berättare, men det har hittills aldrig hänt.

Men på Hjulsta grundskola delades det i år ut ett pris för muntligt berättande. Det var klass 4A som har haft ett Skapande skola-projekt med berättarkompaniet Fabula.Ida Junker och Peter Hagberg har hållit i workshops för klassen; två hela förmiddagar har de tränat sig på att stå framför en publik, tala högt och redigt och så har de även tränat in varsin berättelse.

Sedan valde elva elever att berätta sina historier för yngre barn. De delade upp sig i två grupper och berättade för förskoleklasser och ettor. Varje elev fick dra sin historia tre gånger. De yngre eleverna satt trollbundna!

En stor fin final på detta projekt blev det när vi onsdagen den 22 maj fick besök av årets ALMA-pristagare Bart Moeyaert. Alla elever och personal i f-6 samlades i idrottshallen och en av programpunkterna var att Kawthar berättade sin historia Ticki Ticki Tembo på engelska. Titta och skratta tillsammans med Bart Moeyaert och vår skola!

Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola

Kolla Kultur för förskoleklass och lågstadium

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för målgruppen. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

Robotdiktatorn_2-1200x700-c-default

  • Teaterföreställningen Robotdiktatorn av Mittiprickteatern. En lekfull och allvarlig föreställning om beslutsfattande, medmänsklighet och svårigheten att komma överens.
  • Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen.
  • Dans och akrobatikföreställningen Tvärslöjd av Kompani Giraff. Föreställningen visar att vi kan nå oanade höjder när vi samarbetar.
  • Anna Berg, dramaturg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och på skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Ni som har  frågor om Kulans utbud och Skapande skola, passa på att fråga oss från Kulan under pauser.

Tid , plats och anmälan

Tid: Tisdag den 27 augusti, program från 12.00-17.00. Vegetarisk lunch serveras från 11.15. Vi har Kolla kultur för mellanstadiet onsdagen den 28 augusti och för högstadium och gymnasium tisdagen den 29 oktober. Alla har samma upplägg men med fokus på målgruppen vad gäller kulturupplevelser och ingångar.
Plats: Teater Pero. Svevägen 114, nära korsningen Sveavägen, Odengatan.
Pris: Utan kostnad för kulturombud, lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger, skolledare från skolor i Stockholm.
Anmälan dig här

Läs mer om dagens programpunkter

Föreställningen Robotdiktatorn

46

I en kartong, på översta hyllan, lever tre övergivna och bortglömda leksaker. Tre före detta  favoriter i ett fängelse av papp. Här får bara den starkaste bestämma och starkast är den som förtränger sina känslor. Den som anpassar sig, blir ett redskap. Och den som minns och längtar blir ett hot. Men när ännu en bortglömd kamrat landar i lådan, ändras allt. Vilka kan de bli om  inte bara en bestämmer?

Vad är demokrati? Hur fungerar det? Vad krävs för att det ska fungera? Och vad är alternativet? I alla möjliga sammanhang talas det om demokrati och hur viktigt det är att försvara den. Fast det är inte helt lätt för ett barn att förstå vad demokrati är. För i barnens värld är det ändå alltid en vuxen som kommer att bestämma i slutändan. Ett barn som nyfiket försöker förstå hur demokrati fungerar genom att följa nyhetsrapporter på radio och TV får inte mycket hjälp och vägledning. Det är väldigt många arga och missnöjda vuxna som klagar över beslut som tagits, över att det tar för lång tid att besluta eller rent av att demokratin inte fungerar.
Robotdiktatorn av Mittiprickteatern har Kulanpremie

Föreställningen Tvärslöjd

5c77a9608056a

Två cirkusartister bygger levande skulpturer av vanliga ting och sina egna kroppar. Med akrobatik och magi uppstår moment av balans, där nästan allt är perfekt och stilla. Dessa bräckliga ögonblick kräver koncentration, träning och lite tur. Med ett elegant rörelsespråk skapas installationer och bilder där olika typer av element måste samverka och fysiskt hålla om varandra för att inte falla isär. Föreställningen visar hur något som ser knasigt ut till en början kan hitta sin plats till slut och hur sammanflätat samarbete når oanade höjder. Den visuella formen som utgår från koreografi och objektsmanipulation passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Från 3 år och uppåt.
Föreställningen har Kulanpremie

Integrera kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti

Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.

För- och efterarbeta scenkonstupplevelser

prata-scenkonst

Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har med hjälp av Anna Berg skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  

Rörelseglädje

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som My kanske gör med oss.

Varmt välkommen till en stimulerande och lärorik fortbildningsdag. Tipsa gärna dina kollegor att följa med så blir det troligare att dagen sätter avtryck i skolan.

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Shakespeare i Bagarmossens skola

I det här och kommande inlägg med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar jag ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

First_Folio_-_Folger_Shakespeare_Library_-_DSC09660 Wikimedia Commons

De som arbetar med Shakespeare är lärare och elever från en förberedelseklass med nyanlända elever i åk 7-9 samt från åk 8, ordinarie klass i Bagarmossens skola. Arbetet ska mynna ut i ett samarbete klasserna emellan där eleverna tolkar en scen ur Shakespeare och bland annat gör om den i tre versioner

Deltagande lärare

Dokumentation ( bild och text ) har jag fått från Charlotte Ahlström som berättar om arbetet i sin FK-klass. Övriga lärare som deltar i projektet är Anette Resare-Jansson från förberedelseklass 7-9 och Hans Havrén från årkurs 8, ordinarie klass. Bilden med Hamletparafrasen är från en medlem i teatergruppen Verket. 

IMG_0362

 

Projektbeskrivning  

Under hösten kom Bagarmossens skola i kontakt med kultur- och språkprojektet  Ung i STHLM som anordnandes av Utbildningsförvaltningen. Tyvärr fanns inte plats för oss att delta men vi blev så inspirerade att vi drog igång ett eget projekt. Så nu är vi två klasser på Bagarmossens skola som i Ung i STHLM anda vill arbeta med ett Shakespeareprojekt som ska framföras på en scen.  Eleverna är redan igång med sina tolkningar och har en mängd idéer som de vill förverkliga på scenen. Tanken är även att få in ett digitalt berättande i presentationerna. 

Språkperspektiv och koppling till Läroplanen: 

För förberedelseklass och nyanlända specifikt, men generellt för alla elever, ser vi att arbetet gynnar språkutvecklingen samtidigt som kunskap om litteraturens stora fås. Enligt kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk åk 9 skall eleverna:

-kunna läsa skönlitteratur och sakprosa med flyt. De läser Romeo och Julia och Hamlet av Shakespeare. 

Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg

-kunna resonera kring verket och koppla till upphovsmannen. Dra slutsatser kring hur verket påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det är uppkommet i. 

-kunna sammanfatta och återberätta det man läst , ex. genom att svara på frågor till texten eller i en bokcirkel eller i ett klassamtal. 

-kunna ta hjälp av egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor och kunna tolka och föra ett resonemang kring budskap i texten, både det som går att läsa på och mellan raderna ex. samtal kring de olika känslor som är typiska i verken, kärlek, hat, avundsjuka mm – hur kan man tolka och diskutera, känna igen med mera. 

-kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, ex. pjäsmanus, poesi, sammanfattning med mera.  

-kunna skriva berättande text med gestaltande beskrivningar och dramaturgi, eleverna skriver manus inspirerat av Shakespeares texter.  

-kunna kombinera olika texttyper och estetiska uttryck och medier , skriva manus, filma, musik som förstärker med mera.

-kunna ge respons – ge omdömen och bearbeta texter, läsa manus, komma med tips med mera.

-kunna föra samtal och diskutera varierande ämnen och framföra åsikter, argumentera för sin åsikt, ex. bokcirkel. 

charlotte23

 

Förberedelseklassen börjar med att läsa

Under höstterminen 2018 påbörjades ett arbete om klassiker. Vi läste om Shakespeare och pratade om Shakespeare och resonerade om varför hans texter är odödliga. Vilka är de känslor med mera han spelar på i sina stycken ?`Detta skulle vara utgångspunkt för diskussion kring de två böcker av Shakespeare vi skulle läsa. Vi såg filmen Shakespeare in love och lyxigt nog gick vi även och såg Shakespeare in love på Stadsteatern. Det utmynnade i en diskussion kring hur livet på 1500 talet såg ut, vem Shakespeare egentligen var och vad han skrivit.

Läsning ned bokcirkel som mål 

Under hösterminen 2018 började förberedelseklassen att läsa Hamlet.  Vi lånade den lättlästa versionen i gruppuppsättning från MedioteketAlla läste och arbetade med frågor som läxa varje vecka och gemensam sammanfattning av svaren från frågorna – vilket resulterade i en gemensam sammanfattning av boken. 

Vi såg korta filmscener från Hamlet med Mel Gibson . Filmen upplevdes som svår men det gick att få fram en känsla från vissa scener ex. ”att vara-scenen”. Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna filmen utan kostnad från Medioteket.  

hamlet_2019_3628TREDJE

Klassen fick möjlighet att tillsammans med årskurs 8 se ett genrep av Hamlet på Dramaten. Bilden med fäktningsscenen är från Dramatens uppsättning av Hamlet 2019.

 Vårterminen började klassen läsa Romeo och Julia. Vi hade redan sett Leonardo di Capri versionen av Romeo och Julia.Vi tänker att inspiration måste komma från många olika håll. Filmen går att låna utan kostnad för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Bokcirkel

Vi började läsa Romeo och Julia med liknande upplägg som Hamlet med slutmålet att spela in en bokcirkel. Vid bokcirkeln blir det så tydligt vad man förstått och vad som behöver förtydligas men ger också utrymme för spännande tolkningar och omtolkningar av det man läst. Vi uppfattar ju så olika. Detta i sin tur mynnar ut i att eleverna börjar fundera på ex.  ”Kan man göra om Hamlet till tjej?  Hur blir det då ? Ändras saker och ting i historien ? Faller det platt och varför i så fall?”. 

Skriva scener, dåtid, nu tid och framtid

CHARLOTTE25

-Vi har börjat titta på scenerna och fundera på manus som vi bearbetar. Vad gäller Romeo och Julia är det tid som står i fokus, hur skulle balkongscenen kunna tolkas i olika tid: dåtid, nutid och framtid? Hur ändras ex. miljön ? Hur ändras språket? Vad gäller Hamlet är det istället tanken kring hur hela storyn ändras, om man byter ut Hamlet till en tjej som kommer hem och hittar sin pappa omgift med en nya kvinna. Vad händer med den manliga Ofelia? En scen måste väljas ut som tydligt tar fram detta.  

-Vi har en pjäsmall där vi skriver in ex. miljö, personer, dialog med mera. 

charlotte21

-Förberedelseklassen identifierade följande känslor som finns i både Hamlet och Romeo och Julia:
Kärlek, svartsjuka, hat, avundsjuka, vänskap, förtroende, misstänksamhet. Dessa känslor får bli ledstjärna och utmaning i tolkningarna och scenerna.

Besök av teaterlärare

Klasserna, både FK och åk 8 fick också den fantastiska möjligheten att ha Alexandra Ljungkvist från Ung i STHLM på besök. Alexandra arbetade med uttryck och teater utan ord, att lära känna sig och sin kropp och våga- kändes som temat. Mycket uppskattat av eleverna och fick igång dem att förstå att man kan göra teater på olika sätt. Detta skall eleverna få beskriva i text och bild.  Vi i FK fortsätter att öva på de teaterövningar vi fick av Alexandra. 

Synpunkter på teaterövningarna från förberedelseklassen

”Vi lär oss jättemycket, exempelvis att förstå kroppsspråk ”
”Det var roligt att få vänner och det är roligt att man måste röra på sig”
”Lära sig att kommunicera i grupp”
”Vi lär oss att det inte är omöjligt!”
”Allting var bra och roligt för vi har haft kul”

Charlotte 24

Vad som kommer att hända härnäst med Shakespeareprojektet 

Berättar Charlotte i nästa inlägg, Shakespeare i Bagarmossens skola del två

Skapande skolaprojekt

Den här terminen har lärarna valt att finansiera projektet inom skolans ordinarie budget. Om de vill göra teaterprojektet större finns det möjlighet att med medel från Skapande skola få stöd av skådespelare, regissörer, koreografer, dansare, musiker, scenografer och ljus- och ljudtekniker etc. De kan också betala hyra av scen inom ramen för Skapande skola.

Blogginlägg om Shakespeare

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Kultur och minoritetskulturer

Tips och länkar för att arbeta med nationella minoriteter, främst den judiska och samiska.

judisk mino 2

Kulans inspirationskväll om judisk minoritetskultur fick en extra dimension eftersom vi förutom programmet också fick vara i judiska församlingens vackra samlingslokal och bjöds på Kosher maträtter tillagade i en kosher miljö.

Till och med entrén in till huset påminde oss om att vi var i en judisk miljö. Vi fick föga förvånande passera en rigorös säkerhetssluss för att komma in. En nyttig påminnelse om det hot den judiska minoriteten lever under i Sverige och många andra länder.

judisk 5

Mat och musik

Fay Shocron, husmor på församlingshemmet berättade om maten som serverades. Några av de rätter vi åt är vanliga på matbordet vid pesach, det som vi kallar påsk. Inom judendomen firas pesach till minne av judarnas uttåg ur Egypten.  Under pesach avstår många judar från att äta vanligt bröd för att påminnas om att kvinnorna inte hann jäsa klart brödet vid flykten. Några fick med sig deg men brödet blev stenhårt utan jäsning. Under de sju dagar påskfesten pågår äts ingen syrad eller jäst mat. Som förberedelse för påskfesten städas huset och köket rent från brödsmulor och jäst. 

judisk 7

Vi serverades NewYork inspirerad bagel, med lax och Philadelphiaost  och grönsaksoppa med kneidel. Kneidel påminner om den svenska klimpen och görs på matzemjöl och ägg  Grönsakssoppa med kneidel är vanlig under pesach. Maten vi serverades var god men tanken bakom de traditionella rätterna som äts under pesach är att de ska upplevas torftigt. De ska påminna om flykten från Egypten och de vedermödor judarna fick uthärda i öknen. Det var intressant att höra Fay berätta om matlagning med strikt koscher men för att få plats med alla programpunkter från kvällen avslutar jag med Fays knep för att kunna garantera att mjölk och kött inte nuddar varandra. Fay har två likadana uppsättningar av kastruller, bestick,  knivar, handdukar och serviser och tänker i färger, rött och blått. Allt i köket är därför märkt med rött för kött och blått för mjölk.

judisk 10

Musik under måltiden

Kizelo Mlekos orkester spelade, Max Ljung, klarinett, Frieda Mossop, violin, Mårten Wåhlström, bas, Gustav Zimmerman, trummor och LarsEmil Öjeberget på ackordion. En grupp unga musiker med en bakgrund från Södra Latins gymnasium som gemensam nämnare. Ingen av dem har judisk anknytning men trots det anlitas de ofta på judiska bröllop och bar mitzvas vilket är ett gott betyg.

Föreläsning om minoritetskultur

Anita Santesson författare  och lärare i religion och svenska ger didaktiska infallsvinklar för att arbeta med nationella minoriteter klassrummet.

På väggen bakom Anita hänger ett porträtt av Aaron Isak, grundare av den judiska församlingen i Stockholm och den första juden som fick tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till den lutherska läran. På SLI finns en film med historisk tillbakablick fram till dagens Sverige, Aarons nya land  i 4 delar producerad av Anita Santesson som jag varmt rekommenderar.

bigOriginal

Anita pratade inte bara om judiska minoriteter utan höll sig främst till vårt uppdrag att undervisa i nationella minoriteter. Det är alltid majoriteten som sätter villkoren för minoriteten. Vem har rätten till marken? De som kom först eller de som kom och brukade jorden? Här är det intressant att läsa om Skattefjällsmålet,  samebyar och staten tvistade om rätten till Skattefjällen. Efter en långvarig rättsprocess vann staten i Högsta domstolen 1981.

Hur undviker vi att hamna fällan vi och dom? Judarna som kom till Sverige på 1500-talet hade med sig 20 årslöner för att få tillstånd att komma till Sverige. Det var inte så självklart att de kände samhörighet med de judar som kom till Sverige på 1900 talet. Ska gruppen som kom först men numera är i minoritet får bestämma över en majoritet? Intressanta frågeställningar som garanterat engagerar elever.

kartan540_ny

Vi tittar gärna på vad som USA gjort mot sitt urfolk men vad läser vi om samerna?  Hur tillgodoser vi samernas rättigheter? Inte tillräckligt enligt EU. Anita tipsade om webbsidan Sápmi i skolan.  Där finns en bank av med  lektionsplaneringar tydligt kopplade till styrdokumentens centrala innehåll och kunskapskrav för olika ämnen och åldersgrupper. Kartan med Sápmi land har jag hämtat därifrån. Skolverket har också en bra lektionsbank, Så undervisar jag om nationella minoriteter.   

Läraren Elin Pellberg tipsar i sin blogg, Svenskläraren tipsar  om boken Aednan av Linnea Axelsson. Ett versepos om två samiska familjer, ”som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls” Elin tipsar om att boken passar bra när du undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2.

Med en annan infallsvinkel är den angelägen att ta upp i samhällskunskap.

På Stockholmskällan finns 21 artiklar om du söker på nationella minoriteter. Stockholmskällan har också ett lektionsupplägg i bloggen Hat och humanism i 1809 års medielandskap som är en bra ingång för att arbeta med antisemitism.

Lärare i Stockholms kommunala skolor kan visa spelfilmen Sameblod genom SLI/Medioteket. Elle Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig för att lämna allt och bli svensk. Filminstitutet har gjort en filmhandledning. På SLI/Medioteket finns också undervisningsfilmer  om nationella minoriteter. 

judisk 8

Dans till klezmermusik

Du som har varit på en större judisk fest vet att det ofta förekommer dans och då gärna ringdans. Ung som gammal bjuds upp i en dans med enkla grundsteg som göra att alla kan vara med. Vi fick stöd av danspedagogerna Heléne Don Lind och Lars Farago och vi dansade till Kizelo Mlekos orkester.

Visning av synagogan

De som ville fick möjlighet att besöka synagogan innan programmet började. De fick en kort visning för att få en uppfattning vad som ingår i en visning för klasser. Man följer spåret som börjar på Raoul Wallenbergs torg förbi ingången till Wahrendorffsgatan 3B och in mellan minnestavlorna och synagogan. Läs mer om visning av synagogan

judisk miniritet1

 

Nyttiga kontakter och länkar för judiska minoritetskultur

Här får du kontakt med:Klezmermusik

  Kizelo_Mleko (002)

Dans till Klezmermusik

 

donlind

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n