Visar alla blogginlägg från: februari 2020

Cirkus med konstnärlig upplevelse, briljant teknik och angeläget ämne

Ska du arbeta med könsnormer, stereotyper, sätta gränser, relationer ? Vill du att dina elever/barn ska få en stark konstupplevelse? Den 20 mars finns en möjlighet att se PACE med Below Zero på Teater Påfågeln. Ett unikt tillfälle eftersom Below Zero som så många av våra cirkusartister har världen som arbetsfält.

5d9c6db4ce6ac

”PACE är en duett med hand i hand akrobaterna Axel och Sara. Föreställningen berör idéen om relationer om hur tid och rörelse påverkar artisternas relation och hur relationen i sin tur påverkar tiden och rörelsen av föreställningen.

Att förstå PACE är att förstå vårt mänskliga arv, det är en historia om två människor likväl en historia om samhället, om jämställdhet, var samhället är på väg och vad vi önskar att samhället som helhet kan vara.
Med musik som sträcker sig över olika genrer skapar PACE ett oförutsägbart ljudrum som gör föreställningen än mer levande då elektriska beats blandas med skandinavisk folkmusik.

Det är en personlig föreställning där artisterna ger ett ärligt framträdande fyllt med känslor, originella rörelser och den högsta nivån av modern cirkus.”

Information om PACE med Below Zero

Plats: Teater Påfågeln, St Eriksplan
Datum: 29 mars, 16.00
Målgrupp: 14 år och uppåt samt yngre barn i målsmans sällskap
Pris: Vuxna: 200 kr, studenter samt barn och unga upp till 18 år: 100 kr
För biljettbokning kontakta oss på: info@belowzerocompany.com
se eventet på facebook:

Föreställningen PACE kan också komma till er förutsatt att ni har en lokal med hög takhöjd. Läs mer på Kulan

16.11.19_MERGE_WEB (11 of 33)

Skapande skola med rörelse

Sara Runsten och Axel Ahl har lång erfarenhet av att ge workshops i allt möjligt och till alla möjliga målgrupper.

De workshops vi erbjuder är:

Tillit och samarbete: För alla åldrar. Fysiska övningar i tillit och samarbete. Kan hållas till väldigt grundläggande övningar men också utvecklas in i parakrobatikövningar.

Parakrobatik och partnering: För alla åldrar och allra bäst för teater- och danselever eller danspedagoger som vill fortbilda sig i hur de kan ta in mer parövningar i sina lektioner. Kan innehålla endast tekniska övningar men även gå in på kreativt skapande.

Fysisk teater: För barn 6-10 år. Grundövningar i fysisk teater och mimövningar blandat med dans och akrobatik.

Cirkusgrunder – akrobatik, jonglering, trapets, parakrobatik mm: För alla åldrar. Från grundnivå till avancerat enligt önskemål.

Pedagogiska fortbildningFör cirkuspedagoger, förskolepedagoger, fritidspedagoger, chefer m. fl. Övningar i de grundläggande motoriska färdigheterna, de olika inlärningssätten, tips på hur en kan väva in mer fysiska övningar i vardagen för elever på skolor.

16.11.19_MERGE_WEB (5 of 33)


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

En alternativ metod till läs- och skrivundervisning

På Zebradagen fick vi metoder och inspiration till att använda estetiska lärprocesser och levande scenkonst. I blogginlägget delar jag med mig från föreläsningar och workshops: läsutvecklaren och språkforskaren Carina Fast, koreografen och lågstadieläraren Magdalena Eriksson och danspedagogen My Gren. Eftermiddagen inleddes med dansföreställningen Bokstavsbyrån. I Bokstavsbyrån är publiken med och ljudar när ord bildas och brev ska skrivas. Sammansatta ord får eget liv och kroppar blir till bokstäver. Efter föreställningen ingår en kort dansverkstad med lek- och rörelsebaserade övningar. Med utgångspunkt från läroplanen tar Bokstavsbyrån fasta på fantasi, lek och rörelse för att på ett lustfyllt sätt arbeta med barns språkutveckling. Föreställningen har Kulanpremie

Från idé till föreställning

Magdalena Eriksson, tidigare dansare och koreograf men numera lågstadielärare berättar hur hon kombinerat sina yrkesområden. Som dansare hade hon ett stort intresse för barns läs- och skrivutveckling något som gjorde att hon till slut sökte in på lärarhögskolan. Examensarbetet delades upp i två delar, rapporten, Bokstavsbyrån: en alternativ, kompletterande metod till läs och skrivutveckling, via estetiska lärprocesser och levande scenkonst och dansföreställningen Bokstavsbyrån.

Rapporten riktar sig till lärare i förskoleklass och årkurs ett. Rapporten handlar om en alternativ metod för att arbeta med läs- och skrivutveckling och för att exemplifiera metoden utarbetade Magdalena dansföreställningen Bokstavsbyrån med två tillhörande workshops. I rapporten och föreställningen får du tips på att arbeta med: alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav, fonemträning, ljud i början, mitten och slutet av ordet, läs och skrivriktning och sammansatta ord.
IMG_8513 (002)

I föreläsningen visade Magdalena bilder på hur hon och en danskollega testade att gestalta bokstäverna. Skulle det vara versaler eller gemener? I föreställningen är det viktigt att bokstäverna gestaltas med exakt precision. Hur ser den optimala gestaltningen ut? Magdalena berättade att den svåraste bokstaven att gestalta var S, det är lätt att förstå.
zebradag2 Ser du att det är ett Ö längst ned i högra hörnet? Det är Magdalenas son som kommit på ett sätt att gestalta bokstaven Ö. Kudden placerade han på ryggen så att betraktaren förstår att fokusera på händer och huvud. zebradag1 I sitt abstract skriver Magda att skolan har som uppdrag att ge eleverna förutsättningar att utveckla sitt språk i mötet med levande scenkonst och erbjuda olika vägar för att nå målen. ”På alla dessa punkter anser jag att skolmiljön kan vara lite väl fattig. Av den anledningen brinner jag, som gammal yrkesdansare, för att få bjuda på mer konst i undervisningen.” Alla pedagoger vet att ju fler erfarenheter vi har av det vi är med om, ju lättare har vi att tolka och minnas upplevelserna. Med examensrapporten vill Magdalena ge lärare redskap för att låta eleverna använda alla sinnen i lärandet.

Dansverkstad

Zebradans pedagog, My Gren leder håller i en speed-short version av en dansworkshop som går att boka in anslutning till föreställningen, Bokstavsbyrån.  Vi fick pröva  några av alla övningar som My gör med barnen. Vi började med att sitta i ett fint O på golvet. Alla får i tur och ordning bygga första bokstaven i sitt förnamn med kroppen. Hela gruppen härmar och ljudar. Sen får vi till musik tillsammans med alla andra dansa vår bokstav över golvet. Den här filmen inleds med ett skrivmaskinsljud och att My ropar ”Kom alla mina bokstäver” och sedan kan du i filmen ser hur vi går över till att illustrera våra bokstäver, bokstaven Ä och djuret som börjar på den bokstaven.

Jag har sedan jag var liten och gick på min första julgransplundring älskat att leka musiklekar där en ska slänga sig ned på en stol när musiken slutar. I Mys dansverkstad skulle vi bygga en bokstav när musiken tystnade. Den härliga musiken vi dansade till är Romanijada.


I den sista övningen ställde vi oss i en ring och byggde hela alfabetet. Vi valde själva hur vi byggde vår bokstav, som en handbokstav, en helkroppsbokstav eller en rörlig. Det viktigaste var att vi ljudade. My Gren arbetar med alla Zebradans förställningar och går att boka på Kulan. 

Carina Fast, att lära sig läsa och skriva med alla sinnen

Vårt lässträd, Var växer det? När växer det? Rötter, stam och krona påverkas och utvecklas hela livet. Läs mer om läs- och skrivutveckling på Skolverkets Läsportalen

IMG_8580 (002)

Carina Fast går djupare in i det multimodala synsättet och vad det betyder för det praktiska arbetet vid barns läs- och skrivinlärning. I sin forskning följde Carina flera förskoleklasser. Carina deltog också aktivt för att stimulera språkintresset och väcka fantasin hos barnen. I en förskola hade hon med sig en nalle som hon satte på sandlådekanten när barnen inte såg. När barnen upptäckte nallen berättade en flicka att det var Nalle Puh. IMG_8599 (002) Carina :  Nalle Puh, hur har han kommit hit?
D: Jag vet, det kanske är något barn och nån mamma som kom hit på natten och lämnade honom.
H: att barn tappade bort honom
D: han kommer från Sjumilaskogen Carina: Kommer han från Sjumilaskogen?
Tystnad Carina: (vänder sig till Nalle Puh) vad tycker du om att äta? Barnen skrattar när Carina vänder sig till Nalle Puh och ställer en fråga C: Honung!
Carina: Honung tycker han nog om. Tror ni han är rädd för nått?
D: han är rädd för att honungen ska ta slut Carina ( vänd till Nalle Puh) Är du det?
H: Han är rädd för att spöken kommer.
L: att lejon kommer D: det finns inte spöken på riktigt Carina ( alla vill hålla i honom. De håller väldigt ömt och försiktigt)

D: ( skriker) Nicole, Nicole! Kom och titta. Vi har hittat Nalle Puh. Han kommer från Sjumilaskogen. ………..….
D: Varje gång när du går ut kan du lägga Nalle Puh i fickan för om du ser hans mamma så kan du ge honom till henne.
Och så var barnen inne i leken och skapade nya historier om Nalle Puh och hans liv.

Den alfabetiska koden

Ett sätt att knäcka den alfabetiska koden är att jobba med ABC böcker. Carina tipsade om Hans Alfredsson ABC-verser som hon brukar läsa för barnen som ”Apan sitter i en gran, tror kotten är banan” ”Biter du din vän i tummen är du allt en riktig dum en” Undulatbiff är rätt gott men det är förbaskat smått”. Alfredssons ABC-bok går ej att få tag på men ett bra alternativ är Carin Wirsén och Stina Wirséns ABC-bok, Ahmed Anka som handlar om var olika djur bor. Ofta finns det ledtrådar i bilderna som ett exempelvis ett kaninöra under en sten. För att kunna läsa och skriva måste barn kunna lyssna, som i ramsor och ABC verser. Kunna höra vad som kommer först och tänka ut vad som kommer sen. Den fonologiska cirkeln.

Sånger rytm och ramsor

Viktiga ingredienser för språkutvecklingen, också för att visa att det är tillåtet att skoja med språket.  ”Tänk om en näsa kunde läsa” och vänta in hur barnen fortsätter att hitta på. ” En sko, två sko, tresko”, ”Fyra myror och en stack”, ”Fyra bagare, en smet”.

Muntligt berättande

Att fånga barns lyssnande är magiskt, Carina berättade om olika knep för att få barnens uppmärksamhet som att sätta på sig en berättarhatt, plocka fram en berättarsten eller berättarmatta. Kanske att inleda med en ramsa, ”Det var på den tiden då den bengaliska tigern ….. Det var på den tiden då det rann choklad i alla floder…Lika viktigt som att ha en inledande ramsa är att ha ett tydligt och gärna återkommande avslut.

Ordlösa böcker

Carina tipsade om ordlösa (Silen books), böcker där barnen är med och skapar bilderna. På ön Lampedusa startade en bibliotekarie en insamling för att få tag på ordlösa böcker efter att de första strömmarna av flyktingar kommit iland på Lampedusa. Genom att alla oavsett språk kan läsa böckerna så överbryggs kulturella och språkliga hinder.

Besöken på förskolan innefattar alltid högläsning av en bok. Här ser du en av de största favoriterna bland barnen, Le Petit Chaperon Rouge av Warja Lavater, alltså Rödluvan på svenska. Carina berättade att första gången hon visade boken väckte den inte någon större entusiasm men vid andra besöket mötte barnen Carina ute på gården och frågade om hon skulle läsa Le Petit Chaperon igen. Vågar ni lyssna sa Carina. Hur kommer det sig att barnen blev så engagerade i prickboken utan en enda illustration på  rödluvan och vargen?  Barnen kunde säga saker som ” han ser inte rädd ut!” Hur kan prickar bli människor och djur? ”Ju mer ett barn sett, hört  och upplevt, ju mer det vet och tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement de besitter i sina erfarenheter, desto produktivare blir barnens fantasi” Ur Vygoskij, Fantasi och kreativitet i barndomen

IMG_8585 (002) Bokens innehållsförteckning

IMG_8592 (002)

Satsningen på ordlösa böcker har också spridits till Sverige och andra europeiska länder. Toura Hägnesten har skrivit om ordlösa böcker på Pedagog Stockholm. Mediotekets skolbiblioteksgrupp arbetar med en satsning där fritidshemspersonal och skolbibliotekarier har ordlösa böcker som fokus. Skolbibliotekarien My Froster på Ekholmsskolan kan berätta mer om hur hon tagit sig an satsningen.

Litteraturtips

På nätet kan du läsa utdrag av Läslust i hemmet av Carina Fast där du får en utförlig genomgång av Att lära sig läsa och skriva med alla sinnen IMG_8584

Tack för en lärorik, inspirerande och lustfylld Zebradag!

Zebradagen anordnas varje år av ZebraDans, Region Stockholm Dans Cirkus och Länsmusiken i Stockholm IMG_8509 (002)

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Vad har konstnärliga upplevelser för plats i skolan idag?

Är det lika viktigt att ge våra elever en ingång till scenkonst, teater, dans och musik som litteratur? Bilden är från Ingrid Oltermans förställning Hur känns friktion?

hur känns friktion, Ingrid Olterman

Det finns få lärare som inte arbetar med litteratur. Men hur ser vi på teater, dans och musik? Kulturformer som många elever inte kommer i kontakt med i hemmet.

I ett inlägg på Facebook skrev en lärare ”Herregud så jobbigt med pretentiösa människor som står och vrålar om lidande på scen (Dramatens senaste uppsättning av Peer Gynt)  ”inlägget fick många igenkännande kommentarer som ”På något sätt är det lite fult att inte älska teater, i synnerhet som svensklärare.” ” Är det något som jag älskar med att bli äldre är det att man mer och mer skiter i förväntningar och andras tyckande.  ……..jag tänker göra sådant jag gillar, inte sådant som folk tycker att jag borde gilla. Nu kan jag stå för att jag tycker att det är sjukt tråkigt att sitta i tre timmar och se på långsamma, tunga föreställningar. Tacka vet jag musikal, bio och Netflix.”

Varför ska vi se och uppleva konst i skolan?

Så här skriver dramaturgen Anna Berg i Teatersalongens artikel, I upplevelsens tjänst ”Konstens unika värde är att den erbjuder sin mottagare självspegling. Vad vi än tycker om en föreställning, vad den än får oss att känna, tänka, undra, så är den en reflektionsyta som våra egna tolkningar och värderingar studsar emot. Om vi får syn på dem kan vi förstå något om oss själva. Konsten ställer sig så att säga i upplevelsens tjänst, påstår eller undrar något, för att vi ska få upptäcka våra egna reaktioner. Konsten är rituell: något yttre som hjälper oss att få syn på något inre.

Med den hållningen kan konst aldrig ersättas av fotboll eller pannkakor, bara vara en kul paus i den vanliga undervisningen. Inte heller går det att ersätta den konstnärliga upplevelsen med ett reportage eller en föreläsning som vill ha åhöraren på sin sida. Konsten är subjektiv, den hävdar ingen sanning. Den vill hjälpa oss att undersöka vår egen sanning. Var och en av oss. ”

Du som varit med på Kulans Kolla Kultur vet att hon är en trogen gäst på våra tillställningar. I Teatersalongen skriver hon om Konstens unika värde . Anna för ett resonemang om konst i skolan ”Om vi skulle motivera scenkonst i skolan med andra argument än som bärare av fakta, underhållning eller ren kulturhistoria – vad är det då? Vad är grejen med konst? ” 

82883903_10158214773672650_2209858242564063232_n

Vad är grejen med konst?

Filmad föreläsning av Anna Bergs föreläsning på Kolla Kultur

Våga lita på det omätbara

Att våga lita på kulturen och att de upplevelser som kultur ger eleverna kan bidra till deras lärande. Det är Rikard Perssons, rektor på Bergsskolans uppmaning i Pedagog Malmö . Vi i skolan riskerar att bli alldeles för instrumentella med nivåer, kriterier och mätbarhet. Vi måste våga lita på det omätbara för att hjälpa eleverna framåt, säger han. 

En viktig framgångsfaktor bakom eleverna lärande på Bergaskolan har varit kulturbesöken menar Rikard, ”Kultur är så nära skolan, men ändå så långt borta. Skolan tenderar att bli knastertorr. Till exempel när vi läser en text så glömmer vi ibland upplevelsen av texten och fastnar i formalia som brödtext, inledning och så vidare. Jag menar att det är upplevelsen vi vill åt och genom att ta hit en tredje part så är det lättare att nå den.”

Rikard-Persson-Rektor-Bergaskolan-1460x820

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Digitalt musikskapande och poddar i undervisningen

Inbjudan till en kväll med musik, poddar och kreativitet i fokus. Kvällen består av två gemensamma föreläsningar och tre valbara workshops. Digitalt musikskapande ger eleverna en möjlighet att uttrycka sig och visa sina kunskaper, oavsett ämne. Kombinera tal, drama, ljudeffekter och/ eller musikskapande. 

musik6

Elev- och lärarröster om digitalt musikskapande

Tidskriften Lära 2020 har en artikel om digitalt musikskapande, Fullt fokus.

Adam Barkijevic i årskurs 8 på Hammarbyskolan södra säger så här ” Det är roligt men ändå utmanande hela tiden. Här får jag skapa musik utan exakta instruktioner och använda de instrument jag vill. Det blir alltid ett eget verk och jag känner mig väldigt glad när jag skapar något. När man väl lärt sig programmet är det rena dopaminkicken”. ”

De är enormt koncentrerade konstaterar Hanna Eriksson (lärare på Hammarbyskolan södra) och säger att hon vid varje lektion i digitalt musikskapande förundras över denna tystnad i klassrummet. Jag ser ofta hur eleverna liksom blir uppslukade av sina uppgifter. Visserligen pratar de med varandra, men de är alltid oerhört fokuserade och lågmälda. ” ” Den stora fördelen med att skapa musik med hjälp av digital teknik, är att det passar de flesta elever. Man kan hela tiden nivåanpassa undervisningen och eleverna får uppleva att det verkligen blir något av det.”

Kvällen program

Skapa musik och podcasts med Soundtrap

Under sin föreläsning visar Nardos Woldeyesus och Pontus Wiklund från Soundtrap (en del av Spotify) hur elever kan använda verktyget för att skapa musik och podcasts i olika ämnen. På den valbara workshoppen får du bekanta dig med Soundtraps onlinestudio. Programmet finns tillgängligt i Stockholms stad men din skola behöver en egen licens.

Soundtrap-logo

Prova på att arbeta med ScoreCloud och Garageband

Gymnasieläraren Joakim Blomgren berättar om sina tankar, idéer och metoder kring musikpedagogik med hjälp av digitala verktyg och ger en inblick i några av de projekt han medverkat i. Joakim pratar särskilt om den skaparlust och de konstnärliga uttryck han mött bland eleverna i sitt arbete på grund- och gymnasiesärskolan. På Joakims workshop får du pröva program som ScoreCloud och GarageBand för att kunna skapa musik tillsammans med elever med kognitiva funktionsvariationer.

3833349434

Skapa och programmera musik

Under kvällen har vi även Per Nylén på plats för en workshop. Han är verksam både som lärare på Sjöstadsskolan och med att hålla kurser på Medioteket i Digitalt musikskapande. Läs och inspireras gärna i senaste numret av LÄRA!

Per ser arbetet med elever och digitalt musikskapande som en game changer på många sätt, och jobbar mycket med det i elevhälsofrämjande syfte, vilket är både kul och framgångsrikt!
Väljer ni Pers workshop får ni en introduktion till hur ni kan komma igång med att skapa och programmera musik redan imorgon, utan tidigare förkunskaper.

3241288670

Praktisk information

Tid: 19 februari klockan 17.00–20.00. I pausen blir det mat och tid för trevliga samtal med kollegor som också är intresserade av musik och digitalt skapande.
Pris: utan kostnad, bekostas av Medioteket
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
För vem: pedagogisk personal i förskoleklass–gymnasiet. Eftersom denna kväll inte arrangeras av Kulan utan av  Medioteket så gäller inbjudan tyvärr bara personal i Stockholms kommunala skolor

Här anmäler du dig


Arbeta med musik i Skapande skola projekt

Vill du arbeta med musikskapande? På Kulans blogg hittar du många musikaktörer som gärna samarbetar med skolan. Har din skola arbetat med ett större musikprojekt eller planerar ni att arbeta med musik i Skapande skola? Hör av er till elisabeth.soder@edu.stockholm.se och berätta så att Kulan kan sprida goda exempel.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n