Första filmlektionen i Ung i STHLM

Vi kommer att berätta om alla lektionsupplägg så att du som inte är med i Ung i STHLM kan inspireras till filmarbete i din klass. Här är vår iPad vagn på väg till Östra Reals gymnasium.

29133433_231133360795715_1105924052603633664_n

Filmprojekt pass 2: Att berätta med kamera

Eftersom syftet med filmprojektet är att elever från nationella program och elever på språkintroduktion skall arbeta tillsammans under flera lektioner för att lära känna varandra och så klart göra bra filmer laddar vi upp med fika och frukt under varje pass. Eleverna skall känna sig betydelsefulla.  På bilden syns filmpedagogen Elin Jönsson samtala med en grupp som tagit för sig av våra mackor.

IMG_4877

Måste alla visa sin film på Grand?

Filmprojektet Ung i STHLM utmynnar i en stor filmpremiär på biografen Grand den 28 maj.  Några elever berättar att de känner sig oroliga för att deras filmer inte skall bli tillräckligt bra. Elin förklarar att det är därför vi har så många lektioner tillsammans. Vi har god tid på oss att gemensamt utforska olika knep som gör att vi kommer att vara stolta när vi ser vår film på stora duken.

Scen, klipp och bildutsnitt

I det första passet introducerar Elin bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin började med att visa två korta filmer med samma motiv och handling. En man som dricker kaffe. Vad är skillnaden? Jo i den ena filmen är mannen filmad rätt upp och ner. Den andra filmen består av flera klipp med olika bildutsnitt. Eleverna får jämföra med filmen de sett tidigare. Vad är skillnaden? Vilken scen känns mest intressant att titta på? Den senare har mer action som en elev säger. Med den filmvisningen har vi introducerat tre facktermer, scen, klipp och bildutsnitt.

kaffedrickande oliak längd b

Bildutsnitt

Vilket bildutsnitt du får beror på hur nära du går med kameran. Genom att behålla samma motiv men flytta kroppen upplever vi motivet på olika sätt: översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Översiktsbild används ofta i början av en film för att etablera den miljö eller plats som filmen utspelar sig i. Med helbilden får du en uppfattning av hur aktören förhåller sig till miljön. Halvbild används ofta i scener med dialog eftersom den visar aktörens ansiktsuttryck och kroppsspråk. I närbilden kan vi  genom minspelet se känslor som skräck och ointresse. Vi tolkar omedvetet in personens inre tankar och personlighet. 

extrem närbild b Extrema närbilder där kameran befinner sig mycket nära motivet ger ofta ett dramatiskt intryck. Skräckfilmer har en förkärlek för extrema närbilder, där kanske bara huvudpersonens öga syns. En extrem närbild kan även användas för att beskriva en detalj som är viktig för handlingen. Till exempel i en scen där en person glömmer ett par nycklar kan en extrem närbild på nycklarna användas för att betraktaren tydligt ska förstå vad som pågår.

Kameraposition

Vi fotar ofta från ansiktshöjd, normal perspektiv. Men om vi kliver upp på ett bord eller lägger oss ned på golvet kan det bli mer dynamik, beroende på vad vi vill berätta med bilden. Vad har fotografen för syfte med bilden när kameran befinner sig lägre  än motivet och filmar uppåt? Det gör att motivet upplevs större. Denna typ av kameravinkel används t.ex. när en person ska upplevas hotfull, så kallat grodperspektiv. Det är ett vanligt perspektiv när syftet att är att beskriva en person med makt. När kameran befinner sig ovanför motivet och filmar neråt upplevs motivet upplevs mindre, fågelperspektiv. En person som är filmad uppifrån kan upplevs som svag och i behov av hjälp.

Objektiv kamera. Vi ser en person.​ Subjektiv kamera. Vi tittar igenom personens ögon, vi ser det personen ser som om kamera vore placerad i personens ögon.

objektiv kamera b

Bildrikets filmskolan

Den här korta filmen visar vilken skillnad det blir när du använder  olika bildutsnitt och bildvinklar när du spelar in din film.

Praktiskt övning

Elin går igenom bildmanuset. Eleverna ska sedan, i sina grupper, följa bildmanuset och spela in de två filmscenerna. De har trettio minuter på sig för att göra filmen.

IMG_4911

Därefter lägger de klippen på rad i iMovie. Övningen går ut på att:​ Praktiskt prova filma med ipad, Prova att filma korta klipp​, Prova att filma med olika bildutsnitt​, Prova importera filmklipp till iMovies tidslinje

IMG_4903

De arbetade praktiskt utifrån ett färdigt bildmanus där de provade att filma en kort sekvens, en person som klär på sig ytterkläder, går ut och möter vän. I den praktiska uppgiften fick eleverna träna på att använda det filmiska språket för att skildra en vardagssituation.

IMG_4887

övning närbild

Lyckades eleverna göra en film?

Jajamensan, alla var klara på utsatt tid så att vi hann titta på varandras filmer.

IMG_4879

 

Nästa lektion

I nästa blogginlägg berättar vi om en lektion där eleverna praktiserar tild och panorering och börjar fundera på sitt bildmanus.

Hej från Ung i STHLM, Elisabeth

IMG_4888

Tidigare blogginlägg

Ung i STHLM, film och scenprojekt i Stockholms skolor

Ung i STHLM

Ung i STHLM, film-och scenprojekt i Stockholms skolor

Stockholms grund- och gymnasieavdelning har gett Medioteket i uppdrag att erbjuda kommunala skolor film- och scenprojektet Ung i STHLM — ett språk-, demokrati- och integrationsprojekt.

Ung i STHLM

Med filmprojektet vill vi skapa möjlighet till naturlig samverkan mellan klasser på språkintroduktion och övriga gymnasieprogram. Under vårterminen 2018 deltar klasser från Blackebergs-, Spånga- och Östra reals gymnasium.

Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt och har då möjlighet att bjuda in tio kommunala högstadieskolor. Scenprojektet erbjuds till nyanlända elever på högstadiet som läser svenska som andra språk eller går i förberedelseklass och elever i ordinarie klasser.

Deltagande klasser får besök av film- respektive dramapedagog cirka åtta gånger. Resterande pass handleder respektive lärare själva utifrån ett färdigt upplägg.

Vårens filmprojekt avslutas högtidligt med filmvisning på biografen Grand den 28 maj med skolborgarrådet Olle Burell som invigningstalare. Scenprojektet under hösten avslutas i december 2018 med final på en av stadens större scener.

En av våra deltagande grupper i Ung STHLM

Samhällsvetarklass med medieinriktning och språkintroduktion från Östra Reals gymnasium

IMG_4969 (004) c

 

Temat är trygghet

Eleverna får reflektera kring begreppet trygghet och gestalta det i en film under våren eller i en valfri scenframställning under hösten. Vi har valt att arbeta med trygghet eftersom det är ett tema som förenar snarare än visar på olikheter. Unga ska känna sig trygga, respekterade och våga ta plats i klassrummet, skolan och staden. Projektet vilar också på värdegrundsord från Stockholms stads nya skolprogram: likvärdighet, kunskap och trygghet.

Filmprojekt pass 1: samarbetsövningar

Eftersom eleverna från de olika klasserna inte känner varandra, inte ens till namn, är den första lektionen upplagd med enkla namn- och samarbetsövningar med syfte att skapa en trygg storgrupp.

IMG_4953

Inför det allra första passet var vi lite oroliga för att eleverna skulle uppfatta lektionsupplägget som barnsligt och efterfråga filmteori från första stund, men alla elever gick in för uppgifterna och bjöd på sig själva. Vi fick uppleva många härliga skratt och fniss. En bidragande orsak till att det gick så bra är vår dramalärare i projektet, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

alex

Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet

I filmprojektet lånar Medioteket ut iPads och stativ till de skolor som inte har. Utöver det krävs samplanering av deltagande lärare eftersom  klasserna arbetar tillsammans. Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa. Det svåraste har varit att hitta lokaler med plats för två klasser. När vi har dramalektioner krävs dessutom fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten. Innan eleverna gick upp på scen fick de skriva sitt namn på en tejpbit och sätta den på sig. Sitt namn skulle alla få höra många gånger under lektionen!

black13bc

Namnövning

I en av de första övningarna delades gruppen upp i två cirklar. (Antal cirklar kan varieras efter hur många som deltar i övningen.) I varje cirkel fick eleverna i uppdrag att söka ögonkontakt med någon annan i cirkeln och sedan säga dennes namn högt med hjälp av namnskylten/tejpbiten. Vi andra i ringen repeterade namnet högt gemensamt. Därefter bytte de två plats i ringen. Alla som fått sitt namn uttalat markerade det genom att hålla ena handen på magen. En bra instruktion för att inte missa någon i ringen. Alexandra var tydlig med att ingen i gruppen fick komma med några kommentarer alls till varandra under övningarna, även om de var välmenta.

Titta på varandra och ta kontaktövningar

I den här korta filmsnutten ser du en annan titta på varandra övning. Eleverna går runt på scenen. När de får/tar ögonkontakt med någon så hoppar de båda och klappar varandras händer. Det gäller att anpassa hoppet till den andres längd.

I en liknande övning gick eleverna runt på golvet. När de fick ögonkontakt lade de sig ned med örat mot golvet och sa hej på sitt språk. Den andre repeterade hejet och sa sedan hej på sitt vis.

black12b

black14b

Katapultövning

Här går vi runt i rummet, när vi får ögonkontakt  tar vi personen i handen, böjer på knäna och lutar oss bakåt och drar varandra framåt så att vi byter plats i rummet . Tänk katapult. En övning som definitivt får fart på eleverna med många skratt. På bilden ser du deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

IMG_4923 (002)

Lektionen på Blackebergs gymnasium avslutades med att eleverna fick gå in i ringen och snabbt göra en gest som stod för trygghet eller otrygghet. Här var det viktigt med tempo betonade Alexandra eftersom det annars riskerade att bli för pretentiöst om vi skulle stå och fundera på någon bra gest.

Statyövning

Här visar Alexandra tillsammans med några elever från Östra Reals gymnasium hur statyövningen går till . En elev går in i ringen och gör en rörelse, rörelsen fryses och därefter går nästa in i ringen, och nästa och nästa…

IMG_4960

Bilder som visas i blogginlägget

Eftersom det är ett filmprojekt vill jag betona att det inte är vår filmpedagog Elin Jönsson som håller i kameran och dokumenterar utan undertecknad. Syftet med bilderna och filmerna är att ge dig ett hum om upplägget, i fall du vill göra övningarna med din grupp. Rekommenderar alla övningar som jag berättat som en bra ingång för att bygga upp ett bra samarbetsklimat i klassen.

Nästa inlägg handlar om filmprojektets upplägg.

Då får du hör Elins föreläsning som handlade om att ”Att berätta med kamera”. Eleverna blev introducerade till begreppen bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin visade hur det filmiska språket byggs upp med hjälp av klipp, kameraperspektiv och olika bildutsnitt. Därefter fick alla grupper filmen en kort sekvens och i den visa att de förstått filmteorigenomgången. Alla grupper klarade uppgiften med bravur.

IMG_4879

grand

Vill du veta mer om Ung i STHLM?

I ett tidigare blogginlägg om Ung i Sthlm har jag berättat om bakgrunden till projektet och varför vi valde tema trygghet.
Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska, har skrivit ett inlägg för oss om varför det är så bra att göra film på gymnasiet. Hon kommer också medverka i ett seminarium kring bedömning av multimodala texter.

För frågor om filmprojektet eller om du vill du vara med i nästa filmprojekt: kontakta Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, elin.s.jonsson@stockholm.se
För frågor om scenprojektet eller om du vill vara med: kontakta Elisabeth Söder, samordnare på Kulan, elisabeth.soder@stockholm.se
Mer information om projektet finns på Mediotekets webbplats, Ung i STHLM. Sidan kommer att uppdateras kontinuerligt.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM

Från oss alla i Ung i STHLM
Hälsningar Elisabeth

Ung i STHLM finns på facebook, följ oss gärna där!

Inbjudan till informationsträff om Ung i STHLM

I höst erbjuder Stockholms utbildningsförvaltning ett projekt för klasser på gymnasiet och högstadiet som jag aldrig i min vildaste fantasi trodde skulle bli av.

IMG_0362

Under våren har vi genomfört Ung i STHLM- film och nu känner vi oss redo för att arbeta med sceniska uttryck. Vi vet av erfarenhet vilken betydelse det kan ha för klassens sammanhållning och enskilda elever. Antalet klasser som kan delta i projektet är begränsat till 20.

Ung i STHLM-scen är ett språk- och integrationsprojekt som vi skrivit om i ett tidigare inlägg på Kulan. Eftersom det är ett projekt som sticker ut och ni har säkert många frågor så anordnar vi en informationsträff på Medioteket den 23 augusti.

Program

  • Lätt förtäring mellan 16.30-17.00
  • Medlemmar från teaterföreningen Verket framför en scen från Hoppet
  • Lärarna Marianne Lindblad och Anna Bergqvist från Blackebergs gymnasium som var med i Ung i STHLM-film berättar hur de organiserade arbetet i skolan och vilka lärdomar från våren de tar med sig till höstens Ung i STHLM-scen. Anna är lärare i svenska och religion och Marianne är lärare i svenska som andra språk på språkintroduktion.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin och Elisabeth Söder informerar om hur höstens scenprojekt är upplagt och svarar på frågor.

Anmälan till informationskväll

Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor
Datum: torsdagen den 23 augusti, program mellan 17.00-19.00. Lätt förtäring serveras från 16.30
Målgrupp: intresserade lärare och skolbibliotekarier från högstadiet och gymnasiet från Stockholms kommunala skolor.
Kostnad: Ung i STHLM är utan kostnad för Stockholms skolor

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM  genomförs under i hösten i samarbete med Rädda Barnen

Vi som arbetar med projektet på Medioteket är: Alexandra Ljungkvist Sjölin lärare i svenska som andra språk och teaterlärare, kulturombudssamordnare Elisabeth Söder, Elin Jönsson, filmpedagog, Annika Lagerkvist pedagogisk konsult och ansvarig för de flesta blogginlägg för Ung i STHLM-film.

Det här ska bli så kul tycker vi! Vi ser framemot att träffa dig och berätta mer.

avatar (1)

logotype

 

Filmer av elever från Stockholms gymnasieskolor visas på biografen Grand

Efter många lektioner i filmskapande och dramatik är det ändligen dags för premiärvisning av elevernas filmer på tema trygghet inom projektet Ung i STHLM.

På bilden ses tre av de viktigaste aktörerna för projektets genomförande: Elisabet Jonsved och Elin Jönsson, filmpedagoger på Medioteket och Alexandra Ljungkvist, teaterlärare på Medioteket.

minskat 1IMG_5469
Uppställning för gruppfoto innan filmvisningen. På bilden syns Östra Reals introduktionsklass med läraren Nadja Sandberg.

minskat3IMG_5489 (002) Och fler gruppfoton.

Minskat 2IMG_5485
Några elever från Blackebergs gymnasium med skolborgarrådet Olle Burell framför biografen Grand.

minskat1P1020096
Lärare och rektor från Blackbergs gymnasium svalkar sig med cider innan det är dags för film. Lärarna som arbetat med projektet heter Marianne Lindblad och Anna Bergqvist.

minskat 6IMG_5500
Läraren Marianne Lindblad i samspråk med skolborgarrådet Olle Burell.

minskat 7IMG_5505
Ja vi var många som passade på att samtala med Olle. Vi på Kulan, Elisabeth Söder i det här fallet, tar alla chanser att prata kultur och estetiskt lärande med viktiga beslutsfattare för skolan.

MINSKAT OLLEP1020095
I dörren står Elin Jönsson och Alexandra Ljungkvist och hälsar elever och lärare välkomna. Biografen hade rullat ut röda mattan så vi kände oss varmt välkomna och hedrade.

Minskat 4IMG_5491 minskat2P1020101
Vår filmpedagog, Elin Jönsson hälsar välkommen från scenen och tackar lärare och elever för deras mod och engagemang i filmprojektet.

minskat3P1020116
Även skolborgarrådet ville tacka lärarna. Rektorerna från Blackebergs gymnasium, Spånga gymnasium och Östra Real fick ett särskilt tack, eftersom de genom att bryta och ändra i schema sett till att klasserna fick en chans till att träffas under de tretton lektioner vi hade tillsammans.

Minskat 8IMG_5507
Lärarna i sin tur bjöd upp sina respektive klasser på scenen för applådtack och säga hej till publiken.

minksat 9IMG_5510 minskat5P1020125 Minskat 10IMG_5511 (002) minskat4P1020121
Efter 34 filmer på i snitt 3 minuter, en bild på lyckliga och stolta lärare: Åsa Sahlström, Sophia Myrman och Alexandra Alevras från Spånga gymnasium. Är du nyfiken på filmerna vet jag att Blackebergs gymnasium ska lägga upp sina filmer på skolans webbplats.

minskat 7P1020144

Här kan du läsa mer om filmprojektet Ung i STHLM

Elisabeth för gruppen

avatar (1)

Kommunikationsövningar i Ung i STHLM

Filmprojektet Ung i STHLM är ett kombinerat integrationsprojekt och kommunikationsprojekt. Nyanlända- och etablerade elever ska tillsammans lära känna varandra och göra korta filmer. För att eleverna ska känna sig trygga med varandra har vi sprängt in enkla drama- och teaterövningar mellan filmteknikpass. Kommunikationsövningar som du själv lätt kan göra med din grupp efter att sett filmerna i inlägget och hur teaterläraren Alexandra Ljungkvist Sjölin introducerar övningarna. Eleverna går på nationella program och språkintroduktion på Östra Reals gymnasium.

alex

Kommunikationsövningar

Övningarna bygger på att eleverna skall se varandra i ögonen och vara tydliga med sin kommunikation, både hur de kommunicerar och hur de tar emot kommunikationen. I kommande inlägg på Kulan får du tips på enkla ledarskaps- och teaterteknikövningar

Vi tar kontakt och hälsar på varandra

Skicka och ta emot energi

Dra varandra i ett osynligt rep

Ta ögonkontakt och hälsa

Ordlös kommunikation i gruppen
Gruppen känner av när den ska stanna och börja röra sig igen i rummet


/Elisabeth

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på ordet filminspelning.
Ung i STHLM
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

 Ung i STHLM

Filmpedagogik

I boken Introduktion till filmpedagogik ger forskare och filmvetare sin bild av film i skolan. En av författarna är Maria Söderling, gymnasielärare i svenska och historia. I sitt kapitel resonerar hon om filmval och vikten av att läsa film.

Hungerspelen

I kapitlet Rum för film och lärande skriver Maria om vår skyldighet att ta hänsyn till varje enskild elevs erfarenheter och tänkande, Lgr 11. Maria menar att vi lärare måste reflektera över hur vi kommunicerar olika texttyper. Texttyper och texter som vi inte tar upp på lektionerna uppfattar elever som mindre viktiga, ”om klassen ser Hungerspelen tillsammans och får i uppgift att jämföra filmen med andra filmer och texter sitter Laura tyst, trots att hon kvällen innan spelade ett spel som handlade om att var instängd och tvingas göra allt för att ta sig ut. Karl däremot räcker mer än gärna upp handen och kopplar samman Hungerspelen med myten om Minotarus som klassen läst tillsammans för några år tidigare.”

bend2 Skruva den som Beckham

Välja film

Elever ser redan mycket film både på biograf och hemma.  När de ser filmer som de själva väljer är ett kriterium på att den är bra oftast att den är rolig, spännande eller verklig. När vi ser filmer i skolan kan vi utmana eleverna med form och innehåll för att bredda deras repertoar.  Vi kan välja filmer som inte är elevernas förstaval men som de samtidigt inte helt avvisar. Tips på filmer som uppfyller det kriteriet hittar du på Skolbio  eller via SLI. Carina Häll, skolbioansvarig på Medioteket tipsar gärna om film. Filmer hon också kan arrangera som skolbiovisning på biograf i Stockholm.  Kontakta filmgruppens support om du vill få hjälp med att hitta och välja i filmutbudet på sli.se/medioteket

Bli bättre filmläsare

Två filmer som Maria Söderling resonerar om i kapitlet är Skruva den som Beckham  och Sjätte sinnet. Med Skruva den som Beckham är det främst innehållet som Maria använder för att göra eleverna till mer medvetna filmläsare. Filmen kan användas för att visa hur vi tolkar in olika saker i det vi ser och hur det styr hur vi upplever filmen. Filmen Sjätte sinnet upplever många elever som konstig eftersom den inte följer gängse västerländsk berättardramaturgi och vi kan prata om olika berättartekniker. Maria tips på många filmsekvenser och hur vi kan använda dem i klassrummet för att göra eleverna till bättre filmläsare.

Filmpedagogik

en handfull Jag har i ett tidigare inlägg på Kulan skrivit om en film som jag såg med gymnasieelever som definitivt definitivt inte gillade valet av film. I pausen vi hade innan vi skulle prata om filmen var eleverna upprörda över att jag tagit med dem på en sådan dålig film. Samtalet efter filmen som vi hade med en filmpedagog tog en helt annan vändning.  Filmpedagogen lyckades få eleverna att bli engagerade och prata om sekvenser i filmen. Det blev tydligt att vi hade uppfattat symbolik och händelser olika och tillsammans fyllde vi i luckor så att det blev ett stimulerande  samtal och nyfikenhet på att se om filmen. Efter passet med filmpedagogen var eleverna åter igen upprörda men nu för att inte fler elever skulle få chans att se filmen. Filmen visades bara en kort period på Zita.  Filmen som hette En handfull flugor går inte längre att se på biografer men upplevelsen att se film med tillhörande samtal med filmpedagoger rekommenderar jag varmt. Folkets bio  och Zita visar många filmer som går att boka med filmpedagog.

Verkliga och verklighetsbaserade filmer

wave-die-welle-8

I skolbiblioteket väljer elever gärna att läsa böcker baserade på en riktig historia och det gäller också när de väljer filmer. Litteraturvetaren Bo G. Jansson använder begreppet faction för gråskalan av filmer som ligger emellan fiction och icke-fiction.  Här är det viktigt att vi lärare hjälper eleverna att uppfatta skillnaden mellan icke- fiction och fiktion och samtalar om vad filmskaparen kan ha för syfte med sitt verk. Filmer som hör till faktion enligt Bo  är exempelvis A Beautiful Mind  och Die Welle  medan andra filmer endast har verklighetsbakgrund som exempelvis Titanic. Filmerna går att ser för skolor som har avtal med Medioteket SLI.

Mellan Dante och Big Brother

Mellan Dante.. Ett av de första som uppmärksammade behovet att av att in alla textvärldar var läraren och forskaren Christina Olin -Scheller som i boken Mellan Dante och Big Brother  berättade om  mötet mellan gymnasieelevers fiktionsvärldar på fritiden och den litteratur som presenteras i svenskundervisningen. Christina menar i sin avhandling att elever har svårt att relatera till texter som inte  tar avstamp från deras mediekonsumtion. Boken är slutsåld på förlaget men genom Karlstads universitet kan du hämta boken som PDF utan kostnad.

Kulan i social media

kulan_avatarKulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Teater- film- bok- och metodtips för att arbeta med ankomsten

ankomsten-hu beskuren

Från det ögonblick vi föds in i denna värld möter vi nya miljöer och situationer. Ibland kan det röra sig om vardagliga upplevelser som när vi går på träning eller en fest, ibland mer omvälvande förändringar som första dagen i skolan eller på arbetsplatsen, kanske i en ny stad eller rent av i ett nytt land. Vi hamnar i andra kulturer av olika slag som till en början kan verka obegripliga, ibland skrämmande men också fascinerande och rent av komiska. Hur sådana möten kan te sig skildras i Teateri  senaste produktion Ankomsten som bygger på Alma-belönade Shaun Tans gripande bildroman.

Blogginlägget om teaterproduktionen har Carita Jansson från Teateri skrivet. I inlägget tipsar Kulan också om hur du kan arbeta med boken och andra resurser kring Ankomsten.

Ankomsten

Efter en kylslagen båtresa kliver en man ut i en främmande stad med endast en resväska i handen och ett fotografi av sin familj i kavajfickan. I kampen för att överleva har han tvingats lämna sin fru och tioåriga dotter bakom sig. Nu befinner han sig ensam i en värld där språket är obegripligt och de sociala koderna svårtolkade. Helt plötsligt dyker en obekant och märklig men som det verkar vänligt sinnad varelse upp och vägrar lämna hans sida. Steg för steg börjar mannen bekanta sig med den nya miljön. Han hittar ett jobb och får vänner men samtidigt växer hans längtan efter sin familj och sitt hem allt starkare.

Produktionens egen resa började på två sidor av ett stort hav och föddes genom ett samarbete över två kontinenter. Vid samma tidpunkt som regissören Thaddeus Phillips av en händelse började bläddra i en bok hos en god vän i New York såg Teateris konstnärlige ledare Christian Arin samma bok i sin brors hylla i Uppsala. Ovetandes om varandra bestämde de sig för att detta var en historia som borde skildras på en scen.

Genom ödets försorg så korsade deras vägar när Arin såg Phillips kritikerhyllad uppsättning From Red Eye to Havre de Grace på off-Broadway. Han uppslukades av lekfullheten i föreställningen och förstod att detta var regissören som kunde skapa en färgsprakande, underfundig och gripande version av Tans mästerliga bildroman Ankomsten. Resultatet blev en föreställning som berättas med musik, fysiskt spel och på ett nytt språk som ingen talar men alla kan förstå.

man i rök web

 

”Elementen blir en båt, en flygande spårvagn, ett kök och mycket mer. Ibland används de för att projicera Shaun Tans bilder eller en filmsekvens. Det är lika enkelt som genialiskt, och det fungerar hela vägen.”  en fin och poetisk föreställning om människans utsatthet – för alla.” Jönköpings Posten om Ankomsten

Teateri fyller 20 år 2017 och för att fira detta kommer vi turnera med en av våra mest påkostade föreställningar någonsin. Tillsammans med ensemblen och musikern Juan Gabriel Turbay, samt dockmakarna på The Center for Puppetry Arts i Atlanta, USA och scenografen Lars Jansson har Phillips lyckats förvalta Tans förunderliga bildvärld. Vi på Teateri är stolta över att ha lockat så välrenommerade internationella konstnärer till oss i Jönköping och glada att kunna förmedla deras konstnärskap vidare ut i Sverige.  Ankomsten hade premiär på Jönköpings Teater i september och berättelsen kommer under året föra oss från Malmö till Umeå.

 Medverkande i föreställningen är Martyna Lisowska, Christian Arin, Nanny Nilsson och Sam Rigi. Ankomsten spelas på Kulturhuset/Stadsteatern Kilen, Stockholm 15-23 februari kl 19.

web-9324 (2)

Ankomsten som bok

index

Bilden kommer från författarens webbplats. Shaun Tan fick Almapriset 2011. I motiveringen står bland annat ”Shaun Tan är en virtuos visuell berättare, en vägvisare till bilderbokens nya möjligheter. Hans bildvärldar utgör ett eget kosmos där inget är självklart och allt är möjligt”. Kulturrådet lägger upp läsnycklar som guider till fördjupning av någon av alla Almapristagarnas böcker. Av Shaun Tans alla titlar valde de  Ankomsten  .

I Stockholm arbetar lärare och skolbibliotekarien på Hjulsta grundskola varje år i ett stort Almaprojekt, Världens Alma. På webbsidan får du tips och inspiration om hur du kan arbeta med Almapristagarnas böcker. Syftet med webbplatsen är att visa varandra och andra intresserade vad som händer i klassrum och bibliotek. Vad lär vi oss om ALMA-pristagarna? Hur läser vi böckerna och vilka tolkningar gör vi? Hur lägger vi upp vårt arbete? Så här arbetade Hjulsta grundskola med Ankomsten. Pedagogiskt café har skrivit ett längre inlägg om hur Hjulsta grundskola arbetar med Almapristagarna och världens böcker.

Ankomsten finns att låna i gruppuppsättning för lärare i Stockholms skolor på Cirkulationsbiblioteket och på You Tube finns många filmade ”bokblädderfilmer” med Ankomsten.

Ankomsten som film

En månad till kan vi se dokumentärfilmen Bortom Lampedusa, en ö i Europa där många av de barn , kvinnor och män kommer som första anhalt på sin flykt från länder i krig. På Medioteket/SLI finns många filmer på temat , både spelfilmer och dokumentärer.

Ankomsten i Stockholms skolor

I Sverige tog vi emot många nyanlända elever under 2016. På Liljeholmens gymnasium (fd. Sprintgymnasiet) iscensatte läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin scener för att bearbeta flykten och ankomsten till Sverige. Det blev så stort engagemang att de fortsatte till Unga Klara och tillsammans med teatern blev det den gripande filmen Drömmar. Du kan läsa om arbetet i Alexandra blogg på Kulan. Filmen Drömmar ser du här:

Följ Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Skoldagarna i Kungsträdgården, filmer och bilder från onsdagens uppträdande

P1010982

P1020013P1010956 Stockholms skolor fortsätter att beröra och glädja publiken. Trots att eleverna inte haft möjlighet att repetera på scenen går eleverna in och tar scenen i besittning. De vet var de skall stå, de kommer ihåg text och koreografi och charmar publiken fullständigt. Vilket fantastiskt arbete alla ni involverade lärare har gjort. En del nummer hade även scenografi  och scenkostymer som föräldrar, elever och lärare skapat. 

När jag arbetade som lärare och eleverna skulle redovisa projekt hände det ofta att elever  kom och sa att de glömt materialet hemma, att den och den varit sjuk och liknade ursäkter. Men under alla år jag arbetat med skolor som redovisar kulturprojekt utanför klassrummets väggar har det aldrig hänt att elever varit oförberedda. Tvärt om, som ni ser på filmerna jag har lagt upp från elevernas scenframträdande . Filmer och bilder från tisdagens framträdande, filmer och bilder från torsdagens framträdande under skoldagarna i Kungsträdgården.

Deltagande skolor under onsdagens musikfest inför Eurovision Song Contests 

Smakprov på Func Fictions framträdande
Nio ungdomar från Rytmus gymnasium, årskurs 2 som spelar disco/funk: Från scenen fick vi höra : It’s raining men, text och musik Paul Jabara, Paul Shaffer, Roof Garden, text och musik om Canning, Jay Graydon, Al Jarreau, I Wish,Stevie text och musik Stevie Wonder , Blame it on the Boogie, text och musik Michael Jackson. Ansvarig lärare: tony.borg@rytmus.se

Smakprov från Eiraskolans framträdande
Vill du veta varför vi har Eurovision Song Contest? Elever från årskurs ett och två i Eiraskolan har varit på jakt efter meningen med musikfestivalen och visar resultatet från scenen under Kungsans skoldagar. Missa inte den 62 åriga Eurovisionen som hälsar på sin pappa i publikhavet och spetsa öronen för mikrofonvanan är lika fullkomlig som framförandet. Filmen består av några klipp från deras framträdande som var 15 minuter. Eiraskolans 1:2 är på jakt efter meningen med Eurovision Contest Come Together. Elverna hade olika roller som Eurovision, programledare och artister som Cliff, Frans och Laleh och framför tre scener:  Eurovision Contest fyller år,  Barnens Eurovision Contest Come Together och  Alla får vara med i ett enat Europa. Förutom att de berättar för oss om vad som är meningen med Eurovisions tema Come Togehter får vi höra sånger, allt i från Crazy Frog  till Goliat av Laleh. Ansvarig lärare är: eva.rut.larsson@stockholm.se

Smakprov från Nordiska musikgymnasiets framträdande
Ett utdrag från deras egenskrivna musikal ”O-lägenhet” . Från scenen hörde vi  Aquarius, text James Rado och Gerome Ragni, musik Galt MacDermot, Art is Calling for me, text Fred de Gresac and Harry B. Smit  musik Victor Herbert och For good ur Wicked, text Stephen Schwartz, musik Jonathan Larson. Ansvarig lärare: johan.borelius@musikgymnasiet.se

Smakprov från Västerholms friskolas framträdande
Framför The Musical of Love med  elever  från årskurs 1, 2 och 3. En Bollywood inspirerad musikal med västerländska inslag. Elever sjunger, både i kör och solo, agerar samt dansar. Musikalen har de döpt till The Musical of Love eftersom de tror att kärleken övervinner allt.  Hello, Adele Adkins, Greg Kurstin, Adele, Brinner i bröstet, text Danny Saucedo musik Danny Saucedo ft Malcom B, What do you mean? Text Danny Saucedo ft Malcom B. Musik Justin Bieber. Sorry, text Justin Bieber, Julian Michaels, Justin Tranter, Sunny Moore, Michael Tucker, musik Justin Bieber och Yogi Mahi, text Vishal-Shikar, Anvita Dutt Guptan, musik, Sukhwinder Singh, Shekhar Ravjiani, Himani Kapoor. Ansvariga lärare sonja.shabo@friskola.com och Malin Morin.

Tidningen Mitt i samtalade med elever och lärare inför scenframträdandet.  Lilla aktuellt har också med ett inslag från elevernas scenframträdande och samtalar med några elever om hur det var att uppträda, spola fram några minuter i inslaget .

Smakprov från Adolf Fredriks framträdande
Klass 5 A framförde sånger ur musikalen De Hemligas Ö . Barnmusikalen De Hemligas Ö, baseras på en bok av Sven Wernström. Två scoutgäng förliser på en öde ö och måste lära sig att överleva. Ansvarig lärare: Per-Olof Mossberg, instudering av sångerna: Helle Rosenborg, koreografi: Johanna Bergdahl Eriksson. Alla sånger har text av Per-Olof Mossberg och musik av Bengt Lundström , Välkomstsången, Ouvertyr, Bland blåbär, Vad är det som händer på ön?  och Bella Bella! Ansvarig lärare per-olof.mossberg@stockholm.se

Smakprov från Askebyskolans framträdande
Askebyskolan i Rinkeby bjöd på ett internationellt program. Ansvarig lärare Rolando Pomo.  Klass B3 dansar en somalisk dans och åk 4 och 5 sjunger musik av : Hamba Nathi , från Sydafrika, En sång till frihet, text Theodorakis / Bo Setterlind, musik Mikis Theodorakis, Varenda vacker stjärna, text Anna Charlotta Gunnarsson, musik Anders Lennartsson, Länge leve livet, text Anders Nyberg , musik anonym, Vi är blommor, text Barbro Lindgren, musik George Riedel. Ansvarig lärare: rolando.pomo@stockholm.se

Smakprov från Södermalmsskolans framträdande
Tio elever från årskurs 4 från Södermalmsskolan framför en egen sång Partyboys och dans till Blow in the dark. Ansvarig lärare karin.axlund@stockholm.se

Olofslundsskolan 
Herman Wiegelt från Olovslundsskolan 3 A dansade och sjöng Måns Zelmerlövs låt Heroes. Ansvarig lärare Sofia Kyring. Tyvärr hörs inte sången så bra men ni får njuta av Hermans glädje av att stå på scenen.

 

Fullständigt program finns i ett tidigare blogginlägg på Kulan

Mingelbilder från onsdagens uppträdanden 

P1020030

P1020026

P1010989

P1010978

P1010965

P1020023

P1020031

P1010960

P1010951tisdag 24tisdag 23tisdag 30P1010954P1020001 P1010983P1010982

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

Elisabeth Söder
elisabeth.soder@stockholm.se