Dramaturgi del 2, den dramaturgiska modellen

hinderbana

Den dramatiska modellen

I det förra inlägget Dramaturgi med hjälp av Hans och Greta skrev jag om pjäsens aktindelning, början, mitt, slut och vändpunkter som för berättelsen framåt.  Våra elever är väl bekanta med filmers och seriers dramaturgi. Men innan eleverna börjar skriva är det bra att sätta ord på verktygen som de är så väl bekanta med.  Den dramaturgiska modellen på bilden kommer från Veronica Gröntes sida  Makete, en sida som jag rekommender varmt. Där finns bland mycket annat en länksamling för manuskrivande. På YouTube hittade jag också den dramatiska modellen som film/Flipped classroom. Läraren lyfter bland annat fram ett internationellt perspektiv på dramaturgi och talar om ett vidgat textbegrepp. En bra introduktion. Läraren är tyvärr inte namngiven på You Tube och missar mitt beröm. Centrum för dramatik har  manushandbok på sin sida för elever  som inte är bekanta med ”point of no return” synopsis, sorti …..

Tips på kortfilmer som följer den dramaturgiska modellen

I facebookgruppen Svenska i åk 6-9 hittade jag flera tips på bra och tydliga filmer som följer den dramaturgiska kurvan:

CGI Animated Shorts : ”Francis” – Directed by Richard Hickey

Lottoreklam, Snälla Åke

Birds on Wire – For the birds, Pixar

Så här fungerar dramatik

Mats Wahl  skriver  ”Så här fungerar dramatik ” på sin webbsida Storyland  ”Ur dramatikerns perspektiv handlar arbetet om att tillhandahålla det redskap med vilket teatern kan * skapa, * upprätthålla, * utveckla, * avsluta en relation mellan scen och salong. Relationen kännetecknas av ömsesidighet. Om skådespelarna inte har publikkontakt försvinner delar av skådespelarens förmåga att söka, finna och levandegöra rollen. På samma sätt som publiken kan tala om ” en bra pjäs” eller en ” bra föreställning ” talar skådespelare om en ” bra publik.” Relationen mellan scen och salong skapas utifrån den av dramatikern skrivna pjäsen. Det i all berättarkonst klassiska tricket är att i lyssnaren / åskådaren väcka frågan ” Hur ska det gå?” Den dramatiker som avstår från att väcka den frågan har gjort det svårt för sig eftersom publiken kommer till teatern med förväntningar. En del av förväntningarna innehåller – ofta, men inte alltid – önskningar om att få bli fångad av frågan ” Hur ska det gå?” Gå in  snurra runt i Storyland, Mats Wahl delar frikostigt med sig av tips inför manusskrivande och mycket annat.

Den dramaturgiska modellen berättad av dramatikern Elisabeth Croneborg

Några råd av dramatikern Elisabeth Croneborg i samband med en workshop KUL1415 anordnade:
Elisabeth betonade att dramaturgi är verktyget, ”huret” och den är viktig för att föra berättelsen framåt.  Innehållet, det du berättar- handlingem är ”vadet”. Vad är alltid viktigare än hur. Dramaturgi är till för att förmedla det du vill berätta på bästa sätt. Aldrig ett självändamål. Men om dramaturgin är ogenomtänkt  kan åskådarna tappa intresset för karaktärerna och handlingen trots att berättelsen i sig är fängslande.

Akt ett
I akt ett presenterar du huvudpersonens karaktär och problem. Huvudpersonen stöter hela tiden på hinder som skapar konflikt. Karaktären gestaltas genom det sätt som problemen löses på. Vilka hinder skall huvudpersonen utsättas för? Beskriv platsen och tiden och hur huvudpersonen lever här och nu. Sammanfattas i PPP – person , plats problem.

Fundera på tidslinjen. I slutet av akt ett tar berättelsen en ny oväntad riktning, det är här då mannen år ett oväntat brev, flickan möter pojken ……..Vändpunkt 1
Här väcks frågan, hur skall det gå? Utan karaktärer och konflikter ingen berättelse.

3715702561_e0a99802b5_b

Akt två
Vändpunkt 2 avslutar akt två och kallas den punkt då din huvudperson är närmast döden. Det är då det ser mörkast ut, som om allt kommer att gå åt pepparen.
Något triggar dock din huvudperson att agera, eller inte, och då når hen strax efter vändpunkt 2 den vändpunkt som kallas klimax, ungefär i akt tre.  Det är här som Göran slår ihjäl draken. Med klimaxet så får vi svar på frågan från akt ett.
Akt två fördjupar och utvecklar berättelsen. Berättandet växlar mellan plus och minus, nya karaktärer gör entré, bikaraktärerna fördjupas, överaskningar kommer etc.
Här kan vi föra in:  hjälpare/confidant ( bäste vännen, den man anförtror sig till) och  huvudfiende/antagonist.

Akt tre
Slutet av akt tre handlar om hur livet och platsen nu ser ut. Hur den nya balansen ser ut. Huvudpersonen har kanske gått från ett tillstånd till ett annat. En en inre och och yttre resa
som man sällan kan göra utan att gå igenom jobbiga händelser.

Vill jag bygga ut historien? Skriva på flera olika nivåer, ett privat, socialt och nationellt perspektiv. Akt ett och tre är ofta korta och akt två längre.

 Introducera den dramaturgiska modellen i klassrummet

Folksagor är bra som underlag för att använda den dramaturgiska modellen.  Eleverna kan börja med att bestämma vad som är:  anslag, presentation, vändpunkt, fördjupning, upptrappning, konfliktlösning och avtoning på Hans och Greta . Ännu lättare är kanske  att visa reklamfilmen Lotto-Åke  . Eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses.

Dramatiker kommer gärna till skolan

Kulan hittar du dramatiker som gärna kommer ut till skolan. De kan bland annat prata om: Hur förändras en händelse ur olika perspektiv,  den aristoteliska berättarkurvan, eller dispositionskurvan, orkestrering, dialogskrivande, övningar, ”Filmmanuskript, förlitar sig i hög grad på det visuella skeendet – den ordlösa handlingen”.

Läsa manus inför teaterbesöket

Det brukar gå bra att inför teaterbesök kontakta teatern och få ta del av föreställningens manus. Det räcker med några sidor. En intressant uppgift för elever att fundera på är hur de skulle iscensätta manus. Det gör även teaterbesöket mer givande. Passa också på att vara referenspublik när tillfälle gives, eleverna brukar vara enormt sugna på att få se den färdiga föreställningen om de blivit delaktiga i skapande processen.

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Dramaturgins byggstenar med hjälp av Hans och Greta. del 1

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi  kan hjälpa dem  att att lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog. Därför bjöd KUL1415 in lärare till två  workshop kring dramaturgins byggstenar. Vår dramatiker Elisabeth Croneborg inledde med att läsa sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. En stark berättelse som innehåller alla dramaturgins byggstenar. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

HOG_lans_press_1920x0

Övningar i att hitta vändpunkt

Vi fick ta ut  akterna i sagan: början, mitt och slut . Vi funderade över vilka av karaktärerna som förde berättelsen framåt och viktiga vändpunkter  i sagan. En bra övning att ta med i klassrummet . Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Tolkningar av Hans och Greta

Som lärare i psykologi har jag varit förtjust i att konkretisera psykoanalysen genom att berätta om olika psykoanalytiska tolkningar på våra mest kända folksagor. Men med viss försiktighet. Dessa sagor ligger eleverna varmt om hjärtat och en del av mina elever tyckte att jag förstörde deras upplevelse av sagan.

Bruno Bettelheim menar att orsaken till att våra folksagor har levt kvar så länge är att de innehåller viktiga livsfrågor som barn och vuxna behöver möta. Enligt Bettelheim handlar Hans och Greta om att barn måste ge upp sin modersbundenhet: släppa taget om mamma och klara sig själva. Dessutom ska de också släppa sin orala fixering  som Bettelheim kallar det. Alltså sluta att suga på tummen eller att kräva att bli matade som småbarn. Bettelheim, Bruno, ”Hans och Greta”, ur Sagans förtrollade värld, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1979.
Erich Fromm har också gjort en psykoanalytisk tolkning av Hans och Greta i Det glömda språket: en första vägledning i konsten att förstå drömmar, sagor och myter (översättning: Inga Lindsjö) (Natur och kultur, 1953)

HOG_0593_1920x0

Hans och Greta på teatern

Bilder i blogginlägget kommer från Dramatens uppsättning av Hans och Greta, dramatiker Martina Montelius.  En berättelse om att växa upp utan pengar till glass på utflykten, om syskonskap och om hur beroende föräldrar är av sina barn. I nuläget finns tyvärr inga fler föreställningar planerade.

daf68980b568392fa103ae9d522a44d5

Fria Teatern spelar också Hans och Greta men med titeln Hans och Greta i Högdalen . Bilden är från föreställningen. ”En berättelse om två syskon på flykt, som med sagans hjälp berättar sin historia för oss. Ingen får veta att de bor där. Häxan bjuder på kakor och vill att de ska vara som vanliga barn. Hans, som är äldre, måste hela tiden påminna Greta om att de inte är vanliga barn. De gömmer sig. Och de måste följa reglerna. Aldrig gå i affärer. Aldrig åka tunnelbana. Aldrig prata med nån de inte känner. Och aldrig säga sina riktiga namn.

Hans och Greta i Högdalen är en berättelse om två syskon på flykt. Om längtan efter det som varit. Och om när längtan efter att få leva, gör att man måste göra nåt som är alldeles för farligt.
Vid möjlighet föregås föreställningen av en workshop, där skådespelarna kommer ut till skolklasserna och talar om sagan Hans och Greta, vokabulären kring papperslösa och barns rättigheter utifrån barnkonventionen. På föreställningen följer också ett eftersamtal med tid för att ställa frågor. Lärarmaterial finns.Utanförskap. Saga. Övergivenhet. Papperslösa. Demokrati. Identitet. Mångfald. Olika kulturer. Krig och fred. Kan användas i skolan för värdegrundsarbete, FNs barnkonvention, samtal om migration.

/Elisabeth

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

Film i undervisningen

Modeller och tips för att arbete med film i undervisningen, både för att samtala och göra egna filmer. Några modiga kollegor delar även med sig om av hur de resonerar vid bedömning av multimodala texter. Bilden kommer från Fanzingos skolverksamhet.

fanzingo


Filmkunnighet och styrdokument

Annika Wik har publicerat texten Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet på Skolverkets Lärportal. I texten tar Annika upp vilka färdigheter som ingår i filmkunnighet. ”De färdigheter som ingår i filmkunnighet är många och kan med fördel delas in i fyra grupper: att förstå vad som berättas, att förstå hur något berättas, att inta kritiska perspektiv och att ha kännedom om filmens kontext. Kategoriseringen underlättar för att tydliggöra vad man ska fokusera på och när. ” Färdigheter som vi kan vara tydliga med att vi tar med i vår bedömning av arbetet. Annikas text innehåller många förslag på lektionsupplägg och övningar.

MIK Skolverket


Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocks gymnasium berättar varför hon använder sig av film i undervisningen i svenska. Undervisningen i ämnet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3


Övningar i filmkunskap

Svenska Filminstitutet, Filmpedagogik – så funkar det. 11 enkla klassrumsövningar. Det de har gemensamt är att de höjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur film påverkar oss som åskådare:

  1. Filmintroduktions övning , tips för dig som pedagog men också förslag på hur du kan förbereda eleverna inför filmen.
  2. Upplevelsesamtal – direkt efter filmen
  3. Filmens språk – dramaturgi
  4. Filmens språk – Mise-en-scène ( visuella effekter)
  5. Filmens språk – Bildkomposition
  6. Filmens språk – klippning och montage
  7. Filmens språk – ljud
  8. Kortfilmsvisning i klassrummet
  9. Studera filmens karaktärer
  10. Studera filmens berättarperspektiv
  11. Normkritisk filmpedagogik

, så funkar det, Svenska filminstitutet


Bedömning av multimodala texter

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Filmpedagogerna Elin Jönsson och Elisabet Jonsved tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 och ger förslag på hur du kan arbeta med film i klassrummet, alltifrån att se och samtala till bedömning av elevernas eget filmskapande. I blogginlägget finns många konkreta tips, modeller, övningsuppgifter och filmtips.

kyrkogård10


Anna Bergkvist, lärare på Blackebergs gymnasium berättar hur hon resonerar inför bedömning, ”Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar: Läs hela blogginlägget om bedömning på Kulan 

anna.bergqvist@stockholm.se_


Kurser i filmpedagogik

Medioteket,  ger kurser i filmpedagogik för lärare, både i att berätta en historia med film till att arbeta och redigera med iPad. I digitalt berättande får du själv prova den digitala berättelsens alla steg – skriva manus, rita bildmanus, fotografera, spela in berättarröst och slutligen redigera i appen iMovie. Metoden fungerar utmärkt för att fånga barnens berättelser eller fantisera ihop egna. Filmen Kampen om bullen gjorde lärare som gick på Mediotekets fortbildningskurs Filma med ipad – grund. Ett realistiskt exempel på vad du efter några timmars kurs kan, både med tanke på teknik och kunskaper i filmens språk.


Film och mediepedagoger

Vill du ha förstärkning av en professionell film- och mediepedagog har jag gjort en utbudssida där de presenteras.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Teater i undervisningen

Modeller för att samtala om teater och dramatik, skriva dramatik och sätta upp en scen eller pjäs.

Rävholmen 106

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

Dramaturgen Anna Berg delar med sig av en modell hon tagit fram, med inspiration från många andra. I modellen betonar hon hur viktigt det är att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera,  utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning. Här kan du läsa mer. 

Lärare som arbetar med drama i skolan

Catharina Dreiman har i flera inlägg på Kulan berättat om ett Skapande skola projekt i drama och bild, årskurs 4 på Gärdesskolan. ”Att sätta ihop en pjäs, från idé till finalen på aulans scen. Här kan du läsa hennes sex inlägg.

 

P1020207 (1024x683)


Charlotte Ahlström, Bagarmossen skola:  I inlägget med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar Charlotte ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

header h


Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium berättar om ett teaterprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa som utmynnade i att eleverna visade några scener på Intima teatern. I två blogginlägg berättar de om upplägget, hur eleverna arbetade med olika konstnärliga uttryck, deltog i kulturella upplevelser. Vissa av arbetstillfällena var ledda av dem och några lektioner hölls av Alexandra Sjölin, Mediotekets teaterlärare. Klassen fick också två workshops med kulturaktör.

Anna-Marianne-beskuren2-633x492


Dramatik väcker elevernas skrivlust, alla elever kommer i gång att skriva på Viktoria Ericson Klostes lektioner, även de som tycker det är svårt. — Vi arbetar inte med färdiga manus, utan låter texten växa fram parallellt med improviserade teaterövningar, säger hon. Artikel i Lärarnas tidning


Teaterövningar på nätet

Mats Wahl, författare och dramatiker har hållit kurser för lärare och elever i att skriva och framföra drama:

Dramaövningar hittar du en omfattande samling med dramaövningar. Övningarna är kategoriserade. Samlingen har sammanställts under lång tid av flera personer från många delar av Sverige. Hemsidan tillhandahålls kostnadsfritt på en privat webbserver av Martin Wiss från Vulkanteatern i Jönköping.

Circonova berättar om några roliga dramaövningar som främjar fantasin.

Teater Spektakel delar med sig av övningar som bland annat övar: scenskapande, berättande, kroppsspråk. Övningarna är kategoriserade.

Impro listar alla möjliga former av övningar och lekar inom improvisationsteater.


Författarskola på nätet

Elisabeth Croneberg, författare och dramatiker delar med sig av konkreta tips för att skriva dramatik, vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi kan tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

Tuvalisa Rangström, Skriva texter för opera och teater. På bilden är Tuvalisa på Globala gymnasiet och berättar hur hon arbetar som dramaturg.

IMG_6477 BESKUREN


Kulturaktörer, dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

Många av stadens kulturaktörer arbetar gärna med teaterprojekt i skolan. På den här sidan har jag en utbudssida med aktörer för skolan.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m

Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex


Forskarrapporter och artiklar om drama i undervisningen

Drama som pedagogisk möjlighet, En intervjustudie med lärare i grundskolan


Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du berättare, författare, serietecknare, dramatiker till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom litteratur, berättande och skrivande. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget.

drama flöd

Författare

Författarförmedlingen.  Ni som arbetar i Stockholm, missa inte att boka subventionerade författarbesök i årskurs 5, 8 och gymnasium genom Läsning pågår. Vill du resonera och få förslag på författare som passar din klass, kontakta Fredrik Lagerqvist på Författarcentrum. Fredrik nås säkrast via e-post fredrik.lagerqvist@forfattarcentrum.se eller på telefon 08-611 58 04. Arbetar du i Stockholms kommunala skolor kan du också kontakta Mediotekets Cirkulationsbibliotek. För att du ska få använda medel från Skapande skola ska besöket har tyngdpunkt på elevens eget skapande.

Författarförmedlingen erbjuder också , Möt en bilderboksskapare. Hur är det egentligen att vara författare och/eller illustratör? Förskolebarn får träffa några av landets främsta bilderboksskapare. Syftet med besöken är att väcka nyfikenhet kring läsning, litteratur, bilder och skapandet av böcker. 

Dramatiker

Centrum för Dramatik, teater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Illustratörer

Illustrationscentrums webbsida hittar du illustratörer, animatörer, grafiska formgivare och serietecknare. Alla konstnärer är presenterade med portfolio och kontaktuppgifter. Bilden är från illustratören Michelle Riedl.

5dcbf48d8163d-michelle-riedl-uppslag-fr-n-publicerad-barnbok


Scenpoeter, spoken word eller poetry slam

Ordkanon består av ett fyrtiotal poeter som alla har sin grund inom spoken word, scenpoesi och/eller poetry slam. Ordkanon förmedlar yrkesverksamma scenpoeter som varit aktiva med framträdanden och workshops i minst 4 år eller har motsvarande erfarenhet. Alla våra poeter har dessutom olika spetskompetenser: utgivna författare, skådespelare, kulturproducenter, hip hop artister, låtskrivare, vispoeter, komiker och dramatiker. Under energiska och lekfulla workshops testar de olika sätt att skriva på. Det finns tusentals ingångar till kreativiteten.

Målet är att alla ska finna något som tilltalar dem. Pröva på berättelser, rim, improvisation, ordlekar, självbiografier, arga dikter, glada sagor, kluriga funderingar och roliga betraktelser. Vi pratar om nervositet, om att prata inför folk och om det viktiga att vara en bra publik. På Kulans sida presenterar Ordkanon poeterna som kan komma till din skola: Agnes Török, en prisbelönt svensk/skotsk spoken word poet, Aiman Jihar är poet och artist, tvåfaldig Huddingemästare i Poetry Slam, Niklas Mesaros skriver om romantiska succéer och misslyckanden i vardagen. Saga Hedberg skådespelare och pedagog. Saga har ena foten i skrivandet, dramatik och poesi och den andra i teatern. På bilden syns Niklas Mesaros.
  kulturama-14 (002) 


Berättare

Johan Theodorsson, muntlig berättare och dramapedagog. John är scenberättare, skådespelare och manusförfattare. Konstnärligt jobbar Johan med en blandning av storytelling, skådespeleri och musik. Det konstnärliga syftet med genreblandningen är att uppnå ett mer dynamiskt, dramatiskt berättande med målet att nå sin publik emotionellt. I föreställningarna undersöker Johan aktuella frågor som transpersoners rättigheter eller tiggare i Stockholm. Strävan efter frihet är ett gemensamt drag för huvudkaraktärerna i historierna. Den dramaturgiska inspirationen kommer ofta från fantasy och äventyrsberättelser. Johan har lagt upp ens sida där han beskriver fem berättar projekt med drama för förskolan.

Berg


Fabula Storytelling, Berättarkurs för elever. Fabulas kursledare är professionella scenberättare och ger berättarföreställningar. Inom konstformen muntligt berättande ryms både konsten att formulera sig och sceniskt framträdande, samt arbete med kulturarv i form av berättelser från hela världen. Det muntliga berättandet ger möjlighet att belysa ett teman från olika synvinklar och öppna upp för fler tolkningar av verkligheten. Barn och unga som tränas i berättande utvecklar sitt språk och sin självkänsla. Den som har en bra historia vågar ta plats och uttrycka sig inför grupper.

På Fabulas berättarkurs får eleverna både improvisera fram nya historier och öva på traditionella berättelser från hela världen. Kursledaren gör alltid ett kortare scenframträdande i klassrummet, så att eleverna får en förståelse för konstformen och inspiration i sitt eget berättande. En del skolor vill arbeta med ett specifikt tema. Då kan Fabula hitta berättelser som belyser temat och låta eleverna lära sig dessa. Fabula kan också arbeta med historier från en specifik kultur eller tidsepok.

Fabula erbjuder många olika upplägg på Kulan.

Exempel på Skapande Skola-projekt från Hjulstaskolan
På Hjulsta grundskola fick elever i årskurs 4 gå två berättarworkshops med Ida Junker och Peter Hagberg från berättarkompaniet Fabula Storytelling. Eleverna slet verkligen med sina berättelser och det var många som var nervösa inför att behöva ställa sig framför sina kamrater och berätta historierna. Men när projektet hade avslutats var det flera elever som fortsatte sitt berättande. Elva elever ur klassen berättade sina historier vid flera tillfällen för yngre elever, som satt helt trollbundna. Gruppen kunde stolta ta emot Hjulstaskolans egna pris ALMA för sin prestation. Och en av eleverna, Kawtar, berättade dessutom sin historia när skolan hade storsamling för årets mottagare av ALMA-priset, författaren Bart Moeyaert. I publiken hördes många förtjusta skratt åt den egensinniga berättelsen och enligt skolans bibliotekarie Cilla Dalén skrattade Bart själv så han höll på att ramla av stolen. Läs Cilla Daléns inlägg om projektet och Almabesöket 

Munksundesskolan i Enköping skriver  bland annat i en utvärdering ”När åk 5 hade workshop vad de flera som förstod att de vågade utsättas för något så läskigt som att stå och berätta för andra, när alla gjorde det på en gång. ”Eleverna tycker att de fått bättre självförtroende när de vågade berätta för varandra. De lärde sig att uppskatta varandra när de fick hjälpas åt att komma ihåg de olika berättelserna” skriver skolan i sin utvärdering. Skolan tyckte också att projektet gynnade flera av målen i läroplanen, så som minnesträning, ämnesövergripande arbete, samarbete och åldersintegrerande.

FABULA


Muntligt berättande berikar slöjdskapande och vice versa. Slöjdprocessen färgas av sagans magi. Fantasi och förtrollning lockas fram. Sinnenas Verkstads utgångspunkt är att eleverna får uppleva två skilda konstformer: berättande och slöjd/hantverk. Vi värnar särskilt:

  • Att hålla en magisk sagostämning över hela dagen.
  • Att eleverna uppmuntras använda sin fantasi vilket inträdandet i sagovärlden ger ett stort spektrum för.
  • Att dagen är rik på olika sinnesupplevelser.
  • Att skönhet råder, allt ifrån ett vackert uppbyggt slott till presentation och handhavande av material och redskap.
  • Att genomgå en slöjdprocess, ”ax till limpa”, vilket också ger insikt och respekt för hantverkets moment och yrkeskunnande.
  • Att dagen avslutas gemensamt genom att eleverna var och en redovisar den färdigtovade figuren och muntligt berättar om den specifika egenskap figuren de skapat har.

Eleverna tassar tyst, tyst in i det uppbyggda sagoslottet och tar del av lyssnandets konst. Därefter följer en kort berättarövning två och två där riktningen byggs upp för ullslöjden. Allt kan hända vid själva slöjdskapandet, tänkta idéer kan förändras och liksom i sagan sker allehanda förvandlingar under arbetsprocessen. Karda råull, visserligen tvättad, ger definitivt sinnesupplevelser av olika slag. Doppa ner ullen i varmt skönt vatten och forma med hjälp av såpa likaså. Färgad ull tas fram som kronan på verket och den vassa tovningsnålen kräver koncentration, när skapelsen ges precist uttryck i färg, form och detaljer. Ullen har under dagens process intensivt och lustfyllt bearbetats till oftast en mycket kär figur med en personlig magisk egenskap! Bild: Ullverk åk 2, foto Elisabeth Hansen.

ull2


Läsning och gestaltning

Hello Creative  Creative Reading. Mångfald och lika värde är teman som berörs då barnen får ta del av sagan Djurens tävling, skriven av Dawn Casey och Anne Wilson. En workshop där sagoläsning får utmynna i teaterlek och tillsammans gestaltar vi sagan med hjälp av rekvisita och får inblick i alla djurens olikheter och styrkor. Fantasin ger barnen en möjlighet att uttrycka sig, bli sedda och hörda. Vid önskemål kan tillfället utökas till fler sammankomster med olika moment, så som läsning, gestaltning och redovisning.


Serietecknare

På Seriefrämjandet hittar du en katalog med yrkesverksamma serietecknare   

serier centrumbildning

Lisa Medin, Serie- eller mangaworkshop. Tecknarworkshop för åldrarna 10 år och uppåt med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier/berättelser. Detta workshopupplägg går igenom förenklad anatomi, hur man får volym och tyngd i sina figurer, rörelsedynamik och sinnesstämningar. Genomgång av grunderna i att skapa tecknade figurer med hjälp av enkla former såsom block, cirklar och rör. Deltagarna får prova olika teckningstekniker steg för steg. Grundkursen är lämplig för åldrarna 10 år och uppåt och kan varieras med hänsyn till målgruppen. Den kan även läggas upp som en fortsättningskurs, då med större fokus på berättaraspekten i seriemediet (och hur man kan inspireras av manga, comics, animation, m.m.). När workshopen fokuserar på manga (japanska serier) inleds den med en kortare genomgång av de japanska seriernas historia, hur de traditionellt publicerats och vad de kommit att bli idag. Detta upplägg ger också en inblick i hur japanskt bild- och minspråk färgat av sig på t.ex. hur vi idag använder emojis. En mer avancerad kurs som lägger större fokus på serier, bildmanus och berättande kan genomföras för ÅK 7 och uppåt. Uppläggen kan fördelas på fler klasser, samt användas som ett berättarverktyg i läroämnena eller för elevens val. serier

Per Demervall, Genom att skapa en tecknad serie utifrån en bok de läst kan man främja elevernas läsförståelse och förmåga att tänka i bilder. Eleverna får tolka texten som de vill och kan bland annat låta handlingen utspela sig i närmiljö med sig själva som ”hjältar”. Per inleder med att visa hur  man kan föra över en bok till olika medier. Programmet kan anpassas från en heldag till flera dagar. Skapa din egen superhjälte. Eleverna får fritt skapa en egen superhjälte. När hjälten är klar så får de hitta på en historia och teckna den på en eller flera sidor. Ålder 10 år och uppåt. Går att anpassa från en till flera dagar, helt beroende på önskemål. Bilden är från Per Demervall, storyboard/skisser. serier7

Malin Biller, serietecknare. I det här inlägget från en workshop för lärare på Kulan får du en bild av hur en workshop med Malin kan vara.  Malin gav oss många bra konkreta tips, alltifrån hur en overheadapparat kan bli ett ljusbord till hur vi kan illustrera tid. Malin finns med i Illustratörscentrums utbudskatalog   Tyvärr är Malin bosatt i Göteborg men besöker ibland Stockholm för uppdrag. serie2

Malin Skogberg har lång erfarenhet av att hålla i workshops för barn och ungdomar i serieteckning. i workshopen går hon igenom grunderna i serieteckning varvat med övningar. Fokus på skaparglädje snarare än teknik, men upplägget anpassas efter gruppens förkunskaper och engagemang.

dav

Förlaget Egmont har sidan Serier i undervisningen .  De har också  serieskapare som i samarbete med Seriefrämjandet och deras  eget nätverk av erfarna serieskapare gör serieworkshops. Varje tecknarbesök skräddarsys efter skolans egna önskemål och behov och kan anpassas för genomförande i alla årskurser och i varierande omfattning. Från enstaka klasser och lektionstillfällen, till hela skolor under flera dagar. På sidan kan du också gratis ladda ned häftet Skapa egna serier som är särskilt utformad för användning i skolan. Materialet kan användas i flera årskurser och innefattar en rad olika elevuppgifter och kopieringsunderlag, varvat med fördjupande information för lärarna. Författare: Jimmy Wallin, serietecknare, illustratör och manusförfattare.

serieWorkshop


Författarskola på nätet


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Shakespeare i Bagarmossens skola

I det här och kommande inlägg med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar jag ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

First_Folio_-_Folger_Shakespeare_Library_-_DSC09660 Wikimedia Commons

De som arbetar med Shakespeare är lärare och elever från en förberedelseklass med nyanlända elever i åk 7-9 samt från åk 8, ordinarie klass i Bagarmossens skola. Arbetet ska mynna ut i ett samarbete klasserna emellan där eleverna tolkar en scen ur Shakespeare och bland annat gör om den i tre versioner

Deltagande lärare

Dokumentation ( bild och text ) har jag fått från Charlotte Ahlström som berättar om arbetet i sin FK-klass. Övriga lärare som deltar i projektet är Anette Resare-Jansson från förberedelseklass 7-9 och Hans Havrén från årkurs 8, ordinarie klass. Bilden med Hamletparafrasen är från en medlem i teatergruppen Verket. 

IMG_0362

 

Projektbeskrivning  

Under hösten kom Bagarmossens skola i kontakt med kultur- och språkprojektet  Ung i STHLM som anordnandes av Utbildningsförvaltningen. Tyvärr fanns inte plats för oss att delta men vi blev så inspirerade att vi drog igång ett eget projekt. Så nu är vi två klasser på Bagarmossens skola som i Ung i STHLM anda vill arbeta med ett Shakespeareprojekt som ska framföras på en scen.  Eleverna är redan igång med sina tolkningar och har en mängd idéer som de vill förverkliga på scenen. Tanken är även att få in ett digitalt berättande i presentationerna. 

Språkperspektiv och koppling till Läroplanen: 

För förberedelseklass och nyanlända specifikt, men generellt för alla elever, ser vi att arbetet gynnar språkutvecklingen samtidigt som kunskap om litteraturens stora fås. Enligt kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk åk 9 skall eleverna:

-kunna läsa skönlitteratur och sakprosa med flyt. De läser Romeo och Julia och Hamlet av Shakespeare. 

Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg Från Linus Tunströms uppsättning av Romeo och Julia på Kulturhuset Stockholms stadsteater, foto Carl Thorborg

-kunna resonera kring verket och koppla till upphovsmannen. Dra slutsatser kring hur verket påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det är uppkommet i. 

-kunna sammanfatta och återberätta det man läst , ex. genom att svara på frågor till texten eller i en bokcirkel eller i ett klassamtal. 

-kunna ta hjälp av egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor och kunna tolka och föra ett resonemang kring budskap i texten, både det som går att läsa på och mellan raderna ex. samtal kring de olika känslor som är typiska i verken, kärlek, hat, avundsjuka mm – hur kan man tolka och diskutera, känna igen med mera. 

-kunna skriva olika slags texter med språklig variation, textbindning och anpassning till texttyp, ex. pjäsmanus, poesi, sammanfattning med mera.  

-kunna skriva berättande text med gestaltande beskrivningar och dramaturgi, eleverna skriver manus inspirerat av Shakespeares texter.  

-kunna kombinera olika texttyper och estetiska uttryck och medier , skriva manus, filma, musik som förstärker med mera.

-kunna ge respons – ge omdömen och bearbeta texter, läsa manus, komma med tips med mera.

-kunna föra samtal och diskutera varierande ämnen och framföra åsikter, argumentera för sin åsikt, ex. bokcirkel. 

charlotte23

 

Förberedelseklassen börjar med att läsa

Under höstterminen 2018 påbörjades ett arbete om klassiker. Vi läste om Shakespeare och pratade om Shakespeare och resonerade om varför hans texter är odödliga. Vilka är de känslor med mera han spelar på i sina stycken ?`Detta skulle vara utgångspunkt för diskussion kring de två böcker av Shakespeare vi skulle läsa. Vi såg filmen Shakespeare in love och lyxigt nog gick vi även och såg Shakespeare in love på Stadsteatern. Det utmynnade i en diskussion kring hur livet på 1500 talet såg ut, vem Shakespeare egentligen var och vad han skrivit.

Läsning ned bokcirkel som mål 

Under hösterminen 2018 började förberedelseklassen att läsa Hamlet.  Vi lånade den lättlästa versionen i gruppuppsättning från MedioteketAlla läste och arbetade med frågor som läxa varje vecka och gemensam sammanfattning av svaren från frågorna – vilket resulterade i en gemensam sammanfattning av boken. 

Vi såg korta filmscener från Hamlet med Mel Gibson . Filmen upplevdes som svår men det gick att få fram en känsla från vissa scener ex. ”att vara-scenen”. Lärare i Stockholms kommunala skolor kan låna filmen utan kostnad från Medioteket.  

hamlet_2019_3628TREDJE

Klassen fick möjlighet att tillsammans med årskurs 8 se ett genrep av Hamlet på Dramaten. Bilden med fäktningsscenen är från Dramatens uppsättning av Hamlet 2019.

 Vårterminen började klassen läsa Romeo och Julia. Vi hade redan sett Leonardo di Capri versionen av Romeo och Julia.Vi tänker att inspiration måste komma från många olika håll. Filmen går att låna utan kostnad för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Bokcirkel

Vi började läsa Romeo och Julia med liknande upplägg som Hamlet med slutmålet att spela in en bokcirkel. Vid bokcirkeln blir det så tydligt vad man förstått och vad som behöver förtydligas men ger också utrymme för spännande tolkningar och omtolkningar av det man läst. Vi uppfattar ju så olika. Detta i sin tur mynnar ut i att eleverna börjar fundera på ex.  ”Kan man göra om Hamlet till tjej?  Hur blir det då ? Ändras saker och ting i historien ? Faller det platt och varför i så fall?”. 

Skriva scener, dåtid, nu tid och framtid

CHARLOTTE25

-Vi har börjat titta på scenerna och fundera på manus som vi bearbetar. Vad gäller Romeo och Julia är det tid som står i fokus, hur skulle balkongscenen kunna tolkas i olika tid: dåtid, nutid och framtid? Hur ändras ex. miljön ? Hur ändras språket? Vad gäller Hamlet är det istället tanken kring hur hela storyn ändras, om man byter ut Hamlet till en tjej som kommer hem och hittar sin pappa omgift med en nya kvinna. Vad händer med den manliga Ofelia? En scen måste väljas ut som tydligt tar fram detta.  

-Vi har en pjäsmall där vi skriver in ex. miljö, personer, dialog med mera. 

charlotte21

-Förberedelseklassen identifierade följande känslor som finns i både Hamlet och Romeo och Julia:
Kärlek, svartsjuka, hat, avundsjuka, vänskap, förtroende, misstänksamhet. Dessa känslor får bli ledstjärna och utmaning i tolkningarna och scenerna.

Besök av teaterlärare

Klasserna, både FK och åk 8 fick också den fantastiska möjligheten att ha Alexandra Ljungkvist från Ung i STHLM på besök. Alexandra arbetade med uttryck och teater utan ord, att lära känna sig och sin kropp och våga- kändes som temat. Mycket uppskattat av eleverna och fick igång dem att förstå att man kan göra teater på olika sätt. Detta skall eleverna få beskriva i text och bild.  Vi i FK fortsätter att öva på de teaterövningar vi fick av Alexandra. 

Synpunkter på teaterövningarna från förberedelseklassen

”Vi lär oss jättemycket, exempelvis att förstå kroppsspråk ”
”Det var roligt att få vänner och det är roligt att man måste röra på sig”
”Lära sig att kommunicera i grupp”
”Vi lär oss att det inte är omöjligt!”
”Allting var bra och roligt för vi har haft kul”

Charlotte 24

Vad som kommer att hända härnäst med Shakespeareprojektet 

Berättar Charlotte i nästa inlägg, Shakespeare i Bagarmossens skola del två

Skapande skolaprojekt

Den här terminen har lärarna valt att finansiera projektet inom skolans ordinarie budget. Om de vill göra teaterprojektet större finns det möjlighet att med medel från Skapande skola få stöd av skådespelare, regissörer, koreografer, dansare, musiker, scenografer och ljus- och ljudtekniker etc. De kan också betala hyra av scen inom ramen för Skapande skola.

Blogginlägg om Shakespeare

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Att skriva en berättelse

Tuvalisa Rangström föreläser för gymnasieelever om att skriva texter för opera och teater. I inlägget sammanfattar jag hennes metod. 

IMG_6477 BESKUREN

Tuvalisa Rangström har tidigare arbetat som skådespelare men insåg efter många år i yrket att hon framframförallt är intresserad av själva textbygget: Att få skapa en värld och befolka den – att få fundera över vad personerna i ”hennes värld” tänker och hur de lever. Så nu arbetar Tuvalisa mest med att skriva texter och manus. Hon är bland annat med i Drottningholms slottsteaters konstnärliga råd i egenskap av dramaturg och librettist.

En metod för kreativt skrivande

”Jag börjar nästan alltid med att googla.” Om jag skulle få i uppgift att skriva något om gränser skulle jag googla gränser för att få inspiration (Några elever i klassen arbetar med gränser). Då får jag bland annat upp landsgränser, gränsvärldar inom musik, personliga gränser, gränser för vad människor får göra. Sedan associerar jag kring alla sökningar som kommer upp och skriver ned det i en liten bok. Mycket som känns oväsentligt kan hjälpa mig att komma vidare längre fram i processen.

Nästa steg är att googla bilder på gränser. För varje uppdrag organiserar Tuvalisa en mapp på Pinterest med bilder. En del bilder skriver hon ut och har på skrivbordet. En bild på en tennisplan som kommer upp kan kännas ovidkommande, eller kan det vara intressant att utgå från de vita strecken i arbetet med gränser? Vems spelplan, på vilken sida om strecket befinner sig personerna?

h489309_10

Sedan är det dags att stryka under i texterna. Hon sorterar textfragment, och när anteckningsboken är fylld är det bara att plocka ut lappar fyllda med koncentrerad text som den på bilden.

Voilá: En två timmars opera!IMG_6481HALVERAD

IMG_6479 HALVERAD

Personbeskrivning

För varje karaktär i berättelsen har Tuvalisa hon ett ark där hon berättar om personen. Det underlättar när hon ska skriva repliker, då går hon till anteckningarna och får en känsla för vad personen skulle säga.

Författaren Magnus Ljunggren har i ett äldre Kulaninlägg tipsat om två övningar vi kan göra för att hjälpa eleverna med personbeskrivning i en berättelse:
Tips 1, Börja med att dela ut tidningar och sax.  Elevernas uppgift är att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams? Vill eleverna fortsätta med uppgiften kan de sitta var och en, därefter två och två och skriva dagbok som de tänker att deras karaktär skriver.

Tips 2, Gör en berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      


Precis som i böcker behöver teatern en dramaturgisk uppbyggnad med scener som bygger upp föreställningen innan konflikten tornar upp sig. Här återknöt Tuvalisa till tennisbanan och berättade att när hon googlade på gränser och fick upp tennisbana läste hon också att tennisbollens kärna är fylld med luft eller kväve. Hon tog upp det som en ovidkommande detalj som kunde vara intressant att inleda en scen med.

tennis-ball-1162640_960_720

Tuvalisa besökte en gymnasieklass som är med i språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Klassen som Tuvalisa mötte har tidigare sett Drottningholms slottsteaters uppsättning Syskonen i Mantua.

Tuvalisa gick runt och pratade med grupperna som arbetade med skriva manus på temat kontakt.  De arbetar med Magnus Florins libretto till Syskonen i Mantua, Örat och tonerna når längre än vi anarEleverna är indelade i grupper och varje grupp har fått en mening att utgå från i sin gestaltning ; Det finns gränser, Andra broar och torg där du kan röra vid mig utan sorg, Jag är en kropp med fötterna på jorden, En dans utan vila, som aldrig tar slut, Nu finns jag som ett eko av ett eko och Det finns gränser. Den 26 november visar eleverna delar av arbetsprocessen på Intimans scen. Du är välkommen att se hur ”Det finns gränser” och andra meningar från librettot kan gestaltas på en scen.

örat45

örat 3 beskuren75

Tidigare inlägg om kreativt skrivande

Kulan har haft flera dramaturger och författare som hållit workshops i kreativt skrivande för lärare: Vi lär oss skriva dramatik med Elisabeth Cronoberg. Författarskola ett och två med Magnus Ljungmark. Mats Wahl har en bra sida för gymnasiet, Så här fungerar dramatik 

Lita på publiken

Tuvalisa avslutade med säga att vi ska lita på publiken och inte skriva allt för övertydligt, det som inte står i texten kan vara minst lika viktigt och förmedla en fråga och känsla som publiken tar med sig hem.

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Vi lär oss skriva dramatik

En berättelse ska ha en spetsig inledning, fylligt mittparti och ett snärtigt slut.

dramafisk

Fiskmodellscitatet tillskrivs Astrid Lindgren, modellen  stämmer också in på den dramaturgiska modellen. Något som vår kväll med dramatikern Elisabeth Croneberg handlade om.

Elisabeth pratade om vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi skulle tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

På webben finns det många definitioner och modeller på den dramaturgiska modellen så i det här här inlägget fokuserar jag på de övningarna vi fick göra som utgår från modellen. Övningar där vi arbetade med personbeskrivningar och vändpunkter, övningar som passar bra att göra i klassrummet. I slutet på inlägget tipsar jag också om litteratur för dig som vill läsa mer.

Övningar inför manusskrivande

Elisabeth försöker tänka rytmiskt när hon skapar en berättelse, en teknik som inte är så lätt att förmedla till eleverna. Men vi fick pröva på några konkreta korta övningar som främst aktiverar den delen av hjärnan som triggar i gång känslor och rytm.

  • Uppgift 1: Flödesskriv på temat gräv där du står under tre minuter. Skriv det du känner, tänk inte och formulera inte om.  Kommer du inte på något att skriva så skriv ”jag kommer inte på något att skriva”.
  • Uppgift 2: Rita en bild på det första du tänker på . Låt kritan flöda, det behöver inte föreställa något. Övningen är på tre minuter. Rita på blanka papper en poäng är att det ska gå fort , då blir det inga prestationskrav .
  • Uppgift 3: Studera bilden från uppgift 2 och skriv en text. Vad ser du? Vad känner du?

drama flöd

Mellan övning tre och fem

Berättade Elisabeth hur en berättelse är uppbyggd, med karaktärer, konflikter, motstånd, katalysator, vändpunkter klimax. Vikten att ha tydliga karaktärer i dramat, en huvudkaraktär, protagonist. Den som vill något, har behov och har ett mål. Huvudkaraktären kan ha den minsta rollen på scenen men ändå vara den som bär dramat. Det måste finnas en konflikt för karaktären att nå sitt mål. Konflikten kan var mellan andra personer (antagonist),  samhället eller inom sig själv. Karaktären ska också skapa identifikation med läsaren, den ska väcka känslor vilka inte behöver vara sympatiska. Vet jag vad karaktären vill så har jag berättelsen. Elisabeths råd är att låta eleverna arbeta mycket med karaktärerna innan eleverna börjar skriva manus och tänka handling. I karaktärsbeskrivningarna ska det vara både inre och yttre egenskaper, bra och dåliga egenskaper, manifesta och latenta , exempelvis, ålder, yrke, hemlighet, udda egenskaper, rädslor, drömmar …..

Uppgift 4: Skapa en karaktär. Vi fick sitta tre och tre och rita en vikmänniska. Alla fick börja med att rita huvud och hals, därefter bytte vi ark och ritade bålen och sedan byte av ark igen för att rita ben. Även denna uppgift ska utföras på kort tid. Därefter valde gruppen en karaktär de skulle berätta mer om utifrån en eller alla tre arken. Med hjälp av texten och bilden från övning 2 och 3 beskrev vi karaktärsdragen och viljan på vikmänniskan. Vi skulle ha både bra och dålig egenskaper. Fundera på om det finns något av det vi skrivit om som ger mig information om en persons vilja, egenskaper och huvudproblem. Har jag skrivit att en person är rädd för vatten, en stressad lärare,  passar det in på någon av bilderna? Härbärgerar den här personen allt vad vi vill med berättelsen? Vi presenterade personerna för varandra i gruppen och berättade hur vi tänkt.

drama trer

Andra sätt för att beskriva karaktärer

Ge eleverna bilder på människor och be dem berätta om personen, här är förslag på bilder varav en kan upplevas som provocerande. Elisabeth pratade mycket om vikten av att inte censurera och moralisera i skapelseprocessen. Om skillnaden mellan att skildra våld och förespråka våld.

drama vykort

Uppgift 5

Sista övningen var att skriva ett brev till sig själv. Brevet ska börja med Kära dramaturg och sluta med kära hälsningar.  Det ska vara ett uppmuntrande brev.

Utgå gärna från en folksaga

drama hans o gret

När du arbetar med dramatik kan det vara bra att utgå från folksagor som oftast uppfyller beståndsdelarna i den dramaturgiska modellen, folksagor är korta och eleverna hinner både läsa och arbeta med övningen under en lektion. Elisabeth Croneborg rekommenderade sagan Hans och Greta av bröderna Grimm. Här en kort variant av  Hans o Greta. 

Låt eleverna ta ut akterna i sagan,  början, mitt och slut Låt eleverna sätta ut VP 1 (vändpunkt), VP2 och VP-klimax. Därefter kan de  fundera över vilka av karaktärerna som för berättelsen framåt och viktiga vändpunkter i sagan.  När eleverna börjat på att fundera kan de få ta del av ett aktindelat synopsis för Hans och Greta. Hämta Hans och Greta i punktform . I aktindelningen är det tydligt att varje scen har en början, slut, maktbalans och en framåtrörelse. Låt därefter eleverna skriva en scen med Hans, Greta och pappan tio år efter händelsen. Vem väljer de som huvudperson i scenen? Var utspelar sig berättelsen? Skiftar maktbalansen?  Vad vill huvudpersonen just nu i den situationen? Vad vill pappan, barnen? Kanske är hos familjeterapeuten, polisen eller på dagis?

Vill eleverna arbeta med världsdramatik?

ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/ ingmarbergman.se/verk/froken-julie/media/

Då rekommenderar jag August Strindbergs Fröken Julie som också går att läsa och börja arbeta med på en lektion. Använd med fördel samma upplägg som för Hans och Greta. Du kan också hämta pjäsen från Dramawebben, då får du även med författarens förord och miljöbeskrivningar. Pjäsen finns filmad i många versioner och tillgänglig via SLI Medioteket . Helena Bergström har gjort en variant på Fröken Julie, Julie  som du kan låna/streama från Medioteket och till den har Filminstutet gjort en filmhandledning . Här en filmad intervju med Helena och skådespelarna.

Författaren och dramatikern Mats Wahl har skrivit Så fungerar dramatik, handledningen finns fritt tillgänglig att ladda ned på Mats webbplats Storyland.  En stor del av innehållet i Så fungerar Dramatik utgår från Fröken Julie. Pjäsvalet gör det lätt för oss  att anpassa till vår verklighet eftersom kammarspelet bara är på några sidor. Eleverna hinner läsa och börja samtala om pjäsen  på en och samma lektion. Vill klassen spela upp pjäsen är det också enkelt eftersom dramat behöver få personer på scenen. Pjäsen är ett bra exempel för att illustrera tidens, handlingens och rummets enhet. Några råd från Mats Wahl som elever kan ställa på det drama de skriver eller analyserar är:

  • Vem eller vilka förändras medan dramat spelas upp?
  • Vilka konflikter finns det? Är konflikterna någorlunda tydliga?
  • Hur går informerandet om pjäsens förutsättningar till? Allt sägs väl inte genast?
  • Vilka vändpunkter finns i pjäsen? Var tar pjäsen en ny riktning?
  • Finns det vansinne i karaktärerna och logik i dramats konstruktion?
  • Vilka karaktärer talar sanning och vilka ljuger?
  • Hur börjar dramat och hur slutar det? Hur ser vägen från start till mål ut?
  • Har alla förekommande karaktärer en funktion?
  • Hur är dialogen skriven? Talar alla på samma sätt? Är dialogen snabb eller trög?

Råd inför manuskrivande

drama manus

Spåna fritt och censurera dig inte, tänk en tratt som smalnar av vartefter du börjar välja bort. Skriv synopsis, kort beskrivning av berättelsens början, mitt och slut. Har ni tid så låt eleverna växla mellan att tänka på struktur och spåna fritt. Eleverna kommer ofta snabbt på en spännande eller överraskande vändpunkt men lägger ingen tid på inledningen vilket innebär att spänningen går förlorad.

Väljer eleverna att ha en huvudperson som inte vet vad den vill så gör de det svårt för sig. Det är i glappet mellan det huvudkaraktären vill och inte får som är intressant i dramat. Hur agerar huvudkaraktären i glappet, när den stöter på motstånd? Det berättar något om hur personen är. När brister det för oss, när kan vi tänkas ta till våld, agera mot våra ideal? Karaktären har en inre och yttre resa i berättelsen, jag vill något men måste lära mig något annat. Efter att eleverna tänkt ut vilka karaktärer som finns i dramat kan de bygga historien baklänges, skriva sista meningen i dramat först av allt. Att börja med slutet gör det enklare att hålla tråden och inte spåra ut. Viktigt att eleven har koll på huvudkonflikten. När ni byter scen, byt miljö så blir det tydligt för läsaren eller publiken.

Läs mer om att skriva dramatik

Elisabeth rekommenderade varmt författarna Julia Cameron, Det finns mycket av Julia fritt på nätet att läsa om du inte vill köpa boken lust att skriva.

dram boktips

Ett slumpvis valt uppslag från Bodil Malmstens bok som ger en rättvisande bild av en av de bästa böcker jag läst om skrivande, boken är också fylld med Bodils  foton och bilder.

malmsten

Inför teaterbesök

Ska klassen se en föreställning kan det var intressant att i förväg få läsa delar av manus, det brukar inte vara några svårigheter att få det av teatern. Det räcker gott med några sidor som ni läsa i förväg och fundera på hur orden kommer att gestaltas på scenen.  Det är ett förarbete innan teaterbesöket som brukar rendera mycket större nyfikenhet på själva föreställningen. Många teatrar lägger också upp texter på webbsidan från regissörer, scenografer och andra involverade som bidrar till en fördjupad teaterupplevelse.

Stöd från Kulan

Förutom att ta del av staden subventionerade teaterföreställningar( Kulanpremien)  hittar du författare som håller skrivarkurser på Kulan, på Kulan finns också rådgivare inom film, teater etc.

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulan i sociala media

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.
Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Workshop i kreativt skrivande för lärare och skolbibliotekarier

Ungdomar har berättandet i blodet, mer än kanske någon generation tidigare. De kan sin dramaturgi utan att veta vad ordet betyder. Vi pedagoger kan hjälpa dem  att  lära känna olika former av dramatiskt berättande. Att hitta verktygen till både idé, skapandet av struktur/synopsis och till manus och dialog.

company

Därför erbjuder Kulan en workshop med manusförfattaren Elisabeth Croneborg. Under kvällen berättar Elisabeth om övningar för igångsättning av kreativitet och  hur dramaturger för film tänker. Du får du tips på lekfulla och handfasta skrivövningar som går tillämpa i klassrummet, övningar som gynnar berättande och förhindrar skrivkramp.

Om Elisabeth Croneborg

Elisabeth Croneborg är manusförfattare och dramaturg och har lång erfarenhet av både scen- och filmprojekt med unga och undervisar i skrivande. Elisabeth har arbetat för tv-serier som till exempel Rederiet och Kvarteret Skatan. Elisabeth har bland annat undervisat  studenter på Stockholms Filmskola och  dramatikutbildningen på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola.

Anmälan och kontakt

Här anmäler du dig
Tid: 8 oktober, vi serverar lätt förtäring mellan 17.00-17.30. Workshopen pågår mellan17.30-19.30
Plats : Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor. T bana Liljeholmen
Pris: utan kostnad för skolan, workshop bekostas av Centrum för dramatik
Ansvarig för workshop: Elisabeth Söder, elisabeth.soder@Stockholm.se

Tips inför arbetet att arbeta med dramatik

Ordbok för dramatik, Centrum för dramatik

Så fungerar dramatik , Mats Wahl

Kreativt skrivande Michaela Forseén

Drama underlättar språkinlärning, Jordi Almeida, lärare på Stuurebyskolan

Hur jag bedömer multimodala arbeten

Enligt forskaren Anna-Lena Godhe är vi lärare osäkra på hur vi skall bedöma andra uttryckssätt än talad och skriven text. I avhandlingen Creating and Assessing Multimodal Texts. Negations at the Boundry skriver Anna-Lena ”Bedömning hamnade i fokus när jag var ute och samlade in material till studien eftersom eleverna började fråga om hur de multimodala texterna skulle bedömas och hur de relaterade till den kurs de gick i svenska.

feedback-3240007_1920

I det här inlägget kan du läsa hur Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium resonerar om bedömning av filmer som eleverna gör i ämnet svenska.  Katarina Lycken Rüter, också lärare i svenska har i ett tidigare inlägg för Kulan skrivit om modalitetens betydelse.

bildmanusexempel

 

Hur bedömer jag multimodala texter?

Min uppfattning är att allt som jag kan titta på och lyssna efter i traditionellt skriven och talad text, kan jag också se och höra i multimodala texter. Jag kan, förstås titta på en elevs språk, retoriska färdigheter, analytiska förmåga, på begreppsanvändning och litteraturanalys även i en film, men jag kan också se och höra så mycket mer!

Jag arbetar mycket med filmen som underlag för såväl lärande som bedömning i mina huvudämnen svenska och religion. Min erfarenhet är att eleverna gillar att arbeta med film och lusten till lärande är en framgångsfaktor som jag tror inte nog kan understrykas när det gäller undervisning. En annan erfarenhet jag har är att elever ofta är väldigt skickliga på filmarbete, inte bara tekniskt utan kanske främst i bildanalys och förmågan att tänka i och analysera ett ”filmiskt språk”. Detta gör filmen, menar jag, till en ypperlig ingång till att arbeta med många andra och kanske svårare färdigheter, som eleverna inte alls kanske har lika lätt för initialt. Svårigheten blir förstås att känna sig säker på bedömning av film och att få eleverna att förstå vad som faktiskt bedöms och vad som inte gör det.

Jag tänkte i min text dela in mina tankar kring bedömning av multimodala elevarbeten – i den här texten fokuserar jag helt på elevproducerade filmer, men tankarna torde gälla även för andra former av multimodala texter, såsom t ex poddar, radioprogram och bildspel – i tre delar:

  • Film för att öka elevernas lust att lära
  • Film som examination av filmkunskap
  • Filmen som presentationsmodell för litterär analys

Jag utgår ifrån hur jag använder den elevproducerade filmen som redovisningsmaterial utifrån tre olika grundprinciper, där grunderna för bedömning kanske kan komma att skilja sig åt beroende på vilket huvudsyftet med filmproduktionen är. Jag försöker i texten att på vart och ett av exemplen ge ett autentiskt exempel från min egen undervisning och kommentera hur jag tänkte vid utformandet av uppgiften och varför jag valde att gå till väga på det sätt som jag gjorde. Efter de tre exemplen lyfter jag några generella tankar kring bedömning av film i, främst, svenskämnet.

IMG_5314 Blackan

Film för att öka elevernas lust att lära

Jag kan inte nog understryka hur viktig jag tycker att lusten är för elevernas inlärning. Att vilja lära sig är ofta detsamma som att faktiskt göra det. Film är ett utmärkt medel, anser jag, för att öka elevernas lust att lära. Många elever gillar helt enkelt att arbeta med film i klassrummet. Mitt andra bedömningsexempel är således av filmer vars mål egentligen är att öka elevernas lust för att lära sig något annat. Huvudsyftet här är alltså inte filmproduktionen i sig, utan något annat. Filmen blir det medel som används för att få eleverna att nå ett annat mål.

IMG_5296, blackan

Ett exempel här är mina elevers deltagande i UNG i Stockholm. Huvudsyftet i det projektet är ju integration: att elever från de nationella programmen (min klass är en årskurs 2 på samhällsprogrammet som deltar inom ramen för svenska 2) ska samarbeta under en längre tid med en klass från språkintroduktion. Eftersom huvudsyftet här är något annat än att undervisa eleverna i det filmiska språket, så kommer ju också bedömningen av de färdiga filmerna att bli lite annorlunda än i det första exemplet, men trots det måste jag ha tydliga exempel på vad som ska bedömas och hur. Det är viktigt både för mitt bedömningsarbete och för att eleverna ska kunna genomföra projektet på bästa sätt.

UNG i Stockholm har tydliga kriterier som inför projektet delades ut och gicks igenom med klassen. Dessa handlar dels om loggboksskrivande, dels om vad som ska finnas med i den färdiga filmen. Kriterierna tydliggör alltså förväntningarna som finns på arbetet. På det sättet liknar det min bedömning i det första exemplet. Dock har jag brottats lite med tankar om att filmen kan bli sämre (eller bättre?) på grund av faktorer utanför min kontroll, till exempel gruppsammansättning och språkförbistringar. Min lösning på detta problem har varit att lyfta blicken lite från projektbeskrivningen och också involverat svenska 2 i arbetet. Jag har alltså valt att komplettera filmarbetet med vanligt textarbete och mycket samtal, för att eleverna aldrig ska förlora kopplingen till svenska. Återigen tror jag alltså att tydlighet på vad som bedöms är A och O för ett lyckat arbete – för elever såväl som för mig som lärare och bedömare.

IMG_5312 Blackan

Film som examination för ”filmkunskap”

Mitt första exempel gäller den för en filmkunskapslärare kanske mest  självklara formen av filmredovisning, det vill säga den där den elevproducerade filmen används som examinationsform när något filmiskt, t ex dramaturgimodellen eller filmens språk, studerats. Jag brukar låta eleverna, som ett moment i t ex svenska, studera hur filmer är uppbyggda, hur den traditionella berättarstrukturen ser ut, samt vilka karaktärer som oftast finns med i västerländskt berättande. Kanske har man i klassrummet läst texter om detta, lyssnat på lärarens presentation, tittat på några filmexempel och sedan mynnar arbetet ut i produktionen av en egen, någon minut lång, film där de inlärda färdigheterna konkret ska visas.  Enligt min erfarenhet är detta inte bara en rimlig arbetsmodell för filmarbete , det är också  den tydligaste för bedömning, kanske pga av att lärare och elev oftast här är väldigt överens om vad som ska bedömas och  hur detta konkret ska gå till. Kort sagt finns det en samsyn mellan elevernas förväntningar och lärarens arbete.

Det är dock, anser jag, av yttersta vikt att ändå sätta dessa förväntningar på pränt och att ge eleverna, i god tid innan arbetet börjar, tydliga skriftliga instruktioner på vad de förväntas göra, vad de inte förväntas göra (jag brukar t ex vara tydlig med att eleverna inte ska skådespela eller ha dialog med i sina filmer, då detta är svårt att få bra och därigenom svårt att bedöma på ett objektivt sätt) och på vad bedömningen kommer att fokuseras. Jag brukar välja ut ett antal färdigheter som jag vill att eleverna ska visa att de behärskar (t ex etablerande anslag, vändpunkter, planteringar och avtoning) – de behöver, och ska inte, visa allt de lärt sig i denna enda film. Bättre för en vettig bedömning är att istället komplettera filmen med någon annan presentationsform om behov finns att kontrollera alla delar i det filmiska språket. Att ge eleverna dessa tydliga instruktioner gör filmen mer lättbedömd, det smalnar av det jag ska titta på och det gör det tydligare för eleverna hur de ska göra filmen bra. De kan fokusera på att finslipa detaljerna istället för att försöka visa allt.

Om filmen, vilket förstås kan ses som en självklarhet, görs som ett grupparbete brukar jag komplettera filmarbetet med en arbetslogg för att fånga in elever som arbetat bra i det tysta, men också för att kunna följa det arbete som eleverna gör när de tänker och planerar och som annars inte kommer mig som lärare till del. En arbetslogg är också ovärderlig att ha om det för någon elevgrupp, trots hårt arbete och rätt tänkande, av olika anledningar inte blir en bra slutprodukt eller ingen slutprodukt alls. Med en bra arbetslogg brukar arbetet ändå kunna användas som bedömningsunderlag.

IMG_5315 Blackan

Filmen som presentationsmodell för litterär analys

I svenska 3 ingår litterär analys som ett kunskapskrav och ett centralt innehåll. En sådan kan förstås med fördel skrivas på traditionellt sätt och jag propagerar ingalunda för att hoppa över en sådan. Däremot tycker jag att en skriven litteraturanalys med fördel kan kompletteras med en multimodal sådan. Min uppfattning är att eleverna, med rätt stöttning, har lättare att sätta multimodala ”ord” på sin analys än de kanske har att skriva den som traditionell text. En filmad ”analys” ger alltså fler elever möjligheter att visa sin allra bästa analytiska förmåga!

I år lät jag mina svenska 3-elever sätta tänderna i Majakovskijs ”Ett moln i byxor”. Det är en svår dikt på många sätt: svår att läsa och för en artonåring idag svår att analysera och förstå. Jag valde att låta eleverna arbeta med den i grupp och gemensamt välja ut strofer ur dikten som de analyserade, tolkade och konkretiserade genom att visualisera dem på film. Resultatet blev fantastiskt!  På intet sätt blev det heller svårbedömt. Jag hade sett eleverna arbeta i klassrummet och följt deras tankar och deras analys. Jag hade hjälpt dem att bena ut svåra textpartier. Jag hade hört dem diskutera texten och använda litteraturvetenskapliga begrepp. Vi hade parallellt med arbetet läst om modernismen och skrivit ett traditionellt prov och en litterär essä, så kunskapsmässigt var eleverna så förberedda som de kunde vara.

De fick inför det praktiska momentet mycket tydliga instruktioner på vad som skulle bedömas i filmerna. Här kunde det ju inte bli tal om att bedöma filmerna på samma traditionella sätt som i mitt första exempel, eftersom en modernistisk dikt ju saknar all logik och all ”dramaturgi”. Istället var jag tydlig med att jag i dessa filmer skulle titta på det analytiska, på det modernistiska språket och på vad de förstått och kunde tillämpa av modernismen som litterär epok. Min bedömning av deras filmer kom här alltså att i mycket likna den bedömning jag skulle ha gjort av traditionella skriftliga prov på samma tema. Eleverna fick även här skriftliga instruktioner och grund för bedömning. Då instruktionerna var tydliga med vilka färdigheter som faktiskt skulle bedömas i projektet, så hade eleverna också jobbat hårt med att visa just dessa färdigheter, varför filmskapandet som lärandesituation också blev mycket lyckat.

Eftersom filmarbetet i detta fall var ett grupparbete, kompletterades arbetet även här med en individuell arbetslogg.

 IMG_5307 Blackan

Sammanfattande tankar

Allt som jag kan bedöma i traditionella skrivna eller talade texter, kan jag förstås också bedöma i en multimodal text, till exempel en film. Film är en texttyp bland andra, och inte alltid ett självändamål. Att arbeta med elevfilm ger dock eleverna ofta känsla av variation och bidrar, enligt min erfarenhet, till en lustfylld lärandeprocess för många av dem.

Syftet med själva uppgiften måste få vara avgörande för hur en elevfilm bedöms och på vilka grunder bedömningen görs. Jag tror dock att grundtankarna måste vara desamma. Jag tror på tydliga instruktioner för hur arbetet ska gå till och vad som ska bedömas.

 

Jag tror att det är viktigt att vid bedömning av elevfilm ha lyhördhet för det som är bra. Låt lusten flöda och tillåt dig att blunda för missar som kanske bara är resultatet av elevernas kreativa glädje. Med tydliga bedömningsinstruktioner brukar det gå lätt att hitta det eleverna har lärt och förstått, även om det annars drunknat i ett kreativt ”potpurri”.

Loggbok är ofta bra för att följa arbetets gång, tydliggöra tankar och garantera ett bedömningsunderlag även om slutprodukten saknas. En arbetslogg brukar också dämpa eventuellt missnöje med en haltande grupprocess, eftersom elever kan skriva av sig och lyfta sina egna tankar och sin egen insats.

Skriftliga instruktioner om uppgiftens syfte är en självklarhet, men konkretisera – och minska gärna ned – vad som faktiskt ska visas upp denna gång. Det underlättar såväl elevernas arbete som din egen bedömning. Eleverna behöver inte alltid visa allting! Att skriftligt konkretisera vad som är underlag för bedömning denna gång brukar också hjälpa mig att bedöma slutresultatet på ett rättvist sätt – och med att hålla mig till kunskapskraven vid bedömning.

Slutligen: friskt vågat är hälften vunnet. Vi är ålagda att arbeta med multimodala texter och då dagens verklighets textvärld är multimodal, måste också skolans textvärld vara det. Det bästa med ett sådant arbetssätt är, tycker jag, att det är också är ett roligt och stimulerande sätt att låta eleverna lära. När de har roligt lär de, och när de lär har jag roligt! Mer film åt folket!

IMG_4911

Anna Bergqvist, lärare på Blackbergs gymnasium

Inlägg för Ung i STHLM-film