Författarskola med Magnus Ljunggren, del 2

magnus 6

Hur får vi vi en flyt i berättelsen?

Vilken turordningen av händelserna skall det vara i  beskrivningen? Viktigt och oviktigt?  Vad kommer först och sist?  Magnus slår ett slag för linbandemodellen , berättaren sitter i en korg i linbanan. Ibland  är berättaren i slutet av resan och vet allt och i bland i början.

Få igång flödet utan att fastna i felen, I en intervju för Skolverket berättar Magnus att ”när han besöker skolor som anordnar författarbesök vill han främst förmedla hur kul och inspirerande det kan vara att skriva. Men många elever som han möter ute på skolorna tycker att det är trist att skriva. Som dyslektiker vet han själv hur mödosamt det kunde vara att komma igång med skrivuppgifter och att slutföra berättelser. Han känner igen många med liknande problem ute på skolorna.

– Om en elev har skrivit något som hon är nöjd med, då känns det drygt att behöva skriva om, förbättra och utveckla. Jag vet, för jag får själv skriva om manus ibland upp till 50 gånger. Jag tror att det är viktigare att man får igång flödet och fantasin innan man påpekar fel och fastnar i detaljer. Skolan har nog tyvärr tappat en del skrivartalanger på det sättet. Ofta tittar man på korrekthet och utgår ifrån de uppsatta kunskapskraven, när man skulle vinna mer på att uppmuntra roliga, kreativa och okonventionella uppslag som främjar skrivandet i stort.”

Magnus besöker gärna skolor och pratar både om läsning och håller skrivarworskhops. Under flera år har Magnus deltagit i läsprojektet Läsning pågår, Stockholms stad erbjuder subventionerade författarbesök.

Berättelsens struktur

Skall författaren bestämma slutet först? För många elever kan det vara ett sätt att inte tappa den röda tråden. För att behålla läsaren, se till att det finns hinder på vägen. Veronica Grönte visar en  modell för detta på sidan Makete.  Veronica har också en sida där hon berättar om ett klassiskt dramaturgiskt upplägg, ta del av en föreläsning om dramaturgi på Multimediabyrån och underbart roliga filmer på You Tube som alla följer det klassiska upplägget, se ec. LottoÅke ( reklamfilm av Troell) eller en skräckfilm på några minuter; The black hole , tydligt uppbyggd efter dramaturgin. Denna film är en tragedi. Mittpunkten – HK är lyckligt ovetande om det tragiska slutet. Lifted Pixar , om en liten grön varelse som håller på att köra upp. Ska ta körkort på rymdskepp Jättefin. Här kan också vändpunkterna tydligt ses. Veronika delar frikostigt med sig av konkreta uppgifter för små och stora skrivuppgifter på Maketesidan

 

Berättarövningar för att komma igång

Övning 1, Helklass/ grupp En-ordsberättelse , skicka runt flera varv. Sedan fullfölja berättelsen. Berättelser som finns i rummet. Samma upplägg kan vi använda för att skriva sagor, skriva brev. Övningen hjälper till att ger riktning.

Övning 2, Först sitta var och en, därefter två och två för att avslutas i helklass. Vi fick tidningar och en sax var och en. Uppgiften var att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams?

Övning 3, Först sitta var och en, därefter två och två för att avslutas i helklass . Dagboksanteckning från mötet, hur skriver den här personen dagbok?

Övning 4,  Sexordsberättelse, Ernest Hemingway skrev en gång en berättelse som han tyckte var det bästa han någonsin åstadkom. ”For sale: baby shoes, never worn.”

Övning 5, Berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      
       

 

Karaktärer i berättelsen

Skall man bestämma sig för berättelsens karaktärer är det många frågor att besvara innan man sätter igång. Yrken, familj, intressen spinner ihop personen. Principen är att man skall ta små steg. Sedan ordna ett möte. Var kan de ha träffats?  Var är det här? Hur har det gått till , det måste hända något.

Magnus menar att Jag är det viktigaste instrumentet för en författare. Låt eleverna fundera över vilka böcker de gillar? Inspirera dem att läsa om och om. Knycka och göra det de gillar i andras texter till sitt eget.

 

 Hur skriva repliker?

  • Låt personerna prata på, redigera sen.
  • Använd sa och frågade vid anföringdvs  Undvik att skriva sa hon med eftertryck, eller argt eller sarkastiskt. Texten ska i sig uttrycka det här. Gestalta det. Inte heller skrek hon, väste hon, deklamerade hon…
    — Jag hatar dig, sa hon.
    — Jag hatar dig jag med, svarade han.
    — Vet ni vem som hatar mig? frågade lillbrorsan.
  • Undvik utropstecken – det ska bara vara där när det är nödvändigt.
  • Aldrig fråga svar:
    — Vem är du?
    — Bosse.
    — Vad gör du här.
    — Spelar bowling
    — Får du vara ute så här sent?
    — Ja.
    — Var är din pappa då?
    — Hemma…

Utan:
— Du får inte vara här så här sent

— Jag är bättre än dig i alla fall.

— Din pappa borde hålla ordning på dig.

— Du ska inte bry dig om min pappa.

— Vad heter du?

— Jag har gjort trehundra poäng en gång, det har inte du.

— Du svarar inte på min fråga.

— Inte du heller.

 

  • Undvik På tal om det-vändningar.

— Jag har världens största samling av modellbussar, sa hon.

— Ja, apropå bussar ja, sa han. Vet du att jag ska resa hem till mamma i helgen?

 

  • Undvik små ord, och hälsningsfraser.

— Hej det är jag. Hur mår du

— Jag mår bra… och du då?

 

  • Utveckling – inte omtagningar:

Har de som pratar nått klimax så ska man inte börja om igen.

— Vill du vara snäll och flytta på dig. Jag ser inte.

— Nej.

— Varför inte då.

— Jag har betalat dyrt för den här biljetten

— Du är väldigt självisk. Jag har betalat lika mycket, och ser inget för din hatt.

— Tror du jag bryr mig?

— Ska vi gå ut och göra upp om det?

— Gärna, om du törs.

— Jag kan slåss här inne om du vill?

— Nu?

— Självklart. Du får slå först…

 

  • Påstå istället för att fråga.

— Det här är visst vägen till Paris.

— De säger det.

— Då är det lämpligt att fortsätta på den då.

— Om det är dit du vill.

 

  • Vad vet de som pratar med varandra om?

´Äkta makar behöver inte tala om för varandra var deras dotter går i skolan

Två poliser behöver inte förklara för varandra vad fängelse är.

Bosse Parnevik berättar inte för Larry Normans fru att det är Larry Norman som ringer

 

  • Ett gräls struktur:

Generellt till personligt
Om saker, sedan handlingar och sist om egenskaper.

— Den här strumpan ligger alltid här.

— Släng den i smutsen då.

— Du är så lat.

— Du är latare

— Du är precis som din mamma

— Du är en egoist som inte tänker på andra.

 

Första delen i Magnus författarskolan handlade om:

En checklista för redigering, hur vi arbetar med det enklaste, textens yta. Här finns författarskola 1
Magnus Ljunggmarks webbplats
De workshop som Magnus hållit i att skriva för lärare har skett inom ramen för  KUL1415

de2c279bf3eb244c206bd78d24cca6e6

 

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder

 

Författarskola med Magnus Ljunggren. DEL 1 av 2

  • magnus 5

Vi lärare läser och skriver tillsammans med våra elever varje dag. Vad har vi att lära av en annan profession som också arbetar med språket? Vi bad författaren Magnus Ljunggren ge en workshop för att ge oss  tips och erfarenheter att ta med till klassrummet inför bok-webb- och scenerbjudandet från KUL1415.

Använd IT för att arbeta med textens yta

Magnus började att prata om textens yta,  stavning, grammatik med mera. Det som för en generation tillbaka var det svåraste, framförallt för personer med läs- och skrivsvårigheter är numera  inte ett lika stort problem. Många av dessa hinder är undanröjda för våra elever tack vara digital teknik.  Det är lättare att få överblick, se över disposition och grammatik. Texten blir läsvänlig när vi väljer teckenformat,  layout, använder rättstavningsprogram, väljer radavstånd och teckenstorlek. Vi kan undvika upprepningar genom att söka efter synonymer.

Magnus redigeringschecklista

  • Se över tecken i texten, Magnus rekommenderar att vi skall ta bort alla utropstecken när vi skrivit klart. För mycket tecken i en text påverkar läsbarheten. Använd ” serch” och ersätt de flesta frågetecken med punkt. Fundera på vilka meningar som verkligen behöver utropstecken.
  • Småord, skriv-tics, Se över om ju, nu etc. behövs de?
  • Försvagningar, Leta rätt på förminskningar i texten och gör den precisa. Skriv inte ”nästan arg”, ”lite hungrig” . Håll uppsikt över ”liksom, ungefär, nästan, känns som att”.
  • Dubbla superlativ. När behövs dessa förstärkningar? Fantastiskt bra, oerhört bra.
  • Dubbel information, Svarar i telefonen, kollar ett TV-program i TV:n. Behöver allt berättas? talar i telefonen” till exempel. Får läsaren reda på samma sak flera gånger?

Fem enkla, tre lite krångligare och några avancerade  tips som är bra att ge till eleverna när de är klara med sin text, Checklista-redigera  ( format, utropstecken, upprepning, dubbla superlativ …). Finns mer tid är det stimulerande för eleven att fundera över sig själv som skribent. Vad gillar jag för böcker? Hur tycker jag att en bra text skall se ut med det innehåll jag  förmedlar?  Långa meningar eller korta? Enkelt eller avancerat språk? Skiljer jag löptext från dikt? Hitta en medvetenhet i texten.

Är berättelsen förståelig?

  • Håller karaktärena ihop? Är de motsägelsefulla bortom det godkända? Var är de, vem pratar? Saknas några karaktärer? Finns det för många karaktärer?
  • Vad saknas för att man skall kunna förstå, tema , premisser?
  • Hitta tomheten och fyll den. Ofta i repliker och möten. -Hej hej, det okey, och hur mår din fru då… då ses vi nästa vecka och så vidare .
  • Smiter jag någonstans? Låter jag bli att förklara vad som sker i ett visst läge för att jag inte vet eller av någon annan anledning?
  • Bryggor, sånt som saknas för att knyta ihop texten med nästa del, en brygga från ett skeende till nästa.
  • Överflöd, information som inte behövs, det räcker som det är.
  • Texten undertext – övertydlighet, skall detta uttalas eller egentligen förstås ändå?
  • Gestalta, visa, berätta inte. Tänk teater eller film. Ingen ska behöva säga vad de tycker genom författaren. Läsaren skall kunna se det genom det som görs. Han var arg. ”Utan att säga något knycklade han ihop brevet och stoppade det i byxfickan. Sedan log han emot mig.”   En författare som är mästerlig på att gestalta text är Marguerite Duras. Ett citat från Åsa Lundholms lärarguide till Halv elva en sommarkväll Alla tiders klassiker wikin.  ” Duras lägger inte mycket krut på handling och dialog, men desto mer på att gestalta karaktärernas inre drama med hjälp av ett vidunderligt vackert språk.”
  • Tänk på koreografin, hur rör personerna sig i rummet? Är det möjligt att göra som personerna gör/går? Om de står för stilla, ge dem rörelse  eller sysselsättning.
    Här kan ni göra de övningar vi skrev om i blogginlägget,  Bild som ett redskap i skrivande och berättande och rita tidslinje och kartor.

berättande 63

  • Avsluta berättelsen med det viktiga, inte det ovidkommande-
  • Läs texten högt för dig själv och andra , som avslutning innan texten lämnas vidare. Då hör du om du har rytm och flyt i språket. Har du tillgång till talsyntes? Markera texten och lyssna på den. I Stockholm har alla kommunala skolor tillgång till talsyntes, på gymnasiet finns den i Claro Read och för grundskolan finns den i CD-ORD.

 

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

 

Elisabeth Söder

Författarskola KUL1415.se/skola

widmark 2

Inspirationsseminarium med författaren Martin Widmark

Författaren Martin Widmark, en av  Sveriges mest utlånade författare och mannen bakom succén. En läsande klass berättar hur lärare kan använda lässtrategier för att utveckla elevernas skrivande. Martin berättar också om hur han planerar inför en ny bok och delar med sig av konkreta råd från sin tid som lärare hur man engagerar hela klassen i skrivprocessen och hur processen kan läggas upp över tid.

Målgrupp: pedagoger årskurs 2-7
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Datum: fredag den 12/9 kl. 13.00-15.30
Pris: utan kostnad, KUL1415 bekostar seminariet
Anmälan: Medioteket

magnus

Skrivarworkshop med  författaren Magnus Ljunggren

Magnus berättar om författarens arbetsprocess: att hitta på, gestalta, förädla och feedback.  Föreläsningen tar fasta på vikten att få ingång flödet i skrivprocessen utan att fastna i felen. Från workshopen kommer vi ha med oss till klassrummet :

  •  Hur kul man kan ha med bokstäver och ord om man får berätta nåt man gillar att berätta om.
  •  Hur lätt det är att hitta på och att idéer inte är en bristvara att vara rädd om utan något man kan strö omkring sig.
  • Att skrivandet verkligen består av två delar: skapande, och sedan förfinandet .
  • Att man fått en känsla av hur lätt man kan fixa till en text på ytan med hjälp av checklistor.
  • Att utgångspunkten för skrivandet är JAG.
  • Att bra skrivande startar i en lust att experimentera och att dåliga resultat av ett misslyckat experiment inte ska inverka negativt på betygssättning.
  • Att en medläsare  är det näst viktigaste – ingen kan skriva en bra text utan en utomstående läsare.

Magnus är en av författarna som deltar i Läsning pågår i höst. De subventionerade författarbesöken är i årskurs 8. I Skolverkets bok Med fokus på språk, lärande och identitet medverkar Magnus på sid 25-27.  27.

Målgrupp: årskurs: 7- till och med gymnasiet
Plats: Medioteket, Trekantsvägen 3, Liljeholmen
Tid: Workshop uppdelad på två tillfällen: tisdag den 16/9 mellan kl 17.00-20.00 och måndag den 6/10 mellan kl 17.00 – 20.00
Anmälan: Medioteket
Pris: utan kostnad för skolan , ingår i KUL1415

Fler erbjudanden kommer att läggas upp under författarskola. Följer du Kulan på facebook så är du uppdaterad

/Elisabeth

Teater i undervisningen

Modeller för att samtala om teater och dramatik, skriva dramatik och sätta upp en scen eller pjäs.

Rävholmen 106

Kreativa samtal med elever kring en kulturupplevelse

Dramaturgen Anna Berg delar med sig av en modell hon tagit fram, med inspiration från många andra. I modellen betonar hon hur viktigt det är att inte på en gång ge sig på att tolka och analysera,  utan tvärtom, börja i det konkreta. Starta med en minnesrunda där alla elever får komma till tals och berätta vad de minns och reagerade på från föreställningen. Iakttagelser fria från värderingar och tolkningar från en klass blir alltid en spännande upplevelse för dig som lärare oavsett hur många gånger du sett samma föreställning. Här kan du läsa mer. 

Lärare som arbetar med drama i skolan

Catharina Dreiman har i flera inlägg på Kulan berättat om ett Skapande skola projekt i drama och bild, årskurs 4 på Gärdesskolan. ”Att sätta ihop en pjäs, från idé till finalen på aulans scen. Här kan du läsa hennes sex inlägg.

 

P1020207 (1024x683)


Charlotte Ahlström, Bagarmossen skola:  I inlägget med rubriken Shakespeare i Bagarmossens skola presenterar Charlotte ett kreativt, språkutvecklande och inspirerande projekt för att arbeta med inkludering och Shakespeare. Konkreta tips och lektionsupplägg med koppling till styrdokument.

header h


Marianne Lindblad och Anna Bergqvist, lärare i svenska på Blackebergs gymnasium berättar om ett teaterprojekt med en SPRI-klass och en samhällstvåa som utmynnade i att eleverna visade några scener på Intima teatern. I två blogginlägg berättar de om upplägget, hur eleverna arbetade med olika konstnärliga uttryck, deltog i kulturella upplevelser. Vissa av arbetstillfällena var ledda av dem och några lektioner hölls av Alexandra Sjölin, Mediotekets teaterlärare. Klassen fick också två workshops med kulturaktör.

Anna-Marianne-beskuren2-633x492


Dramatik väcker elevernas skrivlust, alla elever kommer i gång att skriva på Viktoria Ericson Klostes lektioner, även de som tycker det är svårt. — Vi arbetar inte med färdiga manus, utan låter texten växa fram parallellt med improviserade teaterövningar, säger hon. Artikel i Lärarnas tidning


Teaterövningar på nätet

Mats Wahl, författare och dramatiker har hållit kurser för lärare och elever i att skriva och framföra drama:

Dramaövningar hittar du en omfattande samling med dramaövningar. Övningarna är kategoriserade. Samlingen har sammanställts under lång tid av flera personer från många delar av Sverige. Hemsidan tillhandahålls kostnadsfritt på en privat webbserver av Martin Wiss från Vulkanteatern i Jönköping.

Circonova berättar om några roliga dramaövningar som främjar fantasin.

Teater Spektakel delar med sig av övningar som bland annat övar: scenskapande, berättande, kroppsspråk. Övningarna är kategoriserade.

Impro listar alla möjliga former av övningar och lekar inom improvisationsteater.


Författarskola på nätet

Elisabeth Croneberg, författare och dramatiker delar med sig av konkreta tips för att skriva dramatik, vad som kännetecknar de tre akterna ( början, mitt och slut, tes, antites och syntes) i den dramaturgiska modellen och hur vi kan tänka för att få en berättelse att bli spännande.

Den dramaturgiska modellen

Tuvalisa Rangström, Skriva texter för opera och teater. På bilden är Tuvalisa på Globala gymnasiet och berättar hur hon arbetar som dramaturg.

IMG_6477 BESKUREN


Kulturaktörer, dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

Många av stadens kulturaktörer arbetar gärna med teaterprojekt i skolan. På den här sidan har jag en utbudssida med aktörer för skolan.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m

Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex


Forskarrapporter och artiklar om drama i undervisningen

Drama som pedagogisk möjlighet, En intervjustudie med lärare i grundskolan


Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.

Centrum för Dramatikteater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Här hittar du berättare, författare, serietecknare, dramatiker till kulturprojekt eller Skapande skola

I inlägget tipsar jag om aktörer och rådgivare du kan kontakta för att genomföra Skapande skola projekt inom litteratur, berättande och skrivande. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan. Här kan du läsa utförligare om bidraget.

drama flöd

Författare

Författarförmedlingen.  Ni som arbetar i Stockholm, missa inte att boka subventionerade författarbesök i årskurs 5, 8 och gymnasium genom Läsning pågår. Vill du resonera och få förslag på författare som passar din klass, kontakta Fredrik Lagerqvist på Författarcentrum. Fredrik nås säkrast via e-post fredrik.lagerqvist@forfattarcentrum.se eller på telefon 08-611 58 04. Arbetar du i Stockholms kommunala skolor kan du också kontakta Mediotekets Cirkulationsbibliotek. För att du ska få använda medel från Skapande skola ska besöket har tyngdpunkt på elevens eget skapande.

Författarförmedlingen erbjuder också , Möt en bilderboksskapare. Hur är det egentligen att vara författare och/eller illustratör? Förskolebarn får träffa några av landets främsta bilderboksskapare. Syftet med besöken är att väcka nyfikenhet kring läsning, litteratur, bilder och skapandet av böcker. 

Dramatiker

Centrum för Dramatik, teater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik

Illustratörer

Illustrationscentrums webbsida hittar du illustratörer, animatörer, grafiska formgivare och serietecknare. Alla konstnärer är presenterade med portfolio och kontaktuppgifter. Bilden är från illustratören Michelle Riedl.

5dcbf48d8163d-michelle-riedl-uppslag-fr-n-publicerad-barnbok


Scenpoeter, spoken word eller poetry slam

Ordkanon består av ett fyrtiotal poeter som alla har sin grund inom spoken word, scenpoesi och/eller poetry slam. Ordkanon förmedlar yrkesverksamma scenpoeter som varit aktiva med framträdanden och workshops i minst 4 år eller har motsvarande erfarenhet. Alla våra poeter har dessutom olika spetskompetenser: utgivna författare, skådespelare, kulturproducenter, hip hop artister, låtskrivare, vispoeter, komiker och dramatiker. Under energiska och lekfulla workshops testar de olika sätt att skriva på. Det finns tusentals ingångar till kreativiteten.

Målet är att alla ska finna något som tilltalar dem. Pröva på berättelser, rim, improvisation, ordlekar, självbiografier, arga dikter, glada sagor, kluriga funderingar och roliga betraktelser. Vi pratar om nervositet, om att prata inför folk och om det viktiga att vara en bra publik. På Kulans sida presenterar Ordkanon poeterna som kan komma till din skola: Agnes Török, en prisbelönt svensk/skotsk spoken word poet, Aiman Jihar är poet och artist, tvåfaldig Huddingemästare i Poetry Slam, Niklas Mesaros skriver om romantiska succéer och misslyckanden i vardagen. Saga Hedberg skådespelare och pedagog. Saga har ena foten i skrivandet, dramatik och poesi och den andra i teatern. På bilden syns Niklas Mesaros.
  kulturama-14 (002) 


Berättare

Johan Theodorsson, muntlig berättare och dramapedagog. John är scenberättare, skådespelare och manusförfattare. Konstnärligt jobbar Johan med en blandning av storytelling, skådespeleri och musik. Det konstnärliga syftet med genreblandningen är att uppnå ett mer dynamiskt, dramatiskt berättande med målet att nå sin publik emotionellt. I föreställningarna undersöker Johan aktuella frågor som transpersoners rättigheter eller tiggare i Stockholm. Strävan efter frihet är ett gemensamt drag för huvudkaraktärerna i historierna. Den dramaturgiska inspirationen kommer ofta från fantasy och äventyrsberättelser. Johan har lagt upp ens sida där han beskriver fem berättar projekt med drama för förskolan.

Berg


Fabula Storytelling, Berättarkurs för elever. Fabulas kursledare är professionella scenberättare och ger berättarföreställningar. Inom konstformen muntligt berättande ryms både konsten att formulera sig och sceniskt framträdande, samt arbete med kulturarv i form av berättelser från hela världen. Det muntliga berättandet ger möjlighet att belysa ett teman från olika synvinklar och öppna upp för fler tolkningar av verkligheten. Barn och unga som tränas i berättande utvecklar sitt språk och sin självkänsla. Den som har en bra historia vågar ta plats och uttrycka sig inför grupper.

På Fabulas berättarkurs får eleverna både improvisera fram nya historier och öva på traditionella berättelser från hela världen. Kursledaren gör alltid ett kortare scenframträdande i klassrummet, så att eleverna får en förståelse för konstformen och inspiration i sitt eget berättande. En del skolor vill arbeta med ett specifikt tema. Då kan Fabula hitta berättelser som belyser temat och låta eleverna lära sig dessa. Fabula kan också arbeta med historier från en specifik kultur eller tidsepok.

Fabula erbjuder många olika upplägg på Kulan.

Exempel på Skapande Skola-projekt från Hjulstaskolan
På Hjulsta grundskola fick elever i årskurs 4 gå två berättarworkshops med Ida Junker och Peter Hagberg från berättarkompaniet Fabula Storytelling. Eleverna slet verkligen med sina berättelser och det var många som var nervösa inför att behöva ställa sig framför sina kamrater och berätta historierna. Men när projektet hade avslutats var det flera elever som fortsatte sitt berättande. Elva elever ur klassen berättade sina historier vid flera tillfällen för yngre elever, som satt helt trollbundna. Gruppen kunde stolta ta emot Hjulstaskolans egna pris ALMA för sin prestation. Och en av eleverna, Kawtar, berättade dessutom sin historia när skolan hade storsamling för årets mottagare av ALMA-priset, författaren Bart Moeyaert. I publiken hördes många förtjusta skratt åt den egensinniga berättelsen och enligt skolans bibliotekarie Cilla Dalén skrattade Bart själv så han höll på att ramla av stolen. Läs Cilla Daléns inlägg om projektet och Almabesöket 

Munksundesskolan i Enköping skriver  bland annat i en utvärdering ”När åk 5 hade workshop vad de flera som förstod att de vågade utsättas för något så läskigt som att stå och berätta för andra, när alla gjorde det på en gång. ”Eleverna tycker att de fått bättre självförtroende när de vågade berätta för varandra. De lärde sig att uppskatta varandra när de fick hjälpas åt att komma ihåg de olika berättelserna” skriver skolan i sin utvärdering. Skolan tyckte också att projektet gynnade flera av målen i läroplanen, så som minnesträning, ämnesövergripande arbete, samarbete och åldersintegrerande.

FABULA


Muntligt berättande berikar slöjdskapande och vice versa. Slöjdprocessen färgas av sagans magi. Fantasi och förtrollning lockas fram. Sinnenas Verkstads utgångspunkt är att eleverna får uppleva två skilda konstformer: berättande och slöjd/hantverk. Vi värnar särskilt:

  • Att hålla en magisk sagostämning över hela dagen.
  • Att eleverna uppmuntras använda sin fantasi vilket inträdandet i sagovärlden ger ett stort spektrum för.
  • Att dagen är rik på olika sinnesupplevelser.
  • Att skönhet råder, allt ifrån ett vackert uppbyggt slott till presentation och handhavande av material och redskap.
  • Att genomgå en slöjdprocess, ”ax till limpa”, vilket också ger insikt och respekt för hantverkets moment och yrkeskunnande.
  • Att dagen avslutas gemensamt genom att eleverna var och en redovisar den färdigtovade figuren och muntligt berättar om den specifika egenskap figuren de skapat har.

Eleverna tassar tyst, tyst in i det uppbyggda sagoslottet och tar del av lyssnandets konst. Därefter följer en kort berättarövning två och två där riktningen byggs upp för ullslöjden. Allt kan hända vid själva slöjdskapandet, tänkta idéer kan förändras och liksom i sagan sker allehanda förvandlingar under arbetsprocessen. Karda råull, visserligen tvättad, ger definitivt sinnesupplevelser av olika slag. Doppa ner ullen i varmt skönt vatten och forma med hjälp av såpa likaså. Färgad ull tas fram som kronan på verket och den vassa tovningsnålen kräver koncentration, när skapelsen ges precist uttryck i färg, form och detaljer. Ullen har under dagens process intensivt och lustfyllt bearbetats till oftast en mycket kär figur med en personlig magisk egenskap! Bild: Ullverk åk 2, foto Elisabeth Hansen.

ull2


Läsning och gestaltning

Hello Creative  Creative Reading. Mångfald och lika värde är teman som berörs då barnen får ta del av sagan Djurens tävling, skriven av Dawn Casey och Anne Wilson. En workshop där sagoläsning får utmynna i teaterlek och tillsammans gestaltar vi sagan med hjälp av rekvisita och får inblick i alla djurens olikheter och styrkor. Fantasin ger barnen en möjlighet att uttrycka sig, bli sedda och hörda. Vid önskemål kan tillfället utökas till fler sammankomster med olika moment, så som läsning, gestaltning och redovisning.


Serietecknare

På Seriefrämjandet hittar du en katalog med yrkesverksamma serietecknare   

serier centrumbildning

Lisa Medin, Serie- eller mangaworkshop. Tecknarworkshop för åldrarna 10 år och uppåt med fokus på att skapa egna figurer som kan användas i olika medier/berättelser. Detta workshopupplägg går igenom förenklad anatomi, hur man får volym och tyngd i sina figurer, rörelsedynamik och sinnesstämningar. Genomgång av grunderna i att skapa tecknade figurer med hjälp av enkla former såsom block, cirklar och rör. Deltagarna får prova olika teckningstekniker steg för steg. Grundkursen är lämplig för åldrarna 10 år och uppåt och kan varieras med hänsyn till målgruppen. Den kan även läggas upp som en fortsättningskurs, då med större fokus på berättaraspekten i seriemediet (och hur man kan inspireras av manga, comics, animation, m.m.). När workshopen fokuserar på manga (japanska serier) inleds den med en kortare genomgång av de japanska seriernas historia, hur de traditionellt publicerats och vad de kommit att bli idag. Detta upplägg ger också en inblick i hur japanskt bild- och minspråk färgat av sig på t.ex. hur vi idag använder emojis. En mer avancerad kurs som lägger större fokus på serier, bildmanus och berättande kan genomföras för ÅK 7 och uppåt. Uppläggen kan fördelas på fler klasser, samt användas som ett berättarverktyg i läroämnena eller för elevens val. serier

Per Demervall, Genom att skapa en tecknad serie utifrån en bok de läst kan man främja elevernas läsförståelse och förmåga att tänka i bilder. Eleverna får tolka texten som de vill och kan bland annat låta handlingen utspela sig i närmiljö med sig själva som ”hjältar”. Per inleder med att visa hur  man kan föra över en bok till olika medier. Programmet kan anpassas från en heldag till flera dagar. Skapa din egen superhjälte. Eleverna får fritt skapa en egen superhjälte. När hjälten är klar så får de hitta på en historia och teckna den på en eller flera sidor. Ålder 10 år och uppåt. Går att anpassa från en till flera dagar, helt beroende på önskemål. Bilden är från Per Demervall, storyboard/skisser. serier7

Malin Biller, serietecknare. I det här inlägget från en workshop för lärare på Kulan får du en bild av hur en workshop med Malin kan vara.  Malin gav oss många bra konkreta tips, alltifrån hur en overheadapparat kan bli ett ljusbord till hur vi kan illustrera tid. Malin finns med i Illustratörscentrums utbudskatalog   Tyvärr är Malin bosatt i Göteborg men besöker ibland Stockholm för uppdrag. serie2

Malin Skogberg har lång erfarenhet av att hålla i workshops för barn och ungdomar i serieteckning. i workshopen går hon igenom grunderna i serieteckning varvat med övningar. Fokus på skaparglädje snarare än teknik, men upplägget anpassas efter gruppens förkunskaper och engagemang.

dav

Förlaget Egmont har sidan Serier i undervisningen .  De har också  serieskapare som i samarbete med Seriefrämjandet och deras  eget nätverk av erfarna serieskapare gör serieworkshops. Varje tecknarbesök skräddarsys efter skolans egna önskemål och behov och kan anpassas för genomförande i alla årskurser och i varierande omfattning. Från enstaka klasser och lektionstillfällen, till hela skolor under flera dagar. På sidan kan du också gratis ladda ned häftet Skapa egna serier som är särskilt utformad för användning i skolan. Materialet kan användas i flera årskurser och innefattar en rad olika elevuppgifter och kopieringsunderlag, varvat med fördjupande information för lärarna. Författare: Jimmy Wallin, serietecknare, illustratör och manusförfattare.

serieWorkshop


Författarskola på nätet


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Att skriva en berättelse

Tuvalisa Rangström föreläser för gymnasieelever om att skriva texter för opera och teater. I inlägget sammanfattar jag hennes metod. 

IMG_6477 BESKUREN

Tuvalisa Rangström har tidigare arbetat som skådespelare men insåg efter många år i yrket att hon framframförallt är intresserad av själva textbygget: Att få skapa en värld och befolka den – att få fundera över vad personerna i ”hennes värld” tänker och hur de lever. Så nu arbetar Tuvalisa mest med att skriva texter och manus. Hon är bland annat med i Drottningholms slottsteaters konstnärliga råd i egenskap av dramaturg och librettist.

En metod för kreativt skrivande

”Jag börjar nästan alltid med att googla.” Om jag skulle få i uppgift att skriva något om gränser skulle jag googla gränser för att få inspiration (Några elever i klassen arbetar med gränser). Då får jag bland annat upp landsgränser, gränsvärldar inom musik, personliga gränser, gränser för vad människor får göra. Sedan associerar jag kring alla sökningar som kommer upp och skriver ned det i en liten bok. Mycket som känns oväsentligt kan hjälpa mig att komma vidare längre fram i processen.

Nästa steg är att googla bilder på gränser. För varje uppdrag organiserar Tuvalisa en mapp på Pinterest med bilder. En del bilder skriver hon ut och har på skrivbordet. En bild på en tennisplan som kommer upp kan kännas ovidkommande, eller kan det vara intressant att utgå från de vita strecken i arbetet med gränser? Vems spelplan, på vilken sida om strecket befinner sig personerna?

h489309_10

Sedan är det dags att stryka under i texterna. Hon sorterar textfragment, och när anteckningsboken är fylld är det bara att plocka ut lappar fyllda med koncentrerad text som den på bilden.

Voilá: En två timmars opera!IMG_6481HALVERAD

IMG_6479 HALVERAD

Personbeskrivning

För varje karaktär i berättelsen har Tuvalisa hon ett ark där hon berättar om personen. Det underlättar när hon ska skriva repliker, då går hon till anteckningarna och får en känsla för vad personen skulle säga.

Författaren Magnus Ljunggren har i ett äldre Kulaninlägg tipsat om två övningar vi kan göra för att hjälpa eleverna med personbeskrivning i en berättelse:
Tips 1, Börja med att dela ut tidningar och sax.  Elevernas uppgift är att klippa ut en okänd person i tidningen och fylla i: namn, ålder, familj, intressen, tycker illa om, tycker om, längtar efter, orolig för, pinsamt minne, den lyckligaste stunden i livet, hemlighet. Därefter sitta två och två och besvara frågorna: Nu är det ett möte, var någonstans är det möjligt att de träffats? När var och hur? Varför blir de osams? Vill eleverna fortsätta med uppgiften kan de sitta var och en, därefter två och två och skriva dagbok som de tänker att deras karaktär skriver.

Tips 2, Gör en berättelsemaskin, görs i helklass på whiteboard eller liknande. Alla i klassen ger förslag på varför, händelse, sen, verkan. 10 gånger 5 spalter blir 500 berättelser. Bestämmer man att det skall vara en kyss så kan man hitta på 10 olika orsaker och 10 effekter. 10 saker man är irriterad på. Samma upplägg. Mycket går att göra en berättelse 

varför händelse händer   sen effekt/verkan
kär kyss örfil emigrerar
spelar   fotboll krossar   fot böter pank
hoppa fallskärm bryter   benet förlorar   jobbet måste   flytta
Och   så vidare      


Precis som i böcker behöver teatern en dramaturgisk uppbyggnad med scener som bygger upp föreställningen innan konflikten tornar upp sig. Här återknöt Tuvalisa till tennisbanan och berättade att när hon googlade på gränser och fick upp tennisbana läste hon också att tennisbollens kärna är fylld med luft eller kväve. Hon tog upp det som en ovidkommande detalj som kunde vara intressant att inleda en scen med.

tennis-ball-1162640_960_720

Tuvalisa besökte en gymnasieklass som är med i språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM. Klassen som Tuvalisa mötte har tidigare sett Drottningholms slottsteaters uppsättning Syskonen i Mantua.

Tuvalisa gick runt och pratade med grupperna som arbetade med skriva manus på temat kontakt.  De arbetar med Magnus Florins libretto till Syskonen i Mantua, Örat och tonerna når längre än vi anarEleverna är indelade i grupper och varje grupp har fått en mening att utgå från i sin gestaltning ; Det finns gränser, Andra broar och torg där du kan röra vid mig utan sorg, Jag är en kropp med fötterna på jorden, En dans utan vila, som aldrig tar slut, Nu finns jag som ett eko av ett eko och Det finns gränser. Den 26 november visar eleverna delar av arbetsprocessen på Intimans scen. Du är välkommen att se hur ”Det finns gränser” och andra meningar från librettot kan gestaltas på en scen.

örat45

örat 3 beskuren75

Tidigare inlägg om kreativt skrivande

Kulan har haft flera dramaturger och författare som hållit workshops i kreativt skrivande för lärare: Vi lär oss skriva dramatik med Elisabeth Cronoberg. Författarskola ett och två med Magnus Ljungmark. Mats Wahl har en bra sida för gymnasiet, Så här fungerar dramatik 

Lita på publiken

Tuvalisa avslutade med säga att vi ska lita på publiken och inte skriva allt för övertydligt, det som inte står i texten kan vara minst lika viktigt och förmedla en fråga och känsla som publiken tar med sig hem.

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook