Våra drömmar – så här arbetar vi med nyanlända

IMG_4819

Vi, Alexandra och Aziza arbetar på Sprintgymnasiet med nyanlända gymnasieelever utan tidigare skolbakgrund. Dessa elevers första möte med skolan börjar hos oss. Första mötet kan vara att lära sig hålla i en penna, forma en bokstav och ljuda sin första mening. För att motivera dessa elever, som har en lång väg att gå, till att fortsätta vara kunskapssökande individer ser vi vissa inslag som extra viktiga.

  • Höga förväntningar: inställningen till att eleverna presterar och är kompetenta individer.
  • Modersmålet: möjlighet att uttrycka känslor, tankar och erfarenheter oavsett språklig förmåga.
  • Estetiska uttryckssätt: skapande genom bild/form och teater/film.
  • Samhällsförankring: skapa möjligheter att hitta vägar ut i samhället och insikten av att vara en del i ett större sammanhang.

Hur vi arbetat med ämnesprojektet väskan

sprint 1

Under hösten-14 och våren-15 fick eleverna möjlighet att gestalta sin väska i fysisk form med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i
KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi .

Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev filmen Drömmar.

Dessa berättelser fick nu under hösten flytta in på Bagarmossens bibliotek i form av en utställning under deras tema På flykt.

bagis 3

Vi anser att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter men som ännu inte har svenska språket för att uttrycka sig behöver andra uttrycksmedel till att börja med. Projektet blev mycket uppskattat och lever fortfarande vidare genom böcker och film.

IMG_4817

Nya elever och nytt projekt – Mina drömmars stad
Vi har smygstartat med ett undertema som går under namnet: Mina drömmars stad. Eleverna har fått skapa ett drömhus utav returmaterial. Under detta arbete jobbade elever med olika modersmål tillsammans dels för att träna basfraser som: kan jag få en sax, kan du hjälpa mig osv.
Syftet med övningen var även att träna på samarbete. De resultat vi fick se när olika kulturer möts och bygger något tillsammans var exempelvis: ett hus som både fungerar som kyrka och moské med ett stort garage. Korset på byggnaden var avtagbart för att fungera som ett formbart andligt hus.

Nästa steg var att skapa en stad tillsammans. Eleverna använde både vaxkrita och vattenfärg samt använde geometriska former för att skapa husen. Allas hus ska sättas samman för att bygga en hel stad.

Bilduppgifter är mycket uppskattade av eleverna och det ger en ro för många, som annars har en stor stress över sin privata situation.

Onsdagen 18 november såg vi föreställningen Brev till en ängel (manus: Farnas Arbabi. Regi: Jasmin Sandra) på Unga Klara. En föreställning på svenska och arabiska om en tjej som skriver ett brev till sin avlidna mamma. En föreställning om svek inom familjen, saknad och ansvar. Eleverna uppskattade föreställningen mycket och efterarbetet pågår fortfarande. Vi skriver nu egna brev till någon vi saknar.

Tanken är att eleverna ska försöka formulera sina drömmar i brevet för att fortsätta arbetet inom projektet.

Allt detta är grundarbetet som kommer fortsätta till januari då vi tar med oss berättelserna till teatern. Det finns bara ramar i projektet eftersom det är eleverna och deras drömmar som kommer bestämma riktningen. När vi sedan kommer till teatern börjar en ny resa och temat får ytterligare en form.

”Knuten & Sjalen”

Alexandra L-Sjölin & Aziza Ali

sprint 4

sprint 2

Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar

En lärares resedagbok från Uganda

Poverty! Poverty! Poverty!

Orden upprepas av den tyska journalisten med medlidsam blick. Jag möter denna journalist under en schimpanssafari mitt i Kibale Forest National Park i Uganda. Hon skriver reportage om resor i Uganda och när vår schimpanstrekking avrundas med en promenad tillbaka till våra bilar frågar journalisten vilken lodge vi tillhör och vilken safari som väntar mig och min mamma som jag reser med.

Alex 33

-Well, we’re not here for the safaris…säger jag lite ursäktande. Fortsätter och försöker beskriva att jag inte valt att resa till Uganda för den fantastiska naturen och alla djurarter utan för att uppleva ”livet” i Uganda och att jag ska besöka olika skolor, aktivitetscenter och familjer.

Det är då orden Poverty! Poverty! Poverty! ekar från journalisten. Där och då stod jag bara still och nickade, lät henne berätta om sina egna upplevelser av skolbesök och hur fruktansvärt hon upplevt det och därför nu endast gör safaris.

Jag och min mamma sätter oss i den låga vita Toyotan och blickar upp och vinkar artigt adjö till journalisten och hennes två följeslagare i den höga Jeepen.

I bilen snurrar tankarna samtidigt som vi rullar förbi vackra landskap av människor som bygger sina lerhus, bär på gigantiska korgar med ris och människor som fraktar sitt liv på cyklar. Vi skrattar åt babianerna som passerar över vägen med sina rosa rumpor.

Vad är det egentligen som driver mig att uppsöka dessa platser? Vad lägger jag för innebörd i ordet fattigdom? Jag har inget exakt svar men jag vet att jag drivs av att uppleva nya platser som skiljer sig mycket från min egen värld och jag vet att jag inte är här för att titta på fattigdom.

Alex 34

Jag och min mamma reste runt i Uganda i 15 dagar under februari 2019. Första åtta dagarna reste vi med Deep Travel som är ett litet, mycket personligt och flexibelt resebolag som skräddasytt och verkligen gjort vår resa oförglömlig. Moa Ulander som driver resebolaget är från Sverige men lever med en ugandisk man sedan många år tillbaka i Uganda. Vår resa var upplagd utifrån våra personliga önskemål och intressen med matlagningskurs,

Alex 35B

olika studiebesök på skolor samt guidad tur av en lärarstudent på ett universitet. Vi besökte Zigge House ett aktivitetscenter för barn vars familjer saknar ekonomiska resurser. Vi gjorde schimpanssafari och safari i Queen Elisabeth park. Förutom allt detta har Moa guidat oss och lärt oss allt. Vi har hängt med på lokala gymmet, klubbar och träffat massor av gästvänliga människor.

Alex31

Sista veckan var vi i Kampala där vi besökte en skola som drivs i Kampalas slumområde samt fick träffa olika familjer som jobbar och bor i slummen. Vi gjorde även en guidad tur genom staden på motorcykel och avslutade guidningen med en oförglömlig helkväll på Ndere Cultural Centre där olika danser från ugandiska stammar presenterades under bar himmel.

I det här blogginlägget kommer jag berätta om ett studiebesök på grundskolan Sky Is The Limit. I nästa inlägg kommer jag skriva om besöket på aktivitetscentret Zigge House som drivs genom Sponsor Light. I tredje och sista inlägget får ni följa med till Ugandas huvudstad Kampala och besöka en skola som ligger i slummen.

Om du är intresserad av att själv göra en personlig, skräddarsydd resa så rekommenderar jag varmt att ta kontakt och resa med DeepTravel. Information finns på hemsidan www.deeptravel.se eller mobil: 0761370677.

Alex 50aFP_Rxenzori_view_1920

Har du andra frågor eller funderingar kan du maila mig: alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

Besök på Sky Is The Limit School

Skolan ligger i Fort Portal och är en, som vi i Sverige skulle kalla, grundskola. Skolan grundades 2006 och här går nu ca 400 elever. Sky Is The Limits grundare och rektor heter  och hon främjar barns möjlighet att gå i skolan vilket gör att hon tillåter elever komma och delta i undervisningen även utan skoluniform. Skolan ordnar även skollunch för alla elever vilket är ovanligt på skolor i Uganda. Även stöd med skrivböcker och pennor som annars köps av barn och familjer själva. En stor del av barnen som går på Sky Is The Limit kommer från familjer med mindre ekonomiska möjligheter och många av barnen har även rektor Rose som fosterhemsbarn.

Lärarkåren på Sky Is The Limit School. Längst ut till höger har vi grundare och Rektor Rose.

alex1

Klassrummen

alex3

alex2

Skolans bibliotek och rektorsexpedition

alex4

Ett skepp kommer lastat

Skolbesöket är så inspirerande och vi blir så varmt välkomnande och insläppta i varje klassrum. Energin och glädjen dessa elever har över att gå i skolan smittar verkligen snabbt av sig. Efter rundvandring blir vi inbjudna i biblioteket/rektors expedition för lunch och samtal.

Jag blir väldigt positivt överraskad när jag möts av alla böcker som finns på skolan. Även personalen på skolan är noga med att visa upp att de satsar på läsning och är stolta över de fyllda hyllorna. Men ju längre vi kommer i samtalet kring böckernas betydelse börjar det kännas lite olustigt. Rektor Rose berättar att en kvinna från England valt att skeppa över stora delar av alla dessa böcker som en gåva, ett bistånd. Självklart i god avsikt. Denna välvilja kan dock fungera i motsats när en tittar lite närmare på böckerna.

Att aldrig få identifiera sig med karaktärer

alex6

Alla böcker, många även av äldre årgång, är skrivna ur ett engelskt perspektiv och sammanhang. Berättelserna handlar om vita barn i ett europeiskt samhälle. När barnen här ska läsa dessa böcker kan det uppstå en mängd lässvårigheter på grund av att ord och begrepp inte kan härledas till barnens vardag och liv i Uganda. Både ord och bilder skapar svårigheter i läsförståelsen och läsupplevelsen blir då krånglig och upphackad som i sin tur skapar olust att fortsätta läsa.

På ett sätt kan en välja att se att dessa böcker ger barnen möjlighet att utveckla sitt språk och få förståelse för andra levnadsvillkor genom berättelserna men när det bara är dessa karaktärer och miljöer barnen möter i litteraturen anser jag att det inte är utvecklande. Att aldrig få identifiera sig med karaktärer eller att få se någon som liknar en själv bli representerad i böcker är inte positivt för självbilden.

Samma brist på representation i arbetat med nyanlända i Sverige

Vi pratar vidare om det komplexa i att få gåvor som kanske inte är så bra för barnen men att alla samtidigt är tacksamma för att få just böcker. Jag beskriver likheter jag upplever med bristen av representation när jag arbetar med nyanlända i Sverige. Vi möts i mycket intressanta samtal kring pedagogik där inne i det lilla rummet fyllt av gamla engelska böcker och väggar fyllda av citat. Vi drömmer om ett framtida projekt där alla de pengar det kostat att skeppa böcker över halva jordklotet istället ska gå till skrivprojekt på plats där eleverna få vara medskapare till berättelser med ugandiska författare. Vi pratar även om drömmen att ta fram litteratur på elevernas modersmål. I Uganda är engelskan officiellt språk men alla har även ett stamspråk och som Moa och Rosie berättar så finns det ca 49 olika stamspråk i Uganda.

alex8

Bistånd och goda gåvor är en komplex fråga

Så varför vill människor från en helt annan plats med helt andra levnadsvillkor fylla på deras hyllor med böcker de själva inte längre vill använda? Personligen tror jag det grundar sig i ett bristperspektiv. Att se och utgå ifrån vad som skiljer sig från vårt samhälle…Här tror jag det är viktigt att se resurserna. Bara för att det finns ekonomisk fattigdom betyder det inte att människornas tankar och idéer är fattiga. Under vår resa har jag fått tänka om flera varv. Så många gånger jag själv tänkt tanken att jag vill ”hjälpa och stötta” på olika sätt som verkligen inte varit några långvariga lösningar utan faktiskt när jag tänkt efter endast hjälpt mig och mitt samvete. Innan jag åkte hade jag fått tips att ta med mig pennor som jag sedan kunde dela ut på gator till barn som behövde till sin skolgång. Självklart packade jag nöjt ner mängder med överblivna pennor från mitt hem. Lika bra kändes det dock inte när jag i samtal med Moa förstod att just dessa pennor gör att barnen inte går i skolan utan hamnar ute på gatan för att sälja dessa pennor vidare så familjen kan få in pengar. Mina pennor som skulle bidra till en bättre skolgång förvandlades plötsligt till att ta barnen ur skolan. Bistånd och goda gåvor är en komplex fråga helt enkelt. Men samtidigt ganska enkelt på ett sätt. Att lyssna på människor som bor och verkar i landet och att det är deras behov och önskningar som är i fokus och inte vad vi tror att dessa människor behöver utifrån vårt levnadsperspektiv. Och att frakta dessa gåvor från Sverige är ju onödigt när du kan köpa pennor och material i Uganda och bidra till deras ekonomi.

Skolgården är full av nyfikna och aktiva barn.

alex7

Här är skolköket där lunch lagas.

alex9

Eleverna får sin lunch serverad.

alex10

”Speaking garden” är något som utformats på skolan tillsammans med Moa Ulander som varit med och utvecklat skolan sedan 2007. Det innebär att skolan använder skolgården och byggnaderna som läromedel. Ett multimodalt lärande helt enkelt.

alex12

Alex13b

I lärarens pratbubbla står det: ”Education adds years to life”

alex14

Väggar är dekorerade med förhållningsätt och uppmaningar som en del i ”Speaking Garden”.

alex15

Läsprojekt

DEAR är ett läsningsprojekt där det handlar om att uppmuntra till läsning en stund varje dag ”Droppa allt annat och läs”. Här uppmärksammades all läsning och förståelsen inför att vi möter texter överallt i vardagslivet. Att om du inte äger en bok kan du läsa på skyltar, på varor i affärer, på bilar, bussar, överallt bara du söker texter, bilder och läser en stund. Detta görs av alla på skolan, elever och personal och även vårdnadshavare uppmuntras att delta.

alex 43

Dramaövningar

Jag fick möjligheten att hålla en workshop med dramaövningar. När jag förklarade för eleverna att vi skulle göra en övning som jag brukar använda musik till men inte kommer ha möjlighet till det nu erbjuder två elever sig att spela på trummor. Så där och då gör vi övningen till egenkomponerad musik. Som pedagog i den situationen kändes livet lyxigt och lite extra meningsfullt.

alex21

Förutom alla intressanta samtal, fina möten och kreativa lektioner fick vi vara hedersgäster inför uppträdanden som de endast repat in för vårt besök. Dans, sång och tal hölls med full koncentration och seriositet.

Vi lämnade Sky Is The Limit fulla av hopp inför framtiden.

Alex22


Alexandra Ljungkvist Sjölin


Alexandra är lärare i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium, teater- och dramalärare och verksamhetsledare för teatergruppen Verket.


Kontakt med Kulan

10155406_301412560009659_1397385610_n

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev

 

Multimodala uttrycksformer och bedömning

Inlägget bygger på en presentation om multimodala uttrycksformer och bedömning som Mediotekets filmpedagoger, Elisabet Jonsved och Elin Jönsson höll på Pedagogiskt café.

multi

För att kunna arbeta med uttrycksformer där ord, ljud och bild samspelar behöver vi veta hur de olika modaliteterna fungerar och vad som händer när de kombineras. Hur ser relationen mellan innehåll och uttrycksform ut? Hur organiserar du undervisningen för att vara tydlig med dina förväntningar på dina elever? Vilka begrepp är relevanta? Vad behöver du veta, synliggöra och kommunicera för att kunna göra en bedömning av dina elevers arbeten?

Elin och Elisabets presentation tar avstamp i kursplanen för svenska och Lgr11 men upplägget passar alla lärare som är intresserade av att jobba med multimodala uttrycksformer.

Bilder, filmer och innehåll i inlägget är från Elins och Elisabets presentation. Jag som återberättar kvällen har gjort ett urval från den digra presentationen. Jag rekommenderar varmt Elisabets och Elins filmkurser på Medioteket. På bilden ser du Elin arbeta filmskapande tillsammans med en grupp elever från Blackebergs gymnasium.

/Elisabeth Söder

IMG_4906_2

Elisabeth och Elin inledde kvällen med att tipsa om Annika Wiks artikel Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet i Skolverkets Lärportal. Artikelförfattaren jämförde undervisning i film med hur vi lär barn att läsa och skriva. Då ser vi till att bokstav läggs till bokstav tills läskoden knäcks. Vi barnen att läsa och skriva steg för steg. Men när det gäller rörliga bilder verkar vi tro att eleverna redan kan allt mycket bättre än vi bara för att de använder mycket av sin tid till att se film på nätet. Men det innebär inte att eleverna har kritisk kompetens kring bildspråk. Därför är det viktigt att de i skolan också får en kompetens i att träna på filmens språk. Artikeln har många konkreta förslag på hur vi kan förbereda oss och arbeta i klassrummet med filmkunnighet, alltifrån att se och samtala till att göra film.

bildmanusexempel

Olika uttrycksformer och mötet mellan olika uttrycksformer

Vad är viktigast, det vi ser eller hör?

Filmen Did you put suger in my coffe? Yeas i did visar på ett roligt och pedagogiskt sätt hur musiken tvingar på oss en tolkning. Samma filmscen men med två olika musikspår pålagda. Hur påverkar det tolkningen av bilden?

Filmen har fått många välförtjänt positiva kommentarer på Youtube som Scorpios  ”Great video, made me wonder if we were ”programmed” to perceive specific music as the carrier of the specific emotion, or would someone who never saw any other movie would react and have same emotion as those that are used to this ”style”.

Typsnitt

Om vi läser KYRKOGÅRD, ett ord, vad ger det för associationer? Väljer vi ett annat typsnitt läser vi bilden annorlunda. Med det här typsnittet associerar många av oss till Dracula.kyrkogård

Om vi istället publicerar en bild på en kyrkogård får vi mer information. Vi kan räkna antalet gravstenar vi ser, berätta vilket material kyrkan är byggd av. Vi kan kanske placera kyrkogården geografiskt och gissa på ett ungefär när kyrkan byggdes.

kyrkogård290

När två modaliteter kombineras kan de förstärka och förvränga varandras egenskaper. I mötet mellan de olika uttrycksformerna uppstår nya betydelser. Som här när vi lägger till, Welcome to Marlboro Country på bilden från kyrkogården. Text kan vara bärande, bilden kan förstärka men samma text med andra bilder och en annan uttrycksform kan bli något helt annat. Därför är det intressant att låta eleverna plocka isär och titta på en modalitet i taget.

Övning i att låta två modaliteter krocka

Be eleverna att skriva en kort text med en tydlig känsla, exempelvis rofylld, skräck eller en neutral text, kanske en instruktionstext. Be dem därefter att med hjälp av trailerfunktionen i iMovie få mottagaren att ändra uppfattning om texten. Med iMovies trailerfunktion kan de välja tempo, musik, ljudeffekter, grafik och typsnitt. Berättelsen paketeras i den form de väljer, exempelvis  exempelvis : bollywood, romantik, skräck, superhjältar och sagoland. Vad är starkast, textinnehåll eller bild och ljud?

kyrkogård3m

Innan eleverna göra film

Det finns kunskap i bildspråket och den måste eleverna vara förtrogna med innan vi ber dem att göra en film. Det är viktigt att eleverna förstår filmens språk, vilka val som professionella filmarbetare gör.

kyrkogård6

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med
översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. Det kan beskrivas som adjektiven i filmen.

Filmens grammatik

kyrkogård 3

kyrkogård5

Tips på inspirationsfilmer

Låt eleverna titta på några kortfilmer och leta efter olika bildutsnitt och därefter samtala om filmarens val. När är det är bra att använda  översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild? Olika perspektiv, vad får det för effekt att fotografera en person med grodperspektiv eller fågelperspektiv? Hur rör sig kameran ? Filmen nedan är hämtad från webbsidan International Youth Media Summit.
Ingen av filmerna är längre än 3 minuter. De flesta är utan dialog. Gemensam nämnare är ett budskap som de unga filmarna vill sprida vidare, det kan vara mot diskriminering, våld och sexism för att nämna några.

När eleverna gör film

Det finns betydelsebärande element i bildspråket som eleverna behöver vara förtrogna med för att ha en kritisk förmåga när de möter bildspråkliga budskap eller själva ska formulera sådana. Den här listan är bra att använda när elever ska analysera och prata om film. Om eleverna själva ska göra film bör de bara öva på några punkterna från listan i taget. Film är ett komplext berättarspråk och uppgifterna får inte vara oöverstigliga. Du som lärare måste vara tydlig med vad du ber eleverna om. Vad som är viktigt i just den här uppgiften.

En informativ film som tydligt illustrerar vikten av att göra medvetna val av kamerans bokstäver är Filmrikets film, Filmskola – bildutsnitt och vinklar. Först får vi se en tjej gå över ett golv och öppna en dörr. Därefter ser vi samma händelse men nu med tydligt uppdelade klipp med översiktsbild, helbild, halvbild, närbild och extrem närbild. De olika bildutsnitten och vinklarna kan liknas vid adjektiven som broderar ut en text.

kyrkogård9

Uppgift och bedöming

För att kunna bedöma multimodala uttrycksformer behöver vi organisera vår undervisning så att det finns en transparens i vilka kunskaper och arbetssätt som ligger till grund för bedömningen och vara tydliga med vad vi bortser i från.

  • Vilka modaliteter (uttrycksformer) ska eleverna arbeta med?
  • Relevanta ord och begrepp inom respektive modalitet
  • Tema/budskap (Innehåll)
  • Teknik
  • Praktiskt tillvägagångssätt

kyrkogård10

film, vad jag bortser ifrån

Ung i STHLM, ett filmprojekt för elever på gymnasiet

Elin och Elisabet har ansvarat för filmprojektet Ung i STHLM. Ett språk- och integrationsprojekt som vände sig till skolor där svenskfödda elever/elever som bott i Sverige en längre tid fick möjlighet att lära känna nyanlända elever och vice versa. I projektet arbetade Elin och Elisabet med film och andra estetiska uttryckssätt för att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter och kompetens, men som ännu inte behärskar det svenska språket, ska erbjudas olika möjligheter att uttrycka sig. Här kan du följa upplägget med konkreta lektionsupplägg   Filmprojektet avslutades med att elevernas kortfilmer visades på biografen Grand. På bilden ser du Elin och Elisabet tillsammans med läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin som medverkade som dramalärare i Ung i STHLM.

minskat 1IMG_5469

Fler lärarröster om att bedöma arbeten i film

Här kan du följa Elisabet Jonsved och Elin Jönsson

Elisabet och Elin har skrivit flera läromedel för Medierådet, Bild är ett språk, Visuell gemenskap, Visuella mönster , Bilders makt och Konsten att övertyga. De driver också bildpodden.

film medierpdet


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Ett språk- och inkluderingsprojekt

Eugenia Hådén, lärare i SVA i förberedelseklass på Gärdesskolan berättar hur hon och Mia Asplund, lärare i drama arbetat med språk- och inkluderingsprojektet Ung i STHLM

eugenia 2b

Under höstterminen 2018 träffas 28 nyanlända och etablerade elever (svenskfödda elever eller elever som bott i Sverige en längre tid) på Gärdesskolan en gång i veckan tillsammans med två lärare i drama samt svenska som andraspråk. Gruppen har förutom våra lektioner även träffar med teaterlärare Alexandra Ljungkvist Sjölin från Ung i STHLM. Alexandra har försett oss med övningar vi kan göra med klassen när hon inte är med på lektionen.

eugenia1 b c

Syftet med projektet är att mötas samt utveckla språket på ett aktivt och kreativt sätt. Idag stod Ung i STHLM:s tema  kontakt på schemat.

Vi använde oss av ”Think, pair, share!” Think, pair, share är en bra metod för att få eleverna att prata och våga diskutera. På svenska kallar vi den EPA (enskild, par, alla). Vi började med att dela in eleverna i blandade grupper. Sen skrev vi gemensamt upp ordet ”kontakt” på tavlan på allas modersmål.

Sen fick eleverna starta med, enskild skrivning på en post-it lapp (steg 1). De skulle skriva ner precis vad de tänker kring frågorna ”Vad betyder kontakt och möten, vad betyder trygghet just för dig?

Nästa steg är att eleverna tillsammans, i par eller i grupp läser upp vad de skrivit och fortsätter diskutera (steg 2):
Kan du beskriva trygga/otrygga möten?

  • Finns det trygga/otrygga platser?
  • Trygga/otrygga personer?
  • Kan du ge exempel på trygga/otrygga situationer?

noter 2

Till sist sammanfattade grupperna sina tankar och idéer inför helklass (steg 3).

Så här tyckte eleverna:

  • Roligt att få nya kontakter och vänner
  • Kontakt skapar trygghet
  • Bra att vi fick använda valfritt språk
  • Det var bra att jag fick använda mobilen och förbereda mig genom att slå upp ord
  • Jag gillade att ta del av olika kulturer, vi kom varandra närmare, men en nackdel var att vi fick sitta stilla så mycket. Jag älskar drama och fysisk aktivitet!

7d6967_a2bf1fda946f4f3f9cfec7ba652be4f4

Vi ser nu fram emot fortsättningen på projektet och hur vi kan arbeta vidare med några av dagens formuleringar. Vidare kommer vi att med hjälp av dansare Emelie Enlund från dansgrupen JUCK gestalta temat Kontakt till scenframställningen den 26 november på Intiman. På bilderna ser du dansgruppen Juck och Alexandra från Ung i STHLM  som inspekterar Intimans scen.

IMG_5707

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM Följ oss gärna på Kulans facebook

10155406_301412560009659_1397385610_n

Olika sätt att ta kontakt och hälsa

Ett viktigt syfte med integrationsprojektet Ung i STHLM  är att nyanlända elever ska lära känna etablerade elever på samma skola. I projektet träffas vi under flera lektioner och har film- och dramalektioner. En återkommande övning är hälsa och ta kontakt, att under skratt och rörelse se varandra i ögonen och säga varandras namn gör underverk för stämningen i alla grupper. I inlägget får du tips på två övningar du kan göra med dina klasser. Lärare är Alexandra Ljungkvist Sjölin.

/Elisabeth för Ung i STHLM

hälsa1

hälsa2

I övningen går de runt i rummet och när de får och /eller tar ögonkontakt fattar de varandras händer och drar sig framåt med hjälp av den andre.

Alla elever står i en ring, de skall hålla upp bägge handflatorna . Instruktionen är att 4 elever går in i ringen och utan att prata göra en blixtsnabb installation. När de går tillbaka så tar de ned händerna. Övningen fortsätter tills alla varit inne i ringen. Det är lätt att se när det är klart eftersom alla då har händerna nere.

Kommunikationsövningar i Ung i STHLM

Filmprojektet Ung i STHLM är ett kombinerat integrationsprojekt och kommunikationsprojekt. Nyanlända- och etablerade elever ska tillsammans lära känna varandra och göra korta filmer. För att eleverna ska känna sig trygga med varandra har vi sprängt in enkla drama- och teaterövningar mellan filmteknikpass. Kommunikationsövningar som du själv lätt kan göra med din grupp efter att sett filmerna i inlägget och hur teaterläraren Alexandra Ljungkvist Sjölin introducerar övningarna. Eleverna går på nationella program och språkintroduktion på Östra Reals gymnasium.

alex

Kommunikationsövningar

Övningarna bygger på att eleverna skall se varandra i ögonen och vara tydliga med sin kommunikation, både hur de kommunicerar och hur de tar emot kommunikationen. I kommande inlägg på Kulan får du tips på enkla ledarskaps- och teaterteknikövningar

Vi tar kontakt och hälsar på varandra

Skicka och ta emot energi

Dra varandra i ett osynligt rep

Ta ögonkontakt och hälsa

Ordlös kommunikation i gruppen
Gruppen känner av när den ska stanna och börja röra sig igen i rummet


/Elisabeth

Ung i STHLM, film-och scenprojekt i Stockholms skolor

Stockholms grund- och gymnasieavdelning har gett Medioteket i uppdrag att erbjuda kommunala skolor film- och scenprojektet Ung i STHLM — ett språk-, demokrati- och integrationsprojekt.

Ung i STHLM

Med filmprojektet vill vi skapa möjlighet till naturlig samverkan mellan klasser på språkintroduktion och övriga gymnasieprogram. Under vårterminen 2018 deltar klasser från Blackebergs-, Spånga- och Östra reals gymnasium.

Till höstterminen breddar vi Ung i STHLM med ett scenprojekt och har då möjlighet att bjuda in tio kommunala högstadieskolor. Scenprojektet erbjuds till nyanlända elever på högstadiet som läser svenska som andra språk eller går i förberedelseklass och elever i ordinarie klasser.

Deltagande klasser får besök av film- respektive dramapedagog cirka åtta gånger. Resterande pass handleder respektive lärare själva utifrån ett färdigt upplägg.

Vårens filmprojekt avslutas högtidligt med filmvisning på biografen Grand den 28 maj med skolborgarrådet Olle Burell som invigningstalare. Scenprojektet under hösten avslutas i december 2018 med final på en av stadens större scener.

En av våra deltagande grupper i Ung STHLM

Samhällsvetarklass med medieinriktning och språkintroduktion från Östra Reals gymnasium

IMG_4969 (004) c

 

Temat är trygghet

Eleverna får reflektera kring begreppet trygghet och gestalta det i en film under våren eller i en valfri scenframställning under hösten. Vi har valt att arbeta med trygghet eftersom det är ett tema som förenar snarare än visar på olikheter. Unga ska känna sig trygga, respekterade och våga ta plats i klassrummet, skolan och staden. Projektet vilar också på värdegrundsord från Stockholms stads nya skolprogram: likvärdighet, kunskap och trygghet.

Filmprojekt pass 1: samarbetsövningar

Eftersom eleverna från de olika klasserna inte känner varandra, inte ens till namn, är den första lektionen upplagd med enkla namn- och samarbetsövningar med syfte att skapa en trygg storgrupp.

IMG_4953

Inför det allra första passet var vi lite oroliga för att eleverna skulle uppfatta lektionsupplägget som barnsligt och efterfråga filmteori från första stund, men alla elever gick in för uppgifterna och bjöd på sig själva. Vi fick uppleva många härliga skratt och fniss. En bidragande orsak till att det gick så bra är vår dramalärare i projektet, Alexandra Ljungkvist Sjölin.

IMG_4943 (002)

alex

Praktiska förutsättningar för att genomföra projektet

I filmprojektet lånar Medioteket ut iPads och stativ till de skolor som inte har. Utöver det krävs samplanering av deltagande lärare eftersom  klasserna arbetar tillsammans. Vi har hitintills inte stött på några problem som inte gått att lösa. Det svåraste har varit att hitta lokaler med plats för två klasser. När vi har dramalektioner krävs dessutom fri golvyta. På Blackebergs  gymnasium valde vi att ha samarbetsövningarna uppe på scenen i aulan. Det gick bra, men för säkerhets skull hade vi utposterat några trygga lärare framför scenen utifall någon elev skulle förivra sig utanför kanten. Innan eleverna gick upp på scen fick de skriva sitt namn på en tejpbit och sätta den på sig. Sitt namn skulle alla få höra många gånger under lektionen!

black13bc

Namnövning

I en av de första övningarna delades gruppen upp i två cirklar. (Antal cirklar kan varieras efter hur många som deltar i övningen.) I varje cirkel fick eleverna i uppdrag att söka ögonkontakt med någon annan i cirkeln och sedan säga dennes namn högt med hjälp av namnskylten/tejpbiten. Vi andra i ringen repeterade namnet högt gemensamt. Därefter bytte de två plats i ringen. Alla som fått sitt namn uttalat markerade det genom att hålla ena handen på magen. En bra instruktion för att inte missa någon i ringen. Alexandra var tydlig med att ingen i gruppen fick komma med några kommentarer alls till varandra under övningarna, även om de var välmenta.

Titta på varandra och ta kontaktövningar

I den här korta filmsnutten ser du en annan titta på varandra övning. Eleverna går runt på scenen. När de får/tar ögonkontakt med någon så hoppar de båda och klappar varandras händer. Det gäller att anpassa hoppet till den andres längd.

I en liknande övning gick eleverna runt på golvet. När de fick ögonkontakt lade de sig ned med örat mot golvet och sa hej på sitt språk. Den andre repeterade hejet och sa sedan hej på sitt vis.

black12b

black14b

Katapultövning

Här går vi runt i rummet, när vi får ögonkontakt  tar vi personen i handen, böjer på knäna och lutar oss bakåt och drar varandra framåt så att vi byter plats i rummet . Tänk katapult. En övning som definitivt får fart på eleverna med många skratt. På bilden ser du deltagande elever från Östra Reals gymnasium.

IMG_4923 (002)

Lektionen på Blackebergs gymnasium avslutades med att eleverna fick gå in i ringen och snabbt göra en gest som stod för trygghet eller otrygghet. Här var det viktigt med tempo betonade Alexandra eftersom det annars riskerade att bli för pretentiöst om vi skulle stå och fundera på någon bra gest.

Statyövning

Här visar Alexandra tillsammans med några elever från Östra Reals gymnasium hur statyövningen går till . En elev går in i ringen och gör en rörelse, rörelsen fryses och därefter går nästa in i ringen, och nästa och nästa…

IMG_4960

Bilder som visas i blogginlägget

Eftersom det är ett filmprojekt vill jag betona att det inte är vår filmpedagog Elin Jönsson som håller i kameran och dokumenterar utan undertecknad. Syftet med bilderna och filmerna är att ge dig ett hum om upplägget, i fall du vill göra övningarna med din grupp. Rekommenderar alla övningar som jag berättat som en bra ingång för att bygga upp ett bra samarbetsklimat i klassen.

Nästa inlägg handlar om filmprojektets upplägg.

Då får du hör Elins föreläsning som handlade om att ”Att berätta med kamera”. Eleverna blev introducerade till begreppen bildutsnitt och kameraperspektiv. Elin visade hur det filmiska språket byggs upp med hjälp av klipp, kameraperspektiv och olika bildutsnitt. Därefter fick alla grupper filmen en kort sekvens och i den visa att de förstått filmteorigenomgången. Alla grupper klarade uppgiften med bravur.

IMG_4879

grand

Vill du veta mer om Ung i STHLM?

I ett tidigare blogginlägg om Ung i Sthlm har jag berättat om bakgrunden till projektet och varför vi valde tema trygghet.
Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska, har skrivit ett inlägg för oss om varför det är så bra att göra film på gymnasiet. Hon kommer också medverka i ett seminarium kring bedömning av multimodala texter.

För frågor om filmprojektet eller om du vill du vara med i nästa filmprojekt: kontakta Mediotekets filmpedagog, Elin Jönsson, elin.s.jonsson@stockholm.se
För frågor om scenprojektet eller om du vill vara med: kontakta Elisabeth Söder, samordnare på Kulan, elisabeth.soder@stockholm.se
Mer information om projektet finns på Mediotekets webbplats, Ung i STHLM. Sidan kommer att uppdateras kontinuerligt.

Medioteket genomför Ung i STHLM på uppdrag av grund- och gymnasieavdelningen, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Ung i STHLM

Från oss alla i Ung i STHLM
Hälsningar Elisabeth

Ung i STHLM finns på facebook, följ oss gärna där!

Varför arbeta med film inom ramen för svenskämnet på gymnasiet?

Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ”Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.”  I kommentaren till detta skrivs: ”Film som berättande – tillsammans med skönlitterärt berättande, teater och berättande i andra medier – har en given plats i svenskundervisningen.

Eleverna kan till exempel studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer. Med en sådan utgångspunkt blir film momenten väl integrerade med andra moment i svenskämnet, vilket är tanken, och filmkunskap blir inte ett eget ”underämne” inom ramen för svenskämnet.”

film2

Att studera hur film fungerar behöver inte nödvändigtvis betyda att göra film – tack och lov. Det komplexa och mångfacetterade arbete som det innebär att göra film kräver tillgång till teknisk utrustning, kvalificerad kompetens och ofta en väldig massa tid, vilket allt kan vara trånga sektorer i den vanliga svenskundervisningen. Man kan absolut både studera och bli bättre på att förstå film utan att producera en enda filmsekvens. Men…

         …OM man får chansen att faktiskt inte bara under tydliga och fokuserade former konsumera och analysera film, utan att också under lika tydliga och fokuserade former själv producera en kort filmsekvens ges man naturligtvis än större möjligheter att förstås och förhålla sig till film som medium. Att arbeta med att skapa film är att tvingas omvandla teoretiska kunskaper om berättarteknik, bilden som redskap och användning av formmässiga grepp till praktisk handling. Att skapa film tillsammans med andra är också att få tillfälle att bygga upp ett ämnesspråk kring bildanalys och filmiskt berättande, vilket är nog så väsentligt i en alltmer bildcentrerad massmedievärld.

film3

Genom det stöd som Medioteket ger i projektet Ung i Stockholm får du som lärare tillgång till en tydlig struktur för elevernas filmskapande, hjälp av en filmpedagog när det gäller både teori och praktik och tillfälle att resonera med andra lärare om bedömningsfrågor när det gäller multimodala texter.

Inlägg av Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina medverkar också på seminariet Ung i Stockholm den 15 januari då vi presenterar filmprojektet Ung i Stockholm. Läs mer om det kostnadsfria filmprojektet som erbjuds klasser i Stockholms kommunala gymnasieskolor i vår.

didaktorn

 Informations- och inspirationskväll om filmprojektet ung i Stockholm

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00. Kvällen är utan kostnad men anmälan är obligatorisk https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111139

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.
  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 
  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

 

Svartvita bilder är hämtade från Stockholmskällan. Jag sökte på ordet filminspelning.
Ung i STHLM
/Elisabeth Söder, tillsammans med Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved ansvarar jag för filmprojektet Ung i Stockholm

Ung i Stockholm, ett filmskapande projekt för Stockholms kommunala gymnasieskolor

Vi söker klasser från nationella program som vill arbeta med film tillsammans med klasser från språkintroduktion. Eleverna blir uppdelade i blandade grupper. Samarbetet underlättas om det är klasser från samma skola. Filmprojektet bygger på ämnesplaner i samhällskunskap, svenska, svenska som andra språk och bild. Ung i Stockholm passar bra för ett ämnesövergripande projekt, men det fungerar givetvis bra att enbart arbeta med det i exempelvis samhällskunskap och svenska som andra språk.

IMG_4571 2

Bakgrund till filmuppgift och val av tema 

Filmuppgiften ska skapa nya perspektiv och utmana elevernas tankesätt. Vi vill också utveckla elevernas förmåga att uttrycka åsikter och kunskaper med multimodal teknik. Årets tema för Ung i Stockholm är #trygghet. Temat skall vara en gemensam utgångspunkt för elevernas filmer. Trygghet förenar snarare än visar på olikheter mellan klasserna. Unga skall känna sig trygga och respekterade i klassrummet, skolan och staden.

Temat går bra att förena med lektioner i samhällskunskap och är ett av utbildningsnämnden uppdrag till skolan 2018. ”Utbildningsnämnden ska stärka stödet och förutsättningarna för att höja elevernas upplevda trygghet och möjlighet att arbeta i lugn och ro. Särskilt viktigt är detta i de högre årskurserna i grundskolan samt på gymnasiet, där elevernas upplevda trygghet och studiero är som lägst. Stockholms stads barnombudsman visar i Rapport 2017 att var femte flicka känner sig otrygg i skolan. För att höja elevernas upplevda trygghet och deras möjlighet att arbeta i lugn och ro ska utbildningsnämnden fortsätta och förstärka det våldsförebyggande arbetet samt arbetet mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i skolan……. ”Skolorna ska också arbeta normkritiskt och antirasistiskt och motverka stereotypa könsroller och diskriminering”

Temat kan också vara en ingång för att arbeta med värdegrund med anledning av #tystiklassen, #ickegodkänt och #räckupphanden.

Upplägg för filmprojektet

Projektet är upplagt på tolv träffar.  Utöver detta kan ungdomarna behöva lägga några träffar på sin fritid, beroende på hur grupparbetet fungerar. Vi är måna om att vara flexibla i upplägg och tid för att det skall gå att organisera i din skola.

Elisabet Jonsved, Mediotekets filmpedagog, håller genomgångar på skolan som varvas med workshops och handledning. Utöver detta får lärare stöd i att resonera kring multimodal bedömning av Katarina Lycken Rüter och gestaltning av Alexandra Ljungkvist Sjölin. Handledningen sker både på plats och via digitala kanaler.

Deltagande är gratis för skolan och iPads kan lånas utan kostnad.

Elevernas filmer visas på biografen Grand den 28 maj som en högtidlig final på projektet.

csm_Grand_c0524b3c88

Informations- och inspirationskväll om filmprojektet

Den 15 januari anordnar vi en träff på Medioteket, Trekantsvägen 3, 5 trappor , Liljeholmen för dig som vill veta mer om projektet.
Vi serverar lätt förtäring från 16.30. Programmet pågår mellan 17-19.00.

Medverkande  under kvällen:

  • Cecilia Rosengren och Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärare inleder med att berätta om ett av Utbildningsförvaltningens uppdrag, social delaktighet.
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium. Alexandra berättar varför och hur hon arbetar med estetiska uttrycksätt i svenska som andra språk. Alexandra har skrivit flera blogginlägg för Kulan, bland annat detta inlägg  Så här arbetar jag med nyanlända. Vi hoppas också på medverkan av några av Alexandra elever.

4cdcbf87-347f-4a61-a1b5-645b783338b3

  • Katarina Lycken Rüter, lärare i svenska och religion på Mediegymnasiet i Nacka. Katarina resonerar om den kluriga uppgiften vi ställs inför när det gäller bedömning av multimodala texter. Katarina har också skrivit lärarguider till Ett halvt ark papper och Alla tiders klassiker och driver den läsvärda sidan Ordfog. Lyssna gärna på ett sprillans nytt avsnitt av Didaktorn där Katarina berättar varför hon använder bilderböcker i gymnasiet. ” principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker.” 

didaktorn

  • Elisabet Jonsved och Elisabeth Söder från Medioteket. Elisabet är filmpedagog och har det senaste året också skrivit lärarhandledningar för Statens medieråd. Elisabet ansvarar för genomgångar och handledning i filmprojektet. Under kvällen berättar hon om mer konkret om lektionsupplägg och vad eleverna få med sig för färdigheter och kunskaper. På bilden ser du Elisabet i färd med att göra en animerad film om Stockholm med bilder från Stockholmskällan.  Elisabeth Söder arbetar med Kulan, Stockholms stads mötesplats för samverkan mellan skola och kulturliv och ansvarar för nätverket kulturombud i Stockholms skolor. Elisabeth kommer framförallt att arbeta med dokumentation av projektet.

animering

 Ung i STHLM

HOPPET – för jag dog inte

Pantominteatern bjöd in till en lärarkväll för att presentera föreställningen HOPPET- för jag dog inte och berättade om den verklighet föreställningen bygger på. I anslutning till pjäsen fick vi vara med på en workshop. Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin från Liljeholmens gymnasium och skådespelaren Hanna Roth från Cirkonova avslutade kvällen med att berätta hur de arbetar med nyanlända elever. En starkt berörande, rolig och innehållsrik kväll som jag vill förmedla till er i blogginlägget.  Jag börjar med föreställningen Hoppet – för jag dog inte. 

Föreställningens berättelser har ett gemensamt: Barn och unga som lämnat sitt hemland och flytt till Sverige. De frågade en av pojkarna: Vilket var det första svenska ordet du fick höra? Han svarade: Välkommen!

Vi möts på nyheterna, på bussen, i skolan. Och de ensamkommande flyktingbarnen har en historia att berätta: Om en barndom som inte fick fortsätta. Om krig och flykt. Nu är deras historier en del av vår gemensamma historia.

Pantomimteatern har lyssnat till några av berättelserna. De handlar om lyckan över ett par nya sneakers, om längtan efter familjen och kompisarna, om bottenlös rädsla och ensamhet. Men förunderligt nog också om ett hopp som vägrar dö. Pantomimteatern vill ge röst åt några av de här barnens erfarenheter .

Pantominteatern har satt samman en ambitiös och innehållsrik lärarhandledning som är fri för alla att ladda ned. Ett material ni har glädje av oavsett om ni har möjlighet att se föreställningen Hoppet-för jag dog inte eller ej. I lärarhandledningen får du fakta och uppslag om hur du kan undervisa om flyktingsituationen, tips på fördjupningslitteratur, länkar och många  övningar för klassrummet. Men har ni möjlighet. Se föreställningen! Jag rekommenderar den varmt. 

Pjäsen är en mim-föreställning och jag trodde att det skulle vara tråkigt med en föreställning utan ord. Innan jag sett Hoppet förknippade jag mim med svartklädda personer i kroppsstrumpor som försöker gå igenom en glasdörr… Men jag blev fångad direkt och tänkte inte ens på att de inte pratade förutom på slutet och då tänkte jag att föreställningen inte skulle vara lika stark med ord.  Nu gick pjäsen rätt in i hjärtat.

"HOPPET –för jag dog inte"  För alla från åk 4

Flykten till Sverige gestaltas av tre skådespelare med olika sceniska inriktningar, mim och akrobatik. Scenbilden är enkel och vackert ljussatt med  projektioner som förstärker det som sker. Rekvisitan är enkel: Tre bord som blir båtar, tåg och arbetsstationer på fabriken med blixtsnabba scenbyten. När jag tar med eleverna på en kulturupplevelse vill jag att de skall återskapa det de upplevt, de skall dansa ut från dansföreställningar och brinna för att gestalta en scen efter att ha varit på teater. HOPPET – för jag dog inte är en sådan föreställning. Föreställningens skenbart enkla rekvisita triggar fantasin hos åskådarna. Vad har vi som vi skulle kunna använda? Mim är också ett språk som inte automatiskt gynnar de som alltid är bäst på att tala och skriva i klassen.


HOPPET – för jag dog inte har Kulanpremie om du bokar via Kulan, 50 kronor i rabatt per elev. Föreställningens målgrupp är från 10 år och uppåt, och den passar definitivt också på gymnasiet.

pantomin bilder

Så här arbetar jag med nyanlända elever

I teaterns foajé finns bilder och texter från samtalen med flyktingar. Föreställningen bygger delvis på berättelser av elever från Liljeholmens gymnasium, Roohollah Yosefi, Ali Hasanzadeh, Mohammad Yousefi och Ahmad Afzali. Vi får höra deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin berätta om hur hon har arbetat med klassen. Alexandra har valt att arbeta med elever som har knappt har fått någon skolgång i hemländer.

Hon  berättade om vilken stor skillnad det var att arbeta med nyanlända under våren 2017 jämfört med våren 2016. För ett år sedan när Sverige tog emot många fler flyktingar än nu, fanns det hopp och framtidstro bland eleverna. I år vet eleverna och lärarna att åtta av tio elever kommer att utvisas. Den senaste tiden har också flera unga från Afghanistan försökt ta sina liv, vilket förstärker oron i klassen. Hur kan en undervisa en grupp där 20% är mycket motiverade och angelägna att lära sig svenska och 80% av eleverna lever med ett utvisningshot? Hur skall en lärare motivera de som skall utvisas att det är viktigt att lära sig svenska? Eleverna är frustrerade, men hur mycket frustration kan en ta in i klassen?  Alexandra menar att det är viktigt att ge alla en strimma hopp.

sprint 1

Förutom att arbeta med svenska har Alexandra sett till att alla elever fått lära sig att simma, en färdighet de kan ta med sig oavsett vilket land de hamnar i. Titta på den här  filmen, Våra drömmar på 10 minuter  som Polisen IF simhopp lagt upp. Där berättar några av Alexandras elever berättar om sin flykt. Filmen börjar med en filmsekvens som en av eleverna filmat från sitt gömställe under tåget på flykten till Sverige. Eleven låg gömd under tåget tre dagar. Men i  filmen får vi  också se några härliga stunder i Eriksdalshallens bassäng. De flesta av våra flyktingar som gjorde den farliga resan med båt till Grekland och Italien var inte simkunniga. Så förutom att besöken i simhallen blir välbehövliga avbrott med skratt och motion, så ger det ett nytt perspektiv på något farligt och skrämmande de tagit sig igenom.

En paradox: Nästan alla eleverna vågar hoppa från simhallens hopptorn, några från tian. Tanken svindlar, inte sant?

båten4

Dramalektionerna

Lärarna arbetar mycket med drama och rörelse under lektionerna. Flera i publiken frågade om alla starka känslor som kommer fram under lektionerna. Alexandra menade att det är viktigt att inte vara rädd för känslorna, hon tar ansvar för att skydda eleverna i känslorna men inte från känslorna. När de arbetar med teater väljer de ofta att använda sig av fysisk teater, commedia dell arte. I början när eleverna har kommit till Alexandra klass kan många inte ens säga ” Hej jag heter” på svenska men med kropp och mim kan de berätta och vara delaktiga i gruppen. När eleverna känner att andra förstår och är intresserade av vad de har att säga blir de också intresserade av att också ta del av vad andra har att berätta. En bra grund för att arbeta språkutvecklande.

Eleverna använder sin fantasi och bestämmer själva vad de vill berätta om. Alla är starka karaktärer och Alexandra ser till att höja konflikten i dramaturgin. Trots att Alexandra ibland har stöd av en skådespelare, Hanna Roth från Cirkonova, är de noga med att det är elevernas konstnärliga slott som skall byggas. De hjälper ungdomarna med att forma sina berättelser. Att som lärare ibland få vara två i klassrummet och dessutom med två olika yrkeskompetenser är en framgångsfaktor enligt Alexandra och Hanna.

När Alexandra lämnar klassrummet för ta med eleverna på scenkonst i staden prioriterar hon dans och mim, ett kulturuttryck som alla kan ta del av oavsett språklig nivå.

VERKET

Att uttrycka sig är livsviktigt!

På fritiden arbetar läraren Alexandra och skådespelaren Hanna med en dramaklass. Verket, som gruppen kallas, ser sig som motpol till Migrationsverket.

Ett verk som ständigt är i elevernas tankar… Dramakursen är frivillig och elever kommer varje torsdag från hela Storstockholm. Man arbetar med olika tekniker blandat med lek och fantasi. Kontinuitet och tydliga ramar, exempelvis inga mobiltelefoner under lektionen, ger fokus och trygghet.

Teaterlektionerna är ett avbrott i den vanliga kvällstristessens oroliga tankar på Migrationsverket, utvisningar och kamrater som avslutat sina liv. Scenerna de spelar utgår från elevernas egna berättelser. I arbetet med teater kan de hitta en vila eller konfrontera sin oro genom att gå in i tankarna och bearbeta dem.

Alexandra och Hanna har ett tydligt mål med dramalektionerna. Eleverna skall bli bättre på teater och gruppkänslan skall stärkas. Varje kväll avslutas med en reflektionsrunda och eleverna ser själva hur de utvecklas.

I höstas hade jag förmånen att vara med på en öppen repetition med Verket. Jag filmade och skrev ett blogginlägg för Kulan, i blogginlägget ser du några av dramaövningarna Verket gjorde.

Alexandra har i tidigare blogginlägg När vi dansar talar vi samma språk berättat om varför dans är språkutvecklande och blogginlägget: Våra drömmar, så här arbetar jag med nyanlända Elever som kommer til klassen utan att kunna mer än några ord svenska, men de kan tala. De kan uttrycka sig på sitt modersmål. Och det går att använda och förstärka genom estetiska uttryckssätt.

Alexandra och Hanna avslutade föreläsningen för oss med orden: Uppgivenhet är vår största fiende!

amarioneltt

Tack Pantominteatern för en hoppingivande kväll!

Här finns blogginlägget Samarbetsövningar för att skapa tillit. Jag berättar hur du kan göra några av de vänskapsworkshops vi i publiken fick vara  med och göra. Så mycket skratt! Pantominteatern erbjuder alltid klasser workshops  i mim i anslutning till föreställningar.

marionettscenworkhsop

 

Kulan i social media

Elisabeth Söder

kulan_avatar