Här hittar du allt för att arbeta med teater i kulturprojekt eller Skapande skola

På Kulan finns många aktörer inom teater för allt från förskola till gymnasium. Du hittar många olika uttryckssätt som exempelvis: dockteater, skuggspel, drama, pantomim/fysisk teater och opera.

   IMG_9443 alex blogg2


I inlägget har jag valt ut aktörer som erbjuder workshops och kurser för Skapande skola. Kontakta respektive aktör om du blir intresserad. Även om de enbart berättar om fasta kulturpaket är de flexibla och kan anpassa upplägget så att det passar din skola. Är du osäker på hur du får använda bidraget från Skapande skola har jag skrivit en checklista i ett tidigare inlägg på Kulan, där berättar jag om Stockholms strategi för att bedöma vad som är Skapande skola. Här kan du läsa utförligare om bidraget. 


Dockteater

Arabiska teatern, DockteaterworkshopDeltagaren gör sin egen docka och skapar ett manus. Dagen avslutas med att alla spelar upp sina sagor. Dockteaterworkshopen kan göras i olika längd, från 3 timmar till 5 dagar. Arabiska teatern ger eleverna möjlighet att vara kreativa och ger dem instrument, metoder och möjligheter att uttrycka sina tankar, känslor, erfarenheter och idéer på sitt eget språk, utifrån deras egna behov och vilja. De använder sig av olika metoder som skuggspel, maskteater och skådespeleri. Workshopen är på arabiska och svenska.

teater1


Marionetteatern Kulturhuset Skärholmen. Utöver dockteaterföreställningar erbjuder Marionetteatern även dramatiserade dockvisningar och workshops i både dockspel och docktillverkning. De erbjuder bland annat ett paket med en aktuell föreställning, dockvisning och skuggspelsverkstad. I ett blogginlägg berättar skolbibliotekarien My Froster hur Lillholmsskolan fördjupade dockteaterföreställningen Alice i underlandet.
 
teater 2 

Teater Barbara, är inte en renodlad dockteater men deras konstnärliga uttryck är en sammansmältning av klassisk teater, mim, dockteater och musik. Att förena teaterns olika medel och uttryck är inget självändamål, utan ett redskap att lustfyllt och underhållande stärka en berättelse och föra den framåt. De vill göra teater för alla sinnen, för ögon, öron, hjärta, mage, intellekt och skrattmuskler.
Teater Barbara erbjuder ett skapande skola-paket där klassrumsföreställningen VETA BÄST (10-13 år) kombineras med en teaterworkshop med inriktning på dockspel. Eleverna får först se föreställningen. Efteråt leder skådespelarna en workshop där eleverna får prova på att hantera dockor och framföra enklare scener för varandra. Några utgångspunkter är: hur fungerar dockans röst och blick? Hur gör man när dockor ska prata med varandra och hur blir en docka levande? Mer info på deras hemsida
Bilden är från deras föreställning VETA BÄST – Hur kan du vara så säker? För mer information, kontakta Teater Barbaras producent Erika Häll, erika@barbara.nu 
veta bäst 5c4715d8977d2

Skuggspel

Pygméteatern har både föreställningar och arrangerar workshops i skuggspel. De erbjuder ett Skapande Skola projekt där en workshop i skuggspel kombineras med en av våra föreställningar, eller arrangeras separat. Idén bygger på metoden att först få se – sedan få göra. Vi kommer till er med material och en behändig skuggspelsscen. Vi börjar med att berätta lite om skuggspelets historia och lär ut:

  • hur man berättar och gestaltar en historia
  • enkel docktillverkning och röstanvändning
  • hur man spelar skuggspel
  • hur man använder ljus, ljud, mm.

Därefter delas eleverna i två grupper (två klasser) och arbetar i varsitt (klass)rum, under handledning av skådespelarna. Eleverna jobbar i grupper om 3-4 och får hitta på varsin kort berättelse. De tillverkar sina egna skuggspelsdockor och kulisser i papp, eller använder färdiga karaktärer vi har med oss, och workshopen avslutas med att de olika grupperna spelar upp sina pjäser för varandra.

Vi har med oss material till dockor och kulisser samt en uppsjö av färdiga figurer

marionettskapande


Mim och fysisk teater

Pantomimteatern gör workshops ihop med föreställningar eller fristående ex i skapande skola-projekt. Mimen talar inte till örat – den talar till hjärtat, till känslan. De spelar gärna för elever med funktionsvariationer och alla som inte talar svenska, ungdomar och vuxna. I Pantomimteaterns  Skapande skola projekt arbetar de med mim och kroppsspråk, clown, cirkus och mask.  I paketen ryms temabaserade dramaworkshops, skrivarverkstäder, framtagande av elevföreställningar, grunderna i skådespeleri och dans, mm.


Rörelsebaserad teater

Teater Tre, en mimbaserad visuell teater där rörelse, text och musik blandas. Alla föreställningar har pedagogmaterial som du som pedagog kan använda före och/eller efter föreställningen. Teater Tre  kan skräddarsy workshops med dramapedagog och/eller aktörer. 

teater11b


Teater De Vill erbjuder färdiga Skapande skola-paket med workshops och tillhörande föreställningar eller skräddarsyr efter din skolas behov. I deras paket ryms arbete utifrån tema, skrivarverkstäder, framtagande av elevföreställningar, grunderna i skådespeleri och dans, mm. Syftet med Skapande skola-projektet är att teatern ska få möjlighet att ta plats i elevernas pedagogiska arbete och inspirera till ett eget skapande, kritiskt tänkande och reflekterande. Fokus ligger på det grupp – och individstärkande. Likaså vill vi förmedla upplevelsen av att det är deltagaren som är källan för kreativiteten och att det är hens erfarenheter som står i centrum. De har sedan flera år löpande samarbeten med kommuner, stadsdelar och skolor.

7_Skapande_skola_2-e1546466284350


Teater Pero kopplar en konstnärlig scenkonstupplevelse till elevernas egen person och verklighet. Teatern samarbetar alltid med auktoriserade dramapedagoger som genom övningar låter eleverna utforska sina egna uttryck. Workshopen syftar till att eleverna ska få tillgång till sina egna kreativa uttryck och få en djupare förståelse för såväl temat i föreställningen som de konstnärliga val som Teater Pero har gjort i produktionen. Föreställningarna baseras på berättande, mim, musik och rörelse. De erbjuder föreställningar för alla åldrar och spelar både på egen scen på Sveavägen i Stockholm samt på turné i staden. Dramapedagogerna kan komma till klassen samma dag de sett föreställningen eller några dagar senare. Till alla föreställningar finns lärarhandledningar med exempel på handfasta, konkreta tips på hur ni enkelt fortsätter att utveckla kreativiteten i klassrummet.

teater10b


Tvåspråkig teater

UusiTeatteri spelar både på sin hemmascen på Olympiateatern vid Odenplan samt även uppsökande inom Stockholms stad på skolor, förskolor och bibliotek. Deras föreställningar spelas på svenska, finska eller vid förfrågan även tvåspråkigt (svenska & finska i en mix). Till alla skolföreställningar finns lärarhandledningar.

UusiTeatteri kan erbjuda workshops på svenska eller på finska. Workshopen kan innehålla t. ex mim, fysisk gestaltning, teaterövningar och improvisation. Språkstimulerande teaterlekar kan skräddarsys för sverigefinska skolor och förskolor eller barn i andra skolor som har modersmålsundervisning i finska. Workshops eller skapande skola-projekt kan pågå från några dagar till en hel termin.

Mer information hittar du på www.uusiteatteri.se eller genom att kontakta info@uusiteatteri.seBilden är från UusiTeatteris föreställning Millimetermannen.

5e1d943ca618d


Teater för unga vuxna

Unga Klara, Skapande skola-projekt är ett av våra sätt att arbeta nära pedagoger, skolklasser och förskolegrupper under en längre tid. Gemensamma dramaövningar och workshops kring föreställningarnas tematik utformas efter era behov. Bilden från föreställningen Girls will make you blush, fotograf Märta Thisner.

unga-klara_4e7ff403-d3d4-45a5-8447-495f35f7c04c_gwmyb_pressfoto+märta+thisner+3


Dramapedagogik

Med kreativa ingångsnycklar får eleverna inspirera sin idérikedom och lekfullhet. Deras berättande och gestaltande får en skjuts framåt. Vi testar olika teaterlekar, improvisationer, dramaövningar och gestaltande med både röst och kropp. Utan prestation och med leken och fantasin som nycklar skapar vi bland annat minipjäser i grupp som får inspiration från till exempel musik, ljud och rekvisita eller utifrån ett tema/ämne som klassen jobbar med på skolan/förkolan. Eleverna kommer känna sig glädjefyllda, stärkta, kreativa och modiga. Här blir alla sedda och lyssnade på och klassen får samarbeta och möta varandra i en annan kontext.

Läs mer om Hello Creatives workshops på Kulan

dae1bb701ed7eb58a2ae3c13636b518b hello creative


Teater och skrivarworkshop

Turteatern erbjuder skrivarworkshops med dramatikern Manda Stenström  i anslutning till föreställningen Nosferatu som vänder sig till barn 4-7 år.Medverkande i workshopen är också den musiker och skådespelare som spelar i föreställningen. Barnen får tillsammans med Manda Stenströms hjälp skriva eller rita brev till döden, precis som Nosferatu gör i föreställningen. Manda ger också tips på
vad som är bra att tänka på när en skriver brev. En behöver såklart inte skriva brev till döden, en kanske vill skicka Nosferatu istället. Hen får ju aldrig några svar…Efter att alla har skrivit klart sina brev delas barnen in i mindre grupper av Manda och får möjlighet att läsa upp sina brev för varandra. Workshopen avslutas med att alla får posta sina brev i Nosferatus brevlåda.

Turteatern vill med denna workshop främja skrivarlusten och analyseringsförmågan av elevernas visuella upplevelser, samt att barnen får öva på att skriva/rita brev. Vi önskar också att genom workshopen låta barnen fördjupa sig i teaterupplevelsen och sin fantasi. Vi vill
också att barnen ska få möjlighet att diskutera sina upplevelser med varandra, och med skådespelarna från föreställningen.

teater15


Teaterproduktion

Mittiprickteatern, att arbeta konstnärligt pedagogiskt ute i skolorna har alltid varit en del av Mittiprickteaterns profil. Förutom deras föreställningar erbjuder de lärarmaterial, workshops kring deras föreställningar och inspirationsträffar för lärare. De arbetar även med uppsökande verksamhet på skolor och skräddarsyr kulturprogram utifrån skolans intressen och teman. Det kan innebära skriv- och teaterprojekt av olika slag som resulterar i teateruppsättningar av och med eleverna. Detta kan pågå under en termin eller under en vecka.

Mittiprickteatern kan göra föreställningar från färdiga pjäser eller  arbeta utifrån elevernas texter. Exempel på teaterarbeten de gjort i skolor:

  • Romeo and Juliet, under en termin arbetade de med två högstadieklasser som spelade pjäsen på engelska.
  •  Skrivarworkshop och repetitioner. Två terminer med samtliga högstadieelever i skrivarverkstäder sedan en uppsättning med de teaterintresserade eleverna utifrån texterna. Jordbromalmsskolan.
  • Två månaders improvisationer kring säkerhet på nätet som avslutades med en kabaret. Två högstadieklasser. Jordbromalmsskolan. De kan skräddarsy ett program som passar er skola och era elever. Robotdiktatorn_2-1200x700-c-default

Dramatiker, dramapedagoger och teaterlärare

  • Centrum för Dramatik, teater-, film-, webb- och radioverkstäder, stand-up, readings och retorikprojekt – alla med det strukturerade berättandet som grund. Besök av dramatiker kan du få hjälp att hitta på Centrum för dramatik
  • Dramapedagogik kännetecknas av processinriktade undervisningsformer med en mångfald skapande metoder och ett demokratiskt ledarskap, där deltagarna i icke-verbala och verbala handlingar agerar tillsammans och ger känslor och tankar kroppslig form. På Dramapedagogen kan du få kontakt med dramapedagoger: Pedagogiskt drama, rollspel, processdrama med lärare i roll, värderingsövningar m.m
  • Alexandra Ljungkvist Sjölin, teaterlärare. Undervisar dessutom i svenska som andra språk på Liljeholmens gymnasium. Alexandra driver tillsammans med teaterläraren Hanna Roth teatergruppen Verket. Alexandra har nyligen genomfört teaterprojektet Ung i STHLM. I mån av tid tar Alexandra gärna uppdrag i skolan för att arbeta med drama eller att vara ett stöd i en produktion som siktar på att genomföras på scen. Här ser du en typisk bild på Alexandra i action, hon sitter i mitten.  alexandra.ljungkvist.sjolin@edu.stockholm.se

alex

Rådgivare

Teatercentrum arrangerar varje år Stjärnkalaset ( i Stockholm den 30 januari 2020) Under en dag har du chans att välja bland ett stort utbud och se hela föreställningar utan kostnad. På den här sidan presenterar de föreställningar och workshops som deras medlemmar erbjuder. Nästan alla föreställningar inkluderar en 7 minuter lång video, filmad rakt framifrån med inget eller få klipp för att du ska få en uppfattning om hur det skulle vara att se föreställningen som publik ”på riktigt”.


Inspiration, råd och teaterövningar för dig som vill får tips på modeller för att samtala om teater och arbeta med teater och dramatik i undervisningen. ???????????????????????????????


Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

Blogginläggen är uppdelade utifrån Kulturrådets kulturformer:  Cirkus, Dans, Film, Foto, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Musik, Slöjd/hantverk/design, Teater/drama.

Sidan Hitta kulturaktörer till kulturprojekt och Skapande skola uppdateras kontinuerligt. Kom gärna med tips om det är något som saknas  eller om du vill berätta om ett lyckat kulturprojekt. Det blir bra marknadsföring för både kulturaktör och din skola. Skicka gärna text i World och bilder separat så publicerar jag på Kulanbloggen. Om elever syns på bild, se till att du har målsmäns tillstånd.


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Bästa scenproduktion på internationell teaterfestival finns på Kulan

Jag har i tidigare blogginlägg berättat att Stockholm är unikt i världen med att ha så många teater- dans- och musikgrupper för barn och unga. Världen har upptäckt vårt kvalitativa utbud och många av de aktörer du hittar på Kulan är varje år inbjudna till festivaler utomlands.

Astons sten/ Teater Pero

Teater Pero exempelvis har turnerat med sin föreställning Astons stenarDanmark, Tyskland, England, Skottland, Irland, Nordirland, Whales, Tibet, Kina, Japan, USA och Australien. I sommar kommer den att återigen spelas i Kina och Sydkorea. I våras fick de dessutom ett fint pris på teaterfestivalen KUSS i Marburg. De vann festivalens pris för bästa produktion! Läs mer om föreställningen i festivalprogrammet här.  Bilderna med föreställningen Astons stenar är från festivalen.

Del ur juryns motivering;

Med sitt trovärdiga och till synes enkla skådespel, fullt av dansinslag och fulländad mim, lyckas skådespelarna hänföra både små och stora i publiken. Genom sin mjuka, lekfulla gestaltning, till en musikalisk fond, berör skådespelarna publiken med ämnen som kärlek, vänskap, förståelse och avsked. Utan pekpinnar ger pjäsen exempel på det kärleksfulla och ömtåliga samspel som alla önskar att man kunde skapa inom en familj.
KUSS-festivalen i Marburg är en stor barn- och ungdomsfestival som arrangerades för 24 året i rad. Inte mindre än 90 föreställningar på 30 olika scener. Karin Westholm, turnéproducent på Teater Pero ger i det här blogginlägget en förklaring till varför föreställningen rosas och prisas av så många. 

Astons stenar

Astons stenar hade premiär 2010 och har sedan dess spelats över hela landet men även över hela världen  Med anledning av 10-års jubiléet kommer Astons stenar att spelas på svenska igen under 2020 vilket vi på teater Pero är mycket glada för.

 

Astons Stenar/ Teater Pero

Historien om den lilla hunden som samlar på stenar upphör aldrig att beröra och igenkänningen verkar lika stor oavsett var på jorden vi spelar. Såväl vuxna som barn känner igen sig i barnets oförtrutna samlande på stenar och pinnar och dess behov av att få ta hand om, och pyssla om. På bilden syns skådespelarna Ulf Eriksson, Magnus Lundblad och Baura L Magnúsdóttir.

Astons stenar/ Teater Pero

Efter snart 10 år med den lilla valpen  Aston frågar jag två av föreställningens tre skådespelare , Magnus Lundblad och Baura L Magnúsdóttir hur de upplever att det har varit att berätta den här historien för barn över hela världen.

Magnus säger att han tycker att det är slående att barn är så lika världen över.

-Jag tror att det som vi kommunicerar med barnen går bortom språkets begränsningar.

Föreställningen innehåller mycket mim och musik och texterna har översatts till engelska. När vi spelar för barn som inte är engelskspråkiga så använder vi oss av simultantolkar som repeterar med ensemblen innan. Nyligen har vi dock utökat språkfloran till att innefatta även det tyska språket. I Tyskland vill man att barnföreställningar spelas på tyska så det var bara för ensemblen att börja öva upp sin gamla högstadietyska.

Magnus ser inte språket som ett hinder.

– Det är klart att det kan vara lite svårt att förstå barnens frågor efter föreställningen. Men med ett öppet sinne och lite hjälp av översättare så hittar vi varandra ändå. Det är en stor glädje att mötas.

Baura fyller i att reflektionen är att vi alla är lika, trots olikheter utanpå. Barnen skrattar och lever sig in i, och berörs av, historien precis på samma sätt som här i Sverige. Och de vuxna likaså.

Under våren har vi genomfört en 2,5 veckor lång turné i södra Tyskland och jag frågar hur det är att spela föreställningen på ett annat språk än svenska. Baura tycker att det är roligt och spännande att förkroppsliga ett annat språk.

Språk är kropp

-Språk är kropp! Först ut var ju engelskan. Vi tränade enormt mycket för att få samma känsla som på svenska eftersom rytmiken och dynamiken är så viktig i föreställningen. Tyskan var för mig svårare men det var så roligt att under våren få spela många och fördjupa språket i kropp och knopp.

– Mycket koncentrationskrävande! säger hon och skrattar.

Magnus tycker att det har varit mycket givande att spela på engelska och tyska och att det har fördjupat föreställningen. Vissa partier går nästan bättre på ett annat språk.

På frågan varför de tror att just den här historien har blivit en sån succé över hela världen svarar han att detta är en så kärleksfull och mänsklig historia som man kan känna igen sig i.

Aston m gitarr lätt

– Aston bryr sig ju om, och känner med, alla sina stenar.  Bilden med  Aston och hans stenar är illustrerad av Lotta Geffenblad, författare till boken Astons stenar.

Hans föräldrar älskar honom och tillåter honom att vara den han är. Och sen den där sorgen att få lämna något… det är ju något som vi alla gör i livet. Vi lämnar platser och våra nära och kära och blir sen tvungna att gå vidare. Det handlar om livet helt enkelt. Och så är den ju kul. Och med bra musik.

Baura håller med och säger att föreställningen är till synes enkel utanpå men ack så djup inuti.

-Aston har ett alldeles eget universum av vardag, lek, kärlek, acceptans, sorg, föräldraskap och barnperspektiv utfört i ett musikaliskt – rörligt – språk. Och alla har nog en liten samlare i sig… och det smittar nog att vi tre har så roligt på scenen!

Magnus skrattar och håller med.

– Ja, vi älskar att spela föreställningen. Vi tycker om varandra och dem vi spelar för.

Barns behov av att få ösa kärlek och omtanke verkar sträcka sig runt jorden. En tanke så hoppfull som någon…

Föreställningen bygger på Lotta Geffenblads barnböcker om Aston.

Karin Westholm – turnéproducent på Teater Pero

Här får du kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Hjärnan i klassrummet, teater och föreläsning

Flera teatrar för barn och unga arrangerar lärarträffar inför nya föreställningar. Förutom att du får se hela eller delar av aktuell produktion bjuds du på en fördjupning av innehållet som gör att du kan förbereda och efterarbeta föreställningen i klassrummet. Fördjupningen tar fasta på teateruttrycket eller innehållet och kan vara allt ifrån en workshop i rörelse, göra skuggspelsdockor till en föreläsning från någon forskare som teatern har inspirerats av när de arbetat med sin föreställning. En teater som ofta bjuder in forskare eller författare till sina lärarträffar är Teater Pero.

Lärarträffen jag ska berätta om i det här inlägget handlade om hjärnan i klassrummet. Vad krävs för att omvandla information till kunskap? Hur kan vi bäst skapa förutsättningar för att detta ska ske? Vi fick en föreläsning av Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och se föreställningen Vad vet man? En evidensbaserad pjäs om den forskning som är sann just nu. Eftersom alla teatrar vet att lärare kommer direkt från skolan bjuds det alltid på lätt förtäring i pausen.

Skallen stående

 Hjärnan i klassrummet

Skådespelarna Pernilla Göst, Peter Åström och regissören Peter Engkvist har intresserat sig extra mycket för den senaste hjärnforskningen. De tyckte att det saknades en pjäs som på ett lättfattligt sätt kunde inspirera lärare och elever att fundera på hur vi lär oss bäst. Genom att vi lär oss hur vår hjärna funkar kan vi träna oss i att bättre utnyttja vår egen kapacitet och överlista hjärnan när den lägger krokben för oss.

Under ett år hämtade skådespelarna och regissören inspiration från följande personer: James Doty, Emma Frans, Anders Ericsson, Ayako Sakakibara, Torkel Klingberg, Albert Einstein, John O Keefe, May-Britt Moser, Edvard Moser, Ludwig van Beethoven, Carl Wieman, Carol Dweck, Don Airely, Daniel Siegel, Oliver Sachs, Paul Gilbert, Brené Brown, Ron Evas, V.S Ramachandran m.fl. Resultatet blev klassrumsföreställningen Vad vet man? på Teater Pero.

Föreställningen har Kulanpremie när du går via Kulan. Du som bokar föreställningen har också möjlighet att arbeta vidare med klassen i en workshop som teaterns dramapedagog leder. På Teaterns webbplats finns en lärarhandledning med tips på övningar för att träna arbetsminnet och studieteknik.

Vill du som lärare se föreställningen i sin helhet innan du bokar? Ta kontakt med Teater Peros producent Karin Westholm, karin@pero.se  på telefon  08-458 94 10 så skickar hon en länk till en film som visar hela föreställningen.

Vad vet man?

Sissela Nutley föreläser om hjärnan och lärandet

Sissela började med att visa en bild på våra 100 miljarder nervceller som bygger upp våra hjärnor. När vi föds är de flesta hjärnceller separerade från varandra på grund av brist på stimulans. Men som du ser på bilden nedan blir det en snabb förändring när barnet blir äldre och redan vid sex år görs en miljon nya kopplingar per sekund och det blir allt mer komplexa nätverk. Hur komplexa nätverken blir hänger samman med att och hur hur vi stimulerar hjärnan. Får vi möjlighet att använda alla sinnen och blir vi utmanade att pröva på och tänka nytt, desto fler kopplingar.

sisslea nervceller

Hur omvandlar vi information till kunskap?

Sissela ägnade en stor del av föreläsningen till att prata om arbetsminnet, lärandets flaskhals innan information flyttas över till långtidsminnet.  Arbetsminnet kan beskrivas som en liten hall där informationen hanteras. I arbetsminnet regleras medveten uppmärksamhet och framkoppling ut långtidsminnet. Framkopplingen från långtidsminnet underlättas om det är information där vi har förkunskaper så att den kan krokas fast på en gren där vi redan byggt en trädkrona. Arbetsminnet hjälper oss att hålla igång mer än en tanke åt gången och har en avgörande betydelse för förmågan att lösa mer komplexa tankeuppgifter. Ingen av oss har plats för många enheter information i arbetsminnets hall. Vi klarar inte att minnas ett tiosiffrigt telefonnummer om vi inte systematiserar numret .

Arbetsminnets kapacitet har stor betydelse för hur våra elever klarar skolan. Redan vid tre år ålder kan forskare förutspå vilka som kommer att hoppa av gymnasiet. I årskurs två kan skillnaden vara 8 år mellan de som har det lägsta arbetsminnet. Sissela gav ett exempel på hur många elever i klass som vanligtvis kan hänga med i en lång muntlig instruktion:

I denna centrala del regleras medveten uppmärksamhet och framplockning ur långtidsminnet.

1. Då tar vi upp matteboken
2. …slår upp den på sidan 153 ….                                 här försvinner tre elever
3. …och för dem som blev klara med avsnitt 4 ..      här försvinner 5 elever
4. …kan ni hoppa över avsnitt 5 …                               här försvinner 5 elever
5. …och börja på avsnitt 6 …                                         här försvinner 5 elever
6. .. som börjar högst upp på sidan 155.                     här försvinner 3 elever
7. …Gör gärna 5 uppgifter …
8. … och räck upp handen när ni är klara

I exemplet har alltså 3 elever tappat bort sig redan innan uppgiften börjat.

sissela2

Hur kan det se ut när en elev har lågt arbetsminne?

Påbörjar uppgiften men byter spår eller gör något helt annat
Distraherad, stör i klassrummet
Knäckt läskoden men problem med läsförståelse
Förstår matteuppgiften men får ofta fel summa
Sen med att släppa fingerräkning
Tar inte anteckningar
Klagar när det ska göras uppgifter som kräver koncentration
Stör i klassrummet
Svårt att hänga med i långa instruktioner

Vi kan underlätta för arbetsminnet

Sissela 6

Viktiga faktorer för inlärning

I skolan kan vi arbeta med :
Elevers förväntningar på deras egen prestation är en av de viktigaste faktorerna för inlärning
Bygg upplevelser, det vi upplevt är mycket bättre än passiv inlärning, uttrycket learning by doing är ingen slump
Öva på framkoppling av inlärt material
För långvarigt lärande, utspridd repetition av material på mer än 30 dagar
Bra konstruktiv återkoppling
Belysa nya koncept och problem från olika vinklar
Motivation och emotionell koppling till materialet
Ju fler sinnen desto mer minnen
Använda tekniska verktyg som fasciliterar lärande
Lära ut och öva på strategier
Bygga vidare på förförståelse och elevens erfarenhet
Rörelse och fysisk aktivitet både i klassrummet och på skolgården. I klassrummet kan 5 minuters jonglering göra underverk
Skratt
Upplevelser som berör
Ha en strategi för mobiltelefoner i klassrummet.

I hemmet:
Sömn, även vakenvila, mindfulness
Begränsa tid med sociala media, digital teknik och TV
Fysisk aktivitet, tre gånger i veckan minst 20 minuter
Sociala relationer, skratt, meningsfullhet och närhet
Vid råplugg hinner hippocampus inte med, den har inte fått tillräckligt med sömn och repetition.
Mat är bränsle för hjärnan. Är det en slump att mat som ser ut som en hjärna är särskilt bra som exempelvis valnötter och broccoli?

hjärnan

Vad har hänt i samhället som kan påverka inlärningen?

Sissela avslutade sin föreläsning med att prata om de farhågor hon som forskare såg med överanvändning av smartphonen. Elever kollar mobilen 150 ggr per dag i snitt. Det är det första de tittar på när de vaknar och det sista det gör innan de somnar. Några har också telefonen vid kudden vilket innebär att hjärnan registrerar varje klick från telefonen. Vi vet att det påverkar möjligheten att komma ned i den djupa drömsömnen som är viktig för god psykisk hälsa.

Mätningar visar att den psykiska ohälsan har ökat bland unga från år 2002. Det finns forskning som visar på ett samband mellan ohälsa och överanvändande av mobiler, detta oberoende av utbildningsnivå, samhällsklass, kön och ålder. Men det är givetvis en hönan och ägget-samband. Personer som överutnyttjar sin telefon har inte lika mycket tid åt att röra sig, umgås och sova. Faktorer som påverkar hälsan.

Något som kan upplevas som positivt är att sexdebuten sker senare än för 20 år sedan men det kan också vara en indikation på att vi umgås på ett annat sätt med färre fysiska mötesplatser. Vi träffas digitalt. Vi har också krav på oss att motsvara idealbilder som sprids i sociala medier vilket gör oss osäkra och inte så benägna att inleda relationer

Aldrig tidigare har vi haft så mycket lättillgänglig och riktad underhållning som Netflix, Youtube och instagram. Vi blir i mycket större omfattning underhållna istället för att själva vara aktiva.  Det kräver en stark impulskontroll för elever att efter skolan sätta sig med arbetsuppgifter istället för att med ett enkelt tryck klicka fram underhållning. I klassrummet har forskning visat att närvaron av mobiltelefoner påverkar eleven. Det dras kognitiva resurser bara genom att låta bli att titta på telefonen.

Allt detta kommer det att finnas spår av i hjärnan, hjärnan svarar på sin miljö, den kommer att ändras. Hur ska vi skolan arbeta för att ta upp kampen?

Sissela0

Kom i kontakt med Sissela Nutley

Undertecknad rekommenderar varmt Sissela som föreläsare. Sissela är forskningschef på Pearson Assessment och brinner för att sprida kunskap om hjärnan och psykisk ohälsa. Du når henne på sisselanutley@gmail.com

Tips på forskningsrapporter:

  •  https://www.mrc-cbu.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2013/01/WM-classroomguide.
    pdf
  • Mindset interventions in Academic Settings (Miller, Rudman, Högman & Gustavsson, 2016).
  •  The Far-Reaching Effects of Believing People Can Change: Implicit Theories of Personality Shape Stress, Health, and Achievement During Adolescence (Yeager
    et al 2014. )

10155406_301412560009659_1397385610_n

Elisabeth Söder för Kulan och Ung i STHLM

Följ oss gärna på Kulans facebook

Teater för alla. På riktigt!

Barn och unga med neuropsyktatriska funktionsnedsättningar, NPF, kan ibland ha svårt att uppleva teater. Det vill Teater Pero ändra på. I höst skräddarsyr teatern några av sina föreställningar för barn med NPF. De kallar dem Funkisföreställningar.

Karin Westholm, producent på Teater Pero berättar om vad som utmärker en funkisföreställning. Vi på Kulan är glada över teaterns initiativ och tänker att det som är bra för barn med neuropsykisk funktionsnedsättning är bra för alla.
/Elisabeth

Teater Peros funkisföreställningar

pero

Vid dessa tillfällen kommer vi att anpassa mötet med vår publik efter dessa barns behov. För oss är det viktigt att barnen får samma konstnärliga upplevelse som vår övriga publik, så själva föreställningarna spelar vi precis som vanligt. Däremot anpassar vi teaterbesöket på andra sätt.

Det här innebär på intet vis att barn med diagnos inte är välkomna på våra övriga föreställningar! Tvärtom! Dessa barn är alltid välkomna men här försöker vi anpassa oss för att bättre möta upp barn som vanligtvis väljer bort scenkonst.

Det handlar mycket om att skapa trygghet för både barnen och pedagogerna. Den här tryggheten uppnås om publiken är väl förberedd på vad som ska hända under dagen. Ett teaterbesök är ju så mycket mer än själva föreställningen. Intrycken börjar ju redan på vägen till teatern, i teaterfoajén och biljettkassan o.s.v.

Biljettkassanm pero 2

Vi mailar ut ett förberedande dokument där vi med text och bild presenterar teaterns lokaler och den personal och de skådespelare de kommer att få möta. Pedagogerna kan även välja att berätta vad som kommer att hända i själva föreställningen eftersom vi skickar med ett synopsis med både texter, bilder och tydliga symboler som markerar t.ex. när det är musik och om det är några höga ljud. Vi skapar lugna, trygga platser i anslutning till scenen dit barnen kan gå undan om det är nödvändigt och vi spelar med öppna foajédörrar och lätt tända taklampor.

Vi spelar ofta våra föreställningar utomlands och på våra resor har vi vid några tillfällen spelat den här typen av specialanpassade föreställningar i andra delar av världen. I många länder är denna typ av anpassning en självklarhet och vi är väldigt glada över att ha fått chansen att spela våra föreställningar med denna inramning. Vi har slagits av att det borde finnas ett liknande koncept i Stockholm och är nu jätteglada över att kunna sjösätta funkisföreställningar här.

När vi har spelat dessa s.k. Relaxed performances eller Autism friendly performances som de har benämnts där vi har spelat i utlandet, har vi slagits av vilken kunskap och respekt barnen har mötts av. Alla inblandade i mötet, t.ex. biljettkassepersonal, tekniker, skådespelare m.m. är väl införstådda med dessa barns behov och bemöter dem därefter. Det är en tillåtande atmosfär där ingen behöver hyssjas eller tillrättavisas. Stämningen blir väldigt avspänd.

Under vårterminen har vi förberett oss så att vi alla ska kunna möta barn med samma respekt och kunskap som vi stött på utomlands. Vi har bjudit in föreläsare från föreningen Attention som berättat om vad diagnosen NPF innebär och vilka olika behov som finns hos barnen. Tillsammans har vi utformat det förberedande materialet samt sett över teaterns utrymmen och förbättrat miljön för barnen. Under våren har vi haft några föreställningar på prov där vi bjudit in några grupper för att testa oss själva och vi har fått väldigt fin respons från såväl barn som pedagoger! Efter dessa provföreställningar känner vi oss stärkta och övertygade om att detta är ett jättebra och välbehövt upplägg! Både barn och vuxna slukade föreställningarna med vidöppna sinnen.

Höstens funkisföreställningar

I höst hoppas vi möta fler barn på våra föreställningar. Vi kommer att spela föreställningen Kommissarie Gordon  (har Kulanpremie) fredagen 29 september kl. 10.00 för barn med ADHD/Tourette

28075211d6824084961c071e8b76c06b_L

Föreställningen Räven i den kolsvarta natten  ( har Kulanpremie) fredagen 27 oktober kl. 10.00 för barn med högfungerande autism.

Affischbild liggande hög kvalitet mindre

Håll utkik efter NPF-symbolen i vårt kalendarium och hör gärna av er ifall ni har några frågor.

symbolen%20för%20kognitiv%20tillgänglighet%20stor

Välkomna!

Karin Westholm, producent på Teater Pero

Skapande skola för kommunala skolor i Stockholm

I det här inlägget berättar jag om hur Stockholms stad som huvudman för kommunala grundskolor arbetar med det statliga bidraget Skapande skola. Inlägget vänder sig både till kulturaktörer och skolpersonal. Först i inlägget kommer det som gäller för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

inuti3800

Skapande skola bidraget ger barn och elever i förskola och grundskola möjlighet till eget skapande med professionell kulturaktör. De  konstnärliga processerna ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskolans och skolans verksamhet. Skapande skola ska vara ett komplement till förskolan och skolans eget uppdrag med konst- och kultur.

Läs mer om regler och vad bidraget får användas till på Kulturrådets sida om Skapande skola.    

Kulturrådets regler för Skapande skola

  • Det ska vara fokus på barn och elevers eget skapande och den konstnärliga processen. Bidraget kan även användas för att uppleva scenkonst, se en utställning om syftet med upplevelsen är en del i det kreativa skapandet med yrkesverksam professionell kulturaktör.
  • Det ska vara en konstnärlig fördjupning inom Kulturrådets konstformer: arkitektur, cirkus, dans, film, foto, konst/bild/form, litteratur/berättande/skrivande, musik, slöjd/hantverk/design och teater/drama.
  • Skapandet genomförs tillsammans med kulturaktörer som uppfyller Skapande skolas krav på professionalitet.
  • Skolan får bara anlita samma aktör tre år. Denna regel finns för att ge barn och unga möjlighet att möta en variation av kulturaktörer  och konstuttryck.

Kulturrådets film om Skapande skola:

Stockholm stads upplägg för Skapande skola

Årshjul

Stockholms utbildningsförvaltning är huvudman för Stockholms kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen har kontinuerlig dialog med Kulturrådet och har ansvar att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.

I början av varje läsår anordnar utbildningsförvaltningen ett möte för de kommunala skolornas rektorer där skolledarkollegor delar med sig av goda exempel från genomförda Skapande skola projekt. Ansvarig för Skapande skola i Stockholm berättar om bidraget, eventuella nyheter och riktlinjer för bidraget. Information som sedan delges lärare och pedagoger på den egna skolan. All information som skickas till rektorer och som informerats om på möten finns på intranätet under rubriken Skapande skola.

Hur arbetet med Skapande skola ser ut på skolorna kan variera väldigt mycket. Det är upp till varje enskild rektor att organisera skolans arbete med Skapande skola utifrån de förutsättningar som finns i skolans verksamhet. På några skolor är det kulturombud och/eller förstelärare som tar fram en kulturplan med önskade Skapande skola projekt i samråd med elever och lärare. På andra skolor är det upp till varje lärarlag att i samråd med elever diskutera vad de vill arbeta med för tema/projekt och konstområde.

Kulturrådet kommer med underlag för ny ansökan i slutet av hösten och då får rektorerna information från huvudmannen att de kan göra en intresseanmälan för att arbeta med Skapande skola läsåret därefter. I december /januari sammanställer huvudmannen ansökan till Kulturrådet.

Besked om bidragets storlek skickar Kulturrådet till respektive huvudmän under maj månad. Stockholms kommunala skolor får besked från huvudmannen om de fått bidrag och i så fall hur mycket i slutet av vårterminen.

En del skolor börjar planera Skapande skolaprojekt mer konkret i slutet på terminen men eftersom mycket kan hända under sommaruppehållet börjar det verkliga arbetet på höstterminen då skolorna vet vilka lärare och klasser de har.

På bilden arbetar elever från Gärdesskolan i ett Skapande skola projekt med Cirkus Skratt.

pyramid

Stockholm som huvudman hänvisar till Kulan

Huvudmannen har fria händer att förvalta bidraget så att det passar verksamheten och är hanterbart. Många huvudmän väljer att sätta samman utbudskataloger med ett begränsat antal aktiviteter.
I Stockholm har vi ett fantastiskt stort och högkvalitativt kulturutbud presenterat på webbplatsen/utbudskatalogen Kulan. Inför arbetet med Skapande skola har vi valt ut aktörer och aktiviteter
uppdelade på konstform som vi bedömer är lämpliga i arbetet. Vi hänvisar våra skolor att i första hand till denna sammanställning.

Skolor som inte hittar någon lämplig kulturaktör till sitt valda projekt eller som har förslag på kulturaktör som inte finns på Kulan ska kontakta Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se innan de går vidare. Det är viktigt eftersom skolan är skyldig att återbetala bidrag till Kulturrådet om de inte anlitat en professionellt yrkesverksam kulturaktör eller om kulturaktiviteten inte uppfyller kraven för Skapande skola.

Kulan är Stockholms stads generella mötesplats för kulturell samverkan mellan förskola, skola och kulturliv. Utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen ansvarar tillsammans för Kulan, med stadsdelsförvaltningarna som samverkande part.

Bilden är från Teater Peros föreställning Hej Sverige

teater10b

Ansvarsområden för Skapande skola 

  • Huvudman för Stockholms kommunala skolor ansvar är att förvalta och administrera bidraget så att Skapande skolas syfte och regler uppfylls.
  • Kulan ansvarar för att alla kulturaktörer som finns på webbplatsen är professionellt yrkesverksamma kulturaktörer.
  • Kulturaktörerna är ansvariga för att uppdatera sin information i Kulans utbudskatalog.
  • Skolan är ansvarig för att välja aktiviteter i utbudskatalogen som innebär ett kreativt skapande för barn och unga utifrån de regler som Kulturrådet satt för Skapande skola. 

Hitta Kulturaktörer och rådgivare till kulturprojekt eller Skapande skola

För att underlätta för skolor att hitta lämpliga aktörer och aktiviteter har vi satt samman åtta bloggtexter på Kulan som är uppdelade utifrån Kulturrådets konstformer. Bloggtexterna uppdateras kontinuerligt vartefter vi får in förslag på aktiviteter från kulturaktörer och goda exempel från skolor.

Tips, arbeta tematiskt, långsiktigt och tvärkonstnärligt

Kulturrådet lägger på sin sida upp goda exempel på lyckade Skapande skola projekt, ett exempel är från vår grannkommun Lidingö. ”Fördjupande arbete sätter igång tankar och känslor, på Lidingö utanför Stockholm har skolorna arbetat tematiskt i många år. I den treåriga satsningen I Raoul Wallenbergs fotspår fördjupar man ett långsiktigt arbete som når alla Lidingös elever i kommunala skolor. Ingången är kulturen och fokus ligger på de konstnärliga processerna.

– Vi litar på att kulturen och den kulturella processen har ett egenvärde. Då kan vi visa skolan hur kulturen till exempel kan fungera som ett kreativt sätt att förklara historiska skeenden och möta de känslor de väcker, säger kulturchefen John Svensson.”


Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så missar du inte erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 10155406_301412560009659_1397385610_n

Hej Sverige och dataspel

Lärarkvällar hos kulturaktörer ger så mycket mer än information om aktuell produktion. Oftast får du uppleva hela föreställningen och i anslutning till den prata med regissör och andra medverkande. På Teater Pero som det här inlägget handlar om får du alltid en föreläsning av forskare som fördjupar pjäsens innehåll. Den här kvällen fick vi se föreställningen Hej Sverige, prata med föreställningens regissör och lyssna på Björn Sjöblom, forskare i dataspel vid Stockholms universitet.

IMG_8177

Med föreställningen Hej Sverige vill Teater Pero berätta om Sverige, om hela Sverige. Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Är det stor skillnad på att känna sig hemma i en storstad eller i en glesbygd? Teater Pero är ständigt på turne och de senaste åren har de samlat in svar på frågor de ställt i samband med föreställningen till pjäsen Hej Sverige. ”Hur är det att vara barn? Vad leker/gör du helst efter skolan? Vad behöver man för att känna sig hemma? Vad ser du från ditt fönster? Frågor som blev en pjäs. Föreställningen visar på skillnaden mellan att bo i norra och södra Sverige, att bo på landet eller i en stor stad. På bilden ser du föreställningens scenografi. Publiken sitter på pallar runt Sverige. Foto av Karin Westholm, scenografi Annika Thore.

scenografin med publikplatser. Under arbete2

En sak som framkom i svaren är att de flesta barnen spelar eller tittar på när andra spelar dataspel. På lärarkvällen var det inga barn i publiken och vi missade därför en sceniska effekt som de flesta barn upptäcker på en gång och gärna härmar sittande på sin pall. Aktörerna använde nämligen gester från dataspelet Fortnite. Det fanns en gest för oss som inte spelar dataspel också, ingen har väl missat Flossa även om vi inte vet att det är en segerdans i Fortnight.

Föreställningen Hej Sverige går att boka med Kulanpremie för skolor i Stockholm.

Hej Sverige! 4 (002)storlek 

Björn Sjöblom, dataspelsforskare

Björn avslutade kvällen med en föreläsning om barn och ungas vardagsliv i digitala spelvärdar.
Björn menade att många av oss har inte känner till spelen deras barn lägger ned så mycket tid på. Att jämföra med våra kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

björn2

Dataspel och våld

Vi avfärdar ofta dataspel med att det är för våldsamt. Björn tog upp schack som exempel, det är också ett spel som går ut på att slå ut motspelaren. Dataspelet Fortnight som förekommer i Hej Sverige handlar som så många andra spel om att överleva längst genom att döda motståndaren och hålla sig undan medan motståndarna dödar varandra. Det gäller att leta upp vapen, fällor och förnödenheter för att överleva. Björn menar att den mediepanik som finns kring dataspel är överdriven. De som spelar får ingen kick av att döda, att leta efter och använda maskingevär är bara ett sätt att ta sig förbi hinder. Barn och unga lär sig att bli strategiska inte mordiska. Fortnight spelas av 50 % av alla pojkar i Sverige. Flickor spelar hellre Sims och Helix Jump som är strategiska relationsspel. Att så få flickor spelar Fortnight kan hänga ihop med det våldsamma innehållet men också att du kan spela i lag och då är det hårda ord mot den som är senfärdig eller tar felaktiga strategiska beslut. 

Pedagoger kan dra nytta av det stora engagemanget för dataspel 

Eleverna inte bara spelar, de pratar om spel när de träffas. Har vi kunskaper om spel kan vi göra kopplingar till vårt ämnet och bygga vidare på elevernas förkunskaper. Många unga spelar så mycket som tre timmar per dag och inte sällan ännu mer. Den som övar tre timmar per dag blir duktig och tillägnar sig ett djup. Kan vi i skolan  bygga vidare på den färdigheten och kunskapen? Eller är det mest  slöseri med tid och tar tid från läxor och sömn? Bilden är från Björns presentation.

IMG_8197 (002)

Spelkultur

Spelkultur är så mycket mer än spelandet. Att titta på när andra spelar är också ett sätt att ta del av spelkulturen på samma sätt som att vi är många som tycker att det är kul att se andra dansa. Pewdiepie, vår svenska stjärna inom detta har ofattbart många prenumeranter, var 70 människa i världen  prenumererar på hans kanal. Pewdiepie är inte bäst på att spela dataspel, det finns många bättre e-sportare. Pewdiepie har fått så många följare genom sitt artisteri.

Mycket lämpligt för lärarkvällen på Pero så hade Medierådets rapport nyss släppts, Unga och medier 2019 .

Bilder från föreställningen Hej Sverige

Fotograf, Jonas Jörneberg. Barnen i bild är godkända för publicering

Hej Sverige! 2 (002)L

Hej Sverige! 3L

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

  

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Djupdykning i mellanstadiebarnens olika världar

Teater Pero anordnar en VIP-kväll för lärare inför föreställningen Hej Sverige. Du får se pjäsen och som vanligt hos Pero får vi också träffa en forskare som problematiserar och sätter in föreställningens tema i ett sammanhang. Anmäl dig till lärarkvällen den 12 september och få en djupdykning i mellanstadiebarns vardag, både i den fysiska världen men även i den digitala världen med hjälp av föreställningen Hej Sverige och barn- och föreläsning av ungdomsforskaren Björn Sjöblom.  Hej Sverige finns på Kulan och har Kulanpremie. Karin Westholm , producent på Teater Pero berättar om föreställningen och VIP-kvällen i blogginlägget. 

/Elisabeth

björn2

Vi på Teater Pero bjuder in till en VIP-kväll för er som arbetar i skolan där vi kommer att ge en förhandsvisning av ”Hej Sverige!”, en föreställning helt baserad på barns egna ord om sin verklighet. Efter föreställningen kommer barn- och ungdomsforskaren Björn Sjöblom att ledsaga oss in i barnens vardag på nätet, en värld som vi behöver förstå och lära oss mer om.

Olika världar

Jag ska beskriva själva projektet ”Hej Sverige!” I korthet;

Teater Pero har en egen scen i Stockholm på Sveavägen 114 men främst turnerar vi med våra föreställningar, i staden, hela landet och faktiskt också över hela världen. När vi turnerar möter vi barn i alla landsändar och vi slås ofta av hur olika det kan vara att växa upp på landsbygden och gå i en liten byskola mot att gå på en skola med flera tusen elever i en myllrande storstad. När man växer upp har man ju bara sin lilla värld och förutsätter att alla har det ungefär som vi. Men alla ser inte, för att citera en av eleverna, ”Globen och en tågstation. Ett fult slott och en mur av hus” när de går till skolan. Inte heller går alla barn genom en stor mörk skog till skolan, eller åker traktor.

Bilden är från scenbilden till Hej Sverige som den ser ut just nu, scenografi och ljus under arbete. På Vipkvällen får du se det färdiga resultat. Scenograf är Annika Thore 

scenografin med publikplatser. Under arbete2

Det här tycker vi är spännande. Det här vill vi berätta om. Och det är ju barnen själva som vet bäst om hur de har det så vi har tagit hjälp av vår publik över hela landet. Och kan vi stolt presentera föreställningen ”Hej Sverige!” som kommer att bygga nästan helt på barnens egna ord. Vi har ställt ett antal frågor till dem som t.ex.:

-Var känner du dig trygg?

-Beskriv din väg till skolan.

-Vad ser du från ditt fönster?

-Vad tycker du om att göra efter skolan?

Svaren vi har fått in är alldeles fantastiska! Här ryms allt! Det är poetiskt och tänkvärt, det pendlar mellan att vara fruktansvärt roligt till att ibland glänta på dörren till det allra innersta. Barnen är så kloka och reflekterande och potentiella stora dramatiker allihop! Det här är som en stor godispåse för oss att sätta tänderna i! Det är fint att se att även om de yttre omständigheterna i tillvaron kan se mycket olika ut så är det också väldigt mycket som barnen har gemensamt. Det är kanske inte någon förvånande upptäckt, men det är värt att påminna sig om, att det är den lilla världen med familj, hem, kompisar och skola som är tryggheten oavsett var du växer upp. Sen är det ju klart att de yttre omständigheterna avspeglar sig i barnens svar. Här kommer ett axplock av ett flera hundra sidor stort material:

-”Jag ser skog. Bara skog.”

-”Ett fult slott och en mur av hus.”

-”Jag går förbi ICA, sen går jag

förbi en buske, sen är jag här.

BOOM”

-”Snabb, enkel…. Ett hinder, en riktigt

krånglig grind som aldrig vill

släppa taget. Annars är det bra.”

-”De vuxna får göra det roligaste.

Alltså t.ex. köra bil och att få fru

och barn, det jag längtar efter.”

Den digitala världen är gemensam

En spännande reflektion vi har gjort när vi läser igenom materialet är att det finns en plats som är gemensam för väldigt många barn, oavsett var i landet de bor, och det är den digitala världen. Det är en spännande tanke att betrakta t.ex. spel som Fortnite som en plats där barnen vistas efter skolan och där de tycker om att vara. Det är en social plats där du har tillgång till andra och det spelar ingen roll om du bor i ett hus på landet utan tillgång till grannar eller kompisar efter skolan. Det sociala sker i ganska stor utsträckning på nätet.

Vi har ju, i repetitionsfasen, visat föreställningen för barn och vi har tagit med såväl rörelser som referenser från spelvärlden och dessa scener får stor respons från barnen. Det blir många skratt i salongen.

Just det här med spel har vi tagit fasta på inför vår VIP-kväll. Vi vill lära oss mer om spelvärlden så vi har bjudit in barn- och ungdomsforskare Björn Sjöblom att föreläsa om barns vardag på nätet. Han beskriver själv sin föreläsning såhär:

Digitala spel är ett av barns och ungdomars främsta fritidsintressen. Trots det är det fortfarande många vuxna som inte förstår hur dessa spelvärldar fungerar och vad som sker i dem. Den här föreläsningen kommer att handla barns och ungas spelande och hur de själva upplever detta – alltså spelandet ur barnets perspektiv.

På vilka sätt interagerar barnen med varandra, vilka olika sätt finns det att spela och på vilka sätt kan barn och ungdomar ta del av spelkulturer? Vem får vara med och vem exkluderas, och på vilka sätt kan barn och vuxna mötas genom digitala spel?

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

 Anmälan till Vipkväll på Teater Pero

Plats och tid :Teater Pero på Sveavägen 114 torsdagen 12 september kl. 18.00

Anmälan: Boka in er på info@pero.se eller  08-612 99 00

Kvällen är helt gratis för er pedagoger och i pausen bjuder vi på en smörgås och något att dricka.

/Karin Westholm, producent på Teater Pero

Kulturombudsträff, Kolla Kultur för förskoleklass och lågstadium

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för målgruppen. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

Robotdiktatorn_2-1200x700-c-default

  • Teaterföreställningen Robotdiktatorn av Mittiprickteatern. En lekfull och allvarlig föreställning om beslutsfattande, medmänsklighet och svårigheten att komma överens.
  • Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen.
  • Dans och akrobatikföreställningen Tvärslöjd av Kompani Giraff. Föreställningen visar att vi kan nå oanade höjder när vi samarbetar.
  • Anna Berg, dramaturg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och på skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Ni som har  frågor om Kulans utbud och Skapande skola, passa på att fråga oss från Kulan under pauser.

Tid , plats och anmälan

Tid: Tisdag den 27 augusti, program från 12.00-17.00. Vegetarisk lunch serveras från 11.15. Vi har Kolla kultur för mellanstadiet onsdagen den 28 augusti och för högstadium och gymnasium tisdagen den 29 oktober. Alla har samma upplägg men med fokus på målgruppen vad gäller kulturupplevelser och ingångar.
Plats: Teater Pero. Svevägen 114, nära korsningen Sveavägen, Odengatan.
Pris: Utan kostnad för kulturombud, lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger, skolledare från skolor i Stockholm.
Anmälan dig här

Läs mer om dagens programpunkter

Föreställningen Robotdiktatorn

46

I en kartong, på översta hyllan, lever tre övergivna och bortglömda leksaker. Tre före detta  favoriter i ett fängelse av papp. Här får bara den starkaste bestämma och starkast är den som förtränger sina känslor. Den som anpassar sig, blir ett redskap. Och den som minns och längtar blir ett hot. Men när ännu en bortglömd kamrat landar i lådan, ändras allt. Vilka kan de bli om  inte bara en bestämmer?

Vad är demokrati? Hur fungerar det? Vad krävs för att det ska fungera? Och vad är alternativet? I alla möjliga sammanhang talas det om demokrati och hur viktigt det är att försvara den. Fast det är inte helt lätt för ett barn att förstå vad demokrati är. För i barnens värld är det ändå alltid en vuxen som kommer att bestämma i slutändan. Ett barn som nyfiket försöker förstå hur demokrati fungerar genom att följa nyhetsrapporter på radio och TV får inte mycket hjälp och vägledning. Det är väldigt många arga och missnöjda vuxna som klagar över beslut som tagits, över att det tar för lång tid att besluta eller rent av att demokratin inte fungerar.
Robotdiktatorn av Mittiprickteatern har Kulanpremie

Föreställningen Tvärslöjd

5c77a9608056a

Två cirkusartister bygger levande skulpturer av vanliga ting och sina egna kroppar. Med akrobatik och magi uppstår moment av balans, där nästan allt är perfekt och stilla. Dessa bräckliga ögonblick kräver koncentration, träning och lite tur. Med ett elegant rörelsespråk skapas installationer och bilder där olika typer av element måste samverka och fysiskt hålla om varandra för att inte falla isär. Föreställningen visar hur något som ser knasigt ut till en början kan hitta sin plats till slut och hur sammanflätat samarbete når oanade höjder. Den visuella formen som utgår från koreografi och objektsmanipulation passar alla, oavsett ålder eller språkkunskaper. Från 3 år och uppåt.
Föreställningen har Kulanpremie

Integrera kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti

Lisa Eklöv, rektor samt fritidshemsläraren Petra Schulz från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.

För- och efterarbeta scenkonstupplevelser

prata-scenkonst

Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har med hjälp av Anna Berg skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  

Rörelseglädje

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som My kanske gör med oss.

Varmt välkommen till en stimulerande och lärorik fortbildningsdag. Tipsa gärna dina kollegor att följa med så blir det troligare att dagen sätter avtryck i skolan.

elin

Kontakt med Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

10155406_301412560009659_1397385610_n

Kulturombudsträff, Kolla Kultur för mellanstadiet

Kulan bjuder på kulturupplevelser, goda exempel, workshops med tips på rörelser för klassrummet och föreställningar för mellanstadiet. Vegetarisk lunch och förfriskningar serveras under dagen.

 DSC9809a-600x400

Temat för mellanstadiets Kolla kultur är: Vems verklighet?

  • Lisa Eklöv, rektor samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. 
  • Föreställningarna Veta bäst av Teater Barbara.
  • I föreställningen Livslinjer av Christina Tingskog gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande.
  • Dramaturgen Anna Berg låter oss pröva en modell för kultursamtal som garanterat får med alla elever i klassen.
  • Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Karin Westholm berättar om Teater Peros kommande föreställning Hej Sverige.
  • Korta inspirationspass på hur du kan locka till rörelse i klassrummet och skolgården under ledning av My Gren, danspedagog från Zebradans.
  • Passa gärna på att fråga Kulans personal om Skapande skola och Kulans utbud.

Fördjupa dig i programpunkterna


Teaterföreställningen Veta bäst

veta bäst 5c4715d8977d2
Skolbibliotekarien Minerva kommer till klassrummet för att prata om kunskapens historia. Där möter hon den självsäkra Nene som ifrågasätter allt och den försiktige Jojo som är noga med fakta. Plötsligt uppstår en reva i tid och rum och in ramlar Aristoteles och Leonardo Da Vinci. Kan de, som trodde att solen kretsade kring jorden, hjälpa oss att förstå vad kunskap och sanning är? Tillsammans upptäcker de att det finns goda skäl att aldrig vara tvärsäker. En nyskriven klassrumsföreställning om kunskap av Teater Barbara.

Teater Barbara har skrivit ett blogginlägg om föreställningen på Kulan. De har också gett ut ett gediget lärarmaterial till föreställningen . Här kan du se en filmtrailer från föreställningen:


Prata scenkonst

prata-scenkonst
Dramaturgen Anna Berg visar hur vi kan förbereda och efterarbeta en kulturupplevelse. Anna tillämpar sin modell genom att samtala med oss om föreställningarna vi ser. Kulan har skrivit flera blogginlägg om den svåra konsten att prata om kulturupplevelser med elever  .  


Föreställningen Livslinjer  

Livslinjer-Dunkers-Hello5-fotoTingskog

I föreställningen gestaltar dansarna hur samma händelse kan tolkas olika av de inblandande beroende på ålder, erfarenhet och kultur.



Personal från Filosofiska skolan integrerar kultur i skolämnen

made5n5hkz6xs8cekr96vpbwusk2jti
Lisa Eklöv, rektor och lärare samt lärarna Malin Strinnholm och Maja Dalskov från Filosofiska i Skarpnäck berättar hur de integrerar kulturupplevelser i skolämnen. Filosofiskas profil är filosofi, sokratiska samtal, ledda av en filosofipedagog, genomförs regelbundet med alla elever. Genom det reflekterande samtalet ges eleverna möjlighet att utveckla och förfoga över sitt eget resonerande och omdöme. Lisa har glädjande för oss skrivit flera blogginlägg om kultur och skola för Kulan.


Hej Sverige

c5949b98a954ba20a6a6d17790280cde_L

Karin Westholm från Teater Pero, läser betraktelser av barn från hela Sverige som teatern har samlat in till föreställningen Hej Sverige. Hur låter det när barn själva får beskriva sin verklighet? Är det stor skillnad på att känna sig hemma i en storstad eller i en glesbygd? Läs mer om föreställningen på Teater Peros webbplats


Rörelseworkshops

maxresdefault

My Gren, danspedagog från Zebradans leder workshop med rörelse insprängt under dagen, både på scen och där vi sitter. Det finns ett blogginlägg från Zebradagen där du kan läsa om några av de övningar som kanske gör med oss.

Programinformation och anmälan

  • Tid: onsdagen den 28 augusti . Vegetarisk lunch serveras från 11.30. Programmet pågår mellan 12-17 med pauser då vi serverar förfriskningar.
  • Plats: Teater Pero , Sveavägen 114
  • Målgrupp: Lärare, skolbibliotekarier, fritidspedagoger och skolledare från kommunala och fristående skolor i Stockholm.
  • Pris: Utan kostnad
  • Här anmäler du dig

Varmt välkommen till en lustfylld och lärande fortbildningsdag! Tipsa gärna kollegor på skolan så blir det troligare att dagen också sätter avtryck i skolan.

elin

Kulan

Följ oss på Kulan facebook så att du inte missar erbjudanden och information.
Prenumerera på Kulans veckobrev
Elisabeth Söder

 

10155406_301412560009659_1397385610_n

 

Hur görs bebisar?

Jag blev verkligen glatt överraskad, när jag såg föreställningen Hur görs bebisar? av Teater Mo. Jag trodde att det skulle handla om samlaget och äggets vandring fram till livmodern. Men inte då!

Teater Mo har inkluderat alla barn i sin berättelse. I föreställningen förekommer inte orden man, kvinna; mamma eller pappa, vilket är ett mycket medvetet val. Hur de löste det i föreställningen, berättar Ivan Monthan om i sitt blogginlägg. Ivan är regissör och musiker i föreställningen. I blogginlägget finns också deras innehållsrika lärarhandledning med en massa förslag på hur du kan arbeta vidare med ämnet.

Mo4 00638e638625c2d8d4fc311a66e675bd

Ivan Monthan: Hur kan vi inkludera alla barn?

Det var frågan vi på Teater MO ställde oss när vi skulle göra en föreställning om hur bebisar blir till. Hur en ny människa kommer till världen har berättats på många olika vis genom tiderna. Allt från att storken kommer med det nyfödda barnet, till 70-talets ingående fysiska beskrivningar. Men i en tid där det finns så många olika sätt att skaffa barn och vi öppet erkänner många olika familjekonstellationer, hur kan vi berätta detta på ett sätt som inkluderar alla barn?

Svaret hittade vi i boken ”Hur görs bebisar?” av Cory Silverberg, – han visar på att frågan hur bebisar blir till har två svar. Ett som handlar om varje barns unika sätt att komma till världen och ett annat som berättar om det som är gemensamt för oss alla.

Vad behövs för att det ska bli en bebis?

mo större andra ggrSkärmklipp

Det här var något som vi gick igång på, det handlar inte om att beskriva exakt HUR man gör en bebis. För att inkludera alla barn berättar man vad som BEHÖVS för att en bebis skall bli till.

Enkelt uttryckt ett ägg + en spermie + en livmoder = bebis! Genom att göra detta frångår man den gamla formeln; man + kvinna + samlag = du och öppnar upp för alla typer av barn och familjer!

Men hur förmedlar man detta från scenen, hur omvandlar man en färgsprakande bilderbok utan en tydlig historia till en scenisk upplevelse för barn?

mo 2äggspermierlivmödrar

Vi bestämde oss för att utgå från tre ord; lekfullhet, värme och interaktion.

Genom att vi lät bokens starka färger och naivistiska formspråk (kommatecken) flytta in på scenen i scenografin och kostymen (kommatecken) skapade vi ett varmt och inbjudande rum, ett rum fyllt av möjligheter. Och det är där vi möts, vi och vår publik, i möjligheternas rum.

Tillsammans ger vi oss ut på en upptäcktsresa, vi lär oss vad man behöver för att en bebis skall bli till, vi lär oss vart och hur den växer och vi lär oss hur den kan komma ut.

Vi fyller också föreställningen med nyskriven musik och interaktion med publiken.

mo hur görs bebisar01

Just detta att, starta en dialog mellan scen och salong, ett utrymme för aktivt medskapande är något som ligger oss mycket varmt om hjärtat.

För det är där magin uppstår. I utrymmet mellan oss på scen och vår publik, det är där, ur vår gemensamma upplevelse som föreställningen växer och tar form.

Vi vet också att det ofta finns ett stort behov både hos elever och pedagoger att få diskutera och arbeta med de frågor och tankar som en föreställning väcker.

Därför har vi i samarbete med Rfsu tagit fram ett pedagogiskt material som kan laddas ned gratis och användas både innan och efter föreställningen. Där kan man hitta frågor och aktiviteter runt till exempel, familj, reproduktion och kropp, alla med tydlig koppling till Lgr 11 och Lpfö 98.

Så för att sammanfatta;  alla barn har en unik historia om hur de blev till, som kopplar dem till deras familj och kultur. Men vi delar alla också en gemensam historia. Det är genom att berätta den som vi kan inkludera alla barn.

Här kan du se föreställningen

Hur görs bebisar?, En icke-normativ pjäs för förskolan och förskoleklass om hur barn blir till. Gästspelar vecka 13 i Stockholm på Teater Pero, Bagarmossen Folkets Hus och Birkagården. Föreställningen har Kulanpremie när den bokas via Kulan. Mer aktiviteter av Teater MO

Kontakt med Kulan

Följ oss gärna på Kulans facebook
Elisabeth Söder
10155406_301412560009659_1397385610_n