Drottning eller kung Kristina?

Många teatrar anordnar lärarkvällar inför premiären av ny föreställning . De timmar du ägnar åt träffen får du igen många gånger om genom uppslag på hur du kan för- och efterarbeta föreställningen. Både för att sätta in den i ett lärandekontext och för att samtala om scenkonstupplevelsen.  Du får en inblick i arbetsprocessen bakom föreställningen och valet av perspektiv. På Strindbergs Intima Teaters lärarkväll inför föreställningen Kung Kristina Alexander fick vi efter vi sett en scen från föreställningen prata med regissören Elisabeth Ohlson Wallin och skådespelaren Aleksa Lundberg.

två

August Strindbergs teater

Lärarkvällen inleddes med att regiassistenten Tuvalisa Rangström berättade om Strindbergs Intima teater, August Strindbergs egen teater. Den första teater i Sverige som byggdes för att texten skulle stå i centrum. Du kan läsa mer om Strindbergs syn på teater och teatern på deras webbplats. Fortfarande vilar Strindbergs anda över teatern och eftersom hans anda är stor känner sig teatern fri att göra vad som helst. Som exempelvis den aktuella föreställningen Kung Kristina Alexander som var orsaken till vår lärarträff.

Kung Kristina

Regissören Elisabeth Ohlson och skådespelaren Aleksa Lundberg har inför manusarbetet läst Drottning Kristinas brev och texter utifrån ett transperspektiv och menar att det är tydligt att drottning Kristina egentligen var en man. Exempel på det är att drottningen efter konfirmationen i Peterskyrkan tagit namnet Christina Alexandra och ofta undertecknade dokument med namnet Alex.

Författaren Kjell Lekeby påstår i boken Kung Kristina att drottningen försökte byta kön genom att använda alkemi. I de brev som Elisabeth och Aleksa läste var det tydligt att Kristina kände sig som en man fångad i en kvinnas kropp. Du har själv möjlighet att läsa Kristinas brev och skrifter på Svenska akademins sida. Det finns ingen regent i Sverige som lämnat efter sig då mycket text som Kristina.

liggande Kristina mindre

För en generation sedan var de flesta av oss inte medvetna om att vi hade vänner, grannar och kollegor som var hbtq. Fast vi idag vet bättre, är hbtq-personer fortfarande tämligen osynliga på scenen. Därför var det en självklarhet för Elisabeth och Aleksa att ta sig an en av de få pjäserna som är skrivna om en transperson och viktigt att låta en skådespelare med transerfarenhet få huvudrollen för att synliggöra hbtq och visa att vår könstillhörighet är mångfacetterad.

Om en har svårt med begreppen inom hbtq finns en bra ordlista på transformering.se.

Samtal efter föreställningen

När du ser föreställningen med din klass ingår ett samtal med skådespelaren Aleksa och producenten Katharina Lind. Ett öppet samtal med utrymme för frågor både om pjäsens innehåll och uttryckssätt och hur det är att leva som transperson idag. Syftet med samtalet är att skapa rum och forum för transfrågor. Att  vi skall inse att vårt samhälle är heteronormativt och fundera på vad vi tycker är avvikande, gör oss provocerade och se på det som förenar oss för att skapa acceptans. Hur kan vi jobba med det? Jo genom att utsätta oss för miljöer och konst som gestaltar en värld vi inte är bekanta med. Alexa garanterade att hen ser till att samtalet med eleverna bygger på respekt och att normen i rummet är allas lika rättigheter.

rök

Forum för Levande Historia om hbtq, normer och makt

Under kvällen presenterade pedagoger från Forum för historia sitt lärarmaterial om hbtq, normer och makt , lärarguider och material för lärare och elever för årskurs 7-9 och gymnasiet. ”Syftet är att få elever och lärare att se hur normer och rättigheter formas, ifrågasätts och förändras. Utgångspunkten är historiska och nutida personberättelser och skeenden. I materialet finns en tidsaxel med tolv personberättelser från 1909-2013. Varje personberättelse är kopplad till ett historiskt sammanhang och en händelse då rättigheter och normer ifrågasattes och förändrades. Till varje avsnitt finns reflektionsfrågor och Quiz-frågor som hör till den specifika personberättelsen. Under rutan För lärare finns också också tips på några generella övningar som ger ytterligare möjlighet till reflektion och problematisering kring hur normer skapas, upprätthålls, ifrågasätts och förändras.”

Kung Kristina Alexander (2)

 Kung Kristina 2017

”Den 100:ade uppsättningen på Strindbergs Intima teater öppnar alla portar på vid gavel och bjuder på Kung Kristina Alexander. Det handlar om drottningen som egentligen var kung. Det handlar om rätten till sitt eget liv. Ämnet rör sig kring uppbrott, förvandling och identitet. Intima teatern speglar en annan verklighet än den gängse. Vi bjuder på ett visuellt sceniskt verk. Vi möter kung Kristina i Aleksa Lundbergs gestalt på scenen. Genom Elisabeth Ohlson Wallins kameralins får vi ta del av nutida transpersoners kamp och liv. Film och foto möter teater. Barock möter nutid. August Strindberg bidrar med Kristinatexter liksom Kung Kristina själv. Strindbergsteaterns scen vrider sig knarrande både med- och motsols genom tider fyllda av kamp och förtryck. Urpremiär på Strindbergs Intima Teater 1 mars 2017.” Föreställningen har Kulanpremie vilket innebär 50 kronor i rabatt på biljetter du bokar via Kulan.

Foton från teaterns foajé

Ett exempel på hur barock möter nutid möter vi redan i teaterns foajé där det finns porträtt av olika hbtq personer fotade av Elisabeth Ohlson. Under föreställningen flankeras Kung Kristina av  hbtq-personer på foto och film. Elisabeth fick stor uppmärksamhet som fotograf för ecco homo 1998.

elisabeth guldram

Vill du veta mer om Drottning Kristina?

Referenslitteratur inför Kung Kristina som ensemblen läste:
Kjell Lekeby – Kung Kristina
Susanna Åkerman – Fenixelden: Drottning Kristina som alkemist
Veronica Buckley – Kristina Sveriges Drottning
Eva Borgström – Varför grävde man upp Drottning Kristina
Carl-Herman Hjortsjö – Drottning Kristina, gravöppningen i Rom

Mer lättillgänglig litteratur är, tidskriften Populär historia som har en artikel som sammanfattar Kristinas liv, Kristina fostrad som kung.  Via Mediotekets Cirkulationsbibliotek kan du också låna Jag, Kristina av Hans Petterson, LL_förlaget  i gruppuppsättning. Boken vänder sig till yngre barn men jag skulle utan problem läsa och samtala om boken med mina elever på gymnasiet.

Läs mer om Strindbergs Intima teater

strindbergs intima teater

Läs mer om Strindbergs syn på teater, Med egna ord

Läs mer om Strindbergs Intima teater då och nu

/ Elisabeth Söder för Kulan, för barn och ungas rätt till kulturupplevelser och skapande

Tips om bokproduktion och webbpublicering

lillholm

Varför trycka böcker ?

Elever som får uppleva att de har något att berätta blir också intresserade av att ta del av andras berättelser. Därför är bokproduktion ett viktigt inslag för Lillholmsskolan när de arbetar med språk och läsning. Texter som presenteras i ett professionell sammanhang uppmärksammans och läses på ett helt annat sätt än texter på skrynkiga A4-sidor.

När böckerna är tryckta tar nästa arbete vid, att se till att böckerna  når utanför klassrummet. Mycket tid läggs på att samarbeta med externa aktörer för att berättelserna skall nå utanför skolan.

Lillholmsskolan har en internationell miljö med många pojkar som varit i Sverige en kort tid. I förordet till en av de böcker de producerat under åren, Pojkboken skriver specialläraren Tuva-Stina Lindén ” Det pojkarna hade gemensamt var att de inte gillade att skriva. Några tyckte att det var svårt eftersom deras ordförråd inte var så stort och de hade vant sig vid att skriva så lite som möjligt för då blev det så lite som möjligt som kunde bli fel” .

På ett KUL1415 seminarium för lärare berättade Tuva Stina om skolans bokproduktion från den första tiden  när  de skrev med penna tills dagens möjligheter med IT-teknik.

cane3

Utgångspunkt i skrivandet

En röd tråd genom alla år av bokproduktion har varit att de uppmuntrar eleverna att skriva personligt. Det paradoxala är att det mest personliga också är det mest allmängiltiga som  berör många. Tuva-Stina exemplifierade med Märta Tikkanens bok, Århundradets kärlekssaga .

Några  lärare berättade att de bad elever  att tänka över formuleringar i texter som var allt för personliga och som de upplevde som utelämnade. På Lillholmskolan har de ett annat förhållningssätt, de menar på att det är först när erfarenheter göms undan som det blir skamligt. Tuva-Stina berättade att de i Pojkboken valt att ha känslor som tema, ”att skriva om känslor är ett sätt att börja fundera över sitt eget agerande, orden hjälper en att förstå. Man tvingas ta sig själv på allvar och blir både klokare och modigare” .

Den enda text som Tuva-Stina har funderat på att låta bli att publicera är denna text på temat arg som en pojke skrev i sexan: ” En gång kom pappa hem till oss och hotade min mamma. Men då kom min brors pappa och stoppade honom. När min mamma ringde polisen sprang han iväg. Några veckor senare drömde jag att jag släppte min hund så att han sprang sin väg”. Tuva-Stina frågade pojken om han kunde skriva om en annan känsla för att undvika det känsliga innehållet men även i andra känslor kom samma text. Efter samtal med kollegor, pojken och pojkens mamma som alla ville att texten skulle publieras kom den med i Pojkboken.

Skrivprocess

Skrivandet varvas med att eleverna läser upp olika utkast för varandra. Applåder är bannlysta, i stället uppmuntras frågor och kommentarer och effekten blir att uppläsaren får nya infallsvinklar och insikter. Ett exempel på en insiktfull text från en elev i årskurs sex: ”Jag har varit arg sedan jag föddes… Jag vill att min arghet ska vara kvar. Jag känner att jag blir feg om min arghet försvinner. Men det som inte är bra med min arghet är att jag blir galen. Min galenskap och min kraft sitter ihop. Jag borde skilja på min galenskap och min kraft. Så att jag glömmer att slå och kan börja jobba.”

 

lillholm böcker

På Lillholmsskolans webbplats kan vi bläddra i några av alla de böcker de publicerat. På bilden syns en av Lillholmsskolans böcker, Fem flickor minns. Omslag från alla titlar finns här.

Utmaningen Ett halvt ark papper

Två flickor Samira och Raha med somaliska som första språk har skrivit texter om utmaningen med att ta sig an novellen Ett halvt ark papper webbplatsen, De finns också med i filmen från Final Strindbergsåret på Kulturhuset. Samira är född i Sverige och Raha kom till Sverige för två år sedan. Här berättar Samira om utmaningen med Ett halvt ark papper. Lillholmsskolan bytte ut Strindbergs telefonlista mot elevernas livslinjer .

livslinje

Sten Canevall, en fena på att hitta externa samarbetspartners

På bilden håller Sten i en tavla från projektet, Kliv i konsten med Nationalmuseet. Sten Canewall är förstelärare och lärare i bild på Lillholmsskolan . På Bildakademi delar Sten frikostigt med sig av tips för att arbeta med bild och olika It- verktyg. Där finns också några av  Lillholmsskolans böcker. Många av böckerna går att bläddra i.

cane2

I senaste Lära finns en artikel med Sten Canewall.  Sten har under många år arbetat med ämnesöverskridande projekt tillsammans med lärare i svenska, historia och samhällskunskap. En liten teaser hittar du på Pedagog Stockholm

Samarbete med kulturinstitutioner

cane4

 

En av de mest omtalade böckerna kom till genom ett samarbete med Nationalmuseet,  Kliv in i konsten. Sten Canevall har bloggat om projektet. Lokaltidningen Södra sidan skrev en förhandsrapport från samarbetet med Livrustkammaren. Eleverna valde varsin tavla från Nationalmuseet och med hjälp av kläder från Livrustkammaren har de gått in i tavlan med hjälp av Photoshop.  Uppgiften är att  bli en del av målningen och leva sig in i tiden så att de kan skriva en inre monolog till bilden  utifrån det århundrade de valt.

Tips på webbpubliceringsverktyg

  • Sten arbetar med webbpubliceringsverktyget WEEBLY: som är gratis. Behöver men använda ljud och video kostar det cirka 200 kronor per år. Då har läraren möjlighet att göra tio olika sajter. Eleverna kommer garanterat tycka att det är kul att lägga upp bläddbara böcker på webbplatsen. Ett exempel på detta är Kliv in i konsten finns tillgänglig på webben. Extra finess att det går att fokusera på detaljer genom zoomverktyget
  • Publiceringsverktyget ISSUU  är gratis om man accepterar reklam. Man laddar upp en PDF-fil, den blir dels synlig direkt på ISSUU´s sajt, vill man så kopierar man enkelt kod och klistrar in på sin egen sajt.
  • Print-on-demand-siten PEECHO: ladda upp en PDF-fil, ställ in vad man tycker att priset ska vara, förutom det som PEECHO tar förstås. Då får man en adress som man sedan kan lägga in som en trycklänk på sin egen sajt, där besökarna själva beställer och betalar vad de vill ha. Betalar man med kort och anger leveransadress kommer boken hem i brevlådan, i mycket bra kvalitet enligt min erfarenhet. Detta är möjligt genom att jag i förväg laddat upp en PDF-fil till PEECHO.

 Handbok i bild och bokproduktion

Sten Canewall har skrivit en bok tillsammans med Hans Norkvist, Fantasifabriken – Berätta med ord, bild och ljud, om språk, bilder och mediala verktyg i skolan, nu till extremt reapris, 150 kronor. Undertecknad rekommenderar boken varmt.

 

Sten Canevall, bildlärare och förstelärare på Lillholmsskolan
Tel: 076-1224793

Tuva-Stina Lindén, lärare i svenska och speciallärare emeritus på Lillholmsskolan.

 

KUL1415 och bokproduktion

Eftersom KUL1415 skola erbjuder alla klasser att tycka en bok utan kostnad anordnades detta inspirationsseminarium om hur vi kan arbeta bokproduktion. Blir du intresserad av att använda bild och text som ett språkutvecklande arbetsssätt har vi på Kulan tidigare publicerat  inlägg på temat: Bild som redskap i skrivande och berättande

Missa inte:

Kulan på  facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur  och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande.

KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temana Envishet och mod, Långt borta och nära samt Gränser.

 

 

Elisabeth Söder

 

 

 

 

 

 

Producera böcker med elever, KUL1415.se/skola

lillholm böcker

Sten Canewall, bildlärare och Tuva Stina Lindeen lärare i svenska och speciallärare på Lillholmsskolan delar med sig av upplägg, råd och erfarenheter av att göra böcker med elever.  Syftet med bokproduktionen är att elevers och lärares ideér, visioner och berättelser skall nå en publik. När böckerna är tryckta tar nästa arbete vid, att se till att böckerna  når utanför klassrummet. Mycket tid läggs på att samarbeta med externa aktörer. På bilden syns en av Lillholmsskolans böcker, Fem flickor minns. Omslag från alla titlar finns här. Bilder från  Lillholmsskolans .

Målgrupp: lärare från årkurs 2-9
Datum:  datum ej bestämt
Plats: Medioteket Trekantsvägen 3 Liljeholmen
Pris: kostnadsfritt för skolan, ingår i KUL1415
Anmälan: Medioteket 

 

Följ Kulan på facebok så är du uppdaterad

Elisabeth

 

Kommunicera utanför klassrummets väggar

740096

Sten Canevall , lärare på Lillholmsskolan skriver om torrsim i klassrummet och vikten att nå utanför klassrummets väggar för att elever skall erfara att text och skapande når och berör en publik. Inlägget är ett upprop för en fortsättning av kulturfestivalen för barn och unga, KUL1415. I projektet fick klasser i Stockholm en möjlighet att utan kostnad få en bok upptryckt. KUL1415 för skolan avlutades med en final i Kungsträdgården där elever läste, visade, sjöng, dansade och gestaltade sina texter.

9635073_orig

Bokprojektet

Från min horisont är detta den centrala delen av projektet. Att bli publicerad, att de ord och bilder man skapat når en publik, är en alldeles genomgripande och upplyftande erfarenhet, för varje elev. En mycket stor del av skolans arbete handlar ju just om kommunikation i ord och
bild. En dominerande del av detta arbete är i sin tur med nödvändighet övning, torrsim. Men övning kan inte vara allt: att någon gång få ge sig ut på djupt vatten, att kommunicera med en verklig publik utanför klassrummets väggar, är en djupt genomgripande, inspirerande och motiverande erfarenhet. Förstår de vad jag vill säga, fungerar mitt språk, lyckas jag beröra dem, nå deras hjärtan, på riktigt? I detta projekt har en mycket stor grupp elever själva fått uppleva denna magiska och djupt meningsskapande erfarenhet, med sina egna ord, sina egna bilder har de kommunicerat, på riktigt, och fått vara stolta. Bättre kan vi pedagoger inte erbjuda.

2051792

Jag har två konkreta exempel från min egen skola, Lillholmsskolan, på olika plan. Det första är Vincent i årskurs 2, som tillsammans med sin speciallärare Inkan, Ingrid Dahlberg och med lite sidohjälp från mig producerat äventyrsberättelsen Spindelmannen räddar staden.

Det var för Vincent en ytterst stor dag när han fick dela ut ett exemplar av boken till alla sina klasskamrater. Hans lärare Ingrid Dahlberg har berättat att sedan arbetet påbörjades har Vincent på eget initiativ skrivit och illustrerat ett flertal andra böcker, något han inte har gjort tidigare.

8609520

Det andra exemplet är mer kollektivt. Mina bildelever, och min kollega Sofia Dahlgrens svenskelever i årskurs 6, arbetade med utgångspunkt i 14 bronsskulpturer i vårt närområde. De formade figurer i modellera inspirerade av skulpturerna, fotograferade dem tillsammans och skrev berättelser om mötet mellan sina och de vuxna konstnärernas verk. När böckerna kom skickades en uppsättning till Svenska Bostäder som äger bostadsområdet och som en gång bekostat skulpturerna. Företagets kommunikationschef Anne Kuylenstierna Arnström blev så förtjust över resultatet att Svenska Bostäder under hösten kommer att bekosta tryckningen av en ny och betydligt större upplaga, för utdelning till alla hyresgäster i området. Bläddra i Lillholmsskolans böcker, Elevernas texter och illustrationer var utställda och blev upplästa inför publik i Kungsträdgården.

2222720

Två gånger får eleverna känna berättigad stolthet

Inte så få av våra elever bor i området, två gånger får de känna berättigad stolthet, när de i maj fick bläddra i sin bok och visa sina kamrater och föräldrar, och i höst när deras grannar får boken  i brevlådan. Multiplicera dessa erfarenheter med flera tusen, en bättre pedagogisk investering är svår att tänka sig. Måtte detta bokproducerande bli en tradition i Stockholms skolor!

3768697

Finalen i Kungsträdgården

Precis som bokproduktionen absolut borde bli en traditionen borde Stockholms skolor fira en årlig kulturdag, i stil med Kul1415´s final i Kungsträdgården. Det var alldeles fantastiskt att se denna centrala plats fylld av ungdomlig skaparlust. Intrycket sammanfattades för mig av mina
elever i årskurs sju som var på plats för att berätta om sina Pastell-Photoshop-Ordspråksböcker:

Tillfrågade om hur det gick svarade de: ALLA HÄR ÄLSKAR OSS! Måtte även denna skolans och kulturens festdag i någon form bli en tradition!

4597789

Sammanfattning: kontroll, inspiration och framtidstro

Vi lever i en tid av resultathets och kontrolliver i skolan. En allmänt  accepterad och underförstådd doktrin är att ju oftare och exaktare man mäter desto bättre resultat får man. Vi ser en sorts deprimerande och räddhågad, nedåtskruvande, rörelse utan andra visioner än att kanske klättra ett par positioner på den pedagogiska ligalistan. Mitt i denna tid kommer ett självlysande initiativ som KUL14/15, som uppmuntrar och inspirerar snarare än kontrollerar och förmanar. Ska vi kunna
utvecklas, känna lust och tro på framtiden behövs just detta! Vi kan inte leva i en värld bestående bara av ängslig kontroll, vi behöver framtidstro, uppmuntran och kreativitet! Denna framtidstro, glädje och tillit kommer även, som en angenäm bieffekt, att generera de mätbara resultat vi längtar efter!

Vår utan konkurrens största kulturinstitution är skolan. Som pedagog kan jag bara be en stilla bön att Kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningen i framtiden tar ett gemensamt ansvar för att permanenta och vidareutveckla idéerna kring KUL
1415!

Sten Canewall, lärare i bild på Lillholmsskolan i Stockholm

Tack Sten för ditt starka inlägg

Sten höll också en inspirationsföreläsning tillsammans med kollegan Tuva-Stina Linden  om bokprodukion för lärare som var med i KUL1415. I det inlägget får du tips på många bra o fria publiceringsverktyg.

/Elisabeth Söder

1418359_orig

425016_orig

7059880_orig

Kulan och KUL1415 på SETT

Monterföreläsningar och aktiviteter

I Utbildningsförvaltningens monter på SETT (F:50) kan du pröva på att animera och redigera film, göra egna animationsfigurer i lera. Just detta erbjuder vi mellan 10-12 på torsdag den 16 april. Du kan även se Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visa hur du filmar och redigerar med iPad, tisdag den 14 april kl 9.30 i montern. Elisabet har under KUL1415  hållit workshops i filmredigering för lärare. Sten Canevall, lärare från Lillholmsskolan finns i vår monter onsdag den 15 april kl. 12.30 och pratar om ORD, BILD och PUBLIK. Ni som har löst seminariebiljett kan höra Sten ge en längre föreläsning på temat, kl 11.00 samma dag i sal ES. KUL1415 har också anlitat Sten under året för att prata om bokproduktion.

Har du frågor och vill veta mer eller tycka till om KUL1415 och Kulan finns Elisabeth Söder i montern under tisdag och onsdag.Kom förbi och säg hej.

Föreläsningar med Kulan och KUL1415-anknytning

  • Från mitt flippade klassrum till vårt

khemri 1

I en artikel på Pedagog Stockholm finns en intervju med läraren Malin Larsson där hon bland annat berättar om hur hon och klassen arbetar med att stjäla på rätt sätt från olika författare. Artikeln handlar framförallt om hur klassens tillägnat sig Jonas Hassen Khemiris berättarteknik . Malin Larssons klasser är så klart också med och producerar böcker inom KUL1415. Några av dem träffar ni tillsammans med Malin på tisdag, klockan 14.30  sal M6,  Från mitt flippade klassrum till vårt . Malin började arbeta med flippat klassrum men upptäckte att det endast var hon som kommunicerade. Nu bekräftar eleverna sitt eget lärande genom att ”flippa” tillbaka.

  • 1:1 med helt nyanlända på språkintroduktion

båten 7

Alexandra Ljunkvist Sjölin, lärare på Sprintgymnasiet låter eleverna arbeta med alla sinnen för att kommunicera. Bilden ”Drömmen” kommer från en av de böcker som Alexandras elever har producerat inom KUL1415. På onsdag kl 14.30  sal E5  kan du höra Alexandra och Karin Rehman prata om, 1:1 med helt nyanlända på språkintroduktion.  Seminariet är för dig som undrar vad som kan fungera och hur du förbereder dig så det fungerar, i klassrummet.

  • Sten Canevall, en fena på att hitta externa samarbetspartners

cane2

På bilden håller Sten i en tavla från projektet, Kliv i konsten med Nationalmuseet. En av de mest omtalade projekten kom till genom ett samarbete med Nationalmuseet, Kliv in i konsten. Lokaltidningen Södra sidan skrev en förhandsrapport från samarbetet med Livrustkammaren. Eleverna valde varsin tavla från Nationalmuseet och med hjälp av kläder från Livrustkammaren har de gått in i tavlan med hjälp av Photoshop. Uppgiften är att bli en del av målningen och leva sig in i tiden så att de kan skriva en inre monolog till bilden utifrån det århundrade de valt. Har du inte möjlighet att höra Sten föreläsa på SETT har Kulan i fler inlägg bloggat om Stens verksamhet, bland annat det här inlägget som ger många bra tips om webbpublicering. Inlägget kommer från ett seminarium som Sten och hans kollega TuvaStina höll för lärare som anmält sig till KUL14154.

Onsdag 11.00-11.45, sal E5 föreläser Sten om ORD, BILD och PUBLIK. I den svenska skolan pågår ett förstklassigt pedagogiskt arbete. Resultatet når sällan utanför klassrummets och skolans väggar. Att få känna att man kommunicerar på riktigt, att de ord och bilder man tålmodigt och uthålligt producerat faktiskt når, påverkar och berör människor, är en magisk och stärkande erfarenhet. Om detta – digital tekniks underbart kommunikativa egenskaper och om hur vi når en balans mellan den och traditionella och analoga uttrycksformer handlar denna föreläsning.

  • Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

P1000018

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen. På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av hur Maria Bryant arbetar kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och Kulor i hjärtat, pp-presentation

Maria föreläser på tisdag 17.00-17.45, sal M6 – Multimodalitet och det vidgade textbegreppet – men vad bedömer vi?  Maria inspirerar och lyfter fram den nya idén litteraciteten i framtidens klassrum-

  • Varför arbeta med estetiskt lärande i alla ämnen?

bild till info

Det är rubriken på en heldag vi hade med Ylva Pettersson och namnet på en film med Ylva som  på några minuter visar på skillnader i elevers djupkunskaper beroende av om de enbart fått konsumera lärostoff eller om de arbetat som producenter  och estetiskt lärande.

På SETT pratar Ylva om ”Att bli en webbstjärna” onsdag kl 11.15 i sal M4 

  • Föra tanken vidare

Ulla i Bibblan

På KUL1415 finns två filmer där Ulla Wiklund tillsammans med Paul Collard pratar om estetiskt lärande. Bilden är från en Mötesplats som Kulan anordnade för kulturproducenter och kulturombud.

Torsdag 15.15-16.00, sal M5, Föra tanken vidare. Hur höjer vi kvaliteten i verksamheten genom reflektion? Kulturens och estetikens betydelse för en språkande förskola där både barn och vuxna lär sig reflektera. Ulla ger färgstarka och vägledande bilder av en förskola som bygger, tänker, leker, sjunger, målar, läser, skriver, dansar och prövar. När barnen börjar i förskoleklass ska de ha fått redskap att reflektera över sitt eget och andras skapande.

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder

Behöver barnen paraplyer även på teatern?

tuvastina

I dag repeterar vi i regn och full storm inne på Strindbergs Intima Teater. Johanna Holmström sköter molnen från teknikbåset och dansar med en liten plastpåse på scenen och håller paraplyer över de små besökarna. Hon är både tekniker och Teater-fe. Tuvalisa Rangström spelar Tussen som har tappat sin vante och som leder barnen genom regn och rusk på teaterns alla snåriga stigar. Och så är vår teaterproducent Katharina den Stora med och visar vägen. Vi vill ju inte att någon ska gå vilse! Särskilt inte när det är oväder!

Nu när vi repeterar så märker vi att “Det lilla Ovädret” är som en sagobok som man får gå in i. Vi har bestämt att publiken ska vara liten både i ålder och storlek ,bara 20 stycken per föreställning, och idag funderar vi över om alla ska få varsit paraply när vi går in i Tussen och Teater-fens magiska värld. Eller varsit gosedjur? Det kan vara bra att hålla någon i handen när det stormar.

Varje scen är som en boksida. En bild som ackompanjeras av några korta textrader. Kanske är det poesiteater? Kanske blåser alla ord bort och kvar blir bara nonsens och kaos? Kanske är det då Tussen hittar sin vante?

Med projektioner och nyskriven musik och nyuppsydda kostymer undersöker vi nu vidare. På väg mot premiären 10 november. Just nu är föreställningen 40 minuter och 75 meter. Och det är riktigt dåligt väder!

Strindberg på svenska som andraspråk och arabiska

”Det har med ens identitet att göra. Tänk att kunna säga: ”Ja, visst, Strindberg, honom läste vi om på lektionerna i modersmål i nian” när man kommer till gymnasiet. Det vore jättebra, tycker jag. Citat från en längre intervju för IT i skolan med  modersmålsläraren Fatimeh Ali,  Hjulsta grundskola. Fatimeh  använde webbplatsen Ett halvt ark papper för att arbeta med Strindberg.

Lärarna Tuva -Stina Linden och Elin Christensen och elever från Lillholmsskolan lade ned mycket tid på att läsa och  förstå Strindbergs novell. Vad betyder ord och uttryck som salskakelugnens kappa, tuberkelfri mjölk? (Ordförklaringar och illustrationer till Ett halvt ark papper finns på Stockholmskällan).  De funderade också på vilka av dagens ord som lever kvar efter hundra år? 

Två flickor Samira och Raha med somaliska som första språk har skrivit texter om utmaningen med att ta sig an novellen på webbplatsen, de finns också med i filmen från Final Strindbergsåret på Kulturhuset. Samira är född i Sverige och Raha kom till Sverige för två år sedan. Här berättar Samira om Utmaningen Ett halvt ark papper

 

Istället för att göra  en egen telefonlista ( som i Ett halvt ark papper )  fick eleverna rita sin livskurva. Därefter välja ut  två år och skriva en novell. 67 elever i årskurs 8 har arbetat med detta. Här kan du ta del av Abdukars  novell, Mina värsta år.

Fler arbeten från Lillholmsskolan finns på webbplatsen . Medioteket har också en utställning med arbetet bakom elevernas noveller. Ur Sv:2 syftesdel tog  lärarna avstamp i: ”I undervisningen skall eleven få möta samt få kunskap om skönlitteratur från olika tider och skilda delar i världen” och ”Genom undervisningen  i svenska som andraspråk skall elever ges möujlighet att utveckla sina kunskaper om det svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och hur det utvecklats samt om hur språkbruket varierar beroende på sociala sammanhang och medier.”