Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Bob Dylans liv- fantastisk grund för ämnesintegrerat arbete

HÄNDELSER NÄRA OSS INSPIRERAR

Några dagar innan Sara Danius ställde sig inför journalister och fotografer och kungjorde Akademiens beslut om  nobelpristagare i litteratur pratade vi i 2c på Björkhagens skola om Alfred Nobel i klassen. Lekte med begrepp glädje och applicerade det till ett glatt konstverk. En film om Nobels liv visade hur han drabbats av både framgångar men också sorg och oplanerade förödande explosioner.

Vi firar nobelpristagare med tårta

11243991_1749133795298492_2586162665458933831_n1 (3)

Vi pratade om vapen men också om fred och alla som kämpar för olika bra saker för att världen skulle bli bättre. Om Malala och Tranströmer.  Jobbade med begreppet tabell och placerade alla svenskar som fick nobelpriset hittills i de olika rutorna. Lärde oss om cirkeldiagram och matade in data med olika länder och antal pristagare och såg att många kom från USA.

  • Det är ett stort land Lili, det är därför. Blir du ledsen för att Kroatien aldrig får ett pris?
  • Sverige är litet men ändå har några.
  • Vi har skrivit böcker så vi får priset också snart!

Jag passade på och berättade för mina åttaåringar hur min tidigare klass åkte till Runmarön 2012 för att plantera en rododendron vid Tranströmers sommarställe, hur det regnade  apokalyptiskt denna dag och hur Maggan Isaksson som bor där tog  emot hela klassen för att torka kläderna, äta matsäck och  dricka te inne i hennes stuga. Jag visade bilder och alla vill dit. Och det får gärna regna för de vill träffa Maggans hundar också. Jag kunde inte lova min nuvarande klass en sådan resa men absolut att vi ska åtminstone till söder och fota oss framför huset där Tranströmer bodde fram till sin död. Han levde under mina elevers första levnadsår. Vi firade hans födelsedag. Alla läste hans verser. Sju år gamla kids läser så man känner  hur man ”går genom skogen, hasar fram på skidor i vintersolen, börjar längta vilt efter grönska”

Radion är på och vi hör att Bob Dylan tilldelas nobelpriset i litteratur. Jag formulerar tyst för mig själv uttrycket poesins synliga användbarhet.

  • Är det någon som vet vem Bob Dylan är? vaknade jag ur min innersta jubel.
  • Jag vet, svarade en flicka, min pappa lyssnar på hans musik. Han älskar Bob Dylan. Han lyssnar på LP skivor.

dylan skiva

Vem är Bob Dylan?

Jag lät bli att visa bilder på Dylan samma dag och ordnade däremot ett galleri till dagen efter. Varje elev fick en bild från olika perioder av Dylans liv och fick gissa vem det kunde vara, var personen bor, vad han jobbar med, vad brukar han beställa på restaurang. Tänk att gissningar kan vara en så rolig läsning:  ”Han heter Ragnar och jobbar på ett stall!” ”Han  heter Rolf och är fiskare”

512060-665x

Några dagar senare läste jag högt för klassen en liten tidningsnotis där det stod att Bob Dylan inte hört av sig angående Nobelpriset. Vi hade en lång diskussion kring det. Vett och etikett, förväntningar, hans ålder och mycket annat. Vad eleverna trodde att Dylan skulle göra med pengarna, hur ska vi få honom till Sverige?  Är han bara oförskämd eller kan det vara något annat? Tankarna och åsikterna regnar. Jag skriver ner barnens tankar så de kan se på activeboard hur deras tankar ser ut som skrivna ord, att det man säger spelar roll. De låter högt när jag stavar fel.

  • Vi kan skriva brev till honom! Och bjuda honom hit! På skollunch!
  • Eller så kan vi åka dit och leta.

Innan rasten markerade vi delar som vi kan ha med i ett brev.

Brev till Fredrik Virtanen som hjälpte klassen att skicka brevet till Bob Dylan
Nu läser vi Fredriks förord till den nya Dylanboken.

Dylan Virtanen

Når utanför klassrummet

När klassen kom tillbaka från lunchrasten har jag kopierat deras ord i ett brev. Ibland räcker det att skriva för sig själv, oftast för fröken och klassen men denna gång bestämmer vi oss att kontakta TT och redaktioner till de lokala tidningarna. 

Brevet publicerades i media från Haparanda till Kristianstad. Tidningarnas telegrambyrå tyckte att brevet var värt att följa upp, deras journalist och fotograf kom och åtföljdes av flera redaktioner dagarna därpå. Brevet publicerades i media från Haparanda till Kristianstad.  En stolt klass tränade på att prata med journalister och vågade resonera utifrån sina erfarenheter.

dylan media

Brevet till Bob Dylan

Här är brevet som gjorde att klassen kallades dylanbarnen och citerades både i radio och sociala media.

Stockholm, 2016, oktober
Hej Bob Dylan!

Grattis till Nobelpriset! Vår fröken har sagt till oss att du inte hört av dig. Vi tror att du är någonstans där man inte har TV, tidning eller bra signal.

Eller så vill inte du bli fotograferad! Vi tror att du blev glad av att få priset. Nu blir du kändis! Hur känns det?

Vi tror också att du kanske sitter i trädgården och undrar vad du ska göra av hela 8 miljoner. Vi har en idé. Eller kanske två: låt oss tillsammans bygga upp Haiti och Florida som nu drabbats av orkanen. Och köpa poliovacciner på UNICEF.

Vi tror att du kanske är nervös av att träffa vår kung, men oroa dig inte för det! Han är en vanlig människa! Och han ska bara ge dig en medalj.

Vår klass arbetar med Tomas Tranströmers dikter, men nu ska vi läsa och sjunga dina också. Säg till om du vill komma och träffa oss. Du får sjunga med om du inte är nervös.

Några av våra föräldrar säger att du är deras idol. De vill säkert träffa dig också. De kanske klättrar till fönstret med stege och köar hela natten för att få plats.

Vi skriver dikter också. Man liksom säger en massa ord och man kastar om dessa, sätter ihop, gör små rader och så kan man få Nobelpris. Vi kanske får det också.

När man läser dikter ska man tala långsamt och pausa och så fastnar det i hjärtat.

Vi vet att det är många som vill vara kompisar med dig nu och att du inte hinner svara på vårt brev. Men vi hoppas ändå.

Vet du att de letar efter dig? Och vill att du ska säga tack eller att du inte trodde att du kan få priset, men du kan säga precis vad du känner.

Några av oss tror att du har svårt att sitta i Stadshuset och är orolig för Nobelmiddag. För att det är trångt och mycket folk. Du kan be om ett eget rum kanske där du kan vila lite och sedan komma tillbaka.

Du kan komma till oss och äta lunch, Larry gör bästa skolmaten i hela världen. Men vår fröken brukar också tvinga folk att berätta om deras jobb när de kommer. Om du inte har något jobb kan du bara hitta på. Sedan kommer vi att fråga dig hur gammal du är. Det brukar vi fråga.

Fröken säger att litteraturpristagare brukar gå till Rinkeby och att du kanske inte hinner till oss, men vår fröken kanske kan ha fel ibland. Vad tror du?

Vi vill gratulera dig och skickar våra dikter som vi skrivit tillsammans under hösten.

Ta med dig varma kläder när du kommer till Sverige, det är lite kallt!

Om någon vill ge dig surströmming till frukost säg att du gillar köttbullar bättre. Lita på oss!

Välkommen till Sverige!

Alla vi elever i klass 2c, Björkhagens skola, Stockholm, 8 år gamla

Bob Dylans liv- fantastisk grund för ämnesintegrerat arbete

Dylan priser och pseudonymer

Klassen arbetade ämnesintegrerat resten av terminen med temat Dylan: Dylanbiologi, Dylanmatte och lärt sig läsa Dylans verser. Verserna inspirerade till konstskapande. Vår nobelmorgon var en succé. Föräldrarna applåderade. Alla elever fick nobelpris. Några andra klasser besökte oss. Då fick Tuva och Hedda pris som barnboksförfattare och illustratörer och bara sedan dess har de skrivit minst tio böcker.

Teknik, miljö, fysik/ljud och konstruktion
Vi byggde instrument som fadderklassen fick pröva på, 120 elever testade

dylan instsrument

Teknik, musik i geometriska former

dylan geometri

Bob Dylans liv i en pizzakartong

dylan pizza

Kemi och fysik; Coola ner er , vi hittar Dylan!

dylan kemi

Konstverk: Bob Dylan du är hittad. Jag ser dig bakom björken!

Dylan träd

Serier om Bob Dylan

dylan serier

En proffsdansare kom och lärde oss stegen till Blowing in the Wind

Vi samlade pengar och köpte poliovacciner hos UNICEF. Bob Dylans far hade polio.

Ämnesintegrering är det mest optimala sättet i 2c på Björkhagen att hålla intresset på topp, att jobba med innehåll som läroplansmässigt tilldelas de äldre barnen, att alla i gruppen ska känna sig inkluderade, vara bra på något och lära mer av varandra. Att skapa kultur och dela med sig.

Lyrikens plats i skolan

Alla i klassen lärde sig 1-2 verser och läste dem på Nobelmorgonen

dylan poesi

Alla elever fick också välja en vers från någon låt och illustrera
Agnes valde One too many mornings

15179110_1848699485341922_3187943682353499468_n1

One too many mornings

Hundar hörs i fjärran
Dagen rinner ut
Hundarna ska tystna
Ljuset ska ta slut
Men tankarna i mitt huvud
blir bara fler och fler
Jag är allra minst en morgon
och tusen mil för sent

(översättning Mikael Wiehe)

Att göra något på riktigt och nå en publik

Att vi arbetat med Dylan var viktigt: brevet vi skrev är riktat till en riktig person, hans poesi är kända texter för väldigt många; dikter som textform är eftersatta i skolan. Om det nu är läroplanens fel eller tolkning av denna spelar ingen roll. Men det är viktigt att skolans arbete med olika textformer då och då ger lyriken större utrymme. Det är inte fel att styra mot något som uppmärksammats av hela världen – nobelpris i litteratur.

Några månader senare frågade jag elever hur hade det blivit om Bob Dylan hörde av sig samma dag som han fick veta om priset. ”Vi skulle aldrig bli kändisar!” säger en pojke.

Medias artiklar om Dylanbarnen

Läs mer om Björkhagens åttaåringar:SVD Åttaåringar skickar brev till Dylan

Stockholm direkt, Barn i Björkhagen skickar brev till Dylan, nu blir du en kändis

eller följ deras arbete dagligen på Facebook   2c Björkhagens skola Stockholm

Lili Kapper, lärare

Kulan i social media

kulan_avatar

Stockholms skolor och Fogelström-året

Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år 2017 och Stockholm stad uppmärksammar Fogelström-året med en mängd aktiviteter. Stockholms utbildningsförvaltning är framförallt involverad i ett digitalt galleri och bokprojekt med temat Mina drömmars stad.

Medioteket bidrar till Fogelström-året genom att skapa sammanhang och möjlighet till fördjupning i undervisningen via bland annat Stockholmskällans nya teman, De skriver om sitt StockholmMediotekets mediebas om Fogelström och Stockholms historia, Cirkulationsbibliotekets gruppuppsättningar av Mina drömmars stad och liknande böcker med tema Stockholm, fritt att låna för Stockholms kommunala grundskolor och gy.skolor med avtal.

964f03fc-56b8-4d19-92f5-bc8b1f343e6c

Mina drömmars stad, när Henning Nilsson är 15 år flyttar han till Stockholm. Året är 1860 och Stockholm är en lantlig stad där industrier börjat växa upp och där fattigdom, smuts och sjukdomar är vardag. Men Henning möter kärleken, får en vän och hyr en nästan egen stuga på Åsöberget. Mina drömmars stad är kanske den mest kända av alla Stockholmsskildringar. De fem delarna i romanserien Stad är: Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen.

Sista styvens trappa

”Ur glömskans flod lyfte Per Anders Fogelström upp historien och de människor som skapar den – varsamt, med oändlig kärlek och oändligt medlidande med de betryckta. Han gav dem ansikte och röst, han gav dem namn och hopp – han gav dem värdighet och stolthet. Men icke att förglömma- i grund och botten är det ju själva staden som är huvudperson ” Mats Gellerfelt  SvD

”Dagens stad är resultatet av föregående generationers drömmar och arbete men också ett barn av nuet, ett uttryck för oss som lever och verkar här och nu. Staden blir aldrig färdig, fullbordad. Den förvandlas oavbrutet, förnyas och förändras. Samtidigt är den evig, på något sätt finns allt det förgångna kvar, lagrat” Ur Stad i världen 1986

”Det kan vara roligt att se tillbaka, men det är viktigare att se framåt. Nya problem dyker upp, nya tag måste tas.” Per Anders Fogelström 1984

vällingby Vällingby stockholmskallan.stockholm.se/post/29258

Digitalt galleri

Skolan får en egen ingång på webbplatsen Fogelström2017. På webben är alla klasser inbjudna att lägga upp arbeten på temat Mina drömmars stad i ett digitalt galleri. Temat fungerar bra för att arbeta med i ämnesövergripande projekt. Texterna kan vara brev, debatt, poesi, labbrapport, naturinventering, musiktexter, serier, prosa och facktexter. Vi är intresserade av alla bidrag som utgår från temat Mina drömmar stad. Tyngdpunkten behöver inte ligga på Stockholms historia, lämna gärna in bidrag som beskriver Stockholm 2017, det framtida Stockholm eller elevernas drömstad. Har du inte möjlighet att läsa Fogelströms böcker med klassen finns det många citat från böckerna, både på Stockholms källans tema Fogelström och på Stockholms stadsmuseums webbplats Fogelström2017.

renhållningsstrejek

Alla arbeten som klasser publicerat är sökbara på skola, stadsdel, språk och medieform. Det digitala galleriet blir en resurs för kollektivt lärande och inspiration. På webbplatsen kommer också att finnas tips från Stockholms stadsmuseums pedagoger med olika ingångar till arbeta med Fogelström i klassen som:

tvättbrygga

Bokproduktion 

Anmälda klasser får trycka en bok på 40 sidor i 40 exemplar. Ett villkor för att få trycka en bok är att klassen först lagt upp text och bilder i det digitala galleriet. Det är i första hand klasser på högstadiet och gymnasiet som erbjuds att trycka en bok och det är först till kvarn som gäller. En bok per klass skall sparas som referensexemplar i skolbiblioteket. De tryckta böckerna kommer att digitaliseras och finnas tillgängliga på webben under 2017. När du anmäler dig får du tala om om du vill trycka böcker under vår- eller höstterminen 2017.  Först när skolsidan på Fogelström2017 är klar går det att anmäla sig för boktryck. Vi räknar med att webbsidan är klar vecka 10. Information om detta går till skolornas kulturombud. Ni som tryckte böcker under kulturåret 14-15 kommer att känna igen er men också bli positivt överraskade av de förbättringar som gjorts.

Under KUL1415 hade många skolor bokvernissage när böckerna anlände till skolan. I år kommer folkbibliotek att erbjuda skolor som vill att ha bokvernissage på sitt närbibliotek. Medlemmar från  Fogelströmsällskapet är positivt inställda till att bidra med en personlig hälsning till respektive klass som lägger upp material i det digitala galleriet . 

tegelbärarare

Film- och ljudproduktion

Medioteket erbjuder workshops för elever och eller enbart lärare i att göra film. Medioteket har en ljudstudio för dig som vill göra inspelningar och mån om bättre teknik än klassrummets.

Sällskapet Per Anders Fogelströms Vänner har samlat filmer om staden i Fogelströms böcker Exempelvis Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström som presenterar första boken i stad-serien. Filmklipp med PAF. Klipp ur dramafilmen Mina drömmars stad från 1976 regisserad av Ingvar Skogsberg

SSMFA021602S

Rundvandring i det historiska Stockholm

  • Under våren kommer Stockholms stadsmuseum att erbjuda lärare en gratis stadsvandring om Fogelström. Tillsammans med deras guider får du inspiration och information till att därefter göra vandringen med din klass.
  •  Stockholms stadsmuseum har lagt upp anvisningar och förslag på en rundtur i Gamla stan. Finns att hämta som PDF  .
  • Sällskapet Fogelströms vänner har lagt upp förslag på vandringar utifrån Fogelströms böcker.
  • Vägvisare till Lottens och Hennings Södermalm   På Stockholmskällan finns en karta med platserna som Per Anders Fogelström skriver om i ”Mina drömmars stad” och ”Barn av sin stad

gårdsinteriör

Kurser och seminarium för skolan inför Mina Drömmars stad

  • Under  kulturombudsträffen den 9 februari på Medioteket visar Elisabeth Söder hur böckerna ser ut som klasser får trycka och berättar vad som erbjuds skolorna under läsåret. Men tyngdpunkten för kvällen är drama i klassrummet med läraren Jordi Almeida.
  • Pedagogiskt cafékvällen den 15 mars ägnar vi oss helt åt tema Mina drömmars stad. Vi berättar om hur det går till att trycka böcker och du får se hur böckerna kommer att se ut.  På plats finns också aktörer som vi samarbetar med under Fogelströmåret och delar med sig av sina guldkorn.  

blockmakarens hus

Kontakt och löpande information om Fogelström

Vill du vara säker på att nås av information om när det går att anmäla sig till bokprojektet, kontakta Elisabeth Söder  elisabeth.soder@stockholm.se
D
et här blogginlägget kommer att uppdateras kontinuerligt och så fort det går att anmäla sig för att trycka böcker lägger vi upp det på bloggen.

Du kan också gå med i facebookgruppen  KULSTHLM   . Den facebookgruppen låter jag vara aktiv när staden har event som också kan vara en guldkant för skolan. Det är en gemensam grupp där vi alla är medlemmar  och kan lägga upp inlägg. På KULSTHLM  informerar jag om smått och stort som rör skolornas deltagande i bokproduktion  och det digitala galleriet. Jag hoppas  att du också gör inlägg, lägger ut frågor och önskemål och berättar hur du och klassen tänker lägga upp arbetet. Du och din klass vill kanske samarbeta med en klass på andra sidan staden, då kan du göra en efterlysning . Under KUL1415 då vi också fick trycka böcker, fick jag se många roliga bokvernissagebilder och filmer på sidan.

Kulan i sociala medier

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Får alla elever uppleva The Wow Factor?

När jag gick på Lärarhögskolan hade vi animerade diskussioner om utbildningen skulle hållas separat från näringslivet. Jag hävdade med emfas vikten av att skolan skulle stå för sig själv utan att ta hänsyn till näringslivets behov. Nu är jag inte lika säker. Vi har samma ämnen som för 100 år sedan och i takt med att vi rasar i PISA rankingen går vi också tillbaka till den metodik vi hade för säg 60 år sedan. Men är PISA det bästa testet för att utvärdera den svenska skolan?  Sverige ligger inte sämst på alla rankinglistor, tittar vi på Current innovation index  och innovation scoreboard ligger vi i topp. 

Våra elever skulle kanske må bättre och utnyttja sin fulla potential om vi närmade oss näringslivets och samhällets behov? Ett näringsliv som efterfrågar kreativitet, uthållighet, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, världsmedborgare, emotionell intelligens, ledarskap, problemlösning, digital litteracitet och entreprenörskap. Kunskaper och färdigheter som ingår i alla kulturprojekt. Om detta handlar mitt inlägg som främst bygger på Ann Bamfords forskning och föreläsningar.

Vad behöver våra elever lära sig? I London beräknas ett av fyra jobb vara inom kultursektorn och kreativa näringar. Hur ser det ut för Stockholm? På bilden ser du Avicii en av våra kända dj:s. Jag kunde också lagt upp bilder på Rebecca & Fiona, Nause, Adrian Lux, Eric Prydz, John Dahlbäck som exempel på en kreativ näring.

avicii-wallpaper-5

När barnen är små märker vi att de lär sig genom alla sinnesorgan och det är något vi borde fortsätta med om vi tar hänsyn till nutida hjärnforskning. Numera vet vi mycket om hjärnan, vi kan se att ju fler sinnen vi aktiverar desto bättre för hjärnans utveckling. Trots den vetskapen har eleverna få möjligheter att uttrycka sig med alla sinnen i högre årskurser.
Tills dess elever får fler timmar med praktiskt estetiska ämnen och våra skolor har kreativa center med tillgång till konstnärligt material, kameror, symaskiner etc. och kulturpedagoger på samma sätt som vi har IKT-pedagoger har vi tillgång till modern teknik som innebär att elever kan skapa filmer, musik och programmera i alla ämnen.

ann bamford

The Wow Factor

Anne Bamford är fortfarande mest känd för sin forskningsrapport för Unesco, The Wow Factor  där hon undersökte 170 länders arbete med estetiska uttryck och kultur i skolan. Wow står för den känsla som uppstår hos en elev som är helt absorberad av sitt skapande. I rapporten visar hon på ett tydligt samband mellan länder som ligger i PISA-toppen och satsning på estetiska ämnen. Tydligast är det i USA ”där stater med mest traditionella system är de som har sämst resultat  medan de stater som har satsat på estetiska ämnen och mer kreativ undervisning har höjt sina skolresultat. Det gäller till exempel Chicago som hade några av de sämsta skoldistrikten men nu ligger de bland de bästa. ” Från Pedagogska  magasinet.

Något som kom fram i Unescorapporten och som förvånade mig är att alla konstnärliga projekt inte uppvisade det sambandet. Det räckte inte med att eleverna fick möjlighet att uppleva kultur och skapa. Kulturprojekt som upplevdes som dåliga försämrade tvärtom elevernas kreativitet. I The Wow Factor identifierades ett antal faktorer som gav kvalitet: att externa kulturaktörer medverkade och att eleverna lockades att utmana sig själva.

Effekter av kulturprojekt i skolan

”Forskningen visar också att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga, och det stärker det sociala samspelet i en klass.
– Om barnen jobbar tillsammans i en pjäs, med en väggmålning eller sjunger i en kör är de inte längre enskilda individer utan en grupp som arbetar tillsammans. Det är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen, inte minst nu när vi har så många mångkulturella klassrum med barn från hela världen bredvid varandra, säger Anne Bamford.
Ytterligare en effekt är att eleverna skolkar mindre i skolor med bra estetisk undervisning. Barnen trivs helt enkelt bättre i de skolorna, vilket inte ska underskattas.
– Om eleverna har roligt i skolan är chansen större att de anstränger sig och den energin överförs till alla ämnen.” Från Pedagogiska magasinet

Ann Bamfords råd för att uppnå kreativ stämning i klassrummet

• Man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
• Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
• Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
• Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
• Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.
Råden fick vi som besökte Skolforum och de nedtecknades  av Pedagog Stockholm /blogg

P1020013

Kreativitet och den svenska skolan

I november 2016 var Ann Bamford inbjuden av Karlstads universitet och Region Värmland för att prata om kreativitet i den svenska skolan. Tack till Tobias Berger på Pedagog Värmland som filmade.  Jag rekommenderar varmt att ni tar er tid och ser filmen för att sedan gemensamt reflektera över vilka åtgärder som kan vidtas på den egna skolan.
I filmen pratar Ann Bamford om skoldagens struktur, en erfarenhet jag har är att det är bra att schemalägga block på EM för ämnen som kan tänkas samarbeta i ämnesövergripande projekt, exempelvis, samhällskunskap, historia och svenska. Då finns det tid för kulturbesök, rejält med tid för skapande utan att avbrytas av schemat. Lärare som jobbar i team blir också modigare och vågar utmana eleverna, något som vi vet är viktigt för att kulturprojektet skall bli utvecklande. På Kulan hittar du kulturaktörer och rådgivare inom dans, cirkus, teater, drama, film, dramaturger, serietecknare och författarförmedling och mycket mer.
I föreläsningen pratar Ann bland annat om Sveriges resultat i olika rankinglistor. Det jag tycker är mest nedslående för Sveriges resultat i PISA är definitivt att de elever som inte lyckats uppnå ens lågt ställda baskrav ökar. I det första PISA testet var det 2% av eleverna som inte uppnådde den nivån nu är det 18% . Det är siffor jag vet skulle se annorlunda ut om eleverna arbetet med kulturprojekt där det fått en chans att lära och uttrycka sig på sitt sätt. Men det värsta av allt är att bakom dessa siffor är det unga människor som känner sig olyckliga och misslyckade i skolan.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Kulturombud, dansa på borden!

kia4 Clarisa och Kia från Cirkulationsbiblioteket

Ställ dig på bordet och sjung”,  Var inte blyg, ”fake it til you make it”. Citatet gäller skolbibliotekarien men stämmer i hög grad också in på kulturombud. Vilka kanaler har du för att nå ut och få in synpunkter från kollegor och elever?  Citatet är från en föreläsning med Edward Jensinger, rektor och områdeschef i Malmö. Som kulturombud förväntas du vara insatt i Stockholms kulturutbud och ge tips, både för kulturupplevelser och för större ämnesövergripande projekt med kreativa inslag. I det här blogginlägget berättar jag om stöd för ditt uppdrag. Hör gärna av dig och berätta om hur du arbetar med ditt uppdrag.

Stöd i ditt uppdrag som kulturombud

Nationella styrdokument

Kultur har fått mer tyngd i våra kurs- och ämnesplaner. Ulla Wiklund har gjort en sammanställning av vad som står om estetiskt lärande under respektive ämne. Lisa Eklöv har också skrivit flera inlägg för Kulan  exempelvis inlägget Utveckla variationerna av undervisningsformer ”i  läroplanen för gymnasieskolan uttrycks följande: det är skolans ansvar att varje elev … kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje; kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden”.

Stadens styrdokument för kultur

I Stockholm är Kultur i ögonhöjd det barn- och ungdomskulturprogram som kommunfullmäktige beslutat om. Alla barn och unga som växer upp i Stockholm skall ha god och likvärdig tillgång till professionell kultur och till eget skapande. Styrdokumentet finns att ladda ned för förskola, grundskola och gymnasium. Handboken är varvad med styrdokument och konkreta tips. I häftet får du information om Skapande skola, lyckade kulturmöten, kulturprojekt, litteraturtips, bedömning och ”läsameratips”. Omslag huvudfolderOmslag Grundskolan Omslag Gymnasiet Omslag förskolanFörskola Grundskola Gymnasium Kulturombudsuppdraget Det finns inget krav på att varje skola skall skriva en kulturplan men det är ett sätt att synliggöra uppdraget som kulturombud. Det ger också överblick så att skolan snabbt kan kontrollera att alla klasser fått sina två obligatoriska kulturupplevelser per läsår. I Stockholm har alla skolor ansökt om Skapande skola bidrag och i verksamhetsplanen för att få bidraget finns redan ett embryo till kulturplan. Så här arbetar några av våra kulturombud med sitt uppdrag. Lars Håkan Larsson, på Höglandsskolan har i flera blogginlägg för Kulan berättat om hur han för och efterarbetar kulturprojekt. I filmen från Mötesplats Kultur Skola berättar Lisa Eklöv berättar om sitt kulturuppdrag under ett läsår  

Estetik, kultur och skapande i undervisningen

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud och om att använda estetiska uttryckssätt och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Satsningen Skapande skola ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolan, med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan” Skolverket Som stöd i vårt arbete med  har Skolverket tagit fram häften, fritt nedladdningsbara: webb_skapandeskola_del2-6 skapandeskola3-1webb_skapandeskola_del1-6 Med fokus på språk, lärande och identitet

Med fokus på digitala verktyg, lärande och kommunikation

Med fokus på upplevelser, känslor och stämningar

Med fokus på demokrati, normer och värden. 

Pengar till kultur

Skapandeskola medel är ett komplement till skolans kulturverksamhet för att skolan ska kunna göra extra kultursatsningar. Det utgör inte skolans enda ”kulturpeng”. I skolpengen som baseras på antalet elever som skolan har ingår pengar för kultur. Men pengarna är inte öronmärkta och vad som avsätts för kultur varierar mellan skolor. I ett tidigare blogginlägg på Kulan berättar jag om kulturpeng och skolpeng. Varför vi skall använda pengar från ämnet till kultur skriver Lisa Ekdahl från Kärrtorps gymnasium om i en blogg på Kulan. För att ge kultursatsningar extra tyngd kan det vara bra att bygga vidare på redan existerande  projekt som exempel subventionerade författarbesök i klassummet genom  Läsning pågår och Skapande skola. Då blir ett + ett mer än två .

Boka föreställningar på Kulan

Som kulturombud behöver du inte vara ansvarig för att boka föreställningar Alla som vill och  har skaffat en bokningskod hos KulturDirekt support@kulturdirekt.se kan boka föreställningar. För att få Kulanpremien som är 50 kronor i rabatt per föreställning och elev är det viktigt att du bokar  via Kulanpremien på Kulanwebben.

Omvärldsbevakning

Genom Kulans kulturkort har du i hos de flesta kulturaktörer möjlighet att besöka utställningar, föreställningar utan att betala om syftet är att undersöka om aktiviteten passar din skola. Men ring gärna innan så de vet att du kommer. Det är kulturaktören själv som bestämmer vad som ingår i kortet. Ta hjälp av Kulans kulturrådgivare som har överblick och är väl förtrogna med aktuella uppsättningar. Vi har dans-, cirkus och filmkonsulenter. Dessutom finns Teatercentrum, Författarcentrum, Centrum för dramatik, Länsmusiken, Konstnärscentrum Öst. Kulans veckobrev , Kulan på facebook  och Kulans  blogg. Lärarkvällar, nästan alla kulturaktörer anordnar egna lärarkvällar, vi skriver om dem i Kulans veckobrev men utbudet är gigantiskt. Vill du inte missa din favorit är det säkrast att gilla deras facebooksida. Utöver detta så går många aktörer samman och ordnar lärarkvällar. Vi har skola+ Museum=Sant som alternerar på olika museer och ligger i januari. Närmare 50 av Stockholms museer och kulturinstitutioner samlas och lärare kan träffa utställare, mingla och  lyssna till föredrag . Stjärnkalaset, chans att ära känna teatrarna, vilka scener de spelar på och vilken omfattande verksamhet de genomför samt som en liten ”belöning” också bli bjudna på hela föreställningar. Allt detta under en och samma eftermiddag och kväll. Skolbiodagen, oftast heldagsseminarium som avlutas med visning av hel film på kvällen.  På  Mediotekets SLI sida  finns omvärldsbevakning in om filmområdet. Likaså på Filmdagar FilmcentrumDansmässa som anordnas av DIS , Dans i Stockholms län och stad.

Nätverka med andra kulturombud

Varje termin anordnar vi kulturombudsträffar och Mötesplats Kultur skola där du också träffar kulturaktörer En film från kulturombudsträffen på Zebradans med målgrupp F-3 och danstema.  När det är möjligt filmar vi träffarna för att underlätta för kulturombudet att sprida inspirationen vidare till skolan.   En film från Danscentrum med Cirkustema Film från Mötesplats på Kulturfyren Film från Mötesplats med tema Skapande skola . Hoppas att du tycker att du har skolans bästa uppdrag som kulturombud !

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande. Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Spännande inblick i repetitionsprocess

Regissören för Vår tids fruktan som snart spelas på Tribunalen ger en inblick i repetitionsprocessen. Pjäsen belyser och problematiserar hur hotfulla situationer kan få människor att vika från en dittills hög moralisk hållning. Helt enkelt, vem är jag i skarpt läge?

Vill du och din klass ta del av repetitionen så vill teatern gärna ha er som provpublik. Hör av er till Maja på Tribunalen . Föreställningen kan bokas med Kulanpremie för gymnasiet och årskurs 9.

Tribunalen 3

En kort inblick i vår tematik och process

På Teater Tribunalen repeterar vi just nu Vår tids fruktan och elände, en slags antologi för scenen bestående av nyskrivna scener av flera olika dramatiker. Idén är på flera plan skamlöst stulen från Bertolt Brechts och Margarete Steffins pjäs ”Tredje rikets fruktan och elände” från 1938.

Dels är den dramaturgiska formen nästan rakt av kopierad – en kort vers inleder varje scen, en tydlig scenanvisning anger var och när scenen utspelar sig, och sedan kastas vi rakt in i en exempelscen ur vardagen. Verserna ger en ”brechtiansk” förhöjning och distans, de noggrant angivna platserna och årtalen låter oss ana en dokumentär autencitet, och själva situationerna bjuder på igenkänning och moraliska dilemman.

Dels är det idag tyvärr möjligt att associera vår egen tid med tidigt tyskt trettiotal. Inte att jämföra rakt av, bevars, men rädslorna, oron, osäkerheten och den eländiga tillvaron för många, många människor finns där, liksom det politiska och ekonomiska exploaterandet av allt detta.

Vi är fyra skådespelare på scenen, och har just klarat av första veckans ”genomtrampning” av hela materialet. Då prövas texterna för första gången på golvet och det blir tydligare (än vid skrivbordet) vad i texten som bör behållas och vad som känns överflödigt. Vid den här tidpunkten i en repetition känns en föreställning nästan alltid väldigt rapsodisk, ensemblen hoppar mellan scener och situationer som mellan ostadiga isflak. Därför är det skönt att vi också har hunnit med att musiksätta och öva en del på våra verser, som i slutändan är tänkta att ge någon slags formmässig stadga åt föreställningen.

Henrik Dahl, regissör och skådespelare. På bilderna: skådespelarna Jan Ärfström och Tiril Wishman Eeg-Henriksen från repetitionsfasen

Vill ni se mer av vår process så behöver vi både lärare och elever som referensgrupp. Kontakta i sådana fall Maja på Tribunalen

trib 2

Vår tids fruktan och elände

Delvis inspirerade av Bertolt Brechts Tredje rikets fruktan o elände vill vi med den här föreställningen teckna exempel på hur vardagliga förfaranden, i ett repressivt samhälle, kan bli till effektiva terrorvapen, och hur hotfulla situationer kan få människor att vika från en dittills hög moralisk hållning.I Europa putsas fascismen just nu upp och blir rumsren och presentabel. Lagar som var till för att skydda den parlamentariska demokratin – yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, meddelarfrihet, konstnärlig frihet etc – vänds ut och in på, så att de börjar motverka sitt forna syfte. Demokratin som vi känner den (med alla sina tillkortakommanden) verkar långsamt slå sönder sig själv och lägga sin lit till att just antidemokratiska krafter ska skydda spillrorna.I ett sådant allt kyligare politiskt klimat aktualiseras frågan om den vanliga medborgarens vilja och förmåga till civilkurage på flera plan. Det kan gälla
vardagliga konfrontationer eller situationer som var och en för sig inte är avgörande, men som sammantaget riskerar att sätta sin prägel på ett samhälles mentalitet. Verbal misshandel på T-banan eller svepande generaliseringar om olika samhällsgrupper vid tre-fikat.Helt enkelt, vem är jag i skarpt läge? 26, 29 september, 10, 13 oktober klockan 13.00
Det går även att boka till våra kvällsföreställningar, mer info om dem på vår hemsida.
trib 1

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

Elisabeth Söder
elisabeth.soder@stockholm.se

Färdigheter och kunskaper som elever lär sig i Skapande skola

P1020207 (1024x683)

Catharina Dreiman har skrivit på  Kulan  om arbetsprocessen och finalen med teaterprojektet Den övergivna dockan. I det här inlägget berättar Catharina om vilka färdigheter och kunskaper elever erövrade under arbetet.

Teaterprojekt för att bygga en stabil grund för inlärning

Ni som följt mina blogginlägg på Kulan minns kanske varför jag drog igång detta teaterprojekt. Jag hade på hösten 2015 tagit emot  klass 4C och var införstådd med att det var en klass med en hel del problematik, problem med elever med negativa jargonger och maktspel. Jag tänkte att om klassen var intresserad av att jobba med en teater för att kunna nå ett bättre samarbete i klassen var jag beredd att göra det för att klassen skulle få en bättre tid tillsammans framöver. Klassen nappade direkt och ett viktigt samarbete påbörjades. 

Tar det tid från de ”viktiga” kunskaperna undrar föräldrar?

Eftersom pjäsen tagit en del tid har några få föräldrar varit oroliga att eleverna inte skulle hinna lära sig allt i svenskaundervisningen i klass fyra, mitt svar till dem har hela tiden varit att jag tror de lär sig minst dubbelt i stället. Så här i efterhand kan jag intyga att arbetet med pjäsen varit pricken över i:et i svenska undervisningen.

P1020208 (800x534)

Elevernas läs- och språkutveckling märks i test

Jag  fick också det bekräftat när vår speciallärare på skolan berättade att efter ett lästest hon gjort med klassen nyligen visat att snittet nu ligger enormt högt på läsningen, att en stor del av eleverna läser som elever i år nio fast de ännu går i klass fyra. Arbetet med teatern i klassen har fungerat som en stark motor för att få igång ett gediget intresse för språket, det kan 4C och jag bevisa.

Vi har haft roligt och lärt oss detta

Pjäsen tar tag i existentiella frågor och jag har sett att varje barn, var och en för sig har genomgått en personlig utveckling som bringar och bådar gott för deras utveckling och för undervisningen framöver.

På grund av pjäsens handling har också en fördjupning i ämnet samhällskunskap skett. Djupare identitetsfrågor har tagits upp, vi har vädrat olika värderingar och åsikter, även miljötänk, vårda i kontrast till slit och släng så kallad ”Hållbar utveckling” är beståndsdelar i pjäsen.

  •  Memorerande av repliker, analys, dramaturgi
  • Samspel på hög nivå, framföra inför publik
  •  Artikulation, inlevelse, konsten att beröra en publik
  •  Tålamod, mod, självförtroende, självkänsla och mognad

P1020214 (1024x683) (2)

Tack till alla som följt vårt arbete

4C och jag hoppas att vi inspirerat fler till att våga sig på att sätta upp en teater i skolan. Vi har delat med oss av smått och gott under teaterprojektets gång, se gärna tidigare bloggar! Nu kommer en välförtjänt vila och vi vaggar oss i bruset av vad vi åstadkommit.

Se gärna vår pjäs på Kulan Sthlm Youtube ” Sagan om den övergivna dockan”

Stor kram till er alla! Catharina Dreiman, mentor Gärdesskolan och klass 4C

dreiman

 Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med  estetiskt lärande.

Elisabeth Söder, elisabeth.soder@stockholm.se

Det var pirr och puh innan och under föreställningen av Den övergivna dockan

I det här inlägget delar läraren Catharina Dreiman med sig av erfarenheter  av att arbeta med drama i skolan. Catharina och elevernas arbete med pjäsen Den övergivna dockan pågick under ett läsår, framförallt i svenska och so. Eleverna gick då i klass 4 c på Gärdesskolan. Föreställningen  spelades för fullsatta hus i aulan 5 gånger, här kan du se resultatet.

Fjorton dagar innan föreställningarna om ”Sagan om den övergivna dockan” pendlade stämningen i klass 4C mellan att vara hög och något låg, hög och förväntansfull av att de sista pusselbitarna strax skulle komma på plats, låg eftersom något hände som inte fick hända.

Det som inte fick hända var att all vår egenkomponerade musik, de olika intron varje rollkaraktär hade var borta! Musiken hade funnits endast på en plats och det var hos Simon i klassen, i hans telefon, vi skulle göra en backupp till musiken men det blev tyvärr inte av, vårt största misstag under projektet.

Tyvärr hade Simons mobil glidit ur fickan vid en bänk på skolgården, strax därefter var den borta och upphittades aldrig, troligtvis blev den stulen.

Nå, hur löste det sig? Det fanns bara ett sätt, att Simon och jag satte oss ner igen och gjorde om musiken. som tur var mindes vi mycket av vad vi hade gjort tidigare, vi hade använt en app så kallad ”Garageband” där vi via olika sound och rytmer kunde skapa vår alldeles egna unika musik. Vi satte helt enkelt igång att åter räkna takter och försökte igen finna känslan till varje rollkaraktär.

Det blev många, många timmar beräknat för Simon och mig efter skoltid för att skapa denna musik men det var också ett stort nöje.

Som sagt, det finns inget ont som inte för något gott med sig för efteråt var vi överrens om att det faktiskt blev något bättre musik denna andra gång.

Det fanns också det som gjorde oss upprymda och glada dessa få dagar innan premiären. Vi hade så gott som fått ihop alla kläder, till och med köpt likadana glasögon till ”andra” Rosti, en av huvudpersonerna, nu liknade Nicholas och Victor mer varandra och man förstod att de spelade samma roll.

Under dessa stesssiga dagar fick vi också hjälp av syslöjdsläraren på skolan att lägga upp vissa byxor, sy i knappar och sy in här och där.

Den största huvudrollen ”Den övergivna dockan” blev också fixad av en teatersömmerska så att hon verkligen fick ”ett hjärta som nästan trillar ut, i själva verket en liten ficka fastsydd på bröstet med ett brett rött luciaband som ”trillar ut” över henne och scengolvet. Ett hjärta som huvudrollen Paco varsamt tar hand om tillsammans med de ömma hantverkarna på Valhallavägen.

Den sista dekoren kom endast en vecka innan premiären men allt smälte in fint under våra sista repetitioner.

Annat att glädjas åt var att ljuset från strålkastarna fungerade bra och August i klassen skötte det fint. Sabina i klassen skötte ridån galant och duktiga Annie i klassen såg till att alla kom in på scenen när de skulle och flyttade och stökade med rekvisita mellan scenerna, hon gjorde ett strålande jobb.

Sista dagarna finslipades slutscenerna av pjäsen och timingen mellan olika scener behövdes fortfarande bli bättre på vissa ställen, vi repade det mycket. Vi jobbade ännu mer med rösterna, att de skulle höras tydligare, vissa elever behövde ta det lugnare, sagtare och artikulera mer. Det är ingen lätt uppgift att få 10-åriga röster att fylla en hel  stor aula utan någon som helst förstärkning av mickar och liknande.

Mycket flöt på men visst var vi oerhört nerviga, jag förklarade för eleverna att det ändå är bra att vara lite nervös bara det det inte går överstyr.

Vi hade ett rum under scenen där alla satt innan de skulle upp på scenen under pjäsens gång, en stor utmaning har varit att få eleverna att förstå att de hörs upp på scenen om de talar högt eller bara normalt. Vi löste det hela med att låta eleverna sitta med I-pads, då blev det äntligen tyst därnere.

Något som verkligen blev klart i sista minuten var våra biljetter, programblad och affischer. Vi fick hjälp av bildläraren på skolan och som tur var kunde flera av eleverna göra klart allt hemma så att vi snabbt kunde kopiera i skolan. Allt hade vi klart innan premiären, vi hann sälja biljetterna till föräldrar, vänner osv… och vi satte upp affischerna och hade programbladen färdiga till föreställningarna. Det blev riktigt bra!

Efter fix och trix ända in i de sista dagarna stod vi äntligen där timmen innan premiären och allt var på topp och det pågick full aktivitet i klassrummet innan vi skulle bege oss till aulan för uppvärmning av rösterna och ta emot publiken.

…Med kristallkronor i taket och mattor mjuka som mossa, där bodde en liten pojke …PANG!…som hette Rosti…

Ja, pjäsen var igång, publiken var där och filmningen av föreställningen pågick.

Mycket nerv första föreställningarna men det gick hem och vi har fått mycket fin respons. Första föreställningen var en kvällföreställning sedan hade vi också tre dagföreställningar för skolklasser och skolpersonal, sedan en till kvällföreställning. Så här i backspegeln vet jag nu att dagföreställningar går mycket bättre med 10-åringar. Som tur var filmades förutom de två kvällsföreställningarna en dagföreställning, men tyvärr inte den sista då klass 4C verkligen gav allt och publiken var med 200%, allt satt perfekt! Att fått vara med om den föreställningen gjorde att man glömde mycket av all slitsam förberdelse, som när man föder ett barn.

Roligt har vi haft och mycket lärorikt! Ni som följt mina blogginlägg på Kulan kanske minns varför jag drog igång detta teaterprojekt. Jag hade på hösten 2015 tagit emot denna klass 4C och var införstådd med att det var en klass med en hel del problematik, problem med elever med negativa jargonger och maktspel. Jag tänkte att om klassen var intresserad av att jobba med en teater för att kunna nå ett bättre samarbete i klassen var jag beredd att göra det för att klassen skulle få en bättre tid tillsammans framöver. Klassen nappade direkt och ett viktigt samarbete påbörjades.

Med alla elevers fantastiska nytänkande kring den ”gamla pjäsen” förvandlades den till deras helt egen moderna pjäs. 13 elever på scen, en på ljus, en på ljud, en vid ridå och tre elever som allt i allo, sammanlagt 18 elever. De har varit dramaturger, ändrat repliker från dåtid till nutid, omformat kvinnliga roller till manliga och tvärtom, analyserat text och de har lärt sig samarbeta på hög nivå.

Stor kram till er alla!

Catharina Dreiman, mentor Gärdesskolan och klass 4C

Catharina Dreimans presentation av teaterprojektet på Mötesplats Kultur Skola

kulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

Elisabeth Söder
elisabeth.soder@stockholm.se

Skoldagarna i Kungsträdgården

Kungsan 6

P1020048P1020044 Sista dagen för årets skoldagar på Dammenscenen i Kungsträdgården. Det känns vemodigt att musikfesten för skolornas del är slut för denna gång. Med det här blogginlägget från torsdagens uppträdanden vill jag med bilder och filmer ge dig en känsla av vad vi fick uppleva. I blogginlägget finns också länkar till tisdagens och onsdagens uppträdanden. 

Trailer från torsdagens program

Filmer och bilder från tisdagens framträdande  och onsdagens uppträdanden finns publicerat i tidigare blogginlägg på Kulan. Allt är filmat och redigerat med iPad så ljudkvaliteten är inte den bästa men jag kan garantera att vi i publiken hade en helt annan ljudbild. Eleverna tog i och Kungsträdgårdens ljudteam gav järnet för att alla deltagande skolor skulle låta professionellt.

Deltagande skolor under torsdagen

Smakprov från Rödabergsskolans framträdande
Elever framförde tre sånger från årets musikal på skolan, Red Hill Story – ”a modern, humorous adaption of Romeo and Juliet and West Side Story.” Vi hörde:  Is she really going out with him?, text och musik Joe Jackson, Du kan gå din egen väg, text och musik Håkan Hellström, Don´t stop believing, text Steve Perry och Neal Schoon, musik Journey.   Rödabergs skolan uppträdode också i Kungsträdgården förra året då i samband med KUL1415. Ansvarig lärare nick.houghton@stockholm.se

Smakprov från Alviksskolans framträdande
Våren är här! Med Alviksskolans mellankör! 30 barn åk 4-6. Från scenen fick vi höra musik från nu och då och ifrån olika delar av världen.  Jam jazza, traditionell  svensk folkmusik, Awa, traditionell västafrikansk folkmusik och Våren är här.  Ansvarig lärare:  susanna.cederquist@stockholm.se

Våren är här, teckentolkas

Västafrikansk folkmusik

Smakprov från Södra Latins och Rytmus
Varma Kor är ett band från Södra Latin och Rytmys gymnasium. De spelade fyra egna  låtar.  De har spelat ihop i ungefär ett och ett halvt år nu och har släppt 6 låtar på Spotify och iTunes. Kontakt, eleven Samuel Axelsson, epost tjalaget@gmail.com

Smakprov från Grimstaskolans framträdande
Michael Jackson Tribute by the Grimsta Kids. 35 elever från mellanstadiet  uppträdde  med tre Michael Jackson-låtar: Black Or White, text och musik Michael Jackson & Bill Bottrell, They Don’t Care About Us, text och musik Michael Jacksson, Heal The World, text och musik Michael Jacksson . Ansvarig lärare johanna.rl.gard@stockholm.se

Smakprov från Sprintgymnasiet, Skärholmen
Du går förbi nästan varje dag…  ungdomar på Sprintgymnasiet i Skärholmen sjunger om längtan efter kärlek och att bli sedd. Hur är det att lämna allt bakom sig och låta drömmar bära en mot en ljusare framtid? På och framför scenen cirka 150 elever från Sprintgymnasiet  som framförde låtarna Så som i himlen av Danny Saucedo och Goliat av Laleh. Dessutom   Anna Lund på trummor och Gregor Bergman på piano under ledning av körledare/koreograf Aminah Al Fakir, ansvarig lärare: aminah@alfakirbergman.se

Smakprov från Rytmusgymnasiets framträdande
Isaac Lundholm och Nebay Araya  framförde en egen låt de har gjort. Isac spelade också en DJmashup med flera låtar i en.

Skolornas dag avslutades med att plats för dans, men som ni såg på filmen från Rytmus DJ är det främst de yngre i publiken som tog chansen, de hoppade dansade breake dance och hipp hoppade medan vi äldre försiktigt rörde oss till beatet. Alla ni som ser filmen och arbetar på skolan, visst borde vi ha en DJ på skolgårdarna ibland?

Mingelbilder från torsdagen

P1020062

P1020068

Kungsan9

Kungsan4

kungsan2

P1020059

P1020073

P1020050

P1020041

Vad skall din skola göra med bidraget från Skapande skola?

I år har alla skolor i Stockholm sökt bidrag för att arbeta med Skapande skola . Det är fantastiskt!
Vi som arbetar med kulturprojekt vet att estetiskt lärande  och kulturupplevelser sätter avtryck  i skolan, i klassen och för den enskilda eleven. På Kulans senaste Mötesplats berättade lärare och kulturaktörer om lyckade Skapande skola-projekt inom musik, dans, teater, film och bild/scenografi. Filmen från Mötesplatsen är några minuter. Vill du fördjupa dig i någon kulturprojekt eller kulturuttryck finns det länkar till varje film och blogginlägg i slutet av filmen.

På Kulan kan du också söka på Skapande skola som ämnesord. Då får du upp vilka kulturaktörer som gärna arbetar med Skapande skola. Många erbjuder färdiga Skapande skola-paket. Men även om kulturaktörerna erbjuder färdiga paket finns det stora möjligheter för dig att påverka innehåll och upplägg så att det passar dig och din klass. Jag rekommenderar varmt att du bestämmer upplägget i samarbete med kulturaktören istället för att köpa ett färdigt paket .

Har den kulturaktör som du vill samarbeta med inte angett att de arbetar med Skapande skola? Ta kontakt ändå. Alla vill samarbeta med skolan.

På Kulan finns också konsulenter och centrumbildningar som har överblick av vad som finns inom respektive konstområde. Glöm inte att staden subventionerar författarbesök i årskurs 5 och 8 genom Läsning pågår. Författarbesök i klassrummet kostar 800 kronor istället för närmare 3000 kr.  

Centrumbildningar och konsulenter för Skapande skola

Lycka till med  Skapande skola under läsåret 2016-17!

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

SKRIVPROJEKTET SOM ÖPPNADE MÅNGA DÖRRAR

FB_IMG_14534590976851080

Att kliva in som lärare i ett klassrum med sjuåringar framkallade en känsla av mild nervositet, färggrant glädje och glimmande framtidshopp. Jag har alltid jobbat med äldre barn. Hur ska det gå?

I augusti bytte jag skola och stadiet. Med mig tog jag alla idéer som fanns i huvudet redan och envishet i beslutet att lyckas. Jag tog med mig även erfarenheten att ämnesintegrering är det ultimata arbetssättet som jag måste behålla eftersom jag inget annat kan.

Vad betyder lyckas behöver jag filosofera ett tag till för att formulera några rader med någorlunda ödmjukhet.

Dagarna tillbringar jag på Björkhagens skola med en klass som jag beundrar och bär högt.

Ungarna har otroliga föräldrar som engagerar sig, byter skift för att kunna följa med på utflykt, ordnar kulturaktiviteter, hjälper till med praktiska trådar i mitt evinnerliga försök att bedriva en hållbar undervisning som består även av återanvändning av olika material som blir skräp där hemma men användbara delar av ett bygge eller pyssel här på skolan. De flesta hinner prata med barnen om skoldagen och läsa dagsrapporter på klassens Facebookssida. Att som förälder ha förväntningar på skolan är självklart, att som förälder kunna visa att man är nöjd är mindre självklart och något som jag upplever varje dag.

FB_IMG_14470731738151242

Tidigt såg jag mina elevers kreativitet genom muntliga redovisningar om saker de gjort, om känslor och händelser. Genom egna teckningar skapade de berättelser om livsviktiga saker som lek, skola, jämlikhet, mat, hem, kompisar, konflikter, nyfikenhet, fantasi, känslan att vara behövd och fika.

20151105_122233

SKAPANDE OCH ELEVINFLYTANDE

En elev ritade och tecknade i mängder från första skoldagen. Filmer och serier han sett hemma var stor inspiration. Papper översvämmade både hans bord och min kateder. Det upptog nästan all hans tid vissa dagar. Teckningarna bar på en berättelse som han och fyra kompisar till hittade på medan de lekte med lego.

En dag sa eleven: ”Jag vill göra en bok och den ska vara på biblioteket. På stora biblioteket. Borta i Björkhagen, du vet där vid kiosken! Inte kiosken i T-banan utan vid affären. Jag vill vara känd och rik. Folk ska köpa mina böcker. Du kan få rabatt Lili om du hjälper mig skriva!”

Vad gör man inte för lite rabatt när man uppbringar en lärarlön?

Vi bestämde att få ordning både på teckningar och berättelsen. Han berättade, jag skrev. Vi ändrade, han ritade mer. Vi berättade för klassen vad vi gör.

Alla skrek: Vi vill också skriva böcker!

Sagt och gjort. Hela november var en tecknar- och skrivarverkstad. Boksläppet med alla föräldrar ägde rum i samband med Luciafirandet. Under denna månad hände något med mig som lärare för yngre barn. Det uppstod en trygghet och erkännande att jag alltid vill vara där.

KREATIVA PROJEKT- TILLFÄLLE FÖR BEDÖMNING AV OLIKA FÖRMÅGOR

Jag fick lära känna mina elever på ett sätt som förde oss närmare, gav mig en riktig bild hur de tänker, hur de förstår en fråga, hur mycket de kan skriva, vilken hjälp de behöver i sin utveckling som berättare, vilka strukturer jag behöver skapa för att leda framåt.

Biblioteket i Björkhagen tog emot oss med öppna armar.

Hur gör jag för att eleven ska börja sitt kändisskap som han förknippar med författarjobbet? Den lokala tidningen Hammarby Skarpnäck var snabbt på plats när vi tågade till biblioteket i början av december. Utställningen varade i över en månad; klassen fick många fina skriftliga hälsningar av unga och äldre besökare.

20151221_100034

ELEVERS ALSTER MÅSTE UPPMÄRKSAMMAS

I mitten av januari flyttade utställningen till skolbiblioteket. På Björkhagens skola går 860 elever. En central plats vid ingången är tydlig uppmuntran till elevernas skrivande och bekräftelse att olika rum tillhör dem också. Att elever kan skapa kultur och dela med sig!

20151214_101407 (800x600)

VAD HÄNDER SEDAN?

I februari implementerar vi elevernas böcker i värdegrundsprojektet Alla är viktiga. Vi läser en bok per dag. Jag har redan innan ordnat diskussionsfrågor, diagram och stödet för kamratbedömning.  Eleverna ska få möjlighet att ge respons till sina kamrater och ur diskussioner få ännu bredare verktyg för framtida skrivande. Jag kommer att luta mig bakåt med ett leende och konstatera att nervositeten som jag nämnde i rad ett är helt borta. Kvar är känslan att allt går. Det gäller att lyssna, höra, uppmuntra,slita av allt arbete och pröva. Se ingångar som väntar på att överträdas.

FB_IMG_14533679653423825

Innan böckerna tar plats i var och ens hem bygger eleverna bokens landskap i lera och placerar den på en kakelbit.

Det ligger kakelbitar i många källare. Ta vara på det.

Det finns författare i varje klassrum. Låt de ta plats i det offentliga rummet.

20151214_101429

Lili Kapper, lärare i 1c, Björkhagens skola, Johanneshov

Lili Kapper var med i bokprojektet KUL1415 med sin klass och boken Mystiska ungar på Kungsholmen. På Kul1415.se/skola finns den och alla andra böcker tillgängliga.

Kulan på Facebook och tkulan_avatarwitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth