Visar alla blogginlägg med kategorin:
Ämnesövergripande undervisning

Nu är klass 4 i Gärdesskolan dramaturger

Drama- och språkprojektet Den övergivna dockan med inspiration av Brechts Kaukasiska kritcirkeln. Följ läraren Catharina Dreiman och klass 4 c i arbetet med att sätta upp Den övergivna dockan för Gärdesskolans scen.  I Första inlägget berättade Catharina om hur hon introducerade pjäsen för klassen. Andra inlägget innehåller många praktiska övningar, både gruppstärkande- och röstövningar för att eleverna skall nå utanför scenrampen. I det  tredje  inlägget tar sig eleverna an dramaturgens, scenografens och rekvisitörens uppgifter.

thMX50NFDH

Eleverna ändrar tid och rum

Strax efter juluppehållet satte jag och eleverna i 4 C på Gärdesskolan igång att leka dramaturger, ändra vårt manus från förgången tid till modern tid. Jag delade in klassen i fyra grupper på cirka fyra, fem elever i varje grupp. Eleverna fick tre sidor var ur manuset och sedan bar det av. Endast en lektion tog det att föda pjäsen ur den kokande gamla spanska byn till att landa en het vårdag på Valhallavägen vid Karlaplan. Exempel på förvandlingen: En peseta-en femtiolapp Kokerskans dotter-lokalvårdarens son Bröd och vatten-hamburgare på Donken Många tjänare-senaste elektroniken Trashank-slashas Moderskapsmål-faderskapsmål Portvakt på godset-ordningsvakt på Fältöversten.

Dessa manusförändringar innebar så klart att jag åter fick kopiera upp nya dubbla exemplar av det nu nya manuset så kallad: ”Version 2″ (Vi har strukit i orginalmanuset och ändrat så tydligt vi kunnat. Alla elever fick ett nytt manus med sig hem och ett att använda i skolan.

Släppa manus och tänka på timing

Med ny iver och kraft tog repetitionerna fart. Efter cirka tre repetitioner börjar nu en del av eleverna släppa pappersmanuset på scengolvet, replikerna börjar så smått att sitta och är under utveckling, eleverna har också börjat mötas på riktigt på scenen och vi tänker en hel del på timingen.

läser från manus

läsa

Rekvisita

Eftersom jag tidigare för några år sedan satt upp pjäsen med originaltexten och då också som en spansk gammal by, har jag dockan vi använde kvar, en docka lite gammaldags till utseendet och hon är i porslin. Än så länge använder vi den då vi repar eftersom den nya dockan i denna nya pjäsen ej är färdig, tankarna och ritningarna på den nya dockan är inte klara, tanken är att vi ska låta en riktig teaterverkstad få tillverka henne så att hon kan fungera som vi önskar. Till exempel bör hon ha en trasig arm och rygg, risigt hår, smutsig och till och med ett hjärta som håller på att trilla ut (står så i manus). Hos hantverkarna på Valhallavägen kommer dockan successivt med hantverkarnas professionella behandlingar bli hel igen och självklart också med hjälp av sin ömme far.

 

Ljus och ljud

Efter jul fick våran klass två nya pojkar i klassen, den ena pojken Simon frågade redan under sitt besök i klassen före jul om han kunde få stå för ljudet, bli vår ljudtekniker då han fått höra om vårt projekt. Japp! Sa 4C överlyckligt för ljudet hade vi knappt hunnit tänka på.

När den andre nya pojken dök upp frågade vi om han ville bli vår ljussättare eftersom han helst inte ville stå på scen och rollerna var ju också redan satta. Japp! Sa August och ljus blev till!

Efter lite om och men fick vi lov att använda både ljusbord, tillhörande strålkastarna i aulan och ljudskåpet. Hörni! Vi är igång!

Vår fina lilla berätterska i pjäsen, Charlie och hennes vackra berättarröst gör succe tycker vi, under detta nya strålande ljus på scenen. Åh! Vad roligt vi har! Funderar ni på att göra teater med er klass, tänk inte mer! Bara gör det och följ vågorna! Hjälp! Strömmar! Ja, det finns strömmar, vad kan det vara för motstridiga strömmar? Panik? Hur ska vi hinna? Fastslaget datum för premiär, 27 maj! Det blir uppspel för några av skolans klasser denna dag och föräldrar, familjer och vänner till eleverna på kvällen. Veckan efter kommer vi troligen ha fler uppspel för klasser och eventuellt en kväll för allmänheten om vi känner oss trygga.

Lugn, lugn, bara lugn, det finns bot för panik, punkta upp i kalendern med repetitioner, alla besök på kostymateljeé  inlämningar av elevernas ritningar för rekvisita, så klart tillsammans med eleverna, fler dagar för extrarepetitioner sista två månaderna. Följer man de extra planeringspunkterna så bra som möjligt, håller sig själv och eleverna vid gott mod och önskar, hoppas att inget sjukdomsfall under viktiga repetitionstillfällen inträffar eller vid självaste speldagar.

Nåväl, under en vanlig repetition med 4C har jag turen och möjligheten att dela upp klassen i två delar, de som är med första halvan av pjäsen startar med mig på scenen, Anna som är resurs i vår klass några tillfällen i veckan har det andra gänget i klassrummet tills vi hämtar dem. Det blir mindre rörigt såhär, det kan vara svårt att som 10, 11-åring ha endast några minuters repliker under cirka två timmars repetition. När vi gör såhär att vi delar upp eleverna har vi märkt att det som sagt blir mer fokuserat. Anna gör dramalekar och improvisationer med andra halvan i klassrummet och håller dem varma tills jag tar emot dem i scenrummet, där jag just regisserat och övat med första gänget.

Vi brukar hinna igenom pjäsen under ett reptillfälle, det tar än så länge nästan hela våra två lektionstimmar, pjäsen i sig själv kommer så småningom ta kanske 50 minuter att spela.

Än så länge har vi endast en dubbellektion på onsdagseftermiddagen då vi övar. I onsdags var det ett sjukdomsbortfall på sex av arton elever, vi sådana tillfällen får man fokusera på sådant där de närvarandes uppgifter överväger.

Besök av scenograf

Vi har haft vår scenograf Caroline Romare som vi anlitat via Kulan hos oss. Caroline samtalade mycket med dekor, rekvisita/kostymgruppen i klassen som också hade gjort sina ”läxor” Caroline givit dem strax innan jul. Dekor, rekvisita/ kostymgänget hade fått i uppgift att tänka ut varje scen i pjäsen, rita upp i häften vilka som deltar i varje scen, vad de ska ha på sig, vilken rekvisita som behövs, vilken dekor osv. Ett stort arbete kan tyckas men de har faktiskt kommit en bit på väg.

Vid en lektion utanför vår onsdagseftermiddag fick dekor, rekvisita/ kostymgruppen redogöra inför klassen vad de kommit fram till. I många av förslagen instämde de flesta, kanske la till något men i bland blev det så klart tungt motstånd när det gällde kostymer för några av rollkaraktärerna. Våran ballongförsäljare (en roll) vägrade till exempel ha rödvitrutiga byxor, de förvandlades snabbt till mer yllegrå, något mer åt gubb- byxor. Vita tajts blev svarta tajts för Rosti, en av huvudrollerna och hans far. Rosti och fadern kommer under en scen öva balett. Tja, ganska lindriga kontroverser så att säga.

När Caroline var hos oss talade vi lite om att ideen som föddes tidigare, att hantverkarna i pjäsen ska sitta på någon slags hög stol, är bra, att ideen håller. Hantverkarna kommer att dingla lite med benen men sitta högt. Rollkaraktärerna är ju höga i sig själva men på något sätt också lite utsatta allihopa i vår pjäs.

Dagen efter Carolines besök hos oss på skolan bläddrade jag i ett reklamblad från ÖoB (Överskottsbolaget) och finner plötsligt att ”Nytt för veckan” är en hög pall i metall och en lägre pall, mer liknande en stubbe med ull på…

ullpall

plåtpallGenom överläggning tillsammans med dekor, rekvisita/ kostymgruppen var vi överrens om att dessa två pallar passar till hantverkarnas scen och till en av huvudpersonernas långa monologscen. Efter ett samtal med Caroline och efter att jag sms:at henne bilderna på pallarna bestämde vi oss för dem och jag och min make släpade kommande helg dessa två pallar via tunnelbanan från ÖoB till Gärdesskolan, där pryder de nu mellanstadiets lärares arbetsrum.

-Så vi håller på med våra projekt! Som en kollega uttryckte det, men det är det värt, tänkte jag gnolandes och 4C och jag gnolar och knogar verkligen vidare…..

Gnola med oss i våran nästa blogg och må så gott! Bästa hälsningar Catharina Dreiman och 4C på Gärdesskolan i Stockholm.

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Filmarbete som Skapande Skola på Högalidsskolan

Det är en torsdag i början av december, lunchrasten på Högalidsskolan i Stockholm har precis tagit slut och ute har det börjat skymma. I ett av klassrummen har tolv elever från årskurs 7A samlats. Denna eftermiddag är det dock inte deras ordinarie undervisning som står på schemat, istället ska de få kliva in i rollen som filmskapare och göra sina egna kortfilmer tillsammans med en professionell filmpedagog.

Högalidsskolan har sedan några år tillbaka valt att fokusera på film inom Skapande skola. Det här året är det konst- och performancegruppen Zirkus Lokomotiv som tillsammans med filmpedagogen Helene Berg arbetar med projektet.

  • Mötet med eleverna, att kunna inspirera, ge verktyg och guidning i deras eget skapande är det som är roligast med att arbeta i skolan, berättar Helene Berg.

högalidskolan 4

Under vårterminen började hon att handleda elever på Högalidsskolan när de under en halvdags workshop fick göra porträttfilmer med identitetstema. Eleverna fick filma med iPads och använda sig av greenscreen-teknik. Projektet blev väldigt lyckat och fortsatte under hösten.

När nu fyra klasser i årskurs sju ska göra film får eleverna arbeta i halvklass. Under terminen har de förberett sig genom att arbeta ämnesövergripande med både bild och text. De har fått måla teckningar och i svenskundervisningen har de, i grupp, skrivit texter som handlar om identitet. Bilderna och texterna blir sedan utgångspunkten för deras filmer. Innan den praktiska delen av filmarbetet startar upp träffar Helene de inblandade lärarna och besöker respektive klass för att pratat om den kommande filmworkshopen.

  • Samarbetet med skolan fungerar strålande. En stor fördel är att jag har haft möjligheten att presentera projektet för hela lärarlaget innan det börjar, vilket gör att alla är involverade och engagerade i projektet, och det märks i arbetet med eleverna, berättar hon.

Dagens workshop börjar med att Helene går igenom filmarbetet där eleverna ska gestalta den text som de har skrivit. Gymnastikläraren och en av klassens mentorer, Tommie Jerneke, kommer förbi för att se hur arbetet går. Han är väldigt glad och positivt inställd till filmarbetet och tycker det är fantastiskt att se vad eleverna lyckas prestera.

Högalidskolan3

Under workshopen är eleverna är uppdelade i fyra grupper där varje grupp börjar med att fotografera sina målningar som sedan kommer att användas som bakgrundsbild i filmen. Därefter består filmarbetet av två delar, ljud och filmning. Hälften av eleverna får börja med att skapa musik samt läsa in den text som de har skrivit, resten får starta med att filma. Helene har med hjälp av ett stort grönt skynke, den så kallade greenscreenen, delat upp rummet i två inspelningsstationer. Flera av eleverna är vana vid att filma och använda sig av iPads. Helene ger tips och idéer, men eleverna får själva tänka ut vad just de vill filma och hur deras film på bästa sätt kan gestalta den text de har skrivit.

Alice, Axel och Pablo utgör en av grupperna och deras film handlar om vad identitet är. Det är första gången de arbetar med film på Högalidsskolan men Axel berättar att han tidigare har gjort film under elevens val på sin gamla skola och att han ibland gör film på fritiden. Även Pablo har tidigare erfarenhet av filmskapande och han har bland annat gått en animationskurs.

  • Det är jättekul att få arbeta med film i skolan, säger Alice och de andra håller med. Man lär sig att bli mer kreativ, fortsätter hon.
  • Att få arbeta med greenscreen uppskattas också. Det är kul att få lära sig jobba med en greenscreen eftersom jag kanske vill jobba med film när jag blir stor, säger Axel.
  • Helene tycker att det finns många fördelar att arbeta med greenscreen, framförallt vid kortare workshops. Arbetssättet väcker lekfullhet och nyfikenhet. Möjligheten att arbeta med lager på lager och placera in handlingarna i andra miljöer ger nya, intressanta och överraskande möjligheter, förklarar hon och fortsätter; Jag har älskat den tekniken själv sen jag var liten och såg tv-serien Den osynlige mannen. I och med att utvecklingen kommit så långt går det numera att både filma och använda sig av den tekniken med iPads.

Efter tre intensiva timmar är grupperna färdiga och vid ett senare tillfälle kommer klassen att ha en gemensam filmvisning. Nu har mörkret lagt sig och skoldagen är slut. Resultatet av eftermiddagens workshop är fyra fina och personliga porträttfilmer, och att få ta del av både dem och elevernas kreativitet och energi värmer i decemberkylan.

Helene ingår i Film Stockholms filmpedagogpool som är ett nätverk av kunniga och inspirerande pedagoger med olika kompetens som kan anlitas för filmpedagogiska projekt.

Reportage: Johanna Thelander

kulan_avatar

Kulan på Facebook och twitter , kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande.

/Elisabeth

Våra drömmar – så här arbetar vi med nyanlända

IMG_4819

Vi, Alexandra och Aziza arbetar på Sprintgymnasiet med nyanlända gymnasieelever utan tidigare skolbakgrund. Dessa elevers första möte med skolan börjar hos oss. Första mötet kan vara att lära sig hålla i en penna, forma en bokstav och ljuda sin första mening. För att motivera dessa elever, som har en lång väg att gå, till att fortsätta vara kunskapssökande individer ser vi vissa inslag som extra viktiga.

  • Höga förväntningar: inställningen till att eleverna presterar och är kompetenta individer.
  • Modersmålet: möjlighet att uttrycka känslor, tankar och erfarenheter oavsett språklig förmåga.
  • Estetiska uttryckssätt: skapande genom bild/form och teater/film.
  • Samhällsförankring: skapa möjligheter att hitta vägar ut i samhället och insikten av att vara en del i ett större sammanhang.

Hur vi arbetat med ämnesprojektet väskan

sprint 1

Under hösten-14 och våren-15 fick eleverna möjlighet att gestalta sin väska i fysisk form med ett innehåll. Innehållet bestod av ett minnen som också gestaltades i ett konstverk. Minnet fick tolkas fritt, se exempel i
KUL1415 böckerna. Minnena berättades muntligt på modersmålet och dokumenterades på svenska och på modersmålet. Eleverna fick därefter tolka sitt minne i ett fotografi .

Efter detta tog vi eleverna och deras berättelser till teatern och improviserade fram en föreställning tillsammans med två skådespelare, en regissör och en filmare. Improvisationerna baserades på elevernas berättelser. Detta blev filmen Drömmar.

Dessa berättelser fick nu under hösten flytta in på Bagarmossens bibliotek i form av en utställning under deras tema På flykt.

bagis 3

Vi anser att elever som kommer med en väska fylld med erfarenheter men som ännu inte har svenska språket för att uttrycka sig behöver andra uttrycksmedel till att börja med. Projektet blev mycket uppskattat och lever fortfarande vidare genom böcker och film.

IMG_4817

Nya elever och nytt projekt – Mina drömmars stad
Vi har smygstartat med ett undertema som går under namnet: Mina drömmars stad. Eleverna har fått skapa ett drömhus utav returmaterial. Under detta arbete jobbade elever med olika modersmål tillsammans dels för att träna basfraser som: kan jag få en sax, kan du hjälpa mig osv.
Syftet med övningen var även att träna på samarbete. De resultat vi fick se när olika kulturer möts och bygger något tillsammans var exempelvis: ett hus som både fungerar som kyrka och moské med ett stort garage. Korset på byggnaden var avtagbart för att fungera som ett formbart andligt hus.

Nästa steg var att skapa en stad tillsammans. Eleverna använde både vaxkrita och vattenfärg samt använde geometriska former för att skapa husen. Allas hus ska sättas samman för att bygga en hel stad.

Bilduppgifter är mycket uppskattade av eleverna och det ger en ro för många, som annars har en stor stress över sin privata situation.

Onsdagen 18 november såg vi föreställningen Brev till en ängel (manus: Farnas Arbabi. Regi: Jasmin Sandra) på Unga Klara. En föreställning på svenska och arabiska om en tjej som skriver ett brev till sin avlidna mamma. En föreställning om svek inom familjen, saknad och ansvar. Eleverna uppskattade föreställningen mycket och efterarbetet pågår fortfarande. Vi skriver nu egna brev till någon vi saknar.

Tanken är att eleverna ska försöka formulera sina drömmar i brevet för att fortsätta arbetet inom projektet.

Allt detta är grundarbetet som kommer fortsätta till januari då vi tar med oss berättelserna till teatern. Det finns bara ramar i projektet eftersom det är eleverna och deras drömmar som kommer bestämma riktningen. När vi sedan kommer till teatern börjar en ny resa och temat får ytterligare en form.

”Knuten & Sjalen”

Alexandra L-Sjölin & Aziza Ali

sprint 4

sprint 2

Missa inte Kulan på facebook och twitter, där finns kulturerbjudanden och tips på hur du kan arbeta med estetiskt lärande
/Elisabeth
kulan_avatar

Naturvetenskap och teater – en lustfylld kombination!

På vilket sätt kan teaterformen bidra när det gäller att väcka barns lust till naturvetenskapliga ämnen? Teatergruppen Kung och drottning  spelar sedan en tid tillbaka föreställningen Känslolaboratoriet för årskurs 3 till 6 runt om i Sveriges skolor. Det är en föreställning om naturvetenskap och känslor som syftar till att väcka lusten till de naturvetenskapliga ämnena bland barnen.

kun 2

Vetenskapsfestival med teater

Våren 2016 är föreställningen inbjuden att spela på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som just detta år firar 20-års jubileum! Med det som utgångspunkt ville producent Isabelle von Saenger undersöka vad kombinationen Naturvetenskap och Teater kan innebära för lärare och elever.

Madeleine Koncilja, ansvarig för skolprogrammet på Vetenskapsfestivalen berättar mer;
Festivalen syftar bl.a. till att barn och skolungdomar ska bli sugna på att veta mer kring populärvetenskap och forskning. Särskilt viktigt är det att så ett frö till att utveckla ett undersökande och ifrågasättande sätt att tänka. Varje år deltar mellan 20 till 25 000 elever i de ca 100 programpunkter skolprogrammet erbjuder. Vetenskapsfestivalen i stort engagerar ca 70 000 besökare årligen.

På vilket sätt kan teaterformen bidra när det gäller att väcka barns lust till naturvetenskapliga ämnen?
Det är värdefullt att kunna göra ett lite svårt och abstrakt ämne mer gripbart genom att visualisera det med hjälp av bild, rörelse, ljud och ljus. Det är också känt att man minns något bättre om det hela framförs i ett kreativt och oväntat sammanhang, i en form som kanske skiljer sig från den vardagliga klassrumssituationen.

Vad hoppas du att Känslolaboratoriet ska bidra med till festivalen?
Förutom att manuset är kul och intressant är det värdefullt med den genomtänkta lärarhandledningen som lärarna och klasserna kan jobba med både innan och efter föreställningen. Ett plus är såklart också att det finns ”kändisar” i er ensemble! Kan ju vara kul för barnen. Känslolaboratoriet kommer bli en fin pusselbit i vårt varierade och breda utbud av elevaktiviteter! (Skådespelaren Kari Hamfors Wernolf spelar bl.a. med i det populära barnprogrammet Biss och Kajs)

Ja, hur tänker då författaren till ovan nämnda lärarhandledning när det gäller just barn och naturvetenskap? Vi frågade honom!

Beppe Singer från Hjärnkontoret har skrivit lärarhandledningen

Hej Beppe Singer, du är ju inte bara kemilärare utan även uppskattad föreläsare, författare och programledare för bl.a. Hjärnkontoret. Dessutom har du skrivit lärarhandledningen till föreställningen Känslolaboratoriet. Hur ser du på barns relation till naturvetenskap?

Omotiverat försiktig. De naturvetenskapliga ämnena har av tradition skrämt bort många barn. På grund av att ämnena upplevs som svåra och ibland elitistiska och exkluderande. Men nu för tiden börjar relationen till det se annorlunda ut. Mycket tack vare de många populärvetenskapliga initiativen som finns därute i olika former, alltifrån roliga TV-program, bra och genomtänkta teaterpjäser och mitt arbetsmaterial för skolan.
Vilken roll tror du att teatern kan ha i detta?

En väldigt viktig huvudrollsinnehavare i alla former utav lärande är enligt min mening dramaturgin. Konsten att på ett lustfyllt och spännande sätt förmedla kunskap är ingen lätt uppgift där många pedagoger nu vänder sig till nya format så som TV-program och teateruppsättningar för att helt enkelt få hjälp med att berätta en riktigt bra och fängslande historia för eleverna. Detta grepp har i dagens samhälle blivit alltmer viktigt då pedagogernas roll har förändrats från att vara informatörer till att bli inspiratörer.

Vetenskapsfestivalen pågår mellan den 11-22 april 2016 i Göteborg, men föreställningen Känslolaboratoriet finns att beställa till skolor under hela våren och hösten 2016. Inom Stockholm stad utgår dessutom möjligheten till s.k. Kulanpremier, dvs. ett ekonomiskt stöd på 50 kr per elev.

Är du NO-lärare eller kulturombud på din skola?
Hör av dig till teatergruppen Kung och Drottning

Missa inte Kulan på facebook och twitter . Tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
/Elisabeth
kulan_avatar

Filmtajm

I höst har du en fantastisk chans att få överblick över aktuellt skolbioutbud och bli inspirerad i att använda film i undervisningen. I det här blogginlägget har jag samlat några av höstens alla erbjudanden. De flesta är dessutom gratis för skolan eller starkt subventionerade.

Fortbildningsdag om film i skolan
Skolbiodagen, Svenska Filminstitutet och Film Stockholm i samarbete . På programmet: Se och samtala, skapaVad kan filmpedagogik vara? med Kaly Halkawat från Svenska Filminstitutet, presentation av den nya animationskanalen på Filmarkivet, Tänk om det händer något hemskt med bland andra Suzanne Osten, elever och lärare från Björngårdsskolan berättar om vad det innebär att vara en filmkompis. Efter lunch får du välja bland olika workshops. Datum: 1 oktober mellan 9-15.15. Dagen är utan kostnad för skolan, läs mer och anmäl dig här Du erbjuds också att se filmen Min lilla syster kl 15.30-17.45

Fortbildningsdag om film för pedagoger
FilmCentrum och Medioteket bjuder på filmen Giraffada med tillhörande föreläsning på temat, Vardag i skuggan av Israel, Palestinakonflikten, Filmpedagog ger förslag på hur du kan arbeta praktiskt med filmskapande och vilka tematiska diskussioner som kan kopplas till filmerna.

Filmen Boys visas med tillhörande föreläsning av Rädda barnens ungdomsförbund på temat Normkritik, barns rättigheter och inflytande/delaktighet/makt.

Fortbildningsdagen den 15 september på Biograf Victoria är utan kostnad för pedagoger . Läs mer och anmäl dig här.

Rådgivare till din tjänst
Under rådgivare för kultur i skolan hittar du på Kulan uppgifter om Filmcentrum och  Film Stockholms filmkonsulent, Charlotte Carlsson. Rådgivare med stor filmkännedom och omvärldsorientering som kan guida dig vidare både om du vill resonera om filmval eller arbeta med film i skolan. Hela Stockholm utbud med med skapande skola projekt inom film hittar du på Kulan under kulturformer /film på skolan.

film

Skapande skola och film
På Kulan hittar du 14 olika paket för dig som vill arbeta med estetiskt lärande och film eller med Skapande skola. Du och dina elever får lära er att animera, filmens dramaturgi, filma med iPad, göra musikvideos, reklamfilm med analys och produktion.

Filmhandledningar
Filminstitutet gör filmhandledningar till filmer som passar som skolbio. Aktuella filmhandledningar hittar du här.

9789146225492

Filmade böcker
Film kan vara en ingång till läsning. På Cirkulationsbiblioteket kan du beställa böcker i gruppuppsättningar. Sök på filmade böcker så du förslag på 116 böcker som hitintills blivit film.

Låt eleverna uppleva film på biograf
Medioteket arrangerar filmvisningar för skolklasser på biografer runtom i Stockholm. De visar aktuella och angelägna filmer, men även restaurerade barnfilmklassiker, handplockade för elever i olika åldrar. Här kan du läsa om höstens utbud.

SELMA

Filmkvällar för pedagoger
Förhandsvisning  höstens skolbiofilmer. Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved leder samtal och visar på pedagogiska övningar som går att göra med koppling till filmerna. I höst visas följande filmer: Cirkus Imago, Paddington, Fimpen, Kikis Expressbud, The Imitation Game, Cirkeln, Mästerskapet och Selma.

PADDINGTON

Söka strategiskt i SLI
De flesta skolor i Stockholm prenumererar på film från SLI/Medioteket. Där har du tillgång till 22 000 filmer, TV radioprogram och UR:s utbildningsmaterial. Vill du lära dig att söka så att du får mer relevanta träffar? Utnyttja alla möjligheter – lär dig att använda sli.se/medioteket:  Navigera, skapa boxar, favoriter och filtrera? Kom till Medioteket den 24/9 eller den 10/11 kl. 17.00-19.00. Läs mer och anmäl dig

Känner du till Tuben?
You Tube har blivit en vanlig filmkanal för skolan. Men känner du till Tuben? Tuben är Stockholms skolor gemensamma resurs. En kanal utan reklam och varje film har skolanknytning. Du hittar filmer för alla skolans ämnen. Skolor kan få lägga upp filmer som producerats av elever och bokprat. Tuben innehåller många storföreläsningar exempelvis Thomas Heihir som pratar om inkludering, filmen om talböcker som stöd för elever, Christer Ekdahl demonstrerar olika kemiexperiment bla. torrdestillation av trä. Ylva Petterson finns med på flera filmer som handlar om estetiskt lärande, bland annat Varför arbeta med estetiskt lärande i alla ämnen?

Film i språkundervisningen
Den 22 september kan du se sex fantastiska franska kortfilmer utvalda att användas på högstadiet och gymnasiet. Filmerna kommer att vara textade på svenska. Det börjar med enkel förtäring kl 18.00 på Bio Rio och beräknas vara klart kl.20.00. Läs mer och anmäl dig . Arrangemanget är utan kostnad.

Missa inte: KUL1415 och Kulan  på sociala medier

Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

Elisabeth Söder

Undersök tyngdkraft och matematik med dans

astro (640x480) (2)

Höstens kulturombudsträffar har danstema,  vi börjar med en träff som framförallt riktar sig till lärare som arbetar på mellanstadiet eftersom de föreställningar vi presenterar och Astro som ni får se i sin helhet har årskurs 3-6 som målgrupp. I Astro gestaltar och funderar dansarna kring människan och himlakroppar – hur vi i alla tider försökt förstå och tolka det himlavalv och universum som omger oss alla samt dessutom kroppsligt fysiska experiment utifrån fysikens lagar. Humoristiskt och logiskt provar dansarna tyngdkraft och matematik med sina kroppar. Föreställningen kommunicerar med dans, röst, sång och projektioner.

resize

Några lyckliga lärare kommer att få möjlighet att utan kostnad  gå med sin klass i slutet av oktober på  föreställningen Astro 1.0 – Ljus. Ett dans-vetenskapsprojekt i samarbete med Vetenskapens hus. Föreställningen är i Reaktorhallen på Kungliga Tekniska skolan. Det blir en spännande kombination med dansföreställning, vetenskapliga ljusexperiment och dans. Tema är ljus och universums krafter och fenomen – till exempel ett kraftfullt och humoristiskt möte mellan tyngdkraft och dans. Under tre timmar får eleverna möta forskare och dansare, utföra experiment med olika ljusfenomen, bland annat i lasergrottan. Dansare , sångare och fysiker medverkar i föreställningen och musiken är Elvis, Bach, Beethoven och ljud från rymden

reaktorhall

Under kulturombudsträffen få du som vill anmäla intresse  att gå med din klass på föreställningen Astro 1.0 – Ljus. Är det många som vill lottar vi ut vilka klasser som får ta del av dans och vetenskap i en spännande mix.

Utforska känslor, undersök problem eller väck nyfikenheten med dans! Hur kan ett samtal om scenkonst med eleverna ge nya perspektiv?  Om detta vet du mer efter kulturombudsträffen den 8 september på Danscentrum, Jungfrugatan 7B . Vi börjar klockan 16.30 och serverar lätt förtäring i pausen. Här kan anmäla dig till kulturombudsträffen.

Projektet är ett samarbete mellan Christina Tingskog/relativ dansproduktion och Vetenskapens hus. DANSISTAN  erbjuder skolorna föreställningen gratis.

Missa inte: KUL1415 och Kulan  på sociala medier

Kulan på facebook och twitter  tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

Elisabeth Söder

Kommunicera utanför klassrummets väggar

740096

Sten Canevall , lärare på Lillholmsskolan skriver om torrsim i klassrummet och vikten att nå utanför klassrummets väggar för att elever skall erfara att text och skapande når och berör en publik. Inlägget är ett upprop för en fortsättning av kulturfestivalen för barn och unga, KUL1415. I projektet fick klasser i Stockholm en möjlighet att utan kostnad få en bok upptryckt. KUL1415 för skolan avlutades med en final i Kungsträdgården där elever läste, visade, sjöng, dansade och gestaltade sina texter.

9635073_orig

Bokprojektet

Från min horisont är detta den centrala delen av projektet. Att bli publicerad, att de ord och bilder man skapat når en publik, är en alldeles genomgripande och upplyftande erfarenhet, för varje elev. En mycket stor del av skolans arbete handlar ju just om kommunikation i ord och
bild. En dominerande del av detta arbete är i sin tur med nödvändighet övning, torrsim. Men övning kan inte vara allt: att någon gång få ge sig ut på djupt vatten, att kommunicera med en verklig publik utanför klassrummets väggar, är en djupt genomgripande, inspirerande och motiverande erfarenhet. Förstår de vad jag vill säga, fungerar mitt språk, lyckas jag beröra dem, nå deras hjärtan, på riktigt? I detta projekt har en mycket stor grupp elever själva fått uppleva denna magiska och djupt meningsskapande erfarenhet, med sina egna ord, sina egna bilder har de kommunicerat, på riktigt, och fått vara stolta. Bättre kan vi pedagoger inte erbjuda.

2051792

Jag har två konkreta exempel från min egen skola, Lillholmsskolan, på olika plan. Det första är Vincent i årskurs 2, som tillsammans med sin speciallärare Inkan, Ingrid Dahlberg och med lite sidohjälp från mig producerat äventyrsberättelsen Spindelmannen räddar staden.

Det var för Vincent en ytterst stor dag när han fick dela ut ett exemplar av boken till alla sina klasskamrater. Hans lärare Ingrid Dahlberg har berättat att sedan arbetet påbörjades har Vincent på eget initiativ skrivit och illustrerat ett flertal andra böcker, något han inte har gjort tidigare.

8609520

Det andra exemplet är mer kollektivt. Mina bildelever, och min kollega Sofia Dahlgrens svenskelever i årskurs 6, arbetade med utgångspunkt i 14 bronsskulpturer i vårt närområde. De formade figurer i modellera inspirerade av skulpturerna, fotograferade dem tillsammans och skrev berättelser om mötet mellan sina och de vuxna konstnärernas verk. När böckerna kom skickades en uppsättning till Svenska Bostäder som äger bostadsområdet och som en gång bekostat skulpturerna. Företagets kommunikationschef Anne Kuylenstierna Arnström blev så förtjust över resultatet att Svenska Bostäder under hösten kommer att bekosta tryckningen av en ny och betydligt större upplaga, för utdelning till alla hyresgäster i området. Bläddra i Lillholmsskolans böcker, Elevernas texter och illustrationer var utställda och blev upplästa inför publik i Kungsträdgården.

2222720

Två gånger får eleverna känna berättigad stolthet

Inte så få av våra elever bor i området, två gånger får de känna berättigad stolthet, när de i maj fick bläddra i sin bok och visa sina kamrater och föräldrar, och i höst när deras grannar får boken  i brevlådan. Multiplicera dessa erfarenheter med flera tusen, en bättre pedagogisk investering är svår att tänka sig. Måtte detta bokproducerande bli en tradition i Stockholms skolor!

3768697

Finalen i Kungsträdgården

Precis som bokproduktionen absolut borde bli en traditionen borde Stockholms skolor fira en årlig kulturdag, i stil med Kul1415´s final i Kungsträdgården. Det var alldeles fantastiskt att se denna centrala plats fylld av ungdomlig skaparlust. Intrycket sammanfattades för mig av mina
elever i årskurs sju som var på plats för att berätta om sina Pastell-Photoshop-Ordspråksböcker:

Tillfrågade om hur det gick svarade de: ALLA HÄR ÄLSKAR OSS! Måtte även denna skolans och kulturens festdag i någon form bli en tradition!

4597789

Sammanfattning: kontroll, inspiration och framtidstro

Vi lever i en tid av resultathets och kontrolliver i skolan. En allmänt  accepterad och underförstådd doktrin är att ju oftare och exaktare man mäter desto bättre resultat får man. Vi ser en sorts deprimerande och räddhågad, nedåtskruvande, rörelse utan andra visioner än att kanske klättra ett par positioner på den pedagogiska ligalistan. Mitt i denna tid kommer ett självlysande initiativ som KUL14/15, som uppmuntrar och inspirerar snarare än kontrollerar och förmanar. Ska vi kunna
utvecklas, känna lust och tro på framtiden behövs just detta! Vi kan inte leva i en värld bestående bara av ängslig kontroll, vi behöver framtidstro, uppmuntran och kreativitet! Denna framtidstro, glädje och tillit kommer även, som en angenäm bieffekt, att generera de mätbara resultat vi längtar efter!

Vår utan konkurrens största kulturinstitution är skolan. Som pedagog kan jag bara be en stilla bön att Kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningen i framtiden tar ett gemensamt ansvar för att permanenta och vidareutveckla idéerna kring KUL
1415!

Sten Canewall, lärare i bild på Lillholmsskolan i Stockholm

Tack Sten för ditt starka inlägg

Sten höll också en inspirationsföreläsning tillsammans med kollegan Tuva-Stina Linden  om bokprodukion för lärare som var med i KUL1415. I det inlägget får du tips på många bra o fria publiceringsverktyg.

/Elisabeth Söder

1418359_orig

425016_orig

7059880_orig

Att använda kulturupplevelser i undervisningen; varför och hur

image9-457x686

Nyttan

Kulturen må ha ett egenvärde, men i min yrkesroll som pedagog är den ett instrument – ett medel för att förverkliga läroplan och kursmål. Allt vi gör i skolan sker med ”nyttans” förtecken och kultur är ofta ett effektivt sätt att öka meningen och angelägenheten i lärandet. Vi kallar det dock sällan nytta utan givande, lärorikt, utvecklande, danande, stärkande… Politiker räknar kanske på den samhällsekonomiska nyttan, medan vi som lärare ser till kunskapsmässig och demokratisk utveckling som får elever att växa som människor. Under växandets gång repeterar, utvecklar och examinerar vi och fullgör så även uppgiften att bedöma elevers kunskapsutveckling.

Relevansen

Allt inom skolan ska ha ett tydligt syfte och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mitt sätt att arbeta med kulturupplevelser kombinerar olika fält inom didaktisk forskning men bör i första hand ses som ett försök att systematiskt göra erfarenheten mer beprövad.

”Varför ska vi på teater?” – Elevens enkla fråga är lika naturlig som befogad, men kan ändå kännas nedslående om den har en negativ ton. Förutom styrdokumenten som mer eller mindre visionärt reglerar vad vi skall ägna oss åt måste vi vara realistiska och få eleverna med oss. Det kan vara tröttsamt att alltid motivera allt för elever men i grunden är det nog en sund önskan om sammanhang, att förstå vad olika aktiviteter syftar till. Det är så mycket som pockar på uppmärksamhet och elever vill ha hjälp att navigera. Varför ägna tid åt det man inte upplever som givande?

Meningen

Ett snabbt och ”effektivt” svar på ”varför ska vi på teater?” är: ”det kommer på provet”. Eleven nöjer sig ofta med det då prov är en naturaliserad komponent inom skolan. (Med prov avses här även andra slags examinationer.) Med en mer ifrågasättande elev kanske jag som svar diskuterar bildning och holistisk kunskapssyn med koppling till personlig utveckling. Men oavsett kort eller långt svar är det nödvändigt att visa det meningsfulla för kursen och/eller för livet.

Lärarens arbete handlar mycket om att visa elever sådant de inte skulle ha funnit på egen hand och erbjuda kopplingar mellan deras egen värld och andra världar. För att kunna visa dem måste vi få dem med oss (om de inte råkar vara plikttrogna eller specialintresserade). Ytterligt sällan är det fråga om faktisk frivillighet. Vi vet sällan något om den inre drivkraften, men anar att det är en mix av olika faktorer där huvudfrågan är: kommer det att ge utdelning på något plan? Elever uteblir om det känns socialt/personligt/betygsmässigt/tidsmässigt ovärt. Läraren har inte utrymme (tid/ork) för något som inte ger utdelning i kursen, eller har ett annat mervärde för klassen.

©marguerite_se_X-föreställning_7-457x686

Lärandet

Även om eleven bör ges möjlighet att upptäcka själv är det pedagogens plikt att tillhandahålla struktur och redskap för förståelse. Min erfarenhet är att ju bättre läraren lyckas rama in en upplevelse, desto mer givande blir den för varje elev. Med rama in menar jag förbereda och efterarbeta exempelvis en teaterpjäs, så att eleven ser hur pjäsen ingår i (skolans) lärandekontext. Som Ulla Wiklund uttrycker måste händelser kombineras med reflektion för att bli till lärdom, annars blir de bara händelser. För att reflektionen ska omfatta alla bör den struktureras som uppgifter och examinationer.

Fokuset

Skolans myndighetsutövning att bedöma elevers kunskap formar vad som värdesätts: mest fokus hamnar på sådant som bedöms. Endast det viktigaste tas med på provet – sålunda även kulturupplevelsen! Man måste inte ha prov på allt, men om vi gör olika inslag med kvalitet men sedan låter provet utgå från läroboken signalerar vi att det till syvende och sist är läroboken som räknas, och ”det andra är lite trevliga kringaktivteter”. (Just scenkonst ges ofta rollen att berika lite när väl det viktiga är avklarat.)

Kanske bottnar lärares textbundenhet i en osäkerhet huruvida en teaterpjäs verkligen ingår i ett vetenskapligt paradigm? Likaså finns ofta en osäkerhet kring hur elevers personliga upplevelser ska ligga till grund för rättssäker och likvärdig betygsättning. Men utöver den rent personliga upplevelsen finns generella kvaliteter som kan göras till lärande och ingå i bedömning. Dock bör vi samtidigt värna den personliga upplevelsen och låta den vara prestationsfri. Att vi senare återkommer till den och låter den utgöra stoff vid sidan av annat material förtar inte dess värde.

©marguerite_se_X-föreställning_4-457x686

Bedömandet

När eleven själv utövar kultur och skapar finns en process och en produkt att bedöma. När eleven inte själv producerar, utan konsumerar, är kultur mer att betrakta som ett ”vanligt” läromedel, om än lite mer tolkningsbart och intressant!

Jag försöker göra bearbetning och bedömning i flera steg för att det ska hinna bli reflektionstid emellan och mer av process där varje elev ges möjligheter att formulera sina tankar flera gånger innan det eventuellt är dags för slutlig examination.

Förberedelsen

Efter praktisk information börjar en pedagogisk förberedelse där syftet med exempelvis en pjäs förklaras i grova drag och eleverna får ta ställning till om de vill komma ”blanka” eller ha förförståelse, samt motivera detta val. Recensioner och liknande erbjuds dem som vill läsa på. Eventuellt går vi igenom bakgrundsfakta och särskilda begrepp som kan berika upplevelsen.

När jag själv sett pjäsen märker jag om jag främst ska fokusera på fakta och storyn i den, på tolkningar och känslor eller om vi ska dryfta den ur mer metakognitivt perspektiv.

Bearbetningen

Som direkt uppföljning använder jag gärna något digitalt verktyg (ex. mentometer, voto, socrative) för att individuellt och anonymt ta ställning till olika aspekter av pjäsen och samtidigt få koll på hela klassens uppfattning. Det är spännande att se vad resten av klassen tycker, och fler vågar uttrycka sig i vidare samtal om de redan sett att deras uppfattning finns hos fler i klassen.

(Ofta finns bra lärarhandledning från kulturaktörerna, men sällan är den tidsmässigt anpassad för helklass med en lärare, eller knyter an till det stoff som vi just bearbetar, eller ger bedömningsunderlag.)

När var och en så väckt minnet av pjäsen till liv gör jag gärna några värderingsövningar (4-hörn, barometer) om olika aspekter av pjäsen för att tvingas tänka efter och formulera det man tänker, samt se bredden i uppfattningar.

Vidare fortsätter bearbetningen gärna gruppvis där eleverna resonerar om några frågor eller utför några uppgifter kopplade till pjäsen och för anteckningar som lämnas in. Genom att lyssna på gruppsamtalen och läsa anteckningarna hör och ser jag olika nivåer i hur elever formulerar, analyserar, associerar, jämför med annat vi arbetat med, samt upptäcker nya frågor. Att exempelvis kunna använda ämnestermer istället för vardagsspråk i sin tolkning visar på begreppsförtrogenhet. Ofta i gruppsamtalet märker elever att de sett mycket olika saker under föreställningen och när de formulerar tillsammans kommer de in på komplexa och nyanserade resonemang. När de anger varför de uppfattat något på ett visst sätt är de automatiskt inne på välgrundade resonemang.

Sammanfattning i helklass är därefter givande för att se att samtalen kanske utvecklats mycket olika i olika grupper och att det ofta finns så många skikt i en pjäs. Varje grupp får redovisa sin uppgift eller någon fråga och lyssnande grupper får komplettera med sina tankar.

Sammantaget handlar det muntliga resonerandet om att träna tolkning, analys och kommunikation. Det finns inget facit utan individen/gruppen måste tänka självständigt. Det är omöjligt att avlyssna alla gruppsamtal och anteckningarna är sällan utförliga och inte heller på individnivå, varför jag inte kallar detta examination. Det är mer att betrakta som den informella bedömning som ständigt sker i sokratiska och deliberativa samtal. Givetvis kan man formalisera även det muntliga, men det kräver i allmänhet seminarieform och därmed mer tidsåtgång.

©marguerite_se_X-föreställning_9-457x305

Bilder i blogginlägget

Bilderna kommer från Unga Klaras föreställning X  En föreställning som Lisa sett med elever som läser naturkunskap.

Nästa blogginlägg av Lisa Eklöv kommer att handla om examinering 

Lisa är förstelärare i naturkunskap och filosofi på Kärrtorps gymnasium, Vi har en film med Lisa från Mötesplats Kultur – Skola där Lisa pratade om kulturupplevelser,  mätbarhet och scenkonst. Lisa höll ett bejublat inlägg med många konkreta upplägg på hur vi kan förverkliga kulturombudsuppdraget och Kultur i ögonhöjd. Filmen är lite över 10 minuter. Se den!  Filmen är rolig, klargörande, stärkande och fylld med konkreta tips.

Efter Mötesplats Kultur -Skola skrev Lisa också blogginlägget IKT-K som i kultur    där finns bland annat hennes PP från kvällen.   IKT, vad är det? Jo enligt Lisa ”IT  finns ju redan på gymnasiet så K måste väl syfta på kultur? ”Varför ? ”Jo, för att IKT, där Kultur är centralt, är en grundbult för att skolan ska få elever att växa.”

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter : tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.
På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder

Kulan och KUL1415 på SETT

Monterföreläsningar och aktiviteter

I Utbildningsförvaltningens monter på SETT (F:50) kan du pröva på att animera och redigera film, göra egna animationsfigurer i lera. Just detta erbjuder vi mellan 10-12 på torsdag den 16 april. Du kan även se Mediotekets filmpedagog Elisabet Jonsved visa hur du filmar och redigerar med iPad, tisdag den 14 april kl 9.30 i montern. Elisabet har under KUL1415  hållit workshops i filmredigering för lärare. Sten Canevall, lärare från Lillholmsskolan finns i vår monter onsdag den 15 april kl. 12.30 och pratar om ORD, BILD och PUBLIK. Ni som har löst seminariebiljett kan höra Sten ge en längre föreläsning på temat, kl 11.00 samma dag i sal ES. KUL1415 har också anlitat Sten under året för att prata om bokproduktion.

Har du frågor och vill veta mer eller tycka till om KUL1415 och Kulan finns Elisabeth Söder i montern under tisdag och onsdag.Kom förbi och säg hej.

Föreläsningar med Kulan och KUL1415-anknytning

  • Från mitt flippade klassrum till vårt

khemri 1

I en artikel på Pedagog Stockholm finns en intervju med läraren Malin Larsson där hon bland annat berättar om hur hon och klassen arbetar med att stjäla på rätt sätt från olika författare. Artikeln handlar framförallt om hur klassens tillägnat sig Jonas Hassen Khemiris berättarteknik . Malin Larssons klasser är så klart också med och producerar böcker inom KUL1415. Några av dem träffar ni tillsammans med Malin på tisdag, klockan 14.30  sal M6,  Från mitt flippade klassrum till vårt . Malin började arbeta med flippat klassrum men upptäckte att det endast var hon som kommunicerade. Nu bekräftar eleverna sitt eget lärande genom att ”flippa” tillbaka.

  • 1:1 med helt nyanlända på språkintroduktion

båten 7

Alexandra Ljunkvist Sjölin, lärare på Sprintgymnasiet låter eleverna arbeta med alla sinnen för att kommunicera. Bilden ”Drömmen” kommer från en av de böcker som Alexandras elever har producerat inom KUL1415. På onsdag kl 14.30  sal E5  kan du höra Alexandra och Karin Rehman prata om, 1:1 med helt nyanlända på språkintroduktion.  Seminariet är för dig som undrar vad som kan fungera och hur du förbereder dig så det fungerar, i klassrummet.

  • Sten Canevall, en fena på att hitta externa samarbetspartners

cane2

På bilden håller Sten i en tavla från projektet, Kliv i konsten med Nationalmuseet. En av de mest omtalade projekten kom till genom ett samarbete med Nationalmuseet, Kliv in i konsten. Lokaltidningen Södra sidan skrev en förhandsrapport från samarbetet med Livrustkammaren. Eleverna valde varsin tavla från Nationalmuseet och med hjälp av kläder från Livrustkammaren har de gått in i tavlan med hjälp av Photoshop. Uppgiften är att bli en del av målningen och leva sig in i tiden så att de kan skriva en inre monolog till bilden utifrån det århundrade de valt. Har du inte möjlighet att höra Sten föreläsa på SETT har Kulan i fler inlägg bloggat om Stens verksamhet, bland annat det här inlägget som ger många bra tips om webbpublicering. Inlägget kommer från ett seminarium som Sten och hans kollega TuvaStina höll för lärare som anmält sig till KUL14154.

Onsdag 11.00-11.45, sal E5 föreläser Sten om ORD, BILD och PUBLIK. I den svenska skolan pågår ett förstklassigt pedagogiskt arbete. Resultatet når sällan utanför klassrummets och skolans väggar. Att få känna att man kommunicerar på riktigt, att de ord och bilder man tålmodigt och uthålligt producerat faktiskt når, påverkar och berör människor, är en magisk och stärkande erfarenhet. Om detta – digital tekniks underbart kommunikativa egenskaper och om hur vi når en balans mellan den och traditionella och analoga uttrycksformer handlar denna föreläsning.

  • Vad händer om vi byter ut ordet text med film?

P1000018

Det händer något när elever får skapa, då kommer flera delar av litteraciteten med. Men hur kan jag som lärare bedöma en text där ljud, bild och tal ingår? Även bild och ljud är meningsskapande och skall ingå i bedömningen. På Kul1415 under lärarguider/betyg och bedömning finns en utförlig presentation av hur Maria Bryant arbetar kopplat till läro- och kursplaner i svenska. Där finns även filmer som visar hur Maria arbetat med elever på Årstaskolan, se särskilt Ta farväl som också presenterats i text: Bedömning av multimodala texter och Kulor i hjärtat, pp-presentation

Maria föreläser på tisdag 17.00-17.45, sal M6 – Multimodalitet och det vidgade textbegreppet – men vad bedömer vi?  Maria inspirerar och lyfter fram den nya idén litteraciteten i framtidens klassrum-

  • Varför arbeta med estetiskt lärande i alla ämnen?

bild till info

Det är rubriken på en heldag vi hade med Ylva Pettersson och namnet på en film med Ylva som  på några minuter visar på skillnader i elevers djupkunskaper beroende av om de enbart fått konsumera lärostoff eller om de arbetat som producenter  och estetiskt lärande.

På SETT pratar Ylva om ”Att bli en webbstjärna” onsdag kl 11.15 i sal M4 

  • Föra tanken vidare

Ulla i Bibblan

På KUL1415 finns två filmer där Ulla Wiklund tillsammans med Paul Collard pratar om estetiskt lärande. Bilden är från en Mötesplats som Kulan anordnade för kulturproducenter och kulturombud.

Torsdag 15.15-16.00, sal M5, Föra tanken vidare. Hur höjer vi kvaliteten i verksamheten genom reflektion? Kulturens och estetikens betydelse för en språkande förskola där både barn och vuxna lär sig reflektera. Ulla ger färgstarka och vägledande bilder av en förskola som bygger, tänker, leker, sjunger, målar, läser, skriver, dansar och prövar. När barnen börjar i förskoleklass ska de ha fått redskap att reflektera över sitt eget och andras skapande.

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden.

På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm

Elisabeth Söder

IKT – K som i kultur

Varje läsår arrangerar Kulan Mötesplats Kultur- Skola, ett samarbete mellan Utbildningsförvaltningen och Kulturförvaltningen för Skapande skola. Syftet med mötesplatsen är att kulturlivet och skolan skall lära känna varandra och dra nytta av varandras olikheter för att stärka kulturens roll i skolan. En av våra föreläsare var läraren Lisa Eklöv från Kärrtorps gymnasium. Lisa höll ett bejublat inlägg med många konkreta upplägg på hur vi kan förverkliga kulturombudsuppdraget och Kultur i ögonhöjd. I blogginlägget ser du en del av Lisas presentation  från kvällen. Här finns Lisa Eklöv ppt Mötesplats

lisa bildredigerad

Var finns kulturstrategerna?

IKT – k som i kultur. IT fanns ju redan så K:et måste väl syfta på Kultur? Jag väljer att läsa det så, att någon med insikt smugit in kulturen på samma villkor som IT. Varje skola måste ha IKT-strategi, varje lärare måste ha IKT-förtrogenhet, stadens generella lönekriterier påbjuder IKT, IKT får kosta (både generellt och individuellt), alla elever ska ges tillgång till och grundläggande färdigheter i IKT, kompetensutvecklingsdagar har fokus på IKT… - Varför? Jo, för att IKT, där Kultur är centralt, är en grundbult för att skolan ska få elever att växa.

Nej, jag fantiserar, men försöker arbeta aktivt för kulturen i denna riktning. Kulturupplevelser ser jag som ett av de mer kraftfulla instrumenten för att kunna förverkliga Läroplanens mål, såväl de kunskapsmässiga som de demokratiska.

Vem skall förverkliga Kultur i ögonhöjd?

Omslag huvudfolderKommunfullmäktiges fokus på kultur med direktiv om en kulturupplevelse per elev och termin är enastående ( från Kultur i ögonhöjd)! Som ofta finns dock ett glapp mellan teoretisk vision och praktisk politik och vi är nog många som undrar hur verksamhetsplanens utsagor ska implementeras i verksamheten. Vem ska fixa kulturen, på vilken tid, och med vilken ekonomi? Skolledare, lärare och kulturaktörer har inte i ett trollslag fått mer resurser eller mer fantasi. Men låt oss se det som en chans att vara med och utforma kulturpraktiken inom skolvärlden. Kanske huret ska komma nedifrån, på pedagogikens villkor?

Så här kan kultur i ögonhöjd förverkligas

Att vi inom skolan inte lyckas utnyttja alla fantastiska kulturerbjudanden vi får beror nog på lika delar fantasilöshet och praktiska villkor. Lärare har möjligtvis en smula mer fantasi (eller förväntas ha?) än folk i allmänhet, men få av oss kan trolla. Om skolans kulturarbete ges organisatoriska förutsättningar kan vi pedagoger parallellt jobba på med den mentala trögheten. Omställningsarbete kräver sitt och vi har svårt att hinna fixa ny ”infrastruktur” samtidigt som vi ska få elever och kollegor med oss in i pedagogiska utmaningar. Några idéer för hur kultur-infrastrukturen i skolan kan faciliteras presenteras därför här:

  • en förstelärtjänst per skola inriktas på generell kulturdidaktik
  • kulturombudet kallas hellre kulturpedagog och ges 10% i sin tjänst för att underlätta bokningar och didaktisk inramning (de forna kultursekreterarna var säkert bra, men de kunde knappast vara insatta i skolans schema och andra inifrån styrande faktorer)
  • kulturombudsmöten och liknande förläggs dagtid för att minska den ideella eldsjälsfaktorn, samt för att locka fler kollegor. (Många, riktigt kloka kollegor, vill inte arbeta gratis på kvällstid, men vill ändå utvecklas!)
  • varje kompetensutvecklingsdag innehåller minst ett kulturinslag där professionella kulturaktörer deltar
  • likt kulanpremien inrättas en subventionering för all kompetensutveckling som syftar till ökat kulturengagemang
  • arbetslagsmöten omvandlas till kulturupplevelser och ses som kompetensutveckling
  • kulturaktiviteter erbjuds personalen och ses som friskvård
  • lärare som inte har nationellt prov i sina kurser ges motsvarande tid för att utverka kulturinslag inom sina kurser.
  • auskultation hos kollega sker när klassen genomför kulturaktivitet.
  • ”tur att ha kul – kultur” blir schemalagda pass. Förr såg man fram emot roliga timmen, nu ser man fram emot månadens ”tur att ha kul”

”Kulturen är jästen som får degen att växa”, sa skolborgarrådet Olle Burell på senaste kulturmötesplatsen. Jag håller med! Men får jästen inte rätt temperatur blir det ingen jäsning, oavsett andra ingredienser.

Bilder från Lisas Presentation

Lisa eklv 4

lisa Eklöv bild3

lisa elköv 2

Lisa Eklv 6

lisa eklöv 9

Artiklar och blogginlägg som Lisa skrivit

Missa inte:Kulan på sociala medier

Kulan på facebook och twitter där finns tips om estetiskt lärande, kultur och kulturerbjudanden. På KUL1415 skola finns information om bok- webb och scenprojektet, Mitt Stockholm, där finns också lärarguider och filmer om estetiskt lärande. KUL1415 i skolan är en öppen facebookgrupp där vi delar med oss av hur vi arbetar med Mitt Stockholm och temat, envishet och mod, långt borta och nära och gränser

Elisabeth Söder